A" fundera kring. 1. Vad vet ni om hjärnans utveckling under ungdomsåren?

Relevanta dokument
Biopsykosociala utvecklingsschemat

Biopsykosociala utvecklingsschemat

Bio- psykosociala utvecklingsschemat. Mognadsbedömning i ungdomsåren

Överföring. BLF Malmö 9 april Laslo Erdes

Ungdomars bästa. Barnveckan Västerås 24/4

Tonåringen på din mottagning. Hur får du det rätt? Margrethe Krabbe Primärvården/Närhälsan Göteborg

Kronisk sjukdom hos ungdomar

Sex o sånt

Klara, färdiga, gå!

Svårigheten a- kontrollera känslor och beteenden är e- dominant inslag under tonårsperioden.

Ungdomars psykiska mående

Sårbarhet bland ungdomar med kroniska sjukdomar

Age of Opportunity? UNGDOMSTIDEN EN KRITISK PERIOD FÖR FRAMTIDENS HÄLSA

Det finns inga hopplösa pa0enter kraschkurs i ungdomsmedicin Barnveckan Josephine Haas Laslo Erdes Svensk Förening för Ungdomsmedicin

I huvudet på en tonåring: Tonårshjärnan i riskabel omvandling

en barnläkares perspektiv

Det finns inga hopplösa pa0enter kraschkurs i ungdomsmedicin Barnveckan 2016

Sexualitet, funk.onsnedsä3ningar och professionellt arbete. Jack Lukkerz Socionom, sexolog

Den kidnappade hjärnan hur påverkas vi av droger?

Sexualitet, intellektuella funk.onsnedsä3ningar och professionellt bemötande. Jack Lukkerz Socionom, sexolog, PhL

Sexualitet, intellektuella funk.onsnedsä3ningar och professionellt bemötande. Jack Lukkerz Socionom, sexolog, PhL

1.Från Bedömning till självständig aktivitet

Sexualitet, intellektuella funk.onsnedsä3ningar och professionellt arbete. Jack Lukkerz

Belöningssystemet! Dopamin. FC! NAcc! VTA! FC: Frontal cortex! NAcc: Nucleus accumbens! VTA: Ventral tegmental area!

DIALOG HINDER STRATEGIER MÅL

Tröst. A# umgås med ungdomar kan vara sista chansen i livet 7ll personlig utveckling

Cannabis och hjärnans belöningssystem

Ungdomsmedicin och verktyg. Karin Ahlberg 11 oktober 2013 Stockholm

Den utmanande tonårshjärnan. Carola Lindholm- Gerlin, Ab Carolin Oy, carola.lindholm

Det svåra samtalet. A- ge sådana nyheter som på e- dras5skt och nega5vt sä- förändrar pa5entens bild av sin fram5d. Sara Sundén-Cullberg

Fakta om cannabis - belöningssystemet

Utveckling, utvecklingstakt och kogni8va svårigheter

Föräldrars /lltro /ll sin förmåga a7 påverka sina ungdomar (self- efficacy): Koppling /ll föräldrabeteenden och föräldra- barnrela/onen.

Det ungdomsvänliga mötet. Ungdomars rä, i vården

Temadag om "empowerment", pa0entens frihet(er), rä8gheter och ansvar inom vården

Neurovetenskap. Centrala teman med relevans för f kognitionsvetenskap

SMART. Vad händer i hjärnan när vi blir beroende av alkohol och droger? Gothia Fortbildning 24 maj Lotta Borg Skoglund MD PhD SMART Psykiatri

Delak&ghet för lärande

Mat/näring Uppdrag 1

Välkommen *ll våra fem rum. Tryck pil på din dator när du vill gå vidare *ll nästa bild så får du själv bestämma takten

KOGNITIVA SVÅRIGHETER

Fostran av annorlunda barn. Varför? Utgångspunkt. Utgångspunkt. Barn, som kan uppföra sig, gör det

Nätverk i hjärnan Schematisk bild av nervceller i hjärnbarken. Hjärnans riskabla förvandling konsekvenser för tankar, känslor och beteende

Affektlivets Neuropsykologi del 2 Den nya forskningen

Gun Rembeck Leg barnmorska, Med dr Ungdomsmottagningen/Ungdomscentralen Lerum FoU-enheten S Älvsborg

Hälsa och välbefinnande hos personer med flerfunk7onsnedsä8ningar

Cerebral pares. (Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar, RBU)

Att utvärderas som förälder - känsloladdade möten i maktens spänningsfält

Namn: Jan Mårtensson, Jönköping Titel: Familjen i den pallia:va vården av hjärt- kärlsjukdom. Ingen intressekonflikt.

Lågaffek(vt bemötande i förskolan A8 hantera och förebygga stress, problemskapande beteenden och utbro8

Peik Gustafsson, Nóra Kerekes, Henrik Anckarsäter, Paul Lichtenstein, Christopher Gillberg, Maria Råstam

Chef med känsla och förnuft. Tekniska Högskolan i Jönköping

Cannabis och belöningssystemet

Tillit - Misstro. I huvudet på en tonåring Nätverk i hjärnan Schematisk bild av nervceller i hjärnbarken INNEHÅLL:

Hjärnan i fokus I huvudet på en tonåring

Ungdomar och samsjuklighet Hur vet vi vad som är vad?

Ledarskap, medarbetarskap och. Maria Nordin Ins4tu4onen för psykologi

Drogberoende - en allvarlig sjukdom. Belöningssystemet aktiveras

VÅLD SOM UTTRYCK FÖR PSYKISK OHÄLSA FSUM

Depression Hur kan man förstå depression ur e9 inlärningsperspek=v? Ak=vitet som behandling. De press

Engagerade medarbetare, en nyckel till framgång! - Hur kan teamet underlätta förändring och hur kan förändring stärka teamet?

SMART Swedish Memory and Attention Re Training

Cannabis, tobak och alkohol -Biologiska kopplingar

Leva hela livet. Hur långt är hela livet?

Är socker orsaken till barnfetma? Claude Marcus SNF

Det händer bara en gång i varje människas liv: man är barn och blir vuxen. Detta är en av de märkvärdigaste passager vi måste igenom, och det präglar

HVB-dag 21 mars 2018 Stockholm, Odenplan 7A Hjärnans Åke Pålshammar Uppmärksamhet

Tonårshjärnan. Vad som erfordras är: Lugn och ro Stimulans för själen (Natur och Kultur) Fysisk aktivitet (Motion)

Na6onellt självskadeprojekt

Från något )ll någon. Framgångsfaktorer i Järvalärling

Hjärnans Plasticitet. Lars Nyberg. Strålningsvetenskaper & Integrativ Medicinsk Biologi Umeå Universitet.

Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Maria Nordin, docent Ins<tu<onen för psykologi Umeå universitet

Emotioner: aversion, belöning

Neuropsykologi och dess implikationer för psykologisk behandling

Den utvecklingsmässiga betydelsen av flickors pubertetsutveckling. Therése Skoog, Fil Dr

Hjärnans lober. 4 ventriklar (hjärnrum, håligheter) Sensoriska och kognitiva funktioner ta emot information koda och analysera lagra info: minnen

Bella Stensnäs, leg psykolog

Andning. Varför andningsträning? Copyright Tomas Waldegren

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap

Cannabis och hjärnan Det biologiska perspektivet

Se hela mig! 1. Bakgrund, material och metod 2. Resultat: Vad berä<ar barnen? 3. Vad kan vi lära av barnens berä<elser? BRIS

Elia Psouni: Emotionell utveckling och förmåga till emotionell självreglering

Kommunika)on som framgångsfaktor

Återkoppling: Beteende- och hjärnforskning Motgångar och a: gör fel Instruk>oner och våra reak>oner Tankesä: och Feedback

Pallia%v vård: Total smärta eller totalt lugn inför döden?

EN LÄRARHANDLEDNING. av Carl-Johan Markstedt. Bonniers

Så påverkas studentens hjärna av alkohol, rökning och andra droger

Utvecklingspsykologi - en uppdatering med fokus på tandvårdens behov av att förstå barn och ungdomar. Vad handlar föreläsningen om?

FÖRÄNDRING. 18 Copyright Tina Lee Center

Tonårshjärnan och riskbeteende

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1

RELIGION MÖTER INDIVID OCH SAMHÄLLE

Use it or lose it - Barnhälsovårdens ansvar för barns hjärnor som framtidsinvestering. Anna Sarkadi

Prefrontala cortex mognar långsammast av alla hjärnans delar!

Friendly hacking and collabora1ve future making.

ADHD, NEUROPSYKOLOGISKA FUNKTIONER OCH SKOLPRESTATIONER

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

Hur pratar man med sitt barn om funktionsnedsättningen?

HUR SER SITUATIONEN UT FÖR GYMNASIEUNGDOMAR I SVERIGE IDAG?

Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem

Transkript:

Tonårshjärnan

A" fundera kring 1. Vad vet ni om hjärnans utveckling under ungdomsåren? 2. Vad vet ni om utvecklingen av exeku@va funk@oner och @dsuppfa"ningen hos unga? 3. Vad vet ni om den biologiska bakgrunden @ll varför ungdomar påverkas så mycket av sina kompisar? 4. Vilka evolu@onära fördelar kan finnas med ökat risktagande? 5. Hur kommer det sig a" det oja blir missförstånd i kommunika@onen mellan vuxna och unga?

1990- talet: CT, PET, MR Brain imaging Stora förändringar i hjärnan mellan 12 och 25 års ålder! Mer elas@sk och flexibel än vad man @digare tro" Förändras alltså långt ejer barnaåren - @digare trodde man a" hjärnan inte utvecklades speciellt mycket under de här åren

Hjärnans mognad Stor omstrukturering! Mognar bakifrån och framåt! 1) Grå substans ökar ini@alt (peak vid 11 åå frontalt) 2) Synap@sk pruning, onödiga kopplingar försvinner. 3) Myelinisering - effek@visera förbindelser, motorvägar Use it or lose it Hjärnan är sårbar under @den, men snabb och effek@v ejeråt!

Brain Development in Healthy Children and Adolescents: Longitudinal and Cross-Sectional Data (243 Scans from 145 Subjects) [Giedd et al] 240 Frontal Gray Matter Volume in 220 200 4 6 8 10 12 14 16 18 20 2 Age in years

Mognaden sker alltså i olika takt

Mognaden sker i olika takt Känslohjärnan (amygdala, nucleus accumbens) Frontalhjärnan Social kompetens Feedback på hur du reagerar i grupp/ hur gruppen reagerar på dig a" bli godkänd on stage Belöningssystemet Beslutsfa"ande Planering, genomförande Konsekvenstänk, omdöme Impulskontroll Reglerar och kontrollerar känslor, empa@ Mognar Edigt, överhehad (könshormoner, dopamin) Mognar sent och fortsäher utvecklas Ell 25-30 åå

Limbiska systemet - vår känsla Amygdala, nucleus accumbens Centrum för känslor, t ex rädsla, äckel, skam, ilska, ångest. Glädje, välbehag, sexualitet, sensa@on- seeking Påverkas av könshormoner. Vilja/behov a" känna + väcka starka känslor. hemskt a* göra bort sig äckligt.piiinsamt

E" annorlunda belöningssystem Belöning går före konsekvens Ungdomar reagerar starkare för stor belöning än barn och vuxna - liten belöning ger mindre reak@on än hos barn/vuxna Belöning i form av uppska"ning av jämnåriga har högre prioritet Dopaminpeak i mellanadolescens ökar sårbarheten för risktagande - överkänslighet för dopamin Konsekvens: Fastnar för snabba belöningar hellre än sådana som kan ge njutning på sikt

Risktagande, rubbad balans

Tonårshjärnan är som en snabb bil med stark motor men med dåliga bromsar och styrsystem.

Vilka evolu@onära fördelar kan finnas med ökat risktagande?

Vilka evolu@onära fördelar kan finnas med ökat risktagande? Uhorskning av omgivningen Etablering av hierarki i grupp Finna partner Bilda allianser, sociala grupperingar Öka möjliga uhall av situa@oner Expandera territoriet / ökad gene@sk pool För utmärkt läsning, se exv Ellis et al, Dev Psychol. 2012

Vad är exeku@v funk@on? Förmåga a" upprä"hålla en vald problemlösnings- strategi för a" uppnå e" senare mål Kräver inhibering, planering, arbetsminne, samt förmåga a" skija eller hålla kvar intresse/ak@vitet

För exeku@v funk@on behövs @dsuppfa"ning Timmar Dag(ar) Veckor Barkley, R. Execu;ve Func;ons. The Gilford Press 2012

AH tolka andra människor Vilken känsla udrycker den här personen? Ungdomar 11-17 MRI

IdenEfiera känslor Frontalhjärnan inte lika ak@v som hos vuxna D. Yurgelun- Todd

IdenEfiera känslor 100 % av vuxna svarade rä" (rädsla) 50 % av ungdomarna svarade rä" Frontalhjärnan: logiskt linjärt tänkande Lower brain : känslodriven, gut- driven

AH tolka andra människor Ungdomar LÄSER/TAR IN känslou"ryck och ansiktsu"ryck annorlunda Och REAGERAR på de lästa intrycken på e" emo@onellt sä" @ll skillnad från vuxna Neutral tolkas som arg

KamraHryck - riskbenägenhet i grupp Risktagande hos tonåringar, unga vuxna och vuxna under e" TV- spel med bilkörning när man tävlar ensam eller i grupp. Bilkörning, ensam eller i grupp EJer Steinberg et al 2007

en tonåring kan under op:mala (stressfria, känslofria, kamra>ria) förutsä*ningar resonera begåvat, ra:onellt och logiskt

Biopsykosociala utvecklingsschemat Mognadsbedömning i ungdomsåren

Tidig adolescens 10-13 år Mellanadolescens 14-17 år Sen adolescens/ ung vuxen 18-24 år Biologi Kogni@on Iden@tet Autonomi Sociala arenan Sexualitet

Tidig adolescens 10-13 år Biologi Kogni@on Iden@tet Autonomi Sociala arenan Sexualitet

Tidig adolescens 10-13 år Biologi Pubertetsutveckling startar, hjärnan börjar sin ombyggnad Kogni@on Iden@tet Autonomi Sociala arenan Sexualitet

Tidig adolescens 10-13 år Biologi Pubertetsutveckling startar, hjärnan börjar sin ombyggnad Kogni@on Iden@tet Autonomi Här och nu, konkret tänkande. Hur är jag? Vem ska jag bli? Förändrad kroppsuppfa"ning. Op@mism. Begynnande autonomi i vardagen och juridiskt. Sociala arenan Sexualitet

Tidig adolescens 10-13 år Biologi Pubertetsutveckling startar, hjärnan börjar sin ombyggnad Kogni@on Iden@tet Autonomi Här och nu, konkret tänkande. Hur är jag? Vem ska jag bli? Förändrad kroppsuppfa"ning. Op@mism. Begynnande autonomi i vardagen och juridiskt. Sociala arenan Familjen/föräldrarna. Argument, diskussioner hemmavid. Allt är möjligt. Fan@serar. Sexualitet Är min kropp normal? Uhorskande av egna kroppen

Mellanadolescens 14-17 år Biologi Kogni@on Iden@tet Autonomi Sociala arenan Sexualitet

Mellanadolescens 14-17 år Biologi Avplanande kroppsutveckling, ändrat sömnmönster Kogni@on Iden@tet Autonomi Experimenterande med olika livss@lar. Maximal iden@tetsutveckling. Vem är jag? Duger jag? Ökande ansvar och autonomi, fortsa" behov av stöd. Sociala arenan Sexualitet

Mellanadolescens 14-17 år Biologi Avplanande kroppsutveckling, ändrat sömnmönster Kogni@on Iden@tet Autonomi Experimenterande med olika livss@lar. Maximal iden@tetsutveckling. Vem är jag? Duger jag? Ökande ansvar och autonomi, fortsa" behov av stöd. Sociala arenan Kompisarna, jämnåriga. Var hör jag hemma? Sexualitet Uhorskande av sexualitet, sexuell iden@tet, rela@oner.

Sen adolescens/ung vuxen 18-24 år Biologi Kogni@on Iden@tet Autonomi Sociala arenan Sexualitet

Sen adolescens/ung vuxen 18-24 år Biologi Vuxen kropp. Långsamt avslutande mognad i framhjärnan. Kogni@on Iden@tet Autonomi Fram@den blir verklig. Pessimism. Mogen @dsuppfa"ning. Formellt se" fullt autonom, men inte i prak@ken. Sociala arenan Sexualitet

Sen adolescens/ung vuxen 18-24 år Biologi Vuxen kropp. Långsamt avslutande mognad i framhjärnan. Kogni@on Iden@tet Autonomi Fram@den blir verklig. Pessimism. Mogen @dsuppfa"ning. Formellt se" fullt autonom, men inte i prak@ken. Sociala arenan Söka iden@tet i samhället. Vuxna @llbaka som samarbetspartners. Sexualitet Roman@ska rela@oner med ömsesidighet

Specifika svårigheter: Tidig adolescens Mycket korta, konkreta perspek@vet: 1 dag- vecka Den unges behov av eget handlingsutrymme Föräldrarnas ångest i en ny situa@on 35

Specifika svårigheter: Mellanadolescens A" bli godkänd av sina jämnåriga vik@gast av allt! Kort perspek@v styr forharande 1 v 1 månad Uhorskande av olika livss@lar som led i iden@tetsutvecklingen 36

Specifika svårigheter: Sen adolescens Fram@den har blivit verklighet och begränsningar måste hanteras. Den @diga adolescensens op@mism är borta. 37

Tidig adolescens 10-13 år Mellanadolescens 14-17 år Sen adolescens/ ung vuxen 18-24 år Biologi Pubertetsutveckling startar, hjärnan börjar sin ombyggnad Avplanande kroppsutveckling, ändrat sömnmönster Vuxen kropp. Långsamt avslutande mognad i framhjärnan. Kogni@on Iden@tet Autonomi Här och nu, konkret tänkande. Hur är jag? Vem ska jag bli? Förändrad kroppsuppfa"ning. Op@mism. Begynnande autonomi i vardagen och juridiskt. Experimenterande med olika livss@lar. Maximal iden@tetsutveckling. Vem är jag? Duger jag? Ökande ansvar och autonomi, fortsa" behov av stöd. Fram@den blir verklig. Pessimism. Mogen @dsuppfa"ning. Formellt se" fullt autonom, men inte i prak@ken Sociala arenan Familjen/föräldrarna. Argument, diskussioner hemmavid. Allt är möjligt. Fan@serar. Kompisarna, jämnåriga. Var hör jag hemma? Söka iden@tet i samhället. Vuxna @llbaka som samarbetspartners. Sexualitet Är min kropp normal? Uhorskande av egna kroppen. Skyler sig. Uhorskande av sexualitet, sexuell iden@tet, rela@oner. Roman@ska rela@oner med ömsesidighet

Exempel - applicera schemat Frida, 13 år går i särskolan pga lindrig utvecklingsstörning. Hon fick sin första menstrua@on vid 10 års ålder. Arvid 15 år, har all@d varit kort vilket är a" förvänta ejersom bägge föräldrarna är korta (155cm respek@ve 170cm). Han kom in i puberteten för e" halvår sedan, nästan sist i sin klass.

Tonårshjärnan

Referenser Yurgelun- Todd D. Emo@onal and cogni@ve changes during adolescence. Curr Opin Neurobiol. 2007 Apr;17(2):251-7. Epub 2007 Mar 26. Review. Casey BJ, Jones RM, Hare TA. The Adolescent Brain. Annals of the New York Academy of Sciences. 2008/03/01 00:00; 1124: 111-126 Sowell ER, Peterson BS, Thompson PM, Welcome SE, Henkenius AL, Toga AW. Mapping cor@cal change across the human life span. Nat Neurosci. 2003 Mar;6(3):309-15. Sowell ER, Thompson PM, Toga AW. Mapping changes in the human cortex throughout the span of life. Neuroscien@st. 2004 Aug;10(4):372-92. Review. Toga AW, Thompson PM, Sowell ER. Mapping brain matura@on. Trends in neurosciences. 2006/03/01 00:00; 29(3): 148-159 Colver A, et al. Arch Dis Child 2013;98:902 907. doi:10.1136/archdischild- 2013-303945 Blakemore S J. Imaging brain development: The adolescent brain. NeuroImage 61 (2012) 397 406 Giedd et al. Biology of Sex Differences 2012, 3:19 h"p://www.bsd- journal.com/content/3/1/19