Med fjärrvärme kan EU lättare nå sina klimatmål (Heat Roadmap Europe)
|
|
- Emilia Lindqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Med fjärrvärme kan EU lättare nå sina klimatmål (Heat Roadmap Europe) Sven Werner Högskolan i Halmstad 1 Innehåll 1. Heat Roadmap Europe: logik, resultat, kartläggning, modellering och slutsats 2. Utmaning: fjärde generationens fjärrvärmeteknik 3. Implementering: hot spots regioner och exempel på möjligt projekt i Antwerpen 4. Nytta: europeisk fjärrvärmeforskning 2 1
2 Heat Roadmap Europe Logik Hur ser framtiden ut för fjärrvärmen inom EU? Heat Roadmap Europe, förstudie 1 (2012) avser ett business as usual scenario med oförändrade värmebehov. Heat Roadmap Europe, förstudie 2 (2013) avser ett scenario med en omfattande energieffektivisering och betydligt lägre värmebehov. 3 Heat Roadmap Europe Logik Uppvärmning och luftkonditionering har försummats i nästan alla publicerade framtidsscenarier om det europeiska energisystemet. Stor okunskap om fjärrvärmens möjligheter och nyttor i Europa, vilket medfört att fjärrvärme har blivit ett underskattat verktyg i klimatarbetet. 4 2
3 Heat Roadmap Europe Logik Alla våra resultat jämförs med Energy Roadmap 2050, som sammanfattar kommissionens syn på energisystemet fram till Denna framtidsstudie ger en mörk framtid för fjärrvärme med en framtida marknadsandel på bara 10 %. Våra två förstudier inom Heat Roadmap Europe förutsätter en marknadsandel på 50 % för fjärrvärme avseende EU:s alla byggnader. Den nuvarande marknadsandelen är 13 %. 5 Heat Roadmap Europe Logik 6 3
4 Heat Roadmap Europe Resultat Resultat HRE 1 för 2050: Lägre kostnader för uppvärmning med 14 miljarder EUR per år, investeringar med 500 miljarder EUR under 40 år som ger 8 9 miljoner manår i arbete. Totalt lägre koldioxidutsläpp med 1070 miljoner ton per år (varav 650 miljoner ton för uppvärmning) jämfört med Heat Roadmap Europe Resultat Resultat HRE 1 för 2050: Lägre kostnader för uppvärmning med 14 miljarder EUR per år, investeringar med 500 miljarder EUR under 40 år som ger 8 9 miljoner manår i arbete. Totalt lägre koldioxidutsläpp med 1070 miljoner ton per år (varav 650 miljoner ton för uppvärmning) jämfört med Resultat HRE 2 för 2050: Lägre kostnader för uppvärmning med 100 miljarder EUR per år. Totalt lägre koldioxidutsläpp med 2950 miljoner ton per år (varav 650 miljoner ton för uppvärmning) jämfört med
5 Heat Roadmap Europe Resultat A. Premiär: Vi har för första gången någonsin kvantifierat fjärrvärmens nyttor i framtidens Europa. B. Mindre kostsamt: Vi kan undvika de allra dyraste effektiviseringsåtgärderna och använda fjärrvärme i stället, om vi vill uppnå klimatmålen genom ett mer energieffektivt Europa. C. Paradox: Fjärrvärmen har således en högre konkurrenskraft i ett mer energieffektivt Europa. 9 Heat Roadmap Europe Kartläggning Traditionella framtidsanalyser av Europas energisystem brukar enbart baseras på de 27 nationella energibalanserna. Man försummar då alla unika lokala och regionala lösningar i sin analys. Vi har använt en högre upplösning : 1300 bitar (NUTS3 regionerna). Vi beaktar många lokala och regionala möjligheter som befintliga fjärrvärmesystem, lokala värmeöverskott och förnyelsebara resurser. 10 5
6 HRE Befintliga fjärrvärmesystem i Europa per NUTS3 region Figure Map showing district heating systems in Europe in Systems have been identified in 2779 cities and towns having more than 5000 inhabitants. Further 1395 district heating systems have been found in smaller towns and villages, mostly in Denmark, Sweden, Switzerland, Austria, the Czech Republic, and the Slovak Republic. According to national statistics, further about 1500 systems are in operation. Source: The European DHC database at Halmstad Svensk University Fjärrvärmes (Urban årsmöte, Persson). 11 HRE Befintliga anläggningar för avfallsförbränning per NUTS3 region Figure 41. Locations of 414 waste incineration plants in Europe. Sources: CEWEP, E-PRTR, ISWA, and some national sources for Sweden, Denmark, and France. 12 6
7 HRE: Möjliga områden för användning av geotermisk värme per NUTS3 region Figure 84: Identified geothermal heat resources by temperature at 2000 m depth by NUTS3 region. Source: European Commission, Atlas of Geothermal Resources in Europe. Publication EUR 17811, Luxembourg EU:s värmetäthet per km 2 (drygt 4 miljoner bitar) Två tredjedelar av EU:s befolkning bor bara på 4 % av den totala markytan, dvs i städer. Befintliga fjärrvärmesystem täcker idag 0,3 % av markytan. 14 7
8 Heat Roadmap Europe Modellering timme för timme under ett år 15 Heat Roadmap Europe Slutsats District heating is here to stay, but district heating has to change Professor Henrik Lund, Ålborg (projektledare för det danska 4DH projektet) 16 8
9 4DH projektet, Danmark Ålborgs Universitet (professor Henrik Lund) som koordinator med Högskolan i Halmstad som en av 33 aktiva partners , med en total budget på 65 miljoner DKK, huvudsakligen finansierat av DSF, det Danska Strategiska Forskningsrådet. Just nu det största akademiska projektet om framtidens fjärrvärme i Europa. Beaktar marknadsvillkor som teknologi, efterfrågan vs tillförsel och legala marknadsregler för den fjärde generationens fjärrvärmesystem. 13 doktorander, varav en i Halmstad 17 4DH typiska frågeställningar Hur ska den nuvarande tredje generationens fjärrvärmeteknik ersättas med fjärde generationens teknik inom en snar framtid? Annan värmetillförsel i framtiden Lägre värmebehov hos kunderna Halverade temperaturnivåer i distributionen och annorlunda gränssnitt mot kunderna Nya regelverk för att hämta hem framtidens nyttor med fjärrvärme 18 9
10 Heat Roadmap Europe Implementering (hot spot regions) Figure 25: EU27 NUTS3 regions by their excess heat ratio, i.e. their share of excess heat relative their share of low temperature heat demands in residential and service sectors. 19 Implementering: Fjärrvärme i Antwerpen Figure 34: Examples of New Development NUTS3 region excess heat hot spots: Belgian twin NUTS3 regions of BE236 Arr. Sint-Niklaas and BE211 Arr. Antwerpen
11 Implementering: Fjärrvärme i Antwerpen Tillgänglig spillvärme: 23 TWh/år, varav 8 TWh direkt tillgängligt i 1000 MW kontinuerlig effekt. Årliga värmebehov: 11 TWh i regionen, varav 4 TWh i staden Antwerpen. Bryssel, som ligger 40 km söderut, har ett värmebehov på 10 TWh. Hamnen och staden har tillsammans arbetat för ett projekt i drygt 5 år, men har ännu inte kommit fram till beslut. Affärschans: Kan svenska erfarenheter och svenskt kapital vara en lösning för Antwerpen? 21 Nytta med europeisk fjärrvärmeforskning Europa perspektivet med styrande direktiv från Bryssel kan påverkas om starka fjärrvärmenationer aktivt deltar i forskningen Ökad harmonisering och standardisering av framtida fjärrvärmeteknik kommer att ge en mer konkurrenskraftig fjärrvärme i Europa Mer fjärrvärme i Europa gör det lättare och billigare att uppfylla de europeiska energi och klimatmålen (svenska affärschanser) Lägre risk för att den svenska fjärrvärmen blir marginaliserad i framtiden 22 11
12 HRE: Utförare och finansiering Utförts av Ålborgs Universitet, Högskolan i Halmstad, Ecofys och Planenergi. Delvis finansiering från Euroheat & Power i Bryssel Projektet har utförts inom det danska 4DH projektet, vars huvudfinansiär är DSF Det danska strategiska forskningsrådet. 23 The End Ladda ner de två förstudierna från Heat Roadmap Europe här: Ytterligare frågor om HRE: sven.werner@hh.se 24 12
Heat Roadmap Europe. Vem är Sven Werner?
Heat Roadmap Europe Sven Werner Högskolan i Halmstad Göteborg Energi TU dag, 7 maj 2014 1 Vem är Sven Werner? Professor i energiteknik vid Högskolan i Halmstad sedan 2007. Leder en forskningsgrupp kring
Fjärrvärme- och energisystemforskning en internationell utblick
Fjärrvärme- och energisystemforskning en internationell utblick Sven Werner Högskolan i Halmstad 1 Outline Halmstadgruppen, vår forskningsmiljö DHC+ Heat Roadmap Europe (2013-2016) vs Energy Roadmap Europe
Internationell utblick Hot spots i Europa för ny fjärrvärmeutbyggnad. Vilka innovationer behöver fjärrvärmen?
Internationell utblick Hot spots i Europa för ny fjärrvärmeutbyggnad eller Vilka innovationer behöver fjärrvärmen? Sven Werner Högskolan i Halmstad 2016-02-12 Sweheat & FVU workshop om innovationer 1 Vem
Fjärde generationens fjärrvärme i ett Europa-perspektiv. Sven Werner Högskolan i Halmstad. Agenda
Fjärde generationens fjärrvärme i ett Europa-perspektiv Sven Werner Högskolan i Halmstad 1 Agenda 1. Forskningsmotiv 2. Vår tekniska bakgrund 3. Ideér, krav och teknik för den fjärde generationens fjärrvärme
Celsius - konkurrenskraftig och hållbar fjärrvärme och fjärrkyla till Europas städer.
Celsius - konkurrenskraftig och hållbar fjärrvärme och fjärrkyla till Europas städer. GAME Dagen 2014 Klimatneutral konsumentmarknad 9 Oktober, Chalmers Jonas Cognell, Göteborg Energi AB Senior Program
Klarar sig ett framtida energisystem utan återvinning? Sven Werner Högskolan i Halmstad. Dagens ämnen
Klarar sig ett framtida energisystem utan återvinning? Sven Werner Högskolan i Halmstad Dagens ämnen Återvinningssystem Värmemarknaden i Sverige Energieffektivisering Nytta med fjärrvärme Råvaruförsörjning
Utveckling av energimarknader i EU. politik och framgångsrika medlemsstater
Utveckling av energimarknader i EU Utveckling av energimarknader i EU politik och framgångsrika medlemsstater Jonas Norrman & Anders Ahlbäck Vision för Västsverige Visionen är att göra Västsverige till
Lågtemperaturfjärrvärme 4GDH Solfjärrvärme. Helge Averfalk Högskolan i Halmstad
Lågtemperaturfjärrvärme 4GDH Solfjärrvärme Helge Averfalk Högskolan i Halmstad 4GDH Fjärde Generationens fjärrvärme Fjärrvärmens framtida utmaningar Dagens teknik utvecklad under 3GDH förhållanden Kunder
Igår, idag och imorgon för Europas energisystem
Igår, idag och imorgon för Europas energisystem Sven Werner Högskolan i Halmstad Energiledargruppen 12 nov 29 1 Outline Igår : Vilken är vår energihistoria? Idag : Hur ser situationen ut nu i EU27? Användning
Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall
Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall Vi måste förstå att: Vårt klimat är ett mycket komplext system Många (av människan påverkade)
Värmepumpar i ett nytt. Vision 2020 2050. Monica Axell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut
Värmepumpar i ett nytt teknologiskt perspektiv Vision 2020 2050 Monica Axell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Tydliga tecken! Hot eller Möjlighet??????? Temperaturen ökar! Havsytan stiger! Krympande
Thermal Energy Storage TES
Thermal Energy Storage TES För att möta det hållbara samhället En dag om värmelagring i fjärrvärmesystem Energiforsk, FVUab, Energiföretagen Sverige, Sinfra (f.d VÄRMEK) Stockholm den 2017-05-18 Håkan
ENERGIEFFEKTIVA BYGGNADER EFTER NÄRA NOLL?
ENERGIEFFEKTIVA BYGGNADER EFTER NÄRA NOLL? Magnus Brolin 2017-10-24 Research Institutes of Sweden AoI Energy and Biobased Economy Energieffektiviseringen går framåt! Temperaturkorrigerad energianvändning
Making electricity clean
Making electricity clean - Vattenfallkoncernen - Forskning och utveckling - Smart Grids Stockholm 2010-01-21 1 Program, möte Gröna liberaler 1. Introduktion och mötesdeltagare 2. Vattenfall nyckelfakta
Ny teknik kan ge lägre energianvändning i framtiden
Ny teknik kan ge lägre energianvändning i framtiden Lars J. Nilsson Lunds universitet Simrishamns energieffektiviseringsdag 19 augusti 2011 En ljus framtid i sikte En mängd studier visar att omställning
Energiforskningens roll i klimatfrågan exempel från Chalmers
CHALMERS Energiforskningens roll i klimatfrågan exempel från Chalmers Thore Berntsson, Styrkeområdesledare Energi, Chalmers Energiinitiativ 2010-03-05 CHALMERS World Other Sectors Road Electricity Transport
E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic
E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic E.ON Nordic är en marknadsenhet inom energikoncernen E.ON E.ON Nordic i korthet - Affärsinriktning
Utvecklingsvägar för Europas energisystem
Utvecklingsvägar för Europas energisystem Filip Johnsson Institutionen för Energi och miljö, Energiteknik 412 96, Göteborg filip.johnsson@chalmers.se Chalmers energidag, 4 november, 2010 Stora investeringar
Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden
CENTER FOR INNOVATION, RESEARCH AND COMPETENCE IN THE LEARNING ECONOMY Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden Martin Andersson Lund University and Blekinge Institute of Technology (BTH) martin.andersson@circle.lu.se
Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU. Resultat från forskningsprojekt Bo Rydén, Profu
Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU Resultat från forskningsprojekt Bo Rydén, Profu Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU Johan Sundberg, Profu Sverige: Mycket måttlig bioenergiökning
EUs energi- och klimatpolitik till 2050 - så påverkar den Sverige Maria Sunér Fleming Ansvarig Energi och Klimatpolitik
EUs energi- och klimatpolitik till 2050 - så påverkar den Sverige Maria Sunér Fleming Ansvarig Energi och Klimatpolitik ? Aktuella framtidsinitiativ med bäring på 2050 Integrated Industrial Policy for
Prioriteringar i Svensk Energis EU-arbete. Henrik Wingfors Svensk Energi
Prioriteringar i Svensk Energis EU-arbete Henrik Wingfors Svensk Energi Svensk Energi Elnätsföretag, elhandelsföretag och elproducenter. Cirka 350 medlemsföretag i cirka 175 koncerner. Ökad samverkan med
Regeringens klimat- och energisatsningar
Bioenergiseminarium Örebro 11 november 2008 Regeringens klimat- och energisatsningar Magnus Blümer Energienheten Innehåll Energiläget Allians för Sverige - energiöverenskommelse EU Aktuella nationella
Värme i en smart stad
Värme i en smart stad Värme i en smart stad- Reuseheat Contact: kristina.lygnerud@ivl.se This project has received funding from the European Union s Horizon 2020 research and innovation programme under
Regional Exportsamverkan. Håkan Knutsson Sustainable Business Hub. Dan Samuelsson Ecoex
Regional Exportsamverkan Håkan Knutsson Sustainable Business Hub Dan Samuelsson Ecoex Ecoex West Swedish Environmental Export Ecoex West Swedish Environmental Export För västsvenska miljölösningar ut i
systems in Sweden Productivity of slash bundling at landing by a truck mounted bundler prototype Magnus Matisons Nordland Seminar
Forest energy systems in Sweden Productivity of slash bundling at landing by a truck mounted bundler prototype Magnus Matisons Nordland Seminar Mosjön 14 April Bulgaria Romaia Share of renewable energy
Klimatmål, fossila bränslen och CCS
Pathways to Sustainable European Energy Systems Klimatmål, fossila bränslen och CCS Filip Johnsson Energisystem 20 januari, 2016 Division of Energy Technology Sweden filip.johnsson@chalmers.se Carbon budget
SDHp2m WP2. Task 2.1 Översiktlig presentation av nationella och regionala förutsättningar för solvärme i när- och fjärrvärmesystem
SDHp2m WP2 Task 2.1 Översiktlig presentation av nationella och regionala förutsättningar för solvärme i när- och fjärrvärmesystem Västra Götaland, Sweden 2016-11-27 INSTRUCTIONS This survey aims at a clear
NEPP fredag 14 juni, 2013 Klara Strand. Lennart Söder Professor, Elektriska Energisystem, KTH
NEPP fredag 14 juni, 2013 Klara Strand Lennart Söder Professor, Elektriska Energisystem, KTH Om integration av större mängder vind +sol (55 TWh, nu ca 7 TWh 5%): - Detta gäller framtiden, troligen efter
fjärrvärmen i energisystemet rapport 2013:6
fjärrvärmen i energisystemet rapport 2013:6 FJÄRRVÄRMEN I ENERGISYSTEMET SVEN W ERNER ISBN 978-91-7381-104-0 2013 Svensk Fjärrvärme AB FÖRORD Fjärrvärme har en stor potential både ekonomiskt och miljömässigt
Globala energitrender, klimat - och lite vatten
, klimat - och lite vatten Markus Wråke International Water Day 2014 Stockholm March 21 Källor när inget annat anges är IEA Global energitillförsel - en tråkig historia Världens energitillförsel är lika
Skånes Energiting tisdag 11 april, 2013 Malmömässan i Hyllie. Lennart Söder Professor, Elektriska Energisystem, KTH
Skånes Energiting tisdag 11 april, 2013 Malmömässan i Hyllie Lennart Söder Professor, Elektriska Energisystem, KTH Tes om integration av större mängder vind+sol (55 TWh, nu ca 7 TWh 5%): - Detta är tekniskt
Indikatorer för utvecklingen av de Europeiska energisystemen
Indikatorer för utvecklingen av de Europeiska energisystemen Filip Johnsson NEPP:s vinterkonferens 2018 Stockholm, 2018 Division of Energy Technology Department of Space, Earth and Environment Chalmers
Kjell Jansson VD, Svensk Energi
Vindkraft Energiekonomiska Kjell Jansson VD, Svensk Energi 2009-12-03 CO 2 utsläpp från elproduktion Data gäller för år 2007 Källa: SCB, Nordel och Svensk Energi Sverige Elproduktion TWh milj ton CO 2
Utträdesåldern från arbetslivet. ett internationellt perspektiv
Utträdesåldern från arbetslivet ett internationellt perspektiv Utträdesåldern från arbetslivet ett internationellt perspektiv Hans Olsson 2012-11-30 Utträdesåldern från arbetslivet - ett internationellt
Stor potential för effektivisering. förnybar energi
Kärnkraft vid Bottenviken? Konferens 21 22 maj 2016 Medlefors folkhögskola i Skellefteå Stor potential för effektivisering och förnybar energi Thomas B. Johansson Professor em., International Institute
Nenet Norrbottens energikontor. Kjell Skogsberg
Nenet Norrbottens energikontor Kjell Skogsberg Nenet Norrbottens energikontor Energiluppen ett presentationsverktyg för energianvändning och utsläpp av växthusgaser Nenet Norrbottens energikontor Energiluppen
FJÄRRVÄRMENS FRAMTIDA ROLL I EUROPA RAPPORT 2017:364
RAPPORT 2017:364 Fjärrvärmens framtida roll i Europa The Future Role of District Heating in Europe SVEN WERNER ISBN 978-91-7673-364-6 ENERGIFORSK maj 2017 Energiforsk AB Telefon: 08-677 25 30 E-post:
Pressträff 7 feb 2017 Absolicon Solar Collector AB (publ) ABSOLICON JOAKIM BYSTRÖM
Pressträff 7 feb 2017 Absolicon Solar Collector AB (publ) ABSOLICON JOAKIM BYSTRÖM Koncentrerad solenergi blir en viktig del av världens energiförsörjning Absolicon - koncentrerande solfångare som producerar
Geotecs roll i branschen
Geotecs roll i branschen Tyréns geoenergidag 2013-05-23 Johan Barth Johan Barth Bakgrund som hydrogeolog vid Swecos grundvattengrupp i Malmö Affärsområdeschef för Malmberg Borrning Ordförande och därefter
Ett energieffektivt samhälle
Ett energieffektivt samhälle Utgångspunkt Sveriges byggnaders specifika energianvändning ska halveras till år 2050 jämfört med 1995 Tidigare mål revideras nu Skälen Minskad klimatbelastning Minskat omvärldsberoende
SVENSK STANDARD SS-EN ISO
SVENSK STANDARD SS-EN ISO 4892-3 Handläggande organ Fastställd Utgåva Sida SVENSK MATERIAL- & MEKANSTANDARD, SMS 1999-05-21 1 1 (1+9) Copyright SIS. Reproduction in any form without permission is prohibited.
Varför ett nytt energisystem?
Varför ett nytt energisystem? Bo Diczfalusy, Departementsråd F.d. Director of Sustainable Energy Technology and Policy, International Energy Agency, Paris Näringsdepartementet OECD/IEA 2012 ETP 2012 Choice
Aktuellt från SUHF Karin Röding Statssekreterare. Utbildningsdepartementet
Aktuellt från SUHF 2017-04-24 Karin Röding Statssekreterare Disposition Högskolans utveckling Sveriges position i världen avseende forskning och utbildning Hela livet hela landet hela världen Nya mål för
Elen och elsystemet spelar en allt mer central roll i omställningen av energisystemet
Pathways to Sustainable European Energy Systems Elen och elsystemet spelar en allt mer central roll i omställningen av energisystemet Filip Johnsson, Chalmers Thomas Unger, Profu NEPP 4/2, 216 Europa (EU-27+NO+CH):
SVENSK STANDARD SS-EN ISO
SVENSK STANDARD SS-EN ISO 8130-9 Handläggande organ Fastställd Utgåva Sida Standardiseringsgruppen STG 1999-12-10 1 1 (1+6) Copyright SIS. Reproduction in any form without permission is prohibited. Coating
Naturskyddsföreningen 2014-04-24
Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Agenda Profu - Överblick avfall och energi Bristaverket - Teknik och miljö Ragnsells - Restprodukter Vår idé om ett energisystem baserat på återvinning och förnybart Diskussion
Näringslivstillväxt inom vindenergin. Matthias Rapp Svensk Vindenergi
Näringslivstillväxt inom vindenergin Matthias Rapp Svensk Vindenergi Power Väst CHALMERS 21 JANUARI 2010 Svensk Vindenergi 124 medlemsföretag Internationella kraftbolag Kommunala kraftbolag Projekteringsföretag
8 sidor om. Värmemarknaden i Sverige. Värmemarknad Sverige. Juni 2014
8 sidor om Värmemarknaden i Sverige Juni 2014 Värmemarknad Sverige Värmemarknaden är den största energimarknaden i Sverige, jämte elmarknaden. Behovet av uppvärmning och tappvarmvatten i bostäder, lokaler
Potential för solenergi i Blekinges bebyggelse
Potential för solenergi i Blekinges bebyggelse - David Lingfors - Joakim Widén Institutionen för teknikvetenskaper, Fasta tillståndets fysik, Uppsala universitet, Box 534, 75121 Uppsala. David.lingfors@angstrom.uu.se
Varför Vind? GENERAL PRESENTATION
Varför Vind? 1 Norrköping november 2014 1 Vindkraft, ganska enkelt En maskin som omvandlar vindens rörelsenergi till el Generatoreffekt, ca 3-5 MW Producerar < 10 GWh el/år Tornhöjd ca 120-140 meter Rotordiameter
Klimatförändringar Hur exakt kan vi förutsäga. Markku Rummukainen Lunds universitet
Klimatförändringar Hur exakt kan vi förutsäga Markku Rummukainen Lunds universitet Markku.Rummukainen@cec.lu.se Det blir varmare Fortsatta utsläpp av växthusgaser kommer att orsaka fortsatt uppvärmning
Nya driftförutsättningar för Svensk kärnkraft. Kjell Ringdahl EON Kärnkraft Sverige AB
Nya driftförutsättningar för Svensk kärnkraft Kjell Ringdahl EON Kärnkraft Sverige AB Innehåll 1.Förändringar i det Svenska energisystemet 2.Nuvarande förutsättningar 3.Internationella studier/erfarenheter
Kommuner och demografisk förändring
Kommuner och demografisk förändring Orsaker, konsekvenser, policy. Josefina Syssner, Centrum för kommunstrategiska studier. Kommuner Samma rättigheter och skyldigheter. Men väldigt olika strukturella förutsättningar.
Framtida Behov och System för Småskalig Värmeproduktion med Biobränslen
Framtida Behov och System för Småskalig Värmeproduktion med Biobränslen Åsa Jonsson, IVL Svenska Miljöinstitutet Susanne Paulrud, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Joakim Lundgren, Luleå Tekniska
Lågtemperaturfjärrvärme i nya bostadsområden P i samverkan med Växjö kommun, Växjö Energi AB och Växjö-bostäder AB
EJ/yr Lågtemperaturfjärrvärme i nya bostadsområden P39646-1 i samverkan med Växjö kommun, Växjö Energi AB och Växjö-bostäder AB Leif Gustavsson, Linnéuniversitetet E2B2s årskonferens 19, 7 februari 19,
NORDIC GRID DISTURBANCE STATISTICS 2012
NORDIC GRID DISTURBANCE STATISTICS 2012 Utdrag ur rapport utarbetad av DISTAC-gruppen under RGN inom ENTSO-E Sture Holmström 2 Korta bakgrundsfakta > 1999-2000 utarbetades Riktlinjer för klassificering
Stadsbyggnadsdagarna. Attraktiv hållbarhet! 4 februari, 2015. Johan Kuylenstierna Executive Director
Stadsbyggnadsdagarna 2015 Attraktiv hållbarhet! 4 februari, 2015 Johan Kuylenstierna Executive Director Fråga: Hur mycket växer världens städer med varje vecka? Alternativ 1: Ca 1,4 miljoner invånare Alternativ
VINNOVA stärker Sveriges innovationskraft. Miljardkonferensen 29 April
VINNOVA stärker Sveriges innovationskraft Miljardkonferensen 29 April Lång tradition och ledande position Sveriges ranking Innovation Union Scoreboard 2014 Switzerland Sweden Denmark Germany Finland Luxembourg
Obligatorisk bild Kommunernas expertorg: 289 kommuner samt bolag, privata företag är associerade medlemmar, tot 400 medl.
1 2 Obligatorisk bild Kommunernas expertorg: 289 kommuner samt bolag, privata företag är associerade medlemmar, tot 400 medl. Totalt ca 16 000 medarbetare. Vi arbetar med samhällskontakter, dvs lobbying,
Gräs till biogas gör åkermark till kolsänka LOVISA BJÖRNSSON
Gräs till biogas gör åkermark till kolsänka LOVISA BJÖRNSSON Markanvändning och biodrivmedel 30 Andel förnybart i inhemsk transport [%] 25 20 15 10 5 EU 28 Sverige 0 2005 2010 2015 EU RED 2009/28/EC iluc-direktivet
SVENSK STANDARD SS-EN ISO
SVENSK STANDARD SS-EN ISO 2566-2 Handläggande organ Fastställd Utgåva Sida SVENSK MATERIAL- & MEKANSTANDARD, SMS 1999-06-30 1 1 (1+30) Copyright SIS. Reproduction in any form without permission is prohibited.
Utmaningar och en internationell utveckling
Utmaningar och en internationell utveckling Professor Peter Lund Tekniska Högskolan peter.lund@tkk.fi STV Energikonferens Vilja, vision och verklighet 15 oktober 2009, Hanaholmen Innehållet Energi- och
Nordic Energy Perspectives
Nordic Energy Perspectives Utvecklingen av Sveriges och Nordens energisystem till 2030 Bo Rydén Profu Projektinriktad forskning och utveckling Profu etablerades 1987 och består idag av ca 20 personer.
Reflektioner kring färdplanen och andra scenarier
Reflektioner kring färdplanen och andra scenarier Lars J. Nilsson Lunds universitet, Lunds tekniska högskola Seminarium 27 april 2011 Naturvårdsverket, Stockholm Det finns många scenarier Sammanställning
SVENSK STANDARD SS-EN ISO 9876
SVENSK STANDARD SS-EN ISO 9876 Handläggande organ Fastställd Utgåva Sida SVENSK MATERIAL- & MEKANSTANDARD, SMS 1999-07-30 2 1 (1+9) Copyright SIS. Reproduction in any form without permission is prohibited.
ERS En möjlighet för svensk industri
ERS En möjlighet för svensk industri Q3 Stockholm 2016-05-17 Magnus Henke Swedish Energy Agency Q3 2016-05-17 Klimatmål för transportsektorn Fossiloberoende fordonsflotta till 2030. Av Trafikverket tolkat
Trafikverkets. Nytt trafikverk, ny. Susanne Ingo
Trafikverkets omvärldsanalys Nytt trafikverk, ny omvärld äld Susanne Ingo Stockholm 11 april 2012 2 2012-04-13 Stora demografiska utmaningar i världen. The Demographic transition Deat h rat e Birt h rat
Norden - Världens mest hållbara och konkurrenskraftiga region
Norden - Världens mest hållbara och konkurrenskraftiga region Kristina Persson Minister för strategi- och framtidsfrågor samt nordiskt samarbete, Sverige Nordisk Facklig Kongress, 27 Maj 2015 Hur konkurrenskraftig
Gasdagarna Gas kan både lagra och balansera förnybar elproduktion. Lars Gustafsson
Gasdagarna 2015 Gas kan både lagra och balansera förnybar elproduktion Lars Gustafsson IVA:s projekt Vägval El 2 Fyra olika scenarier Scenarierna utgör ytterlighetsfall som sätter ramarna för hela arbetet.
Grøn varme hvad er det egentlig i 2030?
Grøn varme hvad er det egentlig i 2030? Fjärrvärmens utmaningar i en ny energivärld Mats Didriksson, Affärsområdeschef Energi 2017-08-31 Agenda Kraftringen ett företag i förändring i en förändrad energivärld
Flexicurity en myt? Lars Calmfors 17/1-07 Arbetsmarknadsdepartementet
Flexicurity en myt? Lars Calmfors 17/1-07 Arbetsmarknadsdepartementet Standardised Unemployment Rates, Percentages of Labour Force 18 1970-2006 % % 18 16 14 Finland 16 14 12 10 8 6 Euro area 12 10 8 6
Olika uppfattningar om torv och
Olika uppfattningar om torv och hållbar utveckling KSLAs och torvkongressens konferens om torv den 31 augusti 2011 Magnus Brandel, projektledare Svenska torvproducentföreningen Denna presentation diskuterar
Fossilförbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö filip.johnsson@chalmers.se. Pathways to Sustainable European Energy Systems
förbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö filip.johnsson@chalmers.se Pathways to Sustainable European Energy Systems Fuel and Cement Emissions Global fossil fuel and cement emissions:
Energiewende - hur förändrar Tyskland sitt energisystem? Håkan Feuk Stockholm, 22 Januari 2012
Energiewende - hur förändrar Tyskland sitt energisystem? Håkan Feuk Stockholm, 22 Januari 2012 Energiewende innebär en omställning av energisystemet Policy Targets in Germany Nuclear 2015-47% 2017-54%
End consumers. Wood energy and Cleantech. Infrastructure district heating. Boilers. Infrastructu re fuel. Fuel production
End consumers Wood energy and Cleantech Infrastructure district heating Boilers Infrastructu re fuel Fuel production Forest harvesting and transport infrastructure Sustainable forestry Information and
Regional Carbon Budgets
Regional Carbon Budgets Rapid Pathways to Decarbonized Futures X-CAC Workshop 13 April 2018 web: www.cemus.uu.se Foto: Tina Rohdin Kevin Anderson Isak Stoddard Jesse Schrage Zennström Professor in Climate
HELCOM-åtgärder för att minska sjöfartens miljöpåverkan och öka säkerheten
HELCOM-åtgärder för att minska sjöfartens miljöpåverkan och öka säkerheten Gabriella Lindholm Ordförande HELCOM Photo: by the Maritime Office in Gdynia Helsinki Commission - HELCOM Styrande organ för Konventionen
Biobränslenas roll i Sverige och Europa
Biobränslenas roll i Sverige och Europa Magnus Matisons Skogsteknologi 2010 Global tillförsel av primär energi 1990 2007 KÄLLA: IEA ENERGY BALANCES Källa: World Energy Outlook IEA Regional energianvändning
utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Sammanhållningsfonden Finansiella instrument
utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Sammanhållningsfonden 2 , som samfinansieras av Sammanhållningsfonden, är ett hållbart och effektivt sätt att investera i en förstärkning av den ekonomiska,
Sustainable Business Hub
Sustainable Business Hub Cleantech Affärsnätverk i Sydsverige Sustainable Business Hub Förening ägd av medlemmarna Finansierad av: 1/3 EU >1/3 Andra källor (mest privat) Övergripande
Se över gränserna: att arbeta med CSR i Skandinavien
Se över gränserna: att arbeta med CSR i Skandinavien CSR-konferens i Malmö, 19 maj 2016 Lone Hylander, projektrådgivare Varför är vi här idag? Vill vara med att lösa viktiga samhällsutmaningar Vill hjälpa
Volontärutbildning. Modul 1: Introduktion / Motivation
Volontärutbildning Modul 1: Introduktion / Motivation Välkommen och program för dagen MODUL 1: Introduktion / Motivation Mål med utbildningen Introduktion Energi och klimatförändringar Klimatförändringar
Energimarknaden 2030 Några funderingar med svenskt perspektiv
Energimarknaden 2030 Några funderingar med svenskt perspektiv Bo Normark Power Circle Det kan vara svårt att spå.. I slutet av 1960-talet genomfördes ett antal intervjuer med 24 personer. De skulle uttala
Exportsuccé, innovativ och hållbar 10 fakta om MÖBELNATIONEN SVERIGE
Exportsuccé, innovativ och hållbar 10 fakta om MÖBELNATIONEN SVERIGE Rapport från TMF vi bygger och inreder Sverige, Januari 2015 Om rapporten Denna rapport är baserad på en större studie sammanställd
Fortsat satsning i vedvarende energi
Fortsat satsning i vedvarende energi Hans von Uthmann vvd, Vattenfall AB Chef Vattenfall Norden 6 oktober 2006 Stark position i norra och centrala Europa Danmark 6 TWh elproduktion 6 TWh värmeproduktion
Vita certifikat nyckeln till ett stabilt energisystem. Louise Ödlund (fd Trygg) professor Energisystem, Linköpings universitet
Vita certifikat nyckeln till ett stabilt energisystem Louise Ödlund (fd Trygg) professor Energisystem, Linköpings universitet 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% Elproduktion i världen Combustible Renewables
VillageWaters. Ett projekt för optimal teknik för enskilda avlopp i länderna runt Östersjön. Linda Parkefelt. Skånelandsmöte 2016, 2 mars
Ett projekt för optimal teknik för enskilda avlopp i länderna runt Östersjön Linda Parkefelt Skånelandsmöte 2016, 2 mars Sweden Water Research Representerar 18 kommuner i Skåne: Ägs till lika delar av:
SVENSK STANDARD SS-EN ISO
SVENSK STANDARD SS-EN ISO 12944-6 Handläggande organ Fastställd Utgåva Sida Standardiseringsgruppen STG 1998-11-27 1 1 (1+17) INNEHÅLLET I SVENSK STANDARD ÄR UPPHOVSRÄTTSLIGT SKYDDAT. SIS HAR COPYRIGHT
SVENSK STANDARD SS-EN ISO 2578
SVENSK STANDARD SS-EN ISO 2578 Handläggande organ Fastställd Utgåva Sida SVENSK MATERIAL- & MEKANSTANDARD, SMS 1998-09-25 1 1 (1+19) INNEHÅLLET I SVENSK STANDARD ÄR UPPHOVSRÄTTSLIGT SKYDDAT. SIS HAR COPYRIGHT
SVENSK STANDARD SS-EN ISO 11409
SVENSK STANDARD SS-EN ISO 11409 Handläggande organ Fastställd Utgåva Sida SVENSK MATERIAL- & MEKANSTANDARD, SMS 1998-09-25 1 1 (1+10) INNEHÅLLET I SVENSK STANDARD ÄR UPPHOVSRÄTTSLIGT SKYDDAT. SIS HAR COPYRIGHT
Genus- och jämställdhetsperspektiv på hållbar utveckling
Genus- och jämställdhetsperspektiv på hållbar utveckling 24 oktober 2006 Drude Dahlerup, Statsvetenskapliga Institutionen, Stockholms Universitet Disposition: 1. A broad concept of sustainable development
SVENSK STANDARD SS-ENV
SVENSK STANDARD SS-ENV 1993-2 Handläggande organ Fastställd Utgåva Sida Byggstandardiseringen, BST 1999-02-26 1 1 (1+182) Copyright SIS. Reproduction in any form without permission is prohibited. Stålkonstruktioner
EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 14 maj 2012 (15.5) (OR. en) 9372/12 DEVGEN 112 RELEX 392 ACP 68 WTO 158 ONU 50 OCDE 3
OPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 14 maj 2012 (15.5) (OR. en) 9372/12 DEVGEN 112 RELEX 392 ACP 68 WTO 158 ONU 50 OCDE 3 NOT från: Generalsekretariatet av den: 14 maj 2012 Föreg. dok. nr: 9318/12 Ärende:
Smart och effektiv energianvändning nyckeln till hållbar utveckling. Per Lundqvist, prof Energiteknik, KTH. Påstående:
Smart och effektiv energianvändning nyckeln till hållbar utveckling Per Lundqvist, prof Energiteknik, KTH Påstående: Ingen använder energi för sin egen skull det är alltid något annat man vill uppnå! 1
Vägytans tillstånd, historik och framtid. Johan Lang
Vägytans tillstånd, historik och framtid Vägytans tillstånd, historik och framtid Johan Lang Vägytemätningar visar tillståndet som trafikanten möter Effekt på trafikant och fordon Vägytans tillstånd Gränsytan
Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning
Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Projektets huvudaktiviteter HA 1 - Status och potentialer för klimatsmart energiförsörjning HA 2 - Klimatsmarta energisystem vision och praktik HA
Vad driver klimatomställning i svensk energisektor? 1. Hur signifikant är omställningen?
Vad driver klimatomställning i svensk energisektor? Måns Nilsson (SEI) / Lars J Nilsson (LU) CANES-konferansen, Håndtverkeren Oslo, torsdag 3. februar 2011 1. Hur signifikant är omställningen? Ökning och
Regionala koldioxidbudgetar och vägar till fossilfria framtider
Regionala koldioxidbudgetar och vägar till fossilfria framtider Klimatforum 2017 web: www.cemus.uu.se Foto: Tina Rohdin Kevin Anderson Isak Stoddard Jesse Schrage Zennström Professor in Climate Change
Släpp loss potentialen i Europas småskaliga vattenkraft!
Släpp loss potentialen i Europas småskaliga vattenkraft! HISTORISKA ANLÄGGNINGAR & VATTENKRAFT Det finns en outnyttjad potential för mer småskalig vattenkraft i Europas tusentals historiska kvarnar, vattenhjul,