Gemensam undervattens karta för Finland och Sverige. Carlos Paz von Friesen Länsstyrelsen i Västerbotten

Relevanta dokument
RAPPORT framtagen för SeaGIS. Marint kartunderlag för svenska delen av Kvarken Upprättad av: Christian Lundberg

Bättre inventeringar av marina miljöer Kunskap för planering och förvaltning av kust och hav Johnny Berglund, Länsstyrelsen Västerbotten

SeaGIS en översikt. Samarbete för ekosystembaserad planering av havsmiljön med hjälp av GIS. Projektperiod 6/ /2014

Kartering av habitat med undervattensvideo

Miljö- och Vattenenheten. Undersökning av undervattensmiljöer mellan Kappelshamnsviken och Fårösund. Rapporter om natur och miljö Rapport nr 2018:5

Kompletterande undervattensinventering av marina bentiska miljöer i Gävleborgs län

Dropvideoinventering, habitatmodellering och kartering av marina naturtyper i Gårdskär, Uppsala län


BÄTTRE UNDERLAG FÖR DETALJPLANERING AV VINDKRAFTSPARKER MICHAEL HALDIN & MATTI SAHLA NATURTJÄNSTER / FINLAND

SGUs arbete med havsplanering

Japanska ostron i Sverige Hur många är de? Åsa Strand Institutionen för Marina Vetenskaper, Göteborgs universitet

VALUES: Värdering av akvatiska livsmiljöers ekosystemtjänster. Antonia Nyström Sandman, projektledare, AquaBiota Water Research

plattformens innehåll och funktioner Johnny Berglund Länsstyrelsen Västerbotten

Effects of shore-level displacement on the ecology of Baltic Sea bays

Stöd för Ekosystembaserad planering Av havsmiljön med hjälp av Geografiskt InformationsSystem

Practical experience of bathymetric LIDAR

Marinbiologisk inventering av Bållevik - Kastet, Uddevalla kommun

Marin modellering som underlag för kustförvaltning

Modellering av. Östergötlands marina habitat och naturvärden

UNDERVATTENSINVENTERING I FINLAND FRÅN BÅT OCH HELIKOPTER

Samarbete för ekosystembaserad planering av havsmiljön med hjälp av GIS. Projekttid: juni 2011-maj 2014 Budget: 1 M

Forskning i Kvarken och världsarvsområdet Historia, nuläge och framtid

Havsmiljöinstitutets remissvar angående Naturvårdsverkets initierade sårbarhetsanalys för olje- och kemikalieutsläpp i svenska havsområden

Motion till riksdagen 2015/16:2533. Insatser för Östersjön. Förslag till riksdagsbeslut. Kommittémotion

Gotland nytt område i övervakningen

Bilaga 1 Flödesschema för Mosaic i marin miljö

HELCOM-åtgärder för att minska sjöfartens miljöpåverkan och öka säkerheten

Kan vi lita på belastningssiffrorna för Östersjön?

YTTRANDE. Sammanfattning av synpunkter

Resultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken, 23 september 1999

Project leader: Jens Perus

Bilaga 2 Kartering av biotiska ekosystemkomponenter Antonia Nyström Sandman, Hedvig Hogfors och Frida Fyhr

The source of nitrogen in the boreal forests identified (March 2016)

Planprocess för nationell havsplanering i Sverige Vasa, SeaGIS

Havsplanering och blå tillväxt i Kvarken regionen SeaGIS 2.0

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Provfiske. Kävlingeån - Bråån Kävlingeåns Löddeåns fvo. Sid 1 (12)

Naturtyper på havets botten

Information från Länsstyrelsen. Miljögifter Övergödning Nya VISS Marina direktivet Miljömål och åtgärder

Kartunderlag för marin grön infrastruktur

Förorenade sediment samverkan för kunskap och prioritering av åtgärder

Europarlamentets och rådets direktiv om upprättandet av en ram för havsplanering

Naturvärdesbedömning av kustnära miljöer i Kalmar län. Förslag till marina biotopskydd och framtida förvaltning

Fjällvegetationskartering med satellitdata och NNH data

Uppdrag att genomföra en fördjupad analys av formellt skyddade marina områden och att ta fram en handlingsplan för marint områdeskydd

Ensemblemodellering av piggvarens habitat utgående från provfiskeoch miljödata

AquaBiota Notes 2010:1. GIS-analys av lek- och uppväxtområden för sik utmed Västernorrlands kust

Följande avgränsning har tillämpats i arbetet: Endast de fysiska aspekterna (areal, vindhastighet och havsdjup) har undersökts.

Maren. Berggrunden i området består av äldre granit med betydliga inslag av basiska bergarter. Jordarter runt sjön är morän och kalt berg.

Sammanvägd bedömning av miljötillståndet i havet. Per Moksnes

Även kallvattenarterna behöver övervakas längs kusterna

Regeringens vattenarbete nationellt och internationellt

Havsplanering. till glädje och nytta för alla

Planering av havsområden utifrån ett kommunal perspektiv

Så kopplar havsplanerna och kommunernas översiktsplanering till varandra. Anette Johansson

Begäran om utlåtande gällande effekterna av ny farledsdragning över värdefulla ålgräsängar

Användning. Fixed & Random. Centrering. Multilevel Modeling (MLM) Var sak på sin nivå

Grön infrastruktur från källa till hav

Göteborg Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl.

Kävlingeån Höje å 2012 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 1. Provfiske. Kävlingeån Höje å. Sid 1 (14)

Utbredning av marina arter och naturtyper på bankar i Kattegatt. En modelleringsstudie

Skriv ditt namn här

VALUES: Värdering av akvatiska livsmiljöers ekosystemtjänster Antonia Nyström Sandman

Detaljerade jordartskartor med fjärranalys (från flyg- och satellit)

Östersjöns ekologiska status och fiskbestånd (uppgift om geografisk information)

Ekosystemtjänster. Hans-Göran Lax Havsmiljöns tillstånd och hållbar utveckling SeaGIS 2.0 slutkonfererans

Flödesdata inom fysisk påverkan - möjligheter och konflikter? Johan Kling johan.kling@lansstyrelsen.se

Bedömning av effekter av farledstrafik på vegetation och områden för fisklek, Skanssundet till Fifång.

Praktiska exempel på analyser av grön infrastruktur. Karin Terä, enheten för miljöanalys och miljöplanering

x Stockholms läns landsting i (s)

Water management in Sweden

SEABED-projektet i EU:s Central Baltic INTERREG IVA program

Metodbeskrivning för framtagande av GIS-karta för en nationellt övergripande bild av marin grön infrastruktur

Nyttjande av marina resurser och skyddet av havets naturvärden en motsättning

Vård- och regleringsbehov av sikbestånden målsättningar och verkställandet

Kurskod: TAMS28 MATEMATISK STATISTIK Provkod: TEN1 05 June 2017, 14:00-18:00. English Version

Översiktsplan med maritim näringslivsstrategi

Klicka här för att ändra format på bakgrundsrubriken

Vetenskap som underlag för åtgärder mot övergödning

Kartering av marina arter och naturvärden

Ekosystembaserad strategi vid planering av vattenmiljön i havet Versioner:

Pågående metodutveckling för tolkning av film

Kartläggning av marina naturtyper. En pilotstudie i Stockholms län. Rapport 2005:21. Bockö. Storö. Björkskär. Storö. Harö. Eknö. Horssten.

Sikens värde som ekosystemtjänst

ALLMÄN INFORMATION BALTIC PIPE PROJEKTET

STATISTISK ANALYS AV KOMPLEXA DATA

Ny historisk databas om skog

Lokalbeskrivningsprotokoll. Leonard Sandin Inst för akvatiska resurser SLU

Riskklassificering främmande arter

MÖJLIGHETER TILL BLÅ TILLVÄXT I KVARKENREGIONEN

Innehåll Generell definition Största skillnaderna Problematiken: Sverige + exemplar Finland + exemplar

Kurskod: TAIU06 MATEMATISK STATISTIK Provkod: TENA 17 August 2015, 8:00-12:00. English Version

Forum Östersjön HELCOM

Mätkampanj 2009 Gävlebukten Länsstyrelsen Gävleborg

En förebild för miljöövervakningen?

Fiskundersökningar i Fyleån 2016

Vi kommer inte acceptera en jakt som syftar till att minska sälpopulationen

NORRA KANALOMRÅDET - FALSTERBOKANALEN

Tillsynsplan vatten & avlopp

Faruk Djodjic, Institution för vatten och miljö

Valfri räknedosa, kursbok (Kutner m fl) utan anteckningar. Tentamen omfattar totalt 20p. Godkänt från 12p.

Transkript:

Gemensam undervattens karta för Finland och Sverige Carlos Paz von Friesen Länsstyrelsen i Västerbotten

SeaGIS mål: gemensam undervattens karta - HELCOM:s HUB-habitat - HUB-habitats modellering - Resultat HUB-habitats kartor - Kan HUB-habitats kartor vara en bra stöd för planerare?

HUB:S HABITAT HELCOM (Helsinki Commission) the Baltic Marine Environment Protection Commission HUB HELCOM Undervattens biotop och habitat klassningsystem (en gemensam habitats klassning för hela baltiska havet) - Syfte är att underlätta förståelse, hotbildning, skötsel och bevarnade av baltiska havet - Klassning sker enligt abiotiska och biotiska faktorer - 328 HUB habitat

Hierarcical classification with 6 -levels: 1) Region (Baltic) HUB KLASSNING 2) Vertical zones (photic/aphotic) 3)Substrate (rock/sand/mud etc.) 4) Community structure (epibenthic/infaunal) 5)Characteristic community (sp. group) 6) Dominating taxa (species) lånad från Matti Sahla

HUB FLOWCHART, SIMPLIFIED (A)Baltic (A)Photic (A)Rock & boulders (1) Macroscopic epibenthic biotic structures (C)Perennial algae (1)Fucus spp. AA.A1C1 Baltic biotope in photic layer, where dominating substrate is rock. Perennial algae is dominating and Fucus spp. has the highest biomass lånad från Matti Sahla

HUB MODELLERING Vanliga modelleringsmetoder - Regressionsanalys - Generalized Additive Modelling (GAM) - Maximum Entropy (MaxEnt) - Random Forest (RF) Sverige (test) - Maximum Likelihood (ML) Finland (test-fas)

HUB MODELLERING Input data Finland 12 000 provpunkter Sverige 1 200 provpunkter

HUB MODELLERING Testade förklarande variabler Sverige / Finland Djup Ja / Ja Salinitet Ja / Ja Geografiska formationer* (från djupdata) Ja / Ja Botten sediment Ja / Ja Vattendragspåverkan Ja / Nej Vågexponering Ja / Ja Skärgårdsindex Ja / Nej Avstånd från land Nej / Ja * T ex dalar, toppar, lutning, m fl

Älvpåverkan Vågexponering Salinitet Djup Skärgårdsindex HUR SER UT VARIABLERNA?

HUB MODELLERING Viktigaste variabler (Sverige / Finland) Djup Vågexponering Ytterligare viktiga variabler (Sverige) Skärgårdsindex Salinitet

HUB MODELLERING Variabler som var viktiga i enstaka HUB Vattendragspåverkan Bottensediment Geografiska toppar Variabler som gav dåligt samband Geografiska dalar

Umeå Vasa

Annual algae on muddy sediment Pondweed on muddy sediment Less than 10% macrocommunity on muddy sediment Submerged rooted plants on muddy sediment Less than 10% macrocommunity on sand Submerged rooted plants on sand Annual algae on rock and boulders Less than 10% macrocommunity on rock and boulders Perennial algae on rock and boulders Perennial filamentous algae on rock and boulders Less than 10% macrocommunity on coarse sed More than 10% macrocommunity on coarse sed Filamentous annual algae on mixed substrate Less than 10% macrocommunity on mixed subs Perennial algae on mixed substrate Submerged rooted plants on mixed substrate Perennial filamentous algae on mixed substrate Annual alage on mixed substrate Sverige Finland

Antal observationer HUB SVERIGE Hur bra blir modelleringar? - Bra samband mellan antal observationer och class. error - Minst 100 obs per HUB - I vissa HUB troligen över 250 obs - Ca 25 % class. error kan anses vara ett bra fel Classification error

HUR MINSKAR VI FELET? Problem i Finland och Sverige otillräckliga inventeringar för att kunna modellera alla HUB - Antal inventeringsprover fördelat i HUB:ens distribution (fördelad i djup, vågexponering, allokering, m fl) Bristfälligt underlag - T ex djupdata är av otillräckligt noggrannhet, Salinitets kartor är också dåliga Lösa problem med spatiala noggrannhet (modelleringsenhet 10x10 m eller 25x25 m) - I en yta på 25x25 m kan finnas flera HUB-habitat

ANVÄNDNING AV HUB-KARTOR HUB-habitat kan användas för att få en bild av ett specifikt område och kunna även bearbetas för att stödja havsplanering inför möjliga användnings tryck, t ex broar, vindkraftparker, placering av rörledningar eller kablar, mm?

ANVÄNDNING AV HUB-KARTOR Forsstyrelsen (Finland) har tagit fram en matris med bedömningar av påverkan från olika aktiviter (fiske, bebyggelse, båttrafik, mm). Enbart HUB-habitat, dvs ingen påverka på fiskar, fåglar, med flera

Liten påverkan? Tydlig påverkan

ANDRA ANVÄNDNINGAR AV HUB-KARTOR - HUB-habitat Blåinfrastruktur - Utvärdera befintlig skydd har vi skyddat rätt? - Hitta utbredningsgränser

SLUTSATSER - HUB-klassificering och modellering kan hjälpa till att få en uppfattning av ett stort havsområde regional, nationellt eller internationellt - Modelleringen lyser upp problematiken kring behov av mer detaljerat/noggrant underlag (speciellt djup men även bottensubstrat, salinitet, m fl) - Kartor över HUB-habitat och kartor över bedömning av risk kopplade till olika HUB-habitat kan vara ett kraftfull hjälpmedel för planerare och ansvariga myndigheter för skydd och nyttjande av havet

TACK! FRÅGOR??