Miljö- och hälsoskyddsnämnden Verksamhetsplan 2012-2015 Reviderad 2014-05-13, beslutad 2014-09-02 Ordföranden har ordet Miljö- och hälsoskyddsnämndens verksamhetsplan är ett övergripande styrdokument som skall användas för inriktning och uppföljning av verksamheten under ett verksamhetsår. Den innehåller fastställda framgångsfaktorer, mätbara mål och övergripande aktiviteter för styrkortets samtliga perspektiv. Utgångspunkten är koncernens övergripande mål och återrapporteringskrav. Det övergripande målet för miljö- och hälsoskyddsnämnden är att säkra tillgången till dricksvatten av god kvalitet till alla hushåll och verksamheter på Gotland. Planering av markanvändning och bebyggelse skall ske så att tillgången till rent vatten säkras. Under perioden deltar nämnden i det viktiga arbetet att fastställa vattenskyddsområden och skydd för reservvattentäkter. Nämnden skall även fortsättningsvis verka för att miljöfarliga och näringshaltiga utsläpp till Östersjön minskar. Klart vatten är en systematisk arbetsmetodik för att förbättra avloppsstandarden för enskilda avloppsanläggningar. Det lyckosamma arbetet fortsätter, som en permanent del av verksamheten, att gå igenom socken för socken. Fokus på särskilda miljöåtgärder planeras årsvis. Under föregående år har miljö- och hälsoskyddsnämnden fokuserat på giftfria miljöer, exempelvis förorenad mark, bekämpningsmedel och avfall; åtgärder för att minska övergödningen i Östersjön; frågor om säkra livsmedel och åtgärder inom nämndens verksamhetsområde som kan minska klimatpåverkan. 2015 kommer fokus att ägnas åt frågor kring boendemiljöer och byggnation. Övergripande i nämndens arbete är att söka ständiga förbättringar av processer, kvalitet och återrapporteringar av genomförda åtgärder eller myndighetsutövning. Som kvalitetsförbättringar ingår också att ständigt förbättra samordning av både ärendehandläggning och nämndarbete som berör fler av samhällsbyggnadsnämnderna. 2015 kommer arbetet med att söka synergier i samarbetet över nämndgränserna intensifieras. Genom dialog vill nämnden skapa goda relationer med företagare, lantbruk och hushåll. Det gäller både att sprida information om nämndens ansvarsområde och handläggningsprocesser. Utgångspunkten är att inhämta och förstå kundernas behov. MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSNÄMNDEN Isabel Enström Ordförande 1
Innehåll Miljö- och hälsoskyddsnämnden Verksamhetsplan 2012-2015... 1 Ordföranden har ordet... 1 Miljö- och hälsoskyddsnämnden - en del av Region Gotland... 3 Vision, verksamhetsidé och värderingar... 4 Vision hit vill vi... 4 Verksamhetsidé varför finns vi... 4 Strategier... 4 Värderingar detta står vi för... 4 Hur ska vi nå visionen?... 5 Vår omvärld - nämndens styrkor, svagheter, hot och möjligheter... 5 Vad måste vi vara bra på... 6 Övergripande inriktning för verksamheten... 6 Fokus på flera perspektiv... 7 Perspektivet Brukare/kunder... 7 Fakta om våra brukare/kunder... 7 Vad skall vi åstadkomma 2012-2015 vår åtgärdsplan... 7 Perspektivet Ekonomi... 8 Fakta om vår ekonomi... 8 Vad skall vi åstadkomma 2012-2015 vår åtgärdsplan... 8 Perspektivet Medarbetare/ledare... 8 Fakta om våra medarbetare... 8 Perspektivet Processer... 9 Fakta om våra processer... 9 Vad skall vi åstadkomma 2012-2015 vår åtgärdsplan... 9 Perspektivet Samhälle... 9 Vår påverkan på samhället... 9 Framgångsfaktorer... 10 Aktiviteter på nämndnivå... 10 Vad skall vi åstadkomma 2012-2015 vår åtgärdsplan... 10 Uppföljning av verksamheten... 11 Styr- och uppföljningsprocessen... 11 Sammanträdesplan... 11 Aktivitetsplan Miljö- och hälsoskyddsnämnden:... 12 2
Miljö- och hälsoskyddsnämnden - en del av Region Gotland Verksamhet under miljö- och hälsoskyddsnämndens ansvar utförs av Samhällsbyggnadsförvaltningen. Från och med 2014 ser organisationen ut så här: 3
Vision, verksamhetsidé och värderingar Vision hit vill vi Alla förvaltningar inom Region Gotland arbetar mot samma vision. Gotland är Östersjöregionens mest kreativa och magiska plats, präglad av närhet, hållbar tillväxt och fylld av livslust. Minst 65 000 invånare bor på Gotland. Gotlänningarnas välstånd tillhör de bästa i landet. Gotland är den naturliga mötesplatsen i Östersjöregionen. Gotlänningarna har bra hälsa och mår bäst i landet. Gotland är en världsledande öregion i miljö- och klimatfrågor. Miljö- och hälsoskyddsnämnden bidrag för att förverkliga visionen redovisas nedan: Verksamhetsidé varför finns vi Miljö- och hälsoskyddsnämnden skall genom tillsyn, rådgivning, information och förebyggande arbete se till att lagstiftningen inom miljö- och hälsoskyddsnämndens ansvarsområde efterlevs så att en långsiktig god livsmiljö säkerställs. Strategier Miljö- och hälsoskyddsnämndens övergripande strategier är: Vi arbetar för miljömässigt och ekonomiskt effektiva och uthålliga lösningar inom miljö- och hälsoskyddsområdet. Vi agerar förebyggande för att möta framtidens utmaningar. Vi prioriterar tillsynen till de områden som ger störst miljöpåverkan. Vi möjliggör delaktighet, arbetar i bred samverkan och har god kommunikation i alla relationer. I det regionala utvecklingsarbetet har vi särskilt fokus på att uppnå grundvatten av god kvalitet, giftfri miljö, begränsad klimatpåverkan, säkra livsmedel, ingen övergödning och god bebyggd miljö. Värderingar detta står vi för Delaktighet, förtroende, omtanke Miljö- och hälsoskyddsnämnden skall leva efter de värderingar som är gemensamma inom Region Gotland och efter den gemensamma värdegrunden för regionen vilken framgår av dokumentet Vår syn på ledar- och medarbetarskap. 4
Delaktighet o Demokrati, dialog och öppenhet i beslutsprocessen. Förtroende o Ömsesidig tillit mellan allmänheten, politiken och förvaltningen för genomförande av uppsatta mål. Omtanke o Respekt och förståelse gentemot allmänheten, verksamhetsföreträdare och medarbetare. Hur ska vi nå visionen? Vår omvärld - nämndens styrkor, svagheter, hot och möjligheter Som utgångspunkt för planeringsarbetet genomför Miljö- och hälsoskyddsnämnden årligen en omvärldsanalys i form av en SWOT-analys. Resultatet av Miljö- och hälsoskyddsnämnden SWOTanalys 2014 presenteras nedan: Nuläge Styrkor Engagerad nämnd med bred kompetens och erfarenhet Kompetenta tjänstemän ger bra beslutsunderlag God relation med allmänheten och våra kunder Rättssäkra beslut Budgetsförutsättningar och myndighetsuppdrag i balans MHN har ambition att arbeta i framkant Svagheter Framtid Möjligheter Hot Förbättrat nämndsammarbete inom tydligt definierade frågor ger ökad samhällsnytta Processerna kan utvecklas till nytta för kunden Gemensamma rutiner och verktyg ger högre och jämnare kvalitet Samlokalisering av personalen i MHN, BN och TN ger bra grund för effektivt samarbete Sammanslagning av MHN och BN kan ge samordningsvinster Vara pådrivande i Östersjösamarbetet Samarbete över nämndgränserna kan fungera bättre Teknikkänslighet tekniken påverkar tillgängligheten Den strategiska styrningen och processerna att hitta de långsiktigt hållbara lösningarna behöver förbättras Ärenden försvinner i registreringshanteringen MHN och BN slås ihop MHN får en underordnad betydelse inom SBF Vision 2025 tas inte på allvar 5
Vad måste vi vara bra på Övergripande inriktning för verksamheten Riksdagen har antagit 16 nationella miljömål som gäller övergripande för hela Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd för Sveriges miljö, natur- och kulturresurser som är ekologiskt hållbara på lång sikt (miljömålen). Mot bakgrund av statusen på de regionala miljömålen har miljöoch hälsoskyddsnämnden valt att prioritera följande: Grundvatten av god kvalité Giftfri miljö Ingen övergödning Begränsad klimatpåverkan God bebyggd miljö Skydd av vårt grundvatten är högst prioriterat. Åtgärder inom alla prioriterade miljömål ger förutsättningar för att minska risken av påverkan och förorening av grundvattnet. Dessutom prioriteras även de nationella målen Säkra livsmedel och Stärkt brandskydd. För att sätta fokus på de prioriterade målen kommer olika temaår att prägla nämndens arbete. Med temaår menas att särskilda insatser görs inom de prioriterade målen. Dess omfattning styrs av tillgängliga resurser för respektive verksamhetsår. Målsättningen med temaår ska bl a vara att en tillsynsinsats utförs, att kunskapsnivån i verksamheten höjs och att synliggöra nämndens arbete för verksamheter och allmänhet. Temaår Prioriterat mål 2012-2015 Grundvatten av god kvalitet 2012 Giftfri miljö 2013 Ingen övergödning 2013 Säkra livsmedel 2014 Begränsad klimatpåverkan 2015 God bebyggd miljö 6
Fokus på flera perspektiv I Region Gotland tillämpas principerna om målstyrning, vilket anger inriktningen för hur den kommunala verksamheten ska bedrivas. Den målstyrningsmodell som kallas balanserat styrkort används sedan 2002 i regionen. Region Gotland har valt att arbeta med fem perspektiv: brukare/kundperspektivet (idag) ekonomiperspektivet (igår) medarbetar/ledarperspektivet (idag) processperspektivet (idag) samhällsperspektivet (imorgon) Följande framgångsfaktorer, styrtal och åtgärdsplaner har tagits fram för Miljö- och hälsoskyddsnämnden verksamhet 2012-2015. Perspektivet Brukare/kunder Brukarna/kunderna upplever att de får tjänster av god kvalitet, är informerade, delaktiga och respektfullt bemötta. Fakta om våra brukare/kunder Miljö- och hälsoskyddsnämnden gör tillsyn och ger information utifrån rådande lagstiftning inom verksamhetsområdena livsmedel, hälsoskydd, miljöskydd och förebyggande brandskydd. Våra kunder utgörs i huvudsak av kommunens medlemmar, både privatpersoner och verksamhetsutövare. Vad måste vi på Miljö- och hälsoskyddsnämnden vara bra på vilka är våra framgångsfaktorer Mätningar för att visa måluppfyllelse Hur vet vi om vi lyckats våra styrtal 1. Sprida information om miljö- och hälsoskyddsnämndens ansvarsområde 2. Kommunicera med, respektera och göra kunden delaktig i hela handläggningskedjan 3. Inhämta och förstå kundernas behov 4. Tydlig information och tydliga beslut så att kunderna förstår förutsättningarna Avstämning Kundenkät Kundenkät Kundenkät Genomföra informationsinsatser, företrädesvis inom ramen för temaåret NöjdKundIndex (NKI) skall vara 62 eller högre NöjdKundIndex (NKI) skall vara 62 eller högre NöjdKundIndex (NKI) skall vara 62 eller högre Vad skall vi åstadkomma 2012-2015 vår åtgärdsplan Vi skall: Genomföra informationsinsatser Genomföra kundenkäter 7
Perspektivet Ekonomi Ekonomin är uthållig och i balans ur ett generationsperspektiv. Fakta om vår ekonomi Miljö- och hälsoskyddsnämnden hade en omsättning om ca 30 miljoner under 2013. Intäkter genom taxor och avgifter uppgick till 13 527 tkr. När det gäller verksamhet enligt miljöbalken är 64 % finansierat genom externa intäkter och för livsmedelslagen är motsvarande siffra 66 %. Nämnden har under perioden verkställt ett sparbeting för 2010-2011 om 1 mkr och för 2012 om 200 tkr. För 2013 och 2014 har nämnden inte tilldelats något sparbeting. Uppföljning av nämndens ekonomi sker månadsvis. Vad måste vi på Miljö- och hälsoskyddsnämnden vara bra på vilka är våra framgångsfaktorer Mätningar för att visa måluppfyllelse Hur vet vi om vi lyckats våra styrtal 1. God ekonomisk hushållning Månadsrapporter, bokslut och analys av avvikelser Budget i balans 3. Balans mellan intäkts- och skattefinansierad verksamhet Bokslut 65 % intäktsfinansiering (nämnden undantagen) Vad skall vi åstadkomma 2012-2015 vår åtgärdsplan Vi skall: Ta fram nyckeltal för benchmarking 2012. Genomföra årlig benchmarking med jämförbara kommuner. Sträva mot en intäktsfinansiering om 65 %. Perspektivet Medarbetare/ledare Medarbetare/ledare trivs, är engagerade, tar ansvar och utvecklas för att möta framtidens utmaningar Fakta om våra medarbetare Byggnadsnämnden är från 1 januari 2012 anställningsmyndighet för de medarbetare som arbetar inom samhällsbyggnadsförvaltningen. Personalstatistiken för 2013 visar att antalet årsarbetare inom samhällsbyggnadsförvaltningen har ökat med åtta anställda (från 155 till 163 anställda). Totalt 39 personer arbetar med de frågor som Miljö- och hälsoskyddsnämnden ansvarar för, vilket är en ökning med en anställd jämfört med december 2012. Därtill kommer nämndsekreterare motsvarande en halv tjänst och verksamhetsstöd. Den genomsnittliga sjukfrånvaron per anställd inom miljö- och hälsoskyddsnämndens verksamhetsområden är 3,97 %. Under 2012 var den genomsnittliga sjukfrånvaron 1,73 %. Ökningen beror på långtidssjukskrivningar där rehabiliteringsåtgärder har satts in vid behov. Den totala sjukfrånvaron för samhällsbyggnadsförvaltningen är 3,77 %. 8
Perspektivet Processer Processer ger resultat av god kvalitet till kostnader i nivå med jämförbara kommuner och landsting Fakta om våra processer Nämndens huvudprocesser är kartlagda. Många mätetal är identifierade och mätning pågår. Vad måste vi på Miljö- och hälsoskyddsnämnden vara bra på vilka är våra framgångsfaktorer Mätningar för att visa måluppfyllelse Hur vet vi om vi lyckats våra styrtal 1. Utveckla samarbetet inom och över förvaltnings- och nämndgränser 2. Processer som ger god kvalitet och goda resultat Nämndenkät Mätning av nyckeltal och produktivitet 3. Rättssäkra beslut Uppföljning av handläggningstider/analys av avvikelser 3. Rättssäkra beslut Uppföljning av överklagade ärenden 80 % av nämndledamöterna upplever att samarbetet fungerar Kvalitet och kostnader i nivå med jämförbara kommuner och landsting för de viktigaste processerna Lagstadgad tid uppnås Åtgärder vidtas för att felet inte skall upprepas Vad skall vi åstadkomma 2012-2015 vår åtgärdsplan Vi skall: Identifiera och prioritera flöden som påverkar flera verksamheter. Skapa kontaktytor mellan olika verksamheter. Ta fram årliga tillsynsplaner som klargör vilka åtgärder som skall prioriteras för respektive temaår. Genomföra årlig benchmarking med jämförbara kommuner. Perspektivet Samhälle Gotland utvecklas i linje med visionsmålen och har ett starkt varumärke Vår påverkan på samhället Miljö- och hälsoskyddsnämnden påverkar direkt det gotländska samhället genom alla sina verksamheter. Verksamheterna strävar efter att handlägga ärenden enkelt och rättssäkert och att uttrycka sig så att den enskilde har lätt att förstå och känner sig trygg. 9
Delmål för 2011-2015: Minst 59 000 bor på Gotland Gotlänningarnas välstånd ligger i nivå med rikets genomsnitt Gotland är den naturliga mötesplatsen i Östersjöregionen Självskattad hälsa och psykiskt välbefinnande ligger över riksgenomsnittet Miljö- och klimatarbete på Gotland rankas topp tio i landet Framgångsfaktorer (vad behöver vi vara bra på, vad får vi inte misslyckas med) Aktiviteter på nämndnivå Miljö- och hälsoskyddsnämnden ska Stärka medborgarnas möjlighet till dialog och inflytande vid behov inbjuda till informationsmöte om något uppmärksammat tema. Främja hälsa och förebygga ohälsa och sjukdomar bidra till en giftfri miljö genom riskklassning enligt MIFO 1, genomföra riktade informationskampanjer, just nu genom projektet Klart Vatten. Främja hållbar tillväxt och sysselsättning med särskilda satsningar på kvinnor och ungdomar Satsa på kultur och idrott som viktiga utvecklingsfaktorer Öka takten för att ställa om till förnybar energi och effektivisera energianvändning Säkerställa tillgång till och kvalitet på grund- och ytvatten Stödja både lokala utvecklingsinitiativ och utveckling genom internationalisering Säkra god planering av bostadsförsörjning utifrån olika gruppers behov Främja trygghet och säkerhet Höja utbildningsnivån för att möta näringslivets och offentliga sektorns kompetensbehov Verka för ett utökat utbud av eftergymnasial utbildning Stärka varumärket för att bo och leva på Gotland och aktivt använda etableringsstöd för att öka nyinflyttning Bredda besökssäsongen så att den omfattar hela året under mandatperioden tillskapa minst en praktikplats som miljöinspektör eller livsmedelsinspektör. Klart Vatten är en permanent del av verksamheten. fortsätta samverkan med kommuner på fastlandet, t.ex. Miljösamverkan Sydost, fortsätta de företagardialoger som inletts. söka samverkan med kommuner i Östersjöregionen Vad skall vi åstadkomma 2012-2015 vår åtgärdsplan Aktiviteterna ovan skall arbetas in i de årliga tillsynsplanerna. 10
Uppföljning av verksamheten Styr- och uppföljningsprocessen DETALJPLANERING (nov-dec) Verksamhetsplanering Kompetensinventering Utvecklingsplanering Detaljerad resurstilldelning Tillsyns- och kontrollplaner (nov-dec) Tillsyns- och Resultat kontrollplaner av analysarbete (nov-dec) Resultat av analysarbetet Årsredovisning(jan) Intern revision (jan/dec) Uppföljning av tillsynsplan Delårsrapport 2 (sep) Medarbetarenkät (okt) sep-dec jan-apr Medarbetar- och lönesamtal (jan-mars) STRATEGISK PLAN OCH BUDGET (apr) Vision Mål Styrtal Resursbehov Delårsrapport 1 (april) Uppföljningssamtal (sept Uppföljning dec) av tillsynsplan Inhämta underlag (jun-aug) Kundsynpunkter/behov Verksamhetsresultat/ måluppfyllelse maj-aug MÅL (maj) kortsiktiga Långsiktiga VISION/STRATEGIER (maj) Uppföljning av tillsynsplan ANALYSARBETE (maj) Omvärldsanalys SWOT-analys Sammanträdesplan Miljö- och hälsoskyddsnämnden sammanträder 9-10 gånger/år, ungefär en gång per månad med uppehåll under sommaren. Miljö- och hälsoskyddsnämndens arbetsutskott sammanträder ca två veckor innan nämnden. Miljö- och hälsoskyddsnämndens strategiska utskott sammanträder vid behov. Nämndens presidium träffas regelbundet, minst en gång i månaden. Avdelningschefen Livsmiljö deltar i SBFs ledningsgrupp som träffas löpande samt vid planeringstillfällen. Avdelningens Livsmiljö ledningsgrupp träffas löpande. Därtill anordnas planeringsdagar vid särskilda behov. Arbetsplatsträffar genomförs regelbundet i samtliga arbetsgrupper, minst 10 gånger per år. Förvaltningens samverkansgrupp träffas regelbundet, minst 10 gånger per år. 11
Aktivitetsplan Miljö- och hälsoskyddsnämnden: Genomföra informationskampanjer Genomföra kundenkäter Ta fram nyckeltal för benchmarking Genomföra årlig benchmarking med jämförbara kommuner. Sträva mot en intäktsfinansiering om 65 % Identifiera och prioritera flöden som påverkar flera verksamheter Skapa kontaktytor mellan olika verksamheter Ta fram årliga tillsynsplaner som klargör vilka åtgärder som skall prioriteras för respektive temaår Aktiviteterna i samhällsperspektivet skall arbetas in i de årliga tillsynsplanerna 12