Slutrapport projekt Energy systems modeling in shipping

Relevanta dokument
FÖRORD... 1 SAMMANFATTNING... 2 SUMMARY... 2 INLEDNING/BAKGRUND... 3 GENOMFÖRANDE... 4 RESULTAT... 4 DISKUSSION... 5 PUBLIKATIONSLISTA... 5 BILAGOR...

Hur göra energieffektivitet till en prioritet för fartygsbesättningar?

HUR BESTÄLLER MAN ETT ENERGIEFFEKTIVT FARTYG?

Projekt - Morötter och piskor inom sjöfarten för att uppnå klimatmål. Inge Vierth, forskare, VTI

Organisering för energieffektivitet i sjöfarten

transportlösningar Road show om energieffektiva färjor, Stockholm 15 maj 2013 Roger Karlsson & Magnus Forsberg, SSPA

Leading the way towards truly sustainable shipping. Carl Fagergren Project Manager Ship design & Newbuilding 1

Verkliga utsläpp från fartyg

Ny ckelord: 5-7 st Energiledningssystem, sjöfart, rederi, ISO 50001, SEEMP

Rederiers strategier för energieffektivisering

Modellering av katalytisk oxidation av metan över atmosfärstryck

Sjöfarten, klimatförändringar och mätmetoder. Hannes Johnson, doktorand Maritime Environment, Chalmers/Lighthouse

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) / av den

Studieplan för forskarutbildning i ämnet LÄTTKONSTRUKTIONER (ENG: LIGHTWEIGHT STRUCTURES) Inom skolan för teknikvetskap, KTH

Forskningsstrategi

Bilaga 4 - Rapport från ISWG-GHG 1 och Rapport från MEPC WG GHG (AP 7)

SHIPPING AND MARINE TECHNOLOGY MARITIME ENVIRONMENT. Hur miljövänligt är LNG?

Sökande SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut Energiteknik /

Partikelemissioner från Sjöfart

Energiforskningens roll i klimatfrågan exempel från Chalmers

Kursguide. Maritima Regelverk & Direktiv, 25 HVE-credits. HVE Maritime Sustainability Coordinator, start 2014

Sjöfartens energianvändning - hinder och möjligheter för omställning till fossilfritt

Ökad fjärrvärmeleverans till industrin

Välkommen till LTH Vad är på gång inom biogasforskningen? LOVISA BJÖRNSSON

Föreskrifter om ändring i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:96) om åtgärder mot förorening från fartyg;

Processintegration i industrin utveckling och erfarenheter i Sverige och Internationellt Forskning och utveckling vid Linköpings universitet

Genomförande av ITS Handlingsplan Sjöfartsverket. Myndighetsmöte Arlanda Sky City 28 mars 2011

Vägtrafikens och sjöfartens emissioner. Erik Fridell

EMERSON. Marine Fuel Measurement Solutions. Emerson Overview. Agenda Marin: Fuel Control - Efficiency. Michael Jägbeck

Fartygsdynamikprogrammet Hans Liwång, Kungliga tekniska högskolan

Welcome to Wilhelmsen Technical Solutions KNOWLEDGE

Design of Partial CO 2 Capture from Waste Fired CHP Plants

Den emissionsfria och hållbara sjöfarten

OSE gruppen vid Åbo Akademi är en tvärvetenskaplig forskargrupp inom optimering och systemteknik

Föreskrifter om ändring i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:96) om åtgärder mot förorening från fartyg; UTKAST

Presentationsschema examensarbeten Sjöingenjörsprogrammet 27 maj 2016

Utredning rörande åtgärder för fossilbränslefri sjöfart

Åkermark som kolsänka - att inkludera kolinbindning i analys av biogassystem LOVISA BJÖRNSSON

Energy Efficiency working group 2 (EE WG 2)

Energibesparing i växthus genom integrerade säsongslager för termisk energi

Föreskrifter om ändring i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:96) om åtgärder mot förorening från fartyg; Remiss

HÄLSOEKONOMISKA UTVÄRDERINGAR MED UPPDATERADE HEAT-VERKTYGET

Vad kan industrin göra? Industrin som energislukare eller föregångare i omställningen mot en hållbar region?

SSPA. LNG ETT NYTT BRÄNSLE FÖR SJÖFARTEN. Johan Gahnström

SPs Samhällsbyggnadsdag. Hållbara Städer. Heiti Ernits, Energiteknik/Systemanalys Koordinator för samverkansprojektet

Underlagsrapport transporter, färdplan 2050

Lägesrapport DokId:

ANSÖKAN OM INRÄTTANDE AV DOKTORANDPROJEKT Gäller för inrättande av projekt med Göteborgs universitet som arbetsgivare

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i datavetenskap

ANSÖKAN OM INRÄTTANDE AV DOKTORANDPROJEKT, VT-11 U2011/224 Gäller för inrättande av projekt med Göteborgs universitet som arbetsgivare

METODER OCH VERKTYG FÖR AUTOMATION AV ENERGIEFFEKTIVA INDUSTRIELLA ENERGISYSTEM MoveDynE

Den Nationella Forskarskolan i Intelligenta Transportsystem

Uppdatering av typfartyg för svensk inrikes sjöfart

Miljöanpassat byggande. Katarína Heikkilä NCC Construction Sverige AB NCC Teknik

Energieffektivisering av framtida klimatsystem för personbilar. Filip NielseN, 2017

Hur lönsamma är laddhybrider i verklig svensk körning? Sten Karlsson

STUDIEPLAN FÖR CIVILINGENJÖRSPROGRAMMET I ENERGISYSTEM, 2016/2017 Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten TEKNAT 2015/47

Diskussionsunderlag för introduktion av nyantagen doktorand

Rapport från IEA Bioenergy ExCo-workshop The role of industrial biorefineries in a low-carbon economy

Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i industridesign

Värmepumpar i ett nytt. Vision Monica Axell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Idé och Projektarena Blå tillväxt Skagerrak Olika lösningar mot green, clean shipping; Metanol är ej alternakv Peter Grundevik SSPA Sweden AB

Studieplan för utbildning på forskarnivå. Biologisk fysik

The Top of Rail Research Project

Förnybara drivmedel framtidens raffinaderi. Sören Eriksson

Sjöfartens påverkan på havsoch kustmiljön

Strategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel

Långtidsprestanda av permeabla vägytor: dränerande asfalt och gräsarmerad betong - Fältförsök -

Energiutmaningen bygger på sju specifika mål och forskningsområden:

Biogasens samhällsnyttor i en cirkulär ekonomi

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå. i medicinsk vetenskap

Överblick: FNs mål för hållbar utveckling Kartläggning mot VGRs verksamhetsområden Betydelse av FNs hållbarhetsmål för VGR Identifierade gap

Stor potential för effektivisering. förnybar energi

Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall

Allmänna bedömningsgrunder vid anställning av lärare

PROTOKOLL Anställningsutskottet Sammanträdesdatum Protokoll nr 13/06. Övrig närvarande Maria Lindencrona, sekreterare Leif Brodersen

Regional vätgassamverkan öppnar för f r deltagande i FP7

Med fjärrvärme kan EU lättare nå sina klimatmål (Heat Roadmap Europe)

Mot denna bakgrund beslutar styrelsen för BeBo att bevilja stöd till projektet.

Vi bygger ut fjärrvärmen i Täby

Gas och LNG för hållbara transporter. Gas i tunga transporter? Trafikverkets bedömning

HELCOM-åtgärder för att minska sjöfartens miljöpåverkan och öka säkerheten

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning

Studieplan för forskarutbildningen i interaktionsdesign

Mejeriproduktionens miljöpåverkan. Johanna Berlin

Trafikverket skapar nya vägar.. Krister Wall Samhälle Region Syd

Det våras för CCS? Klimatarbete och det globala perspektivet. Filip Johnsson, Chalmers NEPP:s halvtidskonferens,

Den grundläggande behörigheten samt allmänna principer för urval anges i fakultetens Studiehandbok för utbildning på forskarnivå.

ERFARENHETER FRÅN EN FORSKNINGSFINANSIÄR, STIFTELSEN RIKSBANKENS JUBILEUMSFOND BRITTA LÖVGREN, RJ OCH CHRISTER LAGVIK, UU

Kunskap om markkolsbidrag har betydelse för beräkning av biomassatillgång och växthuseffekt

100 % förnybart 2050.!?

Brett opp ermene! Katarina Lorentzon SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik. Nofima Mat, Matforsk, Ås 16 september 2008

Krock kompatibilitet mellan personbilar och lastbilar

IRIS Integrerat Dynamiskt Prognostiserande Underhållsstöd

Föreskrifter om ändring i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:96) om åtgärder mot förorening från fartyg;

för energieffektivisering i i kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Energimyndighetens forskningsprogram

Studieplan för ämne på forskarnivå

Svenskt Hybridfordonscentrum. Finansieras av Energimyndigheten och Fordonsföretagen

Pressrelease Artes Industriambassadör Mer realistiska skuggor i datorspel och virtual reality-applikationer

Transkript:

Slutrapport projekt 31886-2. Energy systems modeling in shipping Introduktion - Projektet i ett större sammanhang Projektet utgör första delen av ett doktorandprojekt med målet att öka förståelsen av energisystemet ombord på fartyg genom modellering av energiflöden. Projektet påbörjades i juni 2011 (med 6 månader fördröjning för doktorandrekrytering). Förlängning har beviljats till och med 20140430. Finansiering av andra delen av projektet (till doktorsexamen) har beviljats med startdatum 20140601. Institutionens forskning inom området Studien är även en del av ett större forskningsprogram vid institutionen för Sjöfart och Marin Teknik där utveckling av verktyg för att utvärdera och förbättra teknik som bidrar till en uthållig energiförsörjning för sjöfarten är ett övergripande mål. Forskningsprojekten inleddes 2009 med 1. förstudie kring potentialen för energieffektivisering, utförare civ ing Henrik Lassesson, projektledare bitr prof Karin Andersson 2. förstudie kring energiledningssystem inom sjöfart, utförare civ ing Hannes Johnson, projektledare civ ing Björn Södahl, vetenskaplig handledare bitr prof Karin Andersson Båda projekten övergick i doktorandprojekt på olika sätt, för Hannes Johnson direkt efter avslutad förstudie, för energieffektiviseringsprojektet med ett uppehåll på ett år innan det nya projektet kom till, då med anställning av Francesco Baldi som doktorand inom energisystemmodellering med bitr prof Karin Andersson och lektor Cecilia Gabrielii som handledare - start juni 2011. Till projektgruppen kom även en doktorand anställd vid Chalmers i samverkan med Danmarks Tekniska Universitet (DTU), där doktorandstudierna bedrivs, kring Waste Heat Recovery. Detta doktorandprojekt finansieras av institutionens medel inom Lighthouse/Vinnova med doktorand, M Sc Ulrik Larsen samt lektor Fredrik Haglind, DTU och lektor Cecilia Gabrielii, Chalmers som handledare. Hittills har Hannes Johnson och Francesco Baldi presenterat licentiatavhandlingar, Ulrik Larsen planerar disputation vid DTU vid halvårsskiftet 2014. Samtliga delprojekt är starkt kopplade till fallstudier och samverkan med företag inom rederibranschen, och underleverantörer inom exempelvis motortillverkning och energistyrningssystem. Bakgrund, energisystemmodellering Med en globalt ökande konkurrens om resurser, däribland fossil olja, tillsammans med krav på att minska utsläppen av koldioxid, uppstår ett behov av

att finna olika vägar fram till en uthållig användning av energi inom alla sektorer. Oavsett vald energibärare är en sparad kilowattimme den bästa ur såväl uthållighets- /miljöperspektiv som ekonomiskt. Energieffektivisering har under senaste tiden uppmärksammats inom internationell shipping genom IMO (International Maritime Organisation), där man kommit överens om att arbeta för att ta fram flera olika mätetal och en arbetsmetodik för energieffektivitet hos fartyg. Inom sjöfarten hanteras frågan om växthusgaser (GHG) av IMO och inte i de internationella klimatförhandlingarna. Man har inom IMO i dag operationaliserat GHG- minskning genom energieffektivisering och lanserat verktyg i arbetet, genom det operationella SEEMP (Ship Energy Efficiency Management Plan) som är ett obligatoriskt dokument där man beskriver sin energiledning ombord 1 och som har två olika ledningsverktyg, EEDI (Energy Efficiency Design Index) som är ett mått på ett fartygs energiprestanda i förhållande till liknande fartyg och EEOI (Energy Efficiency Operational Indicator) som är ett uppföljningsverktyg för drift av fartyg. SEEMP är obligatoriskt, EEDI är obligatoriskt för nybyggda fartyg, och användning av EEOI är frivilligt. Resultat I projektet Energy systems modeling in shipping har energisystemet ombord på fartyg studerats i termer av energi- och exergianalys för att identifiera källor till energi- ineffektivitet och - förluster med fokus på en effektiv användning av bränslet till framdrivning och övriga energibehov ombord. Ett specifikt fartyg, för vilket en stor mängd driftdata var tillgängliga, har använts för att illustrera energi- och exergiflöden. Detta fartyg är ett förhållandevis (energiflödesmässigt) enkelt exempel. Det finns fartyg med betydligt mer komplexa energisystem, ett extremfall är stora kryssningsfartyg, som både är ett fartyg och fungerar som ett mindre, autonomt samhälle med flera tusen innevånare. Modellering av delsystem som motorer har utförts, med målet att kunna integrera modellerna i en större energisystemmodell och för att ha ett transparent verktyg för att förstå dynamiken i delsystemet. Arbetet har visat på betydelsen av driftförhållanden (operationsprofil) på fartygets energiprestanda, men även den potentiella betydelsen av att inkludera exempelvis värmeåtervinning (WHR) i fartygets energisystem. En slutsats är att för att fortsätta arbetet mot ett bättre beslutsstöd behövs ett nytt angreppssätt i designprocessen, där yttre och interna begränsningar som hastighet, strömningsmotstånd, våghöjd och omgivningstemperatur inte är konstanta, dvs man tar hänsyn till operationsprofiler. Detta innebär att man inte har konstanta värden på parametrar i modelleringen utan i stället så kallade stokastiska variabler. På detta sätt inför man en robust optimering eller 1 http://www.imo.org/ourwork/environment/pollutionprevention/airpollutio n/pages/technical- and- Operational- Measures.aspx

optimering under osäkerhet vilket har utvecklats för andra tekniksektorer, men inte tillämpats på fartygs energisystem. Inom del 2 av projektet kommer följande punkter därför att vara centrala: 1) Att genom driftdata utreda hur den verkliga driften av fartygs energisystem avviker från designförhållanden och hur detta påverkar energieffektiviteten. 2) Att föreslå en metodik för att förbättra designprocessen för fartygs energisystem utgående från en förbättrad förståelse av relationen mellan stokastiska parametrar och designparametrar i modellering. 3) Att genom modellering och verifiering studera tillämpning av metodiken på olika energisystem ombord som framdrivning, kylning, HVAC och WHR 4) Att testa tillämpningen av modelleringsmetodiken på ett helt fartygssystem Driftdata från fler fartygstyper än den kemikalietanker som användes i första delen av projektet kommer att inkluderas för tillämpning och verifiering av modellerna. Förslag på fartyg är passagerarfärja eller kryssningsfartyg, beroende av möjligheten att få tillgång till driftdata från existerande fartyg. För att stöjda den vidare modellutvecklingen och stärka nätverket till andra grupper som arbetar med modellering av delar av fartygs energisystem har Francesco Baldi tillbringat två månader under våren 2014 vid University of Strathclyde, department of Naval, Ocean and Marine Engineering, hos professor Atilla Incecik och lecturer Gerasimos Theotokatos. Arbetets betydelse Doktorandprojektet är av akademisk art och har ett övergripande syfte att leda till vetenskapliga artiklar och avhandlingar. Den tillämpade karaktären hos projektet gör dock att kontakter med rederier och andra avnämare för gemensam analys av data och informationsutbyte är ett viktigt inslag. Ett exempel inom denna del är arbetet med ombordmätning och utvärdering av energiprestanda hos fartyg på Laurin. Här har Francesco deltagit i dagligt arbete och avstämningsmöten som har lett till konkreta energibesparingsåtgärder ombord. Leveranser Arbetet har hittills presenterats i en licentiatavhandling och vid ett antal konferenser. Kontinuerligt uppdaterad publikationslista för Francesco Baldi finns i Chalmers Publication library 2 Ytterligare publikationer är insända till tidskrifter men inte slutligt accepterade. 2 http://publications.lib.chalmers.se/lists/publications/people/html/index.xsql? ids=178145&names=baldi%2c+francesco+%281986%29+%5b178145%5d&ly ear=1900&hyear=2020&sort=year&format=default&rows=100

Presentationer av arbetet kommer närmast att hållas på konferensen Applied Energy, ICAE 2014 i slutet av Maj, 3 samt ECOS 2014, International Conference on Efficiency, cost, Optimization, Simulation and Envronmental Impact of Energy Systems. 4 Ekonomisk slutrapport. Projektet har pågått fram till 20140430 (förlängning pga senarelagd projektstart för doktorandrekrytering). Vid projektstart gjordes en kalkyl som innefattade en naturainsats från Chalmers för handledartid. Det har visat sig att finansieringen varit tillräcklig för att innefatta även en del sådan tid. En del av förklaringen är att ombordstudier har blivit betydligt billigare än förväntat, beroende på att det har varit möjligt att göra studier när rederiets fartyg befunnit sig i Nordsjön och inte på rutten mellan Huston och Sydamerika, vilket är det vanligaste. Detta har inneburit minskade reskostnader. Även vad gäller konferenser så har Francesco sökt och fått medel för resor från olika stiftelser, varför även dessa medel har förbrukats till mindre del. Det innebär att en viss omdisposition från reskostnader till personalkostnader har kunnat göras. En slutlig ekonomisk sammanställning för projektet inges separat. Göteborg 20140602 Karin Andersson Bitr profesor, projektledare 3 http://www.applied- energy.org/cms/index.php?m=content&c=index&a=lists&catid=11 4 http://ecos2014.abo.fi/ocs/index.php/2014/ecos2014

Publicering 2014 Baldi F, Gabrielii, C, Andersson, K Energy and exergy analysis of a ship, the case study of a chemical tanker, Presentation vid ICAE2014, international Conference Applied Energy, Taipei May 30- June 2 2014. http://www.applied- energy.org/cms/index.php?m=content&c=index&a=lists&catid=11 Francesco Baldi *1, Ulrik Larsen 2, Cecilia Gabrielii 1 and Karin Andersson 1 Analysis of the influence of the engine, propeller and auxiliary generation interaction on the energy efficiency of controllable pitch propeller ships (ID ME- CS- N), presenteras vid ICMT 2014, International Conference on Maritime Technology, Glasgow 7 th 9 th July 2014 Francesco Baldi a, Hannes Johnson b, Cecilia Gabrielii c, Karin Andersson d,"energy and exergy analysis of ship energy systems, the case of a chemical tanker" presenteras vid ECOS 2014, (27 st International Conference on Efficiency, Cost, Optimization, Simulation and Environmental Impact of Energy Systems 2013 Baldi, F. (2013). Improving Ship Energy Efficiency through a Systems Perspective. Göteborg: Chalmers University of Technology. Baldi, F. ; Bengtsson, S. ; Andersson, K. (2013). The influence of propulsion system design on the carbon footprint of different marine fuels, Low Carbon Shipping Conference, London 2013. 2012 Baldi, F. ; Gabrielii, C. ; Andersson, K. et al. (2012). From Energy Flows to Monetary Flows - An Innovative Way of Assessing Ship Performances Through Thermo- Economic Analysis, International Association of Maritime Economists Conference (IAME 2012 Taipei).. [