MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING PROJEKT KYRKERÖD UPPFÖRANDE AV VINDKRAFTVERK, ORUST KOMMUN

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING PROJEKT KYRKERÖD UPPFÖRANDE AV VINDKRAFTVERK, ORUST KOMMUN PÅ UPPDRAG AV RABBALSHEDE KRAFT AB DECEMBER 2010 LINDA ANDERSSON OCH BENJAMIN GRAHN-DANIELSON

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING PROJEKT KYRKERÖD UPPFÖRANDE AV VINDKRAFTVERK, ORUST KOMMUN PÅ UPPDRAG AV RABBALSHEDE KRAFT AB DECEMBER 2010 LINDA ANDERSSON OCH BENJAMIN GRAHN-DANIELSON RIO KULTUR KOOPERATIV

Kontaktuppgifter Rabbalshede Kraft AB (publ) Marknadsvägen 1 457 55 RABBALSHEDE Organisationsnummer 556681-4652 Växel: 0525-197 00 Fax: 0525-197 99 E-post: info@rabbalshedekraft.se Hemsida: www.rabbalshedekraft.se Kontaktperson: Martin Pettersen Tel: 0525-197 00 martin.pettersen@rabbalshedekraft.se Miljökonsekvensbeskrivning Projekt Kyrkeröd Uppförande av vindkraftverk, Orust kommun På uppdrag av Rabbalshede Kraft december 2010 Rapport 2010:19 Miljökonsekvensbeskrivning Rio Kulturkooperativ 2010 Projektnummer: 1003 Projektansvarig: Anna Ljunggren Projektpersonal: Linda Andersson, Lars Gerre, Benjamin Grahn-Danielson och Stefan Pettersson. Författare: Linda Andersson och Benjamin Grahn-Danielson. Omslagsbild: Ett fotomontage som visar hur vindkraftverken kommer att synas från vandringsleden Orust Tvärs. Grundkartor har tillhandahållits av beställaren. Kommun: Orust Län: Västra Götalands län Beställare: Rabbalshede Kraft AB Redigering och layout: Optimal Press Tryck: Nordbloms Trycksaker AB Sökord: Vindkraft, Västra Götaland, Kyrkeröd, Orust. Rio Kulturkooperativ Ekelidsvägen 5 457 40 FJÄLLBACKA www.riokultur.se rio@riokultur.se

INNEHÅLL: Sammanfattning 5 Del 1: Inledning 11 Projektbeskrivning 13 Vindresurser och produktion 13 Placering 13 Tidplan 14 Ekonomi 14 Teknisk beskrivning 14 Elanslutning 16 Gällande planer och mål 16 Övriga vindkraftsprojekt i området 18 Del 2: Utredningsalternativ 19 Alternativ 20 Huvudalternativ 20 Tidigare studerade alternativ 20 Alternativ utformning och lokalisering 20 Nollalternativ 23 Del 3: Miljökonsekvenser 25 Miljökonsekvenser Människors hälsa och säkerhet 28 Ljud 28 Skuggor 32 Ljus 34 Kemikalieanvändning 35 Säkerhet 35 Miljökonsekvenser Landskapet 37 Visuell påverkan Landskapsbild 37 Friluftsliv och turism 40 Kulturmiljö 43 Naturmiljö 51 Fåglar 60 Fladdermöss och övrig fauna 65 Miljökonsekvenser Resurser 67 Riksintressen 67 Energi 67 Luft och klimat 68 Markanvändning 69 Transporter och material 70 Avveckling 71 Miljökonsekvenser Miljömål och sammanfattade konsekvenser 73 Miljömål 73 Del 4: Tillståndsprövning och samråd 77 Tillståndsprövning 78 Samrådet 78 Det fortsatta prövningsförfarandet 78 Synpunkter 79

Källor 81 Bilagor 85 1. Teknisk beskrivning 2. Ljudberäkningar 3. Skuggberäkningar 4. Fotomontage Huvudalternativ och kumulativa effekter 5. Kemikalier 6. När vindkraftverken tagits ur bruk

SAMMANFATTNING INLEDNING 1 UTREDNINGSALTERNATIV 2 MILJÖKONSEKVENSER 3 TILLSTÅNDSPRÖVNING OCH SAMRÅD 4 KÄLLOR BILAGOR

Sammanfattning Sammanfattning av kapitlet Projektbeskrivning Projektet syftar till att uppföra tre vindkraftverk vid Kyrkeröd cirka 5 kilometer norr om Varekil i Orust kommun. Platsen har goda vindresurser och är utpekat som lämpligt för vindkraft i översiktsplanen (ÖP) för Orust kommun och utgör även riksintresse för vindbruk. Vindkraftparken beräknas producera 20,4 GWh årligen. Verken kommer att ha en maximal totalhöjd om 150 meter. Etableringen innebär även nya vägdragningar i området. Anslutning av vindkraftverken till elnätet kommer troligtvis att ske via den befintliga transformatorstationen vid Hårleby, cirka 2,5 kilometer väster om vindområdet. Sammanfattning av kapitlet Alternativ Länsstyrelsen och Orust kommun har beslutat att projektet inte innebär betydande miljöpåverkan. Någon alternativ lokalisering behöver därför inte redovisas. Alternativ och områdets lämplighet för vindkraft är också väl utredda i och med kommunens arbete med vindplanen. Under arbetets gång har andra alternativ studerats. Det första samrådet gällande projekt Kyrkeröd utgick från två etableringar. Två verk vid Stala strax sydväst om Varekil samt två vindkraftverk i det aktuella området vid Kyrkeröd. Efter samråd med Orust kommun ströks de två verken vid Stala ur projekteringen. Istället studerades en utökning av området vid Kyrkeröd vilket har resulterat i den utformning som redovisas i denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Efter ytterligare samråd har vägdragningarna och de tre verkens placeringar justerats något för att minimera påverkan på omgivningarna. Om ingen vindkraftsetablering kommer till stånd i området fortgår nuvarande markanvändning under förutsättning att ingen övrig exploatering tillkommer. Omgivningarna kommer att vara påverkade av de tre befintliga vindkraftverken på Ileberg. Området kommer således att vara påverkat vare sig projekt Kyrkeröd kommer till stånd eller inte, med avseende på ljus, ljud och skuggor. Lokalt blir det inga ingrepp i naturmiljön och påverkan på landskapsbilden på de östra delarna av Orust blir mindre. Lokala arbetstillfällen kan gå förlorade i och med att vindkraftverken inte anläggs och upp till 20,4 GWh el kommer att behöva produceras på annat sätt än med vindkraft, vilket kan ge negativa konsekvenser, bland annat i form av större utsläpp av koldioxid, svavel, kväveoxider och stoft. Nollalternativet kan också innebära etablering av förnyelsebar energi på annan plats. Det nationella målet för vindkraftsproduktion får uppfyllas genom etablering på andra platser i landet. 7

Sammanfattning av kapitlet Miljökonsekvenser Ljud- och skuggberäkningar har tagits fram som visar vindkraftverkens påverkan på omgivningen. Dessa visar att Naturvårdsverkets riktlinjer följs och att inga bostäder kommer att få ljudnivåer över 40 db(a). Om det efter driftsättning av vindpark Kyrkeröd uppstår misstankar att bostadshus utsättas för ljudnivåer över 40 db(a) kommer kontrollmätning av ljud med tillhörande utredning av göras. Skuggberäkningarna har utförts med verkligt fall -beräkningar och visar att rekommenderade värden riskerar att överskridas vid elva bostadshus. Automatisk skuggreglering kommer att installeras som reglerar verken så att riktvärdet, 8 timmar skuggor per år, inte överskrids. Verken skall förses med hinderbelysning enligt Transportstyrelsens bestämmelser. Då verken är maximalt 150 meter höga skall de förses med blinkande medelintensivt rött ljus. Riskerna för olyckor i anslutning till vindkraftverken är små. Vindkraftverken är placerade långt från bostadshus, allmän väg och vandringsleden Orust tvärs. Beräknade riskavstånd för att minimera olycksriskerna vid eventuella iskast uppfylls med god marginal för verken i projektet. Vindkraftverken kommer att få regelbunden service vilket minimerar riskerna för olyckor. Landskapsbilden kommer att förändras vid en etablering, men påverkan på landskapsbilden bedöms generellt bli liten. Det är framförallt de öppnare jordbruksbygderna i väster och öster som kommer att få en påverkan på landskapsbilden men även från skärgårdsområdet söder om Orust kommer verken att vara synliga. Fotomontage har tagits fram för att tydliggöra påverkan. Påverkan på friluftsliv och turism anses bli liten. Flera studier visar att vindkraftverk generellt sett inte påverkar turism och friluftsliv negativt. Vandringsleden Orust Tvärs kommer att få störst påverkan eftersom den går mellan de tre verken på Kyrkeröd och de befintliga verken på Ileberg. Upplevelsevärdet vid några av de utpekade besöksmålen utmed leden kommer att förändras i och med påverkan av framförallt ljud. Kulturmiljön inom parken kommer att påverkas i en lägre grad. Efter en arkeologisk utredning har vägdragningarna justerats där fornlämningar har påträffats. På några ställen kommer öppningar i stengärdsgårdar att behöva göras. Kringliggande kulturmiljöer kommer i olika grad att bli visuellt påverkade av vindkraftverken. Inga utpekade områden med höga naturvärden kommer att påverkas. Inom vindområdet finns endast ett utpekat område med naturvärde vilket är Stala- Kärr som är med i våtmarks- och sumpskogsinventeringarna. Detta berörs inte direkt av vägdragningar eller verksplaceringar. På några platser passerar de planerade vägarna mindre vattendrag och fuktstråk. Föreslagna hänsynsåtgärder vid vägbyggnation bedöms vara tillräckliga för att hydrologin i området inte skall förändras. Påverkan på flyttande fågel bedöms vara liten. Inventering avseende nattskärra kommer att genomföras. I övrigt planeras inga åtgärder för fågellivet då avståndet till känsliga arters häckningsmiljöer och spelplatser bedöms vara tillräckligt. Ytterligare åtgärder vad gäller inventering av rovfåglar och ugglor samråds med länsstyrelsen på grund av sekretess. Då inget tyder på att det kan förekomma mer ovanliga arter eller stora koncentrationer fladdermöss, bedöms ingen inventering av fladdermöss nödvändig. 8

Ingen riktad inventering på övrig fauna har gjorts i området eftersom miljöerna tyder på att det inte förekommer mer skyddsvärda arter i vindområdet. Inga närliggande riksintressen bedöms påverkas annat än i låg grad, främst visuellt. Inga naturresursintressen påverkas negativt av projektet. Markanvändningen i området kan i stort fortgå. En del skogsmark omvandlas till verksplatser och vägar men de nya vägarna underlättar även för skogsbruket. Detaljplan är sannolikt inte aktuell, och inga restriktioner för jakt uppstår därmed. Under byggskedet kommer tunga transporter av verk och material att krävas. Vindkraftparken kommer att producera 20,4 GWh förnyelsebar el. Detta bidrar till minskade utsläpp av koldioxid, kväveoxider, svaveldioxid och stoft. Sammanfattning av kapitlet Tillståndsprövning och samråd Denna MKB utgör underlag för prövning av vindkraftsprojektet enligt miljöbalken. De synpunkter som framkommit under samrådet har beaktats i framtagandet av MKB:n. Du kan lämna dina synpunkter till länsstyrelsen som är prövningsmyndighet. 9

Ill. 1. Översikt projekt Kyrkeröd. 12

Del 1: Inledning Projektbeskrivning Denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) gäller projektet Kyrkeröd. Rabbalshede Kraft AB har för avsikt att uppföra tre vindkraftverk vid Kyrkeröd cirka 5 kilometer norr om Varekil i Orust kommun. Med vindområde eller vindpark avses det område som avgränsas av den beräknade/preliminära 40 db(a)-kurvan. Vindresurser och produktion Anledningen till att platserna är intressanta för vindkraft är att: platserna har goda vindresurser med öppet läge i förhärskande sydvästlig vindriktning; avståndet till närmast boende och fritidsbebyggelse är förhållandevis stort; goda förutsättningar för elanslutning finns i närområdet och kapacitet i kraftledningsnätet för distributionen; etableringen sker inom riksintresse för vindbruk och har stöd i gällande översiktsplan. Årsmedelvinden på 72 meters höjd över nollplanet är cirka 6,9 m/s enligt MIUU s vindkartering, vilket är fullt tillräckligt för att området skall vara intressant för en vindkraftsetablering. Noggrannare vindmätningar kommer att genomföras inom området under 2011. Vindkraftverken kommer att ha en totalhöjd på maximalt 150 meter. Med tre maskiner á 2,3 MW blir den installerade effekten upp till 6,9 MW. Det skulle ge en årlig elproduktion på upp till 20,4 GWh, vilket beräknas räcka till 3400 villors hushållsel (6 000 kwh), Energimyndigheten 2009. Placering Val av platser för vindkraftverk i detta projekt utgår från följande riktlinjer: minst 500 meter mellan vindkraftverken; platser som ligger högt i terrängen; ljudnivå under 40 db(a) hos kringboende; skugga maximalt 8 timmar per år hos kringboende. placeringar av verk inom området av Riksintresse för vindbruk. Placeringar i projektet redovisas på illustration 1. 13

Tidplan Tidplanen för ett projekt av denna storlek är ungefärlig. Projekteringstiden beräknas till 2009-2011. Tillståndsansökan lämnas in i december 2010. Byggstarten planeras till 2011-2012. Elanslutning och drifttagning beräknas till 2012. Ekonomi För att avgöra vilken maskin som är den mest lönsamma är flera faktorer viktiga: lågt inköpspris i förhållande till förväntad produktion, lång livslängd utan haverier samt låga service- och försäkringskostnader. Utöver själva vindkraftverket ingår även fundament, vägar, projekteringskostnad, elanslutning med mera i investeringskostnaden. Maskinerna beräknas gå med 2400 fullasttimmar per år. Arrendeersättning från vindkraftverken kommer att fördelas till fastighetsägare inom 40 db (A) -området vilket gynnar skogs- och jordbruket i området och kan bidra till en levande landsbygd. Om tillstånd erhålls kommer möjligheten till lokalt delägande att undersökas. Teknisk beskrivning Verk Vindkraftverken kommer att ha en totalhöjd om maximalt 150 meter och en effekt på upp till 3,5 MW per maskin. Tornet på verket blir mellan 90 och 110 meter och rotordiameter 80-112 meter beroende på vilka maskiner som väljs. Torn och rotor kommer dock sammantaget inte att överstiga 150 meter över marknivå. Alla beräkningar, fotomontage och bedömningar i denna MKB utgår från vindkraftverket Siemens SWT-2.3-101 som har en effekt på 2,3 MW, rotordiameter på 101 meter och en tornhöjd på 99, 5 meter. Vid samrådet med länsstyrelsen och Orust kommun påtalades det att utformningen av verkens utseende skulle klargöras i MKB:n. De aktuella vindkraftverken kommer att vara färgsatta i en vit ton och reklam kommer endast att finnas på navhusen med tillverkarens namn. Cirka 1-2 kilometer väster om planerad vindpark Kyrkeröd har Eolus Vind nyligen byggt en vindpark (Ileberg). Rabbalshede Kraft kommer inte att begränsa sig till att använda samma typ av vindkraftverk vid Kyrkeröd som Eolus Vind byggt på Ileberg och utseendet på de båda parkerna kan därför komma att skilja sig åt. De vindkraftverk som uppförs i Sverige i dag har som krav att de skall vara godkända enligt Boverkets regler med ett typgodkännande av Svenska Sitac. Typgodkännandet innebär bland annat att verken skall tåla mycket höga vindhastigheter samt att de skall vara konstruerade för att hålla i minst 20 år. Den tekniska livslängden för hela vindkraftverket brukar anges till mellan 20 och 30 år. I Rabbalshede Krafts kravspecifikation vid upphandling av vindkraftverk begärs att verksleverantörerna påvisar att turbinen skall uppfylla alla tillämpbara CE-direktiv och standarder. Vilket fabrikat som kommer att väljas kan inte anges i detta skede. Detta för att kunna välja senaste och bäst tillgängliga teknik. För en allmän teknisk beskrivning av ett vindkraftverk, se bilaga 1. Fundament Förankringen av vindkraftverken i berget kan ske via tre olika metoder. De tre alternativen är bergförankrat betongfundament, bergadapter och gravitationsfundament. De olika leverantörerna av vindkraftverk förordar olika metoder 14

beroende på storlek av verk för att uppfylla sina garantivillkor. För beskrivning av olika förankringsmetoder och fundament se bilaga 1. Det bergförankrade betongfundamentet är cirka 9 meter i diameter och cirka 2 meter högt. Bergförankrat betongfundament kan användas på två sätt: Antingen kan en betongbotten läggas ovanpå berget utan plansprängning, alternativt spränger man ner berget cirka 2,5 meter. Påverkad yta för fundamentet är cirka 100 m². Det går åt cirka 180 m 3 betong. Fundamentet förankras i berget med cirka 12 meter långa förankringsstag. Denna metod är inte så känslig för sprickbildningar. Vid avveckling tas uppstickande delar av fundamentet bort och området täcks med jord och/eller material från platsen. Bergadapter gjuts med en liten betongplatta cirka 7 meter i diameter ovanpå berget, sprängning krävs endast i undantagsfall. Metoden bygger på en armerad betongkonstruktion som fästs med cirka 6 meter långa förankringsstag ner i berget. Påverkad yta för fundamentet är cirka 50 m². Det går åt cirka 50 m 3 betong. Bergadapter innebär ett mindre ingrepp i naturmiljön än bergförankrat betongfundament eller gravitationsfundament. Metoden ställer dock stora krav på att berget är sprickfritt och bergets hållfasthet för konstruktionen anpassas efter geoteknisk undersökning av bergets kvalitet på platsen. Vid avveckling tas bergadaptern bort och området täcks med jord och/eller material från platsen. Gravitationsfundament är egentligen framtagna för att användas där berggrund saknas. För ett vindkraftverk på 2,5 MW är fundamentet cirka 20 x 20 meter stort, och har 3 meters höjd i centrum, i ytterkant är det cirka 0,5 meter högt. Detta fundament kräver(om det grundläggs på berg) sprängning av 22 x 22 meter stora gropar med ett djup om 3 meter, vilka påverkar en sammanlagd markyta på cirka 500 m2. De bergmassor som uppkommer i samband med sprängningen kan användas som fyllnadsmaterial vid byggnation av vägarna inom parken. Fundamentens armering monteras i botten av gropen och därefter sker gjutningen av fundamenten med cirka 350 m³ betong, vilken transporteras till platsen från närmaste betongstation alternativt tillverkas på plats. För att minska miljöpåverkan kan fundamentet gjutas i jämnhöjd med marknivå och därefter täckas med jord och/eller material från platsen. Fördelen med dessa fundament är att detta är en beprövad metod som inte är beroende av bergets kvalitet, samt att sprängstenen kan användas vid byggnationen av vägarna. Nackdelen är att det innebär ett betydligt större ingrepp i naturen än bergadapter och bergförankrat betongfundament. Bergförankrat betongfundament är en relativt ny grundläggningsmetod. Det är en bra lösning för att slippa gravitationsfundament om berget inte håller för bergadapter. Bergförankrat betongfundament är den variant exploatören helst vill använda, men bergadapter utesluts inte. Vägar och transporter Befintliga vägar kommer att användas i så stor utsträckning som möjligt. Dessa kan då behöva förstärkas, rätas och breddas. Området är idag i stort sett väglöst men kortare sträckor körvägar finns. Vägbanan kommer att ha en bredd av 4-5 meter och vägbotten 8-10 meter beroende på hur mycket material som behöver påföras. I de delar av vägen som går på berghällar behöver endast en liten utfyllnad för att jämna ut vägbanan göras. Avverkning av skog sker i en korridor med 10-20 meters bredd. I slutet av 15

byggfasen återförs jord på de påverkade markytorna intill vägbanan. Ytorna på vägar och verksplatser kommer att vara belagda med bergkrossmaterial. Sprängsten från fundamentplatserna kommer att användas för anläggning av vägar fram till vindkraftverken. Vägdragningen har gjorts i samråd med markägarna och utformningen har anpassats efter biologisk inventering och arkeologisk utredning, vilket beskrivs närmare i Del 3 under avsnitten Kulturmiljö och Naturmiljö. Transporter under byggtiden sker med lastbil, dumper och grävlastare. Krossmaterial till vägbeläggningar samt färdig betong, alternativt cement, grus och vatten, kommer att transporteras på lastbil. Aggregat och torn levereras i sektioner som transporteras på lastbil och reses med hjälp av mobilkran. Transporter under driftstiden sker med lättare fordon för service och underhåll av vindkraftverken. Vid större reparationer kommer mobilkran att användas. Elanslutning Anslutning av vindkraftverken till elnätet kommer troligtvis att ske via den befintliga transformatorstationen vid Hårleby, cirka 2,5 kilometer väster om vindområdet. Inom parkerna används markkabel vilken förläggs i direkt anslutning till vägarna i området. Anslutningen mellan vindparken och elnätet utförs av Fortum, vilka även kommer att besluta om hur ledningsdragningen utformas. Det är dock troligt att det även här blir markbunden kabel i anslutning till befintliga vägar. Gällande planer och mål Planer Det aktuella området vid Kyrkeröd är utpekat som riksintresse för vindbruk av Energimyndigheten och Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Projektområdet ingår även i ett område som har pekats ut som lämpligt för vindbruk i gällande översiktsplan (ÖP) för Orust kommun, Orust kommun 2009. Kommunens riktlinjer för vindkraftverk med en effekt om 0,5 MW eller högre, är att minsta avstånd till befintlig eller planerad bostadsbebyggelse skall vara 500 meter. För mycket stora verk (större än 3MW) och för sammanhängande vindparker skall avståndet inte understiga 600 meter. Avståndet till vägar bör inte understiga 1,5 gånger tornhöjden. Området omfattas inte av några detaljplaner. Tidigare har området varit utpekat som stort opåverkat område (3 kap 2 miljöbalken) men i kommunens nya ÖP har den södra delen med riksintresseområde för vindkraft tagits bort som stort opåverkat område. Ett stort opåverkat område skall främja biologisk mångfald, verka som rekreationsområde och vara fritt från trafikbuller. I ÖP slås det fast att tystnad är en bristvara och en viktig karaktär för de här områdena. Kommunen menar att större exploateringsföretag inte skall komma till stånd i stora opåverkade områden. En målsättning som kommunen har i och med den nya ÖP:n är att tillgodose kommuninvånarnas säkra tillgång till energi och att användningen av fossila bränslen minskar. I ÖP beskrivs också en planerad ledningsdragning från Orust och norrut till Lysekil. Ledningen kommer öka kapaciteten i ledningsnätet och möjliggöra för att ny elproduktion kan kopplas till nätet. Ledningsdragningen är fortfarande i 16

17 Ill. 2. Kartan visar riksintresseområden för vindbruk, kulturmiljö, natur, natura 2000, friluftsliv och Högexploaterad kust tillsammans med befintliga verk på Ileberg och de planerade verken på Kyrkeröd.

en förstudiefas. Vindpark Kyrkeröd skall enligt nätägaren Fortum inte vara beroende av denna utbyggnad av elledning till Lysekil. I omgivningarna finns ett antal riksintresseområden för friluftsliv, natur- och kulturmiljövård, samt naturreservat, Natura 2000-områden och områden som utpekats som värdefulla kulturmiljöer. Dessa beskrivs i avsnitten Friluftsliv och turism, Kulturmiljö och Naturmiljö. Inga verk är placerade inom gränsen för något riksintresseområde. De miljömål som kan komma att påverkas av etableringen på ett positivt eller negativt sätt, och där en bedömning av påverkan kan vara relevant är: 1. Begränsad klimatpåverkan, 2. Frisk luft, 3. Bara naturlig försurning, 7. Ingen övergödning, 11. Myllrande våtmarker, 12. Levande skogar och 15. God bebyggd miljö. En bedömning av övriga miljömål bedöms inte relevant för projektet. Övriga vindkraftsprojekt i området Enligt Orust kommun fanns det 2007 tre befintliga vindkraftverk i kommunen som tillsammans producerar 2 GWh per år, Orust kommun 2007. Det är med andra ord relativt små vindkraftverk i jämförelse med moderna anläggningar. Planeringen för en utbyggnad av vindkraften på Orust har pågått sedan några år tillbaka. Bland annat har ett flertal olika lokaliseringar diskuterats, till exempel Väst-Tången vid Mollösund i västra delen av kommunen. Projektering av flera andra projekt har stoppats efter samråd med bland annat Försvarsmakten. I och med den nya ÖP:n begränsas utbyggnadsområdena till Månsemyr och Hårleby. Området omfattas även av riksintresse för vindbruk. I Hårleby-området har Eolus Vind nyligen rest tre vindkraftverk på Ileberg, väster om projekt Kyrkeröd. De tre nya vindkraftverken är av modellen Vestas V-90 och har en totalhöjd om cirka 140 meter. Eolus Vind undersöker även möjligheten att bygga ytterligare två vindkraftverk norr om de tre som nu byggts på Ileberg. Placeringen av dessa två verk har Rabbalshede Kraft inte kunnat få uppgift om. Eolus Vinds vindkraftverk kommer tillsammans med projekt Kyrkeröd att på håll ses som en sammanhängande vindpark. 18

Del 2: Utredningsalternativ Alternativ Huvudalternativ Huvudalternativet är att etablering av tre vindkraftverk sker i området vid Kyrkeröd enligt projektbeskrivningen ovan. Berörda fastigheter är Nedre Hoga 1:2, Hällsberg 1:9 och 1:10, Kyrkeröd 1:3, Målleröd S:1, Övre Hoga 2:3, 2:4 och 2:9, Orust kommun. Placeringar för huvudalternativet finns på illustration 3. Huvudalternativet ligger inom riksintresseområde för vindbruk och finns med bland lämpliga områden i kommunens ÖP. Vindhastigheten är 6,9 m/s enligt MIUU:s beräkningar. De tre verken har en sammanlagd effekt om 6,9 MW. Årsproduktionen beräknas bli cirka 20,4 GWh. Höjden på verken kommer att vara maximalt 150 meter. Fotomontage, ljudberäkning och skuggberäkning för huvudalternativet finns på illustration 5-8 och i bilagorna 2, 3 och 4. Miljökonsekvenser för huvudalternativet beskrivs i avsnittet Miljökonsekvenser. Tidigare studerade alternativ Det första samrådet gällande projekt Kyrkeröd utgick från två etableringar. Två verk vid Stala strax sydväst om Varekil samt två vindkraftverk i det aktuella området vid Kyrkeröd. Efter samråd med Orust kommun ströks de två verken vid Stala ur projekteringen. Istället studerades en utökning av området vid Kyrkeröd. Olika utformningar har studerats under planering och projektering av vindparken. Detta har resulterat i huvudalternativet ovan. Justeringar av verksplaceringar och vägdragningar har gjorts utifrån resultatet av den kulturmiljöutredning och naturvärdesbedömning som gjorts, Andersson m fl 2010a och b. Efter samråd med Telenor har verk 2 flyttats till en ny plats för att undvika störningar på deras telelänkstråk. Verk 3 har flyttats söderut för att komma längre bort från fritidshuset Kleven som ligger norr om vindparken. Alternativ utformning och lokalisering Länsstyrelsen i Västra Götalands län angav i samrådet att om projektet innebär betydande miljöpåverkan behöver en alternativ utformning och en alternativ lokalisering redovisas i MKB:n. Orust kommun och Länsstyrelsen i Västra Götaland län har beslutat att projektet inte innebär betydande miljöpåverkan och inga alternativ föreslås därför i denna MKB. 20

Ill. 3. Utformning av projekt Kyrkeröd. 21

22 Ill. 4. Tidigare studerad utformning.

Det aktuella området vid Kyrkeröd är utpekat som riksintresse för vindbruk och ingår även i ett område som har pekats ut som lämpligt för vindbruk i gällande ÖP för Orust kommun, Orust kommun 2009. Alternativa områden inom kommunen och dessas lämplighet för vindkraft får anses vara väl studerade i och med detta arbete, och ytterligare studier anses inte behövas. Nollalternativ Nollalternativet skall ge svar på vad som händer, eller inte händer, om ett projekt inte genomförs. Nollalternativet innebär att inga vindkraftverk etableras i det föreslagna området. Inga nya vägar dras i projektområdet och inget kablage installeras. Om ingen vindkraftsetablering kommer till stånd i området fortgår nuvarande markanvändningen under förutsättning att ingen övrig exploatering tillkommer. Området omfattas av riksintresse för vindbruk. Vid Ileberg har Eolus Vind uppfört tre vindkraftverk och planerar att uppföra ytterligare två till tre vindkraftverk norr om de befintliga verken. Omgivningarna är redan påverkade i och med att Eolus Vind har etablerat sina vindkraftverk. Området kommer således att vara påverkat vare sig projekt Kyrkeröd kommer till stånd eller inte, med avseende på ljus, ljud och skuggor. Lokalt blir det inga ingrepp i naturmiljön och påverkan på landskapsbilden på de östra delarna av Orust blir mindre. Nollalternativet kan innebära att 20,4 GWh elproduktion per år produceras på annat sätt än med vindkraft, vilket kan ge negativa konsekvenser, bland annat i form av större utsläpp av koldioxid, svavel, kväveoxider och stoft. Nollalternativet kan också innebära etablering av förnyelsebar energi på annan plats. Det nationella målet för vindkraftsproduktion får uppfyllas genom etablering på andra platser i landet. Lokala arbetstillfällen som beräknas skapas kring vindkraftparken uteblir. Svensk Vindenergi har gjort beräkningar på hur många arbetstillfällen drift och underhåll av verken skulle kunna tillföra. Totalt beräknas en vindkraftsutbyggnad kunna ge 1,25 årsarbetstillfällen per vindkraftverk (2,5 MW) under driftstiden, Svensk Vindenergi 2009. Arbetstillfällen skapas framförallt för lokala entreprenörer inom byggnation och infrastruktur under byggperioden samt inom drift och underhåll så länge verken är i drift, cirka 20-25 år. 23

Del 3: Miljökonsekvenser Miljökonsekvenser Redovisade miljökonsekvenser bygger på studier av tillgängligt kart- och arkivmaterial. Dessa har kompletterats med fältstudier, utredningar angående områdets natur- och kulturvärden samt kontakter med myndigheter, kommunen, övriga projektörer, privatpersoner och lokala föreningar. Vägsträckningar och verksplatser har utretts med avseende på natur- och kulturvärden, Andersson mfl 2010a och b. Avgränsning Den viktigaste positiva effekten av vindkraft är produktion av förnyelsebar energi och därmed minskad klimatpåverkan och minskade luftföroreningar. Vindkraftens positiva konsekvenser ligger på en nationell och global nivå, medan de negativa konsekvenserna begränsas till en lokal nivå. Den negativa miljöpåverkan som främst kan uppstå genom vindkraftsetablering är: förändrad landskapsbild, förändrade rekreationsupplevelser, påverkan på biologisk mångfald och kulturmiljöer samt påverkan på människors hälsa genom att buller och skuggor uppstår. Därför ligger fokus i denna MKB på de ovan nämnda miljökonsekvenserna. Avgränsningen av MKB:n har gjorts efter vad som framkommit i samrådet. Orust kommun och Länsstyrelsen i Västra Götalands län har i sina samrådsyttranden meddelat att projektet inte innebär betydande miljöpåverkan. Därför beskrivs ingen alternativ lokalisering. I samrådshandlingen lyftes följande aspekter upp som förslag på vad som borde fördjupas i den fortsatta projekteringen: eventuella störningar för kringboende; vindkraftparkens påverkan på upplevelsen av landskapet; påverkan på natur- och kulturvärden; påverkan på fågellivet. Under samråd med kommun och länsstyrelse betonades konsekvenser för hydrologi, fågelliv, fladdermöss, friluftsliv, säkerhetsrisker, natur- och kulturvärden, samt visuell påverkan. Önskemål om fotomontage framfördes från myndigheterna. Orust kommun efterfrågade bland annat fotomontage från vandringsleden Orust tvärs. Länsstyrelsen önskade fotomontage från Stenungsund och Tjörn, för att klargöra påverkan på det inre kustområdet. I övrigt efterfrågades fotomontage som visade påverkan på kulturmiljöer, friluftsliv och bostäder. Fotomontagen skall förutom Rabbalshede Krafts verk även innehålla de tre verken som Eolus Vind har byggt. 26

I samrådsyttrande från Orust kommun efterfrågas klargöranden om hur ljud och skuggor från ytterligare verk i området (utöver de tre verk som Eolus Vind byggt) kommer att påverka omgivningen. Samråd med sakägare och andra berörda har lyft frågor om visuell påverkan, bullerstörningar, skuggpåverkan, ökad trafik, olycksrisker, påverkan på friluftslivet, natur- och kulturvärden inom och kring vindområdet, ekologiskt värdefulla skogsmiljöer, fågelliv och fladdermöss, fiskar, övriga skyddsvärda arter, samt påverkan på kustområdet. En arkeologisk utredning och en naturvärdesbedömning har utförts, Andersson mfl 2010a och b. Dessa frågor behandlas i avsnitten Kulturmiljö och Naturmiljö. I rapporterna finns även en bedömning och en översiktlig biotopkartering av området avseende fladdermöss och en särskild sammanställning av befintlig kunskap om områdets fågelfauna. De frågorna behandlas i avsnittet Fåglar samt Fladdermöss och övrig fauna. Eventuella störningar och olycksrisker behandlas i avsnittet Miljökonsekvenser Människors hälsa och säkerhet. Visuell påverkan och upplevelsen av landskapet beskrivs och bedöms i avsnittet Landskapsbild - visuell påverkan. Fotomontage har tagits fram för att åskådliggöra påverkan. Påverkan på friluftslivet behandlas i avsnittet Friluftsliv och turism. Elanslutningen kommer att prövas separat och tas därför inte upp i denna MKB. Läsanvisning Avsnitten som följer kommer i tur och ordning att behandla: Människors hälsa och säkerhet; Landskapet ur ett brett perspektiv, med landskapsbild, friluftsliv, natur- och kulturmiljö; Resurser, som vindenergi, klimat och övriga naturresurser; samt Miljömål och sammanfattande miljökonsekvenser, där miljömål beskrivs och en bedömning av påverkan på de viktigaste miljöfaktorerna sammanfattas i tabellform. För ökad tydlighet finns under varje rubrik tre underrubriker. Först beskrivs i Nulägesbeskrivning hur det ser ut idag. Därefter beskrivs under Effekter och konsekvenser vilken förändring projektet innebär. Slutligen presenteras Åtgärder för att undvika eller minska miljöpåverkan. Med vindområde eller vindpark avses det område som avgränsas av den beräknade/preliminära 40 db(a)-kurvan, illustration 5. 27

Miljökonsekvenser Människors hälsa och säkerhet I detta avsnitt beskrivs hälso- och säkerhetsaspekter. Hur vindkraftverk upplevs är till stora delar subjektivt. Studier om störning från vindkraftverk visar att det inte bara är ljudnivån i sig som har betydelse. Pågående forskning visar att andelen människor som upplever sig störda av vindkraft varierar mellan olika delar av Sverige, Boverket 2009. Inställningen till vindkraft påverkar också i vilken grad man upplever störning. Det närboende oroar sig för är främst det visuella intrånget och buller. Det finns två faktorer som är viktigare än andra för att vindkraftverk skall accepteras. Det ena är att verken är förankrade i landskapet att de uppfattas som en naturlig del av sin omgivning och inte som ett främmande objekt som placerats ovanpå landskapet. Det andra är att verken fungerar och levererar energi. Uppföljningar av vindkraftsetableringar indikerar att det är viktigt att informera om produktionen och om varför vindkraftverken står stilla när de gör det. När verken väl är byggda är reaktionerna ofta mindre negativa än innan. Ljud Nulägesbeskrivning Ljud i omgivningarna vid Kyrkeröd kommer idag från befintlig markanvändning och mänsklig aktivitet, såsom jordbruk eller skogsbruksåtgärder. Dessa aktiviteter är begränsade och säsongsbetonade. Vid Ileberg, cirka 1 kilometer väster om den planerade vindparken, har tre vindkraftverk uppförts vilka ger en viss ljudpåverkan. I övrigt är området i stort sett opåverkat av ljud. Kyrkeröd ingick tidigare i ett stort opåverkat område (3 kap 2 MB) men i kommunens senaste ÖP har det området avgränsats norr om riksintresseområde för vindbruk. Ett visst vägbuller av mindre omfattning finns tidvis inom området. Riksdagen har i frågan om vägbuller beslutat och angett riktvärden angående ny eller väsentligt ombyggd väg. Riktvärden för störande buller invid husvägg anges till 55 db och till uteplats i anslutning till bostad 70 db, Trafikverket 2010. Effekter och konsekvenser Ljud från vindkraftverk kommer att öka i området. Vindkraftverk ger upphov till ljudnivåer som kan vara störande inom ett visst avstånd. Naturvårdsverkets Riktvärden för externt industribuller - allmänna råd, rekommenderar den tillåtna ljudnivån också vad gäller vindkraftverk, Naturvårdsverket 1978. Vid bedömningar har i de flesta fall nattvärdet 40 db(a) angetts som villkor av tillståndsmyndigheter. Största delen av ljudet från ett vindkraftverk alstras då bladen passerar genom luften, det så kallade aerodynamiska ljudet. Det aerodynamiska ljudet uppfattas av människan som ett svischande ljud. Det uppstår även ett mekaniskt ljud från själva aggregatet. Dagens moderna verk har utvecklats så att ljudnivån, framförallt de mekaniska ljuden, är lägre än tidigare i förhållande till storlek på verken. Vindkraftverken är utrustade med kylsystem (vätskekylda eller luftkylda) för att undvika att aggregatet överhettas. Används luftkylda system kan det vid speciella väderleksförhållanden innebära att fläktarna går och därmed alstrar ljud även vid tillfällen då vindhastigheterna är så låga att vindkraftverket inte startat. 28

Om man befinner sig rakt under eller i omedelbar närhet av ett vindkraftverk i full drift kan ljudnivån nå upp till cirka 55 db(a). Det innebär att det går att föra ett samtal i normal samtalston, 60-65 db(a), rakt under ett verk i drift. I Naturvårdsverkets, Boverkets och Energimyndighetens gemensamma rapport Ljud från vindkraftverk redovisas exempel på ljudnivåer från vardagslivet, tabell 1. Tabell 1. Ljudnivåer från vardagslivet. Uppgifter från Naturvårdsverket, Boverket och Energimyndigheten 2001. 0 15 db(a) Svagast uppfattbara ljud 30 35 db(a) Bakgrundsnivå i bostadsrum med mekanisk ventilation 50 60 db(a) Medelljudnivå på mycket tyst gata 60-65 db(a) Samtal på kort avstånd 65 75 db(a) Landande jetflygplan på 1000 meters höjd 80 85 db(a) Snälltåg med 100 km/h på 100 meters avstånd 85 db(a) Risk för hörselskada vid långvarig exponering 90 95 db(a) Startande långtradare på 5 10 meters avstånd 120 130 db(a) Smärtgräns Vindkraftverken hörs tydligare vid låga vindhastigheter eftersom det naturliga bakgrundsljudet, vindbrus, lövprassel och annat, som i vissa fall maskerar ljudet från vindkraftverken är lägre vid dessa förhållanden. Ett vindkraftverk startar normalt vid vindhastigheter på 3-4 m/s. Vid cirka 8 m/s blir bakgrundsljud som vindsus, lövprassel med mera högre än verkens eget ljud. Vindkraftverket hörs tydligast inom ljudutbredningszonen vid vindhastigheter mellan 4 och 8 m/s. Berg och höjder kan dock ge lä, varvid den naturliga bakgrundsnivån blir lägre och maskeringen försvinner. Studier om störning från vindkraftverk visar att det inte bara är ljudnivån i sig som har betydelse för om man störs av ljudet. Om verken syns eller inte från punkten där man vistas samt vilken uppfattning man har om påverkan på landskapet har betydelse. Som tidigare nämnts påverkar också inställningen till vindkraft, synen och förväntningarna på landskapet och i vilken del av landet man befinner sig i vilken grad man upplever störning, Pedersen 2007. Risken för att närboende upplever störande buller är ofta störst på kvällar och nätter då bakgrundsnivåer från andra källor är låga och då markinversion kan göra att vindkraftverken går trots att det är vindstilla på marken. Även nattetid gäller riktvärdet 40 db(a). Infraljud är ljud med frekvenser under 20 Hz, det vill säga ljud under människans hörselområde. Exponering av starka ljudnivåer i de frekvenserna kan påverka människor, främst genom ökad trötthet. Vindkraftverk alstrar inte infraljud över normal bakgrundsnivå på de avstånd som rekommenderas till bebyggelse. I Socialstyrelsens allmänna råd finns riktvärden om buller inomhus, Socialstyrelsen 2005. ÅF-Ingemansson har gjort beräkningar av lågfrekvent ljud inomhus för verk med effekter från 2 MW till 5 MW. Då har man funnit att man klarar Socialstyrelsens riktvärde för lågfrekvent ljud inomhus där man klarar 40 db(a) utomhus utom i några enstaka fall. Dessa fall med överskridande har rört sig om vindkraftparker med många verk. ÅF-Ingemanssons tumregel baserad på erfarenheten hittills är: För en park med högst 100 vindkraftverk med effekter från 2 MW till 5 29

MW är det troligt att man klarar Socialstyrelsens riktvärden för lågfrekvent ljud inomhus om man klarar 40 db(a) utomhus. Forskarna Henrik Möller och Seier Pedersen vid Ålborg Universitet tonar ned betydelsen av infraljud från vindkraftverk, Möller och Pedersen 2010. De menar att det som påverkar ljudnivån inomhus vid låga frekvenser är ljudets effekt i just de frekvenserna (20-200Hz), hur ljudutbredningen dämpas vid låga frekvenser och hur väl bostaden är isolerad mot sådant ljud. Vilken effekt lågfrekventa ljud får skiljer sig något mellan olika tillverkare. Ljudutbredningsdämpningen för lågfrekventa ljud är normalt minst 6 db per avståndsdubbling. Vid höga frekvenser är ljudutbredningsdämpningen normalt ännu större. Ljudisoleringen i hus är normalt dålig mot låga frekvenser och ökar mot högre frekvenser. Lågfrekvent vindkraftljud inomhus har studerats ingående i ett examensarbete vid KTH och ÅF, Lindkvist 2010. Lindkvists arbete visar att Socialstyrelsens krav för lågfrekvent buller inomhus bör infrias om man uppfyller Naturvårdsverkets rekommendationer. Man kan inte säga generellt att ett större vindkraftverk ger mer lågfrekvensljud. Däremot kan man säga att ett vindkraftverk med högre ljudeffektnivå i lågfrekvensområdet ger mer lågfrekvensljud. Ljudberäkningarna görs enligt Naturvårdsverkets rekommenderade metod i Ljud från landbaserade vindkraftverk 2001. Beräkningen är gjord i WindPRO version 2.6 vilket är ett vanligt förekommande program i Sverige och flera andra länder vid beräkning av ljudutbredning från vindkraftverk. För beräkningarna har uppgifter baserade på verk (Siemens SWT 2,3) med en tornhöjd på 99,5 meter, rotordiameter 101 meter och effekten 2,3 MW använts. Alla beräkningarna inkluderar verken vid Ileberg och beskriver därmed den kumulativa effekten. Uppgifter om dessa verk och dess ljudnivåer har erhållits från Eolus Vind. I ljudberäkningen tas ingen hänsyn till lä eller dämpande effekter från kuperad terräng och trädvegetation. De beräknade värdena bygger på att det blåser från alla håll samtidigt, vilket innebär att ljudnivåerna i verkligheten bör bli lägre. Speciellt kommer området mellan Kyrkeröd och Ileberg att få lägre ljudnivåer än i ljudberäkningarna. I detta projekt har lokaliseringen av vindkraftverken utgått ifrån ett relativt stort avstånd till koncentrerad bebyggelse, och påverkan bedöms därför bli liten. Riktvärdena för buller överskrids inte vid något bostadshus. Beräkningarna redovisas i illustration 5 och bilaga 2. Tillståndet för verksamheten reglerar hur mycket ljud närboende skall behöva tåla, oavsett beräkningsresultat. Projektören har ett ansvar inför den kommande ägaren av vindkraftverken att beräkningarna stämmer med verkligheten, och ägaren har ansvar inför kringboende att uppsatta gränser inte överskrids. Etableringen innebär att det under en begränsad period kommer att pågå anläggningsarbeten som kommer att öka bullernivån och trafiken i området. Effektiv byggtid för hela vindkraftanläggningen beräknas till cirka två år, fördelat på tre till fyra etapper. Under denna period förekommer störningar främst genom transporter vid vägbygge, vid byggnation av fundamenten samt transport av verken. Tunga transporter förekommer också i samband med resning av kranar och vindkraftverk. Sprängning kommer att ske i anslutning till verksplatser och i begränsad omfattning vid anläggning av nya vägar. Transporter som kan knytas 30

0 250 500 750 1000m Ill. 5. Karta över området med beräknad 40 db(a)-kurva. Beräkningen tar ingen hänsyn till lä eller dämpande effekter från kuperad terräng. Inga bostäder ligger inom området som beräknas få ljudnivåer som överstiger 40 db(a). De 3 vindkraftverken vid Ileberg är medtagna i beräkningarna. till vindkraftsanläggningens drift och underhåll beräknas ske vid några tillfällen per år. Åtgärder Den ljudimmission som vindkraftverk ger upphov till minskas i första hand genom att verken placeras på ett sådant avstånd från bebyggelse att den beräknade ljudnivån inte överskrider 40 db(a). Verk med variabelt varvtal kan användas. De går att reglera så att ljudnivån blir lägre vid låga vindhastigheter, dock minskar produktionen av el vid en sådan åtgärd. Om någon fastighet får för hög ljudnivå, kan det alltså lösas genom att ändra inställningarna för ett eller flera verk. Om det efter driftsättning av vindpark Kyrkeröd uppstår misstankar att bostadshus utsätts för ljudnivåer över 40 db(a) kommer kontrollmätning av ljud med tillhörande utredning av göras. Om det skulle visa sig att det är vindpark Kyrkeröd och den kumulativa effekten därav som skapat för höga ljudnivåer så 31

skall ljudnivån på vindkraftverken i vindpark Kyrkeröd minskas så att riktvärdet på maximalt 40dB(A) följs. Konsekvenserna av bullerstörningar under byggperioden kan minskas genom att undvika sprängning och vägbyggnad med tillhörande transporter under känsliga perioder, till exempel storhelger och jakt. Transporter som kan knytas till vindkraftanläggningens drift och underhåll bedöms ge en mycket begränsad störning och inga åtgärder föreslås. Skuggor Nulägesbeskrivning I dagsläget finns tre större vindkraftverk i Orust kommun. De är belägna vid Ileberg, cirka 1 kilometer från området för projekt Kyrkeröd. Skuggorna från dessa verk kan uppfattas på detta avstånd. Området är därmed redan påverkat av skuggor. Effekter och konsekvenser Vindkraftverk ger, när solen belyser de roterande rotorbladen, upphov till svepande skuggor. Dessa skuggor kan uppfattas på ett avstånd om cirka 1,5 kilometer, men då bara som diffusa ljusförändringar. På 3 kilometers avstånd uppfattas ingen skuggeffekt, Boverket 2009. Dessa svepande skuggor kan upplevas som störande eller stressande. Hur kraftiga störningarna blir beror på väder, vindriktning, topografi med mera. Risken för störning är som störst vid lågt stående sol under vinterhalvåret och då verken placeras sydost-sydväst om objektet. Stora vindkraftverk roterar långsammare än de mindre verk som är vanliga på land idag. En långsammare rotation kan ge ett lugnare intryck och ger förhållandevis färre svepande skuggor under den tidsperiod solen passerar aktuell plats. Det finns inga fastställda svenska normer när det gäller hur mycket svepande skuggor en närboende skall behöva utstå. I Tyskland finns riktlinjer för skuggeffekter från vindkraftverk, vilka används vid bedömningar även i Sverige. Enligt dessa rekommendationer bör vindkraftverk inte utsätta bostäder för mer än 8 timmars faktisk skuggtid per år, eller mer än 30 minuters skuggtid per dag. Ett faktiskt värde på 8 timmar om året motsvarar vanligen ett teoretiskt värde om 30 timmar om året, Boverket 2009. Vid behov kan automatisk skuggreglering installeras så ingen får mer än 8 timmar svepande skuggor per år. Under perioder då skuggor kan verka störande kan verken stängas av för att minska påverkan. Beräkningar för att se hur hus i omgivningarna kommer att påverkas av skuggor från vindkraftverken har genomförts i programmet SHADOW (WindPRO 2.6) utifrån verk med 2,3 MW effekt, en tornhöjd på 99,5 meter och en rotordiameter om 101 meter (Siemens SWT 2,3). Beräkningarna inkluderar de tre vindkraften på Ileberg. Uppgifter om verken och dess placering har erhållits från Eolus Vind. Beräkningar för ett förväntat värde, verkligt fall har gjorts för att få en uppskattning av en mer realistisk skuggtid. Verkligt fall -beräkningen har gjorts med vinddata ifrån en mätmast med mycket goda vindförutsättningar vid Femstenaberg i Strömstads kommun. I värsta fall -beräkningen beräknas att det blåser konstant och att rotorn hela tiden är vinkelrätt emot varje skuggmottagare. I verkligt fall beräknas rimligt antal drifttimmar utifrån vindmätningen och olika vindriktningar. Man tar även in data på sannolikheten för solsken (i detta fall ifrån 32

0 500 1000 1500 2000 m Ill. 6. Karta över området med beräknad skuggutbredning. Blå linje visar område som kan utsättas för skuggor 8 timmar per år, lila linjer är 4 timmar per år. Beräkningarna är gjorda utifrån ett förväntade värden, verkligt fall, det vill säga att hänsyn har tagits till förväntat antal sol- och drifttimmar samt vinddata. väderstation i Göteborg). I värsta fall -beräkning räknas utifrån att solen lyser från gryning till skymning (inga moln). Verkligt fall -beräkningen blir inte heller exakt men ger en mycket bättre uppfattning om skuggreglering behövs eller ej. Ingen av beräkningarna tar hänsyn till att vegetation och hinder kan skymma solen. I verkligheten blir påverkan alltså ännu lägre. De planerade verken är belägna så att 36 bostadshus finns inom 1,5 kilometers avstånd från något av verken, vilket är det avstånd där man möjligen kan uppfatta en diffus skuggeffekt. Beräkningen (förväntade värden) visar att rekommenderade värden riskerar att överskridas vid elva bostadshus, illustration 6 och bilaga 3. Flera av de bostadshus som kan påverkas mest ligger mellan de planerade verken vid Kyrkeröd och de tre verken på Ileberg. Beräkningarna visar att de kan påverkas av skuggor dels från verken vid Ileberg under perioder på kvällarna på sommarhalvåret samt under tidiga morgontimmar från verken vid Kyrkeröd. Fastigheter öster om vindparken, vid Nybygget och Hagen, kommer att påverkas 33

av skuggor eftermiddag-kväll vår respektive sommar. Mer detaljerad information om vilken tid på dygnet och året enskilda hus får en skuggpåverkan finns i den grafisk kalendern, bilaga 3. Åtgärder Om verkligt fall beräkning visar att bostäder riskerar att få mer än 8 timmars svepande skuggor per år kommer automatisk skuggreglering att installeras så att detta riktvärde inte överskrids. Eftersom vindpark Kyrkeröd etableras efter vindpark Ileberg kommer då vindkraftverken på Kyrkeröd bli de som får anpassas för att den sammanlagda skuggeffekten av båda vindparkerna inte gör att riktvärdet på 8 timmar per år överskrids. Automatiken känner av vindhastighet, vindriktning och solljus. När förhållanden är sådana att rotorbladen ger upphov till skugga, stängs vindkraftverket tillfälligt av för att det aktuella huset skall slippa svepande skugga. Ljus Nulägesbeskrivning På Ileberg väster om Kyrkeröd finns tre vindkraftverk försedda med hinderbelysning. De andra ljuskällor som finns idag utgörs av master för telekommunikation som är försedda med hinderbelysning. Närmaste belägna telemast är cirka 1 kilometer söder om verk 1. I övrigt är området inte påverkat av ljuskällor. Effekter och konsekvenser Projektet innebär att det tillkommer punktvis blinkande belysning i ett skogsområden i denna del av landskapet. Höjden på vindkraftverken gör att de är klart synliga ovan skogen. Vindkraftverk skall förses med hinderbelysning enligt särskilda bestämmelser i Transportstyrelsens författningssamling. Vindkraftverken skall vara målade med vit färg. Vindkraftverk med en höjd på upp till 150 meter skall vara markerade med blinkande medelintensivt rött ljus under skymning, gryning och mörker, men under dager behöver hinderbelysning ej vara tänd, Transportstyrelsen 2010. Det pågår undersökningar av ny teknik där hinderbelysningen endast tänds om flyg närmar sig. Det är i dagsläget inte slutligen bestämt vilket verksfabrikat som kommer att upphandlas. Den maximala totalhöjden kommer dock att bli 150 meter. Hur många av dessa ljuspunkter som är synliga beror på var i landskapet man befinner sig. Befinner man sig på långt avstånd kan man se flera av ljusen, men om man befinner sig i närområdet kan ljusen bara ses från vissa platser. I närområdet finns inte den överblick man kan få på håll och alla verk är inte synliga samtidigt från en och samma plats. Tidigare har vindkraftverken kunnat ge upphov till reflexer genom att solljus speglas på rotorbladen. Dagens vindkraftverk är antireflexbehandlade, så störande reflexer skall inte behöva uppstå. Åtgärder Om tekniken med radarstyrd hinderbelysning utvecklas och blir tillåten, kan projektören undersöka om det kan vara en möjlig lösning för att minska ljuspåverkan i området. 34