Finansiella kommentarer

AB Innehåll... 1 Finansiella kommentarer... 1 Räntor... 1 Valutor... 6 Aktier... 9 Ekonomiska kommentarer... 12 Konsumentpriser... 12 Ekonomisk tillväxt... 14 Tillgångar och skulder... 16 Hushållens tillgångar och skulder... 16 Statsskulden... 16 Kommuners skulder... 16 Socialförsäkringssystemet... 16 Skatter och avgifter... 16 Noterbara händelser under månaden... 16 Finansiella kommentarer Räntor Riksbanken sänkte reporäntan till -0,1 procent i februari 2015 och sänkte den ytterligare en gång i mars 2015 till - 0,25 procent. Vid slutet av juni 2015 ligger den administrativt satta reporäntan kvar på 0,25 procent. Bakgrunden till Riksbankens negativa styrränta är att den faktiska inflationen varit under tvåprocentsmålet sedan december 2011. Riksbankens trovärdighet är därför på spel. Riksbankens negativa reporänta sätter fortsatt press på de korta marknadsräntorna. När reporäntan är negativ får banker betala för att placera likviditet hos Riksbanken. För kostnadsminimerande banker blir alla instrument som ger positiv ränta attraktiva placeringsalternativ. Följaktligen pressar Riksbankens reporänta alla räntor längs med hela räntekurvan. De räntor som pressas mest är räntorna på instrument med kort löptid. Ju längre löptid på det räntebärande instrumentet, desto lägre grad av påverkan får Riksbankens reporänta. Långa räntor kan Riksbanken enbart påverka genom att trovärdigt lova för marknaden att den korta reporäntan ska vara låg under en lång tid. Det är inte bara räntorna på existerande räntebärande instrument som påverkas av Riksbankens reporänta. Allteftersom certifikat och obligationer förfaller till betalning brukar låntagare normalt betala genom att emittera nya räntebärande instrument. Räntorna på nya instrument påverkas av Riksbankens reporänta. Givet Riksbanken 1

AB håller reporäntan låg tillräckligt länge kommer alla existerande räntebärande instrument att ha refinansierats. Vi får samma volym av lån som förr men den genomsnittliga räntan på den nya stocken av lån sänks. I diagram 1 visas månadsslutsräntan för olika instrument per juni månads slut (). Notera att diagrammet är en ögonblicksbild. Av diagrammet framgår att Riksbankens negativa reporänta pressat ned interbankräntorna, men också räntorna som svenska staten får betala när den emitterar obligationer med kortare löptid än två år. Den tvååriga statsobligationsräntan är t.ex. 0,265. Att statsräntorna för kortare löptider är negativa avspeglar dels synen på svenska staten som säker låntagare, dels den marknadsoro som finns på de globala kapitalmarknaderna. Globala kapitalförvaltare som utvärderar suveräna staters räntepapper anser att svenska staten, jämfört med andra stater, är kreditvärdiga. Vid global marknadsoro accentueras detta och svenska statsräntor pressas ned. Under juni har Greklands statsskuldsproblematik nått en ny dramatisk nivå efter att folkomröstning om Grekland ska eller inte ska återbetala lånen som förfaller till IMF, ECB och EU. In indirekt effekt av fallande statsräntor är att de räntor som finansierar svensk företags- och hushållslån också faller. De hushåll och företag som har möjlighet att förhandla om räntan bör förhandla om räntan. En strukturell fråga är om de globala räntorna permanent sjunkit till en lägre nivå med anledning av intensivare globalisering, digitalisering, frihandel? Detta är en 10 000-kronorsfråga. I diagram 1 visas den 10-åriga statsobligationsräntan för flera viktiga OECD-länder. Den svenska tioåriga statsobligationsräntan ger 0,985 procent i ränta. Det kan jämföras med den amerikanska motsvarigheten som ger 2,357, den norska 1,857 och den danska 1,003. Efterfrågan på värdebeständiga ränteinstrument påverkas av ny bankreglering. Så t.ex. ska svenska storbanker ha tillräckligt med värdebeständiga värdepapper för att täcka 30 dagars förväntat utflöde i ett stressat finansiellt läge (likviditetstäckningsgrad, LCR). Alla banker har inte detta krav, vilket påverkar konkurrensförutsättningarna till mindre bankers fördel. Även annan bankreglering påverkar stora banker i högre grad än små. Kunder företag och hushåll bör utvärdera om små bankers produktutbud är mer konkurrenskraftiga än stora bankers erbjudande av de finansiella produkterna betala, spara, låna och försäkra. Efterfrågan på värdebeständiga ränteinstrument påverkas också av sak- och livförsäkringsbolag. Sakförsäkringsbolag har ett behov av att placera försäkringspremier i värdebeständiga och korta värdepapper så att medlen kan användas för att täcka förväntade skadeersättningar. Sakförsäkringsbolag räknar med ränteinkomster vid prissättning av försäkringar. I takt med fallande räntor blir sakförsäkringsbolagens ränteinkomster lägre, vilket tvingar sakförsäkringsbolagen att höja sina premier. Livbolag är stora investerare i värdebeständiga ränteinstrument. Fallande räntor påverkar livbolagen från två håll. Dels stiger nuvärdet av deras åtaganden vid fallande räntor, dels är livbolag tvingade av regler att placera försäkringstagarnas sparande i långsiktigt säkra instrument. Livbolagens solvens blir därmed sämre. Den låga räntan gör att livförsäkringstagare bör utvärdera om det finns alternativ till livsparande. Vad är signifikansen av marknadsräntor? Marknadsräntor är marginalpris. Ett marginalpris innebär att långivare visserligen vill ha högre ränta, men tvingas nöja sig med marknadsräntan. Det innebär också att låntagare visserligen vill ha lägre ränta, men tvingas acceptera marknadsräntan. Av denna anledning är marknadsräntorna i diagram 1 viktiga för alla aktörer i samhällsekonomin. Vi är ju alla sparare eller låntagare. Hur ska vi se på de låga marknadsräntorna? Uppenbarligen tror både köpare och säljare av ränteinstrument att räntorna kommer att vara låga under en lång tid framöver. Att långräntorna ligger avsevärt under Riksbankens 2

AB mål om två procents inflation indikerar att varken köpare eller säljare av räntebärande värdepapper tror på hög inflation under en överskådlig tid. Om inflationen är 0 procent under den kommande tioårsperioden får en investerare i en svensk statsobligation knappt 1 procent i real ränta. Bestående låga marknadsräntor får konsekvenser för olika aktörer. Här ska nämnas några konsekvenser. De låga räntorna pressar bankernas räntenetton eftersom värdet av löptidstransformering (låna kort till låg ränta och placera långt till hög ränta) minskar. Detta ökar incitamenten för banker och kreditmarknadsbolag att öka marginalerna på hushålls- och företagslån där räntemarginalerna är högre (samtidigt är kreditrisken högre). Allt annat lika är det lättare att öka marginalerna på långa lån jämfört med korta eftersom korta lån ofta avbetalas efter några månader. Vidgade lånemarginaler ökar incitamenten för hushålls- företagslåntagare att successivt byta långivare eller växla säkerhet för att få del av lägre räntor. Att ta värdepapperslån för att amortera bolån är ett sätt att växla säkerhet för hushåll. För företag kan emittering av egna räntebärande obligationer vara ett alternativ till banklån. Det låga ränteläget påverkar hushåll olika beroende på vilken fas i livet hushållet är i. Oavsett ränteläge är det alltid rätt att tillgångs- och skuldförvalta för att öka det egna kapitalet. Det är rätt för den enskilde eftersom alternativet, utebliven tillgångs- och skuldförvaltning, innebär att kapitalökningen då går till någon annan. Hushåll bör diversifiera sina tillgångar och kanske minska andelen investerade i räntebärande värdepapper. Räntebärande värdepapper ger i dagsläget låg avkastning och de faller i värde den dagen då marknadsräntorna stiger. Aktieindexfonder med låga förvaltningsavgifter är sannolikt bättre tillgångsalternativ för den långsiktige. Det låga ränteläget ger hushåll en möjlighet att även skuldförvalta. Genom att amortera skulder med höga räntor med lån med låga räntor skuldförvaltar hushåll effektivt. Av diagram 1 framgår att hushåll bör finansiera sina lån med kort upplåning. Vilka långivare som inlånar kort (t.ex. hushållsinlåning) för att låna ut kort är en viktig fråga. Även för icke-finansiella bolag är det läge att skuldförvalta. I motsats till investeringsbeslut kräver skuldförvaltning inga aktiva beslut om nya lån. Skuldförvaltning sänker det icke-finansiella företagets räntekostnader, vilket i sin tur leder till höjt eget kapital. Skuldförvaltning ger alltid omedelbar effekt på det egna kapitalet. 3

AB Räntor 2016-06-30 (källa Riksbanken) 2,5 2,357 2 1,857 1,5 1,19 1 0,985 1,003 0,985 0,644 0,753 0,753 0,5 0,366 0,345 0,447 0-0,5 Reporänta -0,25 STIBOR 3M -0,215 SSVX 3M SSVX 6M SE GVB 2Y SE GVB 5Y SE GVB 7Y SE GVB 10Y -0,383-0,35-0,265 BoObl 2Y BoObl 5Y US 10Y JP 10Y DE 10Y EU 10Y NO 10Y DK 10Y FI 10Y -1 Diagram 1: Räntor vid månadsslut 2016-06-30 olika instrument och löptider. Låt oss nu växla fokus från räntenivåer till förändringen av räntenivåer. Jämfört med månadsslutsräntorna i maj 2015 har räntorna stigit dramatiskt. Av diagram 2 kan vi se att den tioåriga statsobligationsräntan stigit med 44 procent under juni. Av diagrammet framgår att det främst är de långa marknadsräntorna som stigit, medan de korta svenska marknadsräntorna knappt stigit alls. Det beror delvis på Riksbankens styrränta, men också på bankernas låga kreditförluster som i sin tur beror på bankernas effektiva kreditrisksystem för att sålla bort eller prissätta potentiellt dåliga låntagare. De stigande marknadsräntorna ligger sannolikt bakom juni månads börsfall. Stigande marknadsräntor påverkar nuvärdet av förväntade diskonterade aktieutdelningar negativt. Det gör att värderingar, som med låga marknadsräntor verkat rimliga, omprövats. I diagram 2 visas den procentuella förändringen den senaste månaden. Av diagrammet framgår att vissa räntor stigit kraftigt procentuellt sett mellan maj och juni. Ändå är den generella tendensen fallande räntor. 4

AB 50,0% Procentuell förändring svenska månadsslutsräntor juni/maj 2015 (källa Riksbanken och egna beräkningar) 44,9% 40,0% 30,0% 26,4% 20,0% 19,4% 14,2% 10,0% 10,6% 3,0% 0,0% 0,0% Reporänta STIBOR 1M STIBOR 3M SSVX 6M SE GVB 2Y SE GVB 10Y BoObl 2Y BoObl 5Y -2,2% -10,0% Diagram 2: Förändring av räntor mellan maj juni 2015 olika instrument och löptider. En månads förändring är en kort tidshorisont och därför ska vi lyfta blicken och titta på hur marknadsräntorna förändrats under en längre tidsperiod. Detta visas i diagram 3 där vi ser förändringen av räntan på fyra utvalda räntebärande instrument. Av diagram 3 framgår att trenden sedan mitten av år 2007 är nedåtgående. Sedan början på år 2011 ( den blå puckeln ) har räntorna fallit på alla löptider och instrument. Särskilt mycket har de korta räntorna fallit (här representerade av STIBOR 3M och den tvååriga statsobligationsräntan). Även de långa räntorna har fallit, men inte lika mycket. På sista tiden har de långa räntorna börjat stiga. 5

2001-01-01 2001-05-01 2001-09-01 2002-01-01 2002-05-01 2002-09-01 2003-01-01 2003-05-01 2003-09-01 2004-01-01 2004-05-01 2004-09-01 2005-01-01 2005-05-01 2005-09-01 2006-01-01 2006-05-01 2006-09-01 2007-01-01 2007-05-01 2007-09-01 2008-01-01 2008-05-01 2008-09-01 2009-01-01 2009-05-01 2009-09-01 2010-01-01 2010-05-01 2010-09-01 2011-01-01 2011-05-01 2011-09-01 2012-01-01 2012-05-01 2012-09-01 2013-01-01 2013-05-01 2013-09-01 2014-01-01 2014-05-01 2014-09-01 2015-01-01 2015-05-01 AB 500% Årlig förändring av marknadsräntan på utvalda finansiella instrument (källa Riksbanken och egna beräkningar) 400% 300% 200% 100% 0% -100% -200% STIBOR 3M SE GVB 2Y SE GVB 10Y BoObl 5Y Diagram 3: Årlig förändring av räntor olika instrument och löptider. Valutor I diagram 4 visas kronans växelkurs gentemot utvalda valutor: danska kronor, euro, brittiska pund, japanska yen, norska kronor, amerikanska dollar, den handelsvägda korgvalutan TCW och den ännu bredare handelsvägda korgvalutan KIX. Växelkurser är relativpris mellan Sveriges och andra länders betalningsmedel. Ögonblicksbilder som i diagram 4 är intressanta, men av större intresse är utvecklingen av växelkurser över tiden. Det visas i diagram 5. 6

AB 140 Pris olika valutor i SEK (källa Riksbanken) 123,5515 120 111,4476 104,3487 100 80 60 40 20 0 12,9527 9,2173 6,745 8,2389 2,6369 1 BRL 100 DKK 1 EUR 1 GBP 100 JPY 100 NOK 1 USD 1 KIX Diagram 4: Kronans växelkurs gentemot utvalda valutor vid månadsslutet Under juni månad har svenska kronan förstärkts mot de flesta valutor. En starkare krona gör svensk export dyrare för utländska köpare, medan importen blir billigare för svenska företag och hushåll. En enskild valuta är oförutsägbara. Därför bör man se till kronans förändring mot ett vägt genomsnitt av valutor, KIX-indexet. Av diagrammet framgår att svenska kronan stärkts mot KIX-indexet den senaste månaden. Hur ser transmissionsmekanismen ut för kronans kurs och svensk ekonomi? Ungefär så här: 1. Starkare (svagare) krona påverkar exportföretagen positivt (negativt), medan importföretagen påverkas negativt (positivt). 2. Effekten är inte omedelbar i export- och importföretags resultaträkningar eftersom många transaktioner är valutasäkrade. Därför slår förändringar i kronkursen inte igenom omedelbart i företagens resultaträkningar. 3. På längre sikt måste kronans växelkurs slå igenom i företagens räkenskaper. a. En starkare krona gör att exportföretags vinster faller, vilket tvingar dem att rationalisera och minska sina personal- och övriga kostnader. b. En starkare krona gör att importföretags vinster stiger, vilket skapar ett utrymme för att anställa. Valutor är svåra att förstå, men självklart spelar det roll om ett köp av 1 dollar den 31 maj stiger i värde med 2,8 procent till och med den 30 juni. 7

AB 0,0% Månatlig förändring av valutakurs i SEK (källa Riksbanken och egna beräkningar) 100 DKK 1 EUR 1 GBP 100 JPY 100 NOK 1 USD 1 TCW 1 KIX -0,1% -0,5% -0,7% -0,7% -1,0% -1,5% -1,5% -1,6% -1,7% -2,0% -2,5% -3,0% -2,8% -3,5% -3,7% -4,0% Diagram 5: Förändring av kronans växelkurs gentemot valda valutor under maj juni. I diagram 6 visas den årliga förändringen av kronans växelkurs gentemot dollarn, euron och det handelsvägda valutaindexet KIX. Av diagrammet framgår att svenska kronan har försvagats generellt sett sedan år 2009 gentemot omvärlden mätt med KIX-indexet. Försvagningen är inte dramatisk, men synbar. Gentemot dollarn har kronan försvagats kraftigt under senare delen av 2014 och 2015, medan kronkursen mot euron varit relativt konstant för att på sista tiden stärkas. 8

AB 40% Årlig förändringa av svenska kronans växelkurs gentemot KIX-index (källa Riksbanken och egna beräkningar) 30% 20% 10% 0% -10% -20% -30% 1 KIX 1 USD 1 EUR Linjär (1 KIX) Diagram 6: Årlig förändring av kronans växelkurs gentemot KIX. Aktier I diagram 7 visas aktieindex i USA respektive Stockholm. Av diagrammet framgår att aktiekurserna stigit sedan Lehmankraschen 2008. Det tog 4,5 år för S&P 500 indexet att återhämta sig fullständigt sedan toppen. För svenska OMXS30 tog det 5,5 år. Under denna tid har det varit en god affär för den långsiktige att köpa aktier. 9

2005-06-01 2005-09-01 2005-12-01 2006-03-01 2006-06-01 2006-09-01 2006-12-01 2007-03-01 2007-06-01 2007-09-01 2007-12-01 2008-03-01 2008-06-01 2008-09-01 2008-12-01 2009-03-01 2009-06-01 2009-09-01 2009-12-01 2010-03-01 2010-06-01 2010-09-01 2010-12-01 2011-03-01 2011-06-01 2011-09-01 2011-12-01 2012-03-01 2012-06-01 2012-09-01 2012-12-01 2013-03-01 2013-06-01 2013-09-01 2013-12-01 2014-03-01 2014-06-01 2014-09-01 2014-12-01 2015-03-01 2015-06-01 AB 250,000 Aktiebörsers utveckling juni 2005 - juni 2015 (källa olika marknadsplatser, lokala valutor) 200,000 150,000 100,000 50,000 0,000 S&P 500 Nikkei 225 OMXS30 Diagram 7: Aktieindexnivåer på valda index till juni 2015. Grafer på aktieindexnivåer ger en överblick, men säger inget om vad man kan förvänta sig i avkastning om man investerar i fonder som följer indexen. Mer intressant än indexens nivåer är de månatliga avkastningarna. I diagram 8 visas månatlig avkastning på utvalda index sedan mitten av 2005. Av diagram 8 framgår att månadsavkastningen varierat från månad till månad, men att den i genomsnitt är positiv för de flesta aktieindex. För USA-indexet S&P 500 är den genomsnittliga historiska månadsavkastningen 0,5 procent, vilket ger en årsavkastning om 6,6 procent. För Sverigeindexet OMXS30 är den genomsnittliga historiska månadsavkastningen 0,7 procent, vilket motsvarar en årsavkastning om 8,8 procent. Samtidigt är volatiliteten, d.v.s. risken mätt som standardavvikelse, högre för Stockholmsbörsen (4,8 procent) jämfört med USA (3,8 procent) 10

2005-07-01 2005-10-01 2006-01-01 2006-04-01 2006-07-01 2006-10-01 2007-01-01 2007-04-01 2007-07-01 2007-10-01 2008-01-01 2008-04-01 2008-07-01 2008-10-01 2009-01-01 2009-04-01 2009-07-01 2009-10-01 2010-01-01 2010-04-01 2010-07-01 2010-10-01 2011-01-01 2011-04-01 2011-07-01 2011-10-01 2012-01-01 2012-04-01 2012-07-01 2012-10-01 2013-01-01 2013-04-01 2013-07-01 2013-10-01 2014-01-01 2014-04-01 2014-07-01 2014-10-01 2015-01-01 2015-04-01 AB 20,0% Månatlig avkastning olika börser 2005-07 till 2015-06 (källa olika marknadsplatser) 15,0% 10,0% 5,0% 0,0% -5,0% -10,0% -15,0% -20,0% -25,0% S&P 500 OMXS30 Diagram 8: Genomsnittlig månadsavkastning olika aktieindex. Avslutningsvis kan vi titta på diagram 9 där världens aktiemarknadernas andel jämförs med varandra. Av diagrammet framgår att USA:s aktiemarknad väger 43 procent, medan Stockholmsbörsen väger lite över 1,3 procent. Svenska aktiesparare bör studera diagrammet eftersom en väl diversifierad Sverigeindexfond ändå är odiversifierad i ett globalt perspektiv. En svensk aktiesparare bör sträva efter att ha fonder som sprider sparande över de flesta stora marknader och där de underliggande värdepappren till antalet är minst 2 500 3 000 stycken. 11

AB Sverige; 1,3% Sydafrika; 1,4% Nederländerna; 1,5% Spanien; 2,3% Italien; 1,1% Mexiko; 1,2% Norge; 0,6% Danmark; 0,5% Turkiet; Belgien; Polen; 0,4% Finland; 0,4% 0,7% 0,7% Schweiz; 2,5% Brasilien; 2,8% Australien; 3,0% Tyskland; 3,4% USA; 42,8% Frankrike; 4,2% Kanada; 4,6% Storbritannien; 6,9% Japan; 8,4% Kina; 8,5% Diagram 9: Aktiemarknaders vikt. Ekonomiska kommentarer Konsumentpriser Konsumentprisutvecklingen för olika konsumtionsändamål visas i diagram 10. Konsumentpriserna steg med 0,1 procent maj 2015 jämfört med maj 2014. I hushållens konsumtionskorg väger livsmedel, boende och transport tungt, vilket gör att prisutvecklingen för dessa grupper är mest intressant. Livsmedels- och alkoholpriserna steg med + 2,9 procent på årsbasis, medan boendekostnaderna föll med -2,8 procent. Transporter steg med 1 procent. Att livsmedels- och alkoholpriserna stiger är förvånande med tanke på flera anledningar. Rysslands självpåtagna importstopp av livsmedel från EU har skapat ett stort utbud av livsmedelsvaror i EU:s medlemsstater. Exportföretag i olika EU-länder ser sig om efter alternativa marknader som kan vara attraktiva. Till dessa marknader hör Sverige som har en stabil ekonomi. Ökad import av billiga utländska livsmedel borde sänka priserna i Sverige. Men lägre importpriser för utländska livsmedel har tydligen inte resulterat i sänkta priser i konsumentled. Istället har ICA, Axfoods och Bergendahls detaljistbutiker vidgat sina marginaler. Punktskatterna på alkohol höjs kontinuerligt, vilket kan bidra till höjda alkoholpriser. Boendekostnaderna föll med - 2,8 procent. Den främsta orsaken till detta är fallande bolåneräntor. Men även elpriserna har fallit p.g.a. den stora nederbörd som fyllt vattenmagasinen. Den tvååriga säkerställda obligationsräntan har fallit med 81 procent under det senast året. Bankerna har visserligen vidgat sina bolånemarginaler, men konkurrensen om bolåntagarna har ändå tvingat bankerna att sänka sina boräntor. 12

AB Prisgruppen boendekostnader innehåller flera underliggande kostnadsindex, varav vissa väger tyngre än andra. Där finns elpriser och hyror bl.a. Hyrorna stiger kontinuerligt, vilket påverkar hyresgästernas boendekostnader. Indirekt är höjda hyror ett stöd för höga bopriser på villor och bostadsrätter. Att hyrorna stiger beror sannolikt på det stora renoveringsbehovet som finns i Allmännyttans bostadsbestånd. Transportpriserna har stigit med 1 procent. Det beror främst på stigande oljepriser under de senaste månaderna, samt höjda CO2-skatter på olika slag av bränslen. Annars verkar upptäckten av amerikansk skiffergas- och olja nedåt på transportpriser. Upptäckten har gjort USA oberoende av import av olja från mellanöstern, vilket i sin tur tvingat OPEC-länderna att sänka sina oljepriser för att mota hotet från minskat export till Europa och bl.a. Sverige. Inflationstakten i maj 2015 jämfört med maj 2015 var + 0,1. Stagnerande konsumentpriser generellt sett utgör ett trovärdighetsproblem för Riksbanken som har som mål att konsumentpriserna ska stiga med 2 procent årligen. Det innebär att konsumentpriserna varaktigt och permanent ska stiga med 2 procent årligen. Temporära uppgångar som är övergående höjer prisnivån till en ny nivå, men sen blir inflationen noll igen. Eftersom pressen på priser är nedåt med anledning av globalisering och digitalisering måste Riksbanken hålla styrräntan nere under en avsevärd lång tid för att inflationstakten återigen ska uppgå till 2 procent. 5,0% Konsumentprisutveckling maj 2014 - maj 2015 (källa SCB) 4,0% 3,9% 3,0% 2,9% 2,0% 2,1% 1,0% 0,6% 1,0% 1,3% 0,0% -1,0% -0,5% 0,2% -0,1% 0,1% -2,0% -3,0% -2,8% -4,0% -3,7% -5,0% Diagram 10: Årlig prisutveckling olika konsumtionsändamål maj 2015. Inflationstakten var 0,1 procent i slutet av maj 2015. Riksbankens mål är 2 procents inflation. I diagram 11 visas att senast den faktiska inflationen var över 2 procent var i december 2011. Sedan dessa har inflationstakten fallit. I december 2012 noterades deflation om 0,1 procent för första gången. Sedan dess inflationen legat kring 0 procent. 13

2011-12-01 2012-01-01 2012-02-01 2012-03-01 2012-04-01 2012-05-01 2012-06-01 2012-07-01 2012-08-01 2012-09-01 2012-10-01 2012-11-01 2012-12-01 2013-01-01 2013-02-01 2013-03-01 2013-04-01 2013-05-01 2013-06-01 2013-07-01 2013-08-01 2013-09-01 2013-10-01 2013-11-01 2013-12-01 2014-01-01 2014-02-01 2014-03-01 2014-04-01 2014-05-01 2014-06-01 2014-07-01 2014-08-01 2014-09-01 2014-10-01 2014-11-01 2014-12-01 2015-01-01 2015-02-01 2015-03-01 2015-04-01 2015-05-01 AB 2,5% Inflationstakten mätt med KPI (källa SCB och egna beräkningar) 2,0% 1,5% 1,0% 0,5% 0,0% -0,5% -1,0% Diagram 11: Inflationstakten mätt med KPI sedan slutet av 2011. Ekonomisk tillväxt I diagram 12 visas den ekonomiska tillväxten i Sverige sedan år 1951. Av diagrammet framgår att Sverige har ekonomisk tillväxt de flesta år. Den genomsnittliga årliga ekonomiska tillväxten sedan 1951 har varit 2,7 procent, men takten i den ekonomiska tillväxten har avtagit eftersom den var hög under 50- och 60-talet, varpå den avtagit. Att den ekonomiska tillväxten avtagit kan man även se om man beräknar rullande medelvärden av tillväxttakten. I diagram 13 visas rullande medelvärden för den ekonomiska tillväxten. Den långsiktiga trenden för den ekonomiska tillväxten är nedåtgående. Även om historiska tillväxttal inte kan vara prognoser för framtiden är det osannolikt att prognoser om ekonomisk tillväxt avviker markant från historien. 14

AB 8,00 Årlig ekonomisk tillväxt 1951-2015 (källa Konjunkturinstitutet och SCB) 6,00 4,00 2,00 0,00 1951 1953 1955 1957 1959 1961 1963 1965 1967 1969 1971 1973 1975 1977 1979 1981 1983 1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015-2,00-4,00-6,00 Diagram 12: Faktisk ekonomisk tillväxt 1951 till 2015. 15

1957 1958 1959 1960 1961 1962 1963 1964 1965 1966 1967 1968 1969 1970 1971 1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 AB 6,00 Rullande medelvärden av ekonomisk tillväxt (källa Konjunkturinstitutet och SCB) 5,00 4,00 3,00 2,00 1,00 0,00-1,00-2,00 Rullande medelvärde (3 år) Rullande medelvärde (5 år) Rullande medelvärde (7 år) Linjär (Rullande medelvärde (7 år) ) Diagram 13: Rullande medelvärden av ekonomisk tillväxt. Tillgångar och skulder Planerar information om detta i juli månadskommentar. Hushållens tillgångar och skulder Statsskulden Kommuners skulder Socialförsäkringssystemet Skatter och avgifter Planerar information om detta i juli månadskommentar. Noterbara händelser under månaden Regeringens vårproposition röstades igenom riksdagen sedan Allianspartierna lagt ned sina röster. Grekland utlyste folkomröstning om de skulle acceptera långivarnas krav på skatte- och utgiftsreformer. Idén om att slå ihop AP-fonder till färre och inrätta en AP Nämnd lanserades av regeringen. Kan påverka inkomstpensionen och indirekt det privata sparandet. I ett tal ville statminister Stefan Löfvén (S) att AP-fonderna skulle investera i Allmännyttans bostadsobligationer. Detta kan dra ned inkomstpensionen än mer. 16