organ för sveriges facköversättarförening nr 4 2014 2013 årgång 24 25 facköversättaren Hur snabbt kan man Illustration: Istock

organ för sveriges facköversättarförening nr 4 2014 2013 årgång 24 25 facköversättaren Hur snabbt kan man Illustration: Istock Så översätta får du bättre en roman? betalt PRESENTATION PORTRÄTTET: ÖVERSÄTTNING AV SFÖ:S STYRELSE I TRE 10 LED 4 LAGRA KONSTEN DATA PÅ ATT ETT INTE GENOMTÄNKT PROKRASTINERA SÄTT 12 12

Nr 4 2014 Årgång 25 Innehållet får gärna återges om källan anges. Redaktionen förbehåller sig rätten att ändra och korta av insända artiklar. Styrelsen har ordet styrelsen@sfoe.se Kansli Postadress SFÖ Vasagatan 36 111 20 Stockholm Tel: 08-522 963 00 Öppettider: mån fre 09.00 16.00 Lunchstängt: 12.00 13.00 E-post: info@sfoe.se Webbplats: www.sfoe.se Ett starkt lag PlusGiro 630266-5 Bankgiro 5163-0267 Redaktion Ansvarig utgivare Ingrid Olsson Chefredaktör Kerstin Orsén Tolvmansvägen 8 B 141 39 Huddinge Tel: 0707-785 770 E-post: redaktor@sfoe.se Övriga redaktionsmedlemmar Brett Jocelyn Epstein, Mats D Linder, Tricia Nilsson, Björn Olofsson, Britt-Marie Seex, Christian Swärdshammar och Gisela Weltzin Thunberg Grafisk design Mazzarin Reklambyrå Foto Gisela Weltzin Thunberg Tryck Trydells tryckeri Prenumeration Pris för år 2014 SEK 225:- + moms Annonspriser Finns på SFÖ:s hemsida: www.sfoe.se Utgivningsplan 2014 Nr Manusstopp Utgivning 1 14 januari 20 februari 2 10 mars 16 april 3 21 maj 25 juni 4 7 juli 27 augusti 5 12 september 20 oktober 6 10 november 15 december Issn 1400-125X 2 Sveriges facköversättaren Facköversättarförening 4/14 Vänner det kanske inte är på sin plats att önska god semester eftersom de flesta är tillbaka i selen när detta kommer i tryck (utom de som har upptäckt att svensk sommar är gyllene tider för att vinna nya kunder eftersom ordinarie översättare jäser på stranden!). Själv planerar jag som vanligt semisemester (= jobba när det regnar) och försöker i någon mån parera den klassiska likviditetsdippen i september. SFÖ:s 24:e konferens har vi lagt bakom oss uppskattningen är stor, all cred till konferensgruppen! Vi ser med spänning fram mot jubileumskonferensen i Eskilstuna 8 10 maj nästa år (du har väl noterat i kalendern?). Icke desto mindre, till dess ligger ett intensivt arbete framför oss alla, inte minst för oss i styrelsen, nu förstärkt av sifferkunniga och styrelseerfarna Christina Norrman! Vid det första styrelsemötet konstaterade vi att det senaste året i hög grad har ägnats åt att samköra ett antal newbies med starka viljor (förutom att få styrsel på kansliet). Idag känner vi oss allt mera som ett starkt lag med en gemensam ambition SFÖ:s bästa och utveckling. SFÖ har kommit att bli en röst i samhällsdebatten vi är en av regeringens remissinstanser i språk- och översättningsfrågor och vi får understundom tillfälle att uttrycka oss även i EU-sammanhang. Det är en roll som vi ska förvalta. Upphandlingar är en viktig fråga, både för föreningen som sådan och för enskilda medlemmar. Vi jobbar med de frågorna och kommer att rapportera löpande. På tekniksidan (och förvisso med bäring på den ekonomiska) är maskinöversättning något som kommer starkt, vare sig vi gillar det eller ej och många av oss gillar det absolut inte. Å andra sidan, det var många som inte gillade CAT-verktyg heller (eller ens datorer om vi ska gå tillbaka ett hack till i historien undertecknad inledde sin översättarbana med en totalt el- och datoroberoende Facit Privat!), men nu spinner katterna i varje översättares verktygslåda. Maskinöversättning kommer att förändra marknadsbalansen och prisbilden, men som vi ser det kommer det att finnas en marknad både för dem som tar till sig arbetssättet med CAT + MT + efterredigering, och för dem som vill arbeta på ett mer traditionellt sätt med texter som inte vinner på vare sig MT eller CAT. SFÖ har knappast muskler att påverka den utvecklingen, men vi följer den intensivt, även i dialog med översättningsbyråerna, och vi har ambitionen att informera och stötta våra medlemmar. En annan fråga som styrelsen kommer att ägna mycket energi åt är SFÖ:s interna demokrati. Här vill jag gärna hänvisa till Ingrid Olssons funderingar i förra numrets ledare. Är vår organisation demokratisk? Är den modern? Vilka är motiveringarna att ha olika medlemskategorier är de fortfarande giltiga? Ägna gärna en tanke åt de frågorna, trots att hösten närmar sig när du läser detta. Vi vill veta vad just du tycker! Björn Olofsson Styrelseledamot

Styrelsen informerar styrelsen@sfoe.se Så kan vi skapa mer medlemsnytta När detta skrivs är det sommar och semestertider och även styrelsearbetet är inne i årets troligen minst intensiva skede men avstannar helt gör det förstås aldrig! I början av sommaren hade ordförande Ingrid Olsson ett möte med Karin Dellby, TNC:s nya chef, för att diskutera hur SFÖ:s abonnemang hos TNC har utnyttjats tidigare och hur det bör se ut framöver. Abonnemanget går ut på att vi får rabatter på deras kurser samt möjlighet att utnyttja 9 timmar om året i konsultationstid. Enligt TNC har dessa timmar hittills utnyttjats antingen på konferensen eller via fortbildningsgruppen, men det har inte alltid varit helt klart vad som har dragits på abonnemanget och vad som har fakturerats på vanligt sätt. Detta ska i fortsättningen redovisas på ett tydligare sätt, och styrelsen tittar även på hur abonnemanget kan utnyttjas på bästa sätt så att det kommer alla medlemmar till godo. Ett tänkbart alternativ är att erbjuda så kallade webbinarier för medlemmarna. Representanter för SFÖ:s styrelse och för Semantix har haft ett möte för att diskutera maskinöversättning och branschens utveckling. Efter mötet, som huvudsakligen bestod i ett förutsättningslöst samtal om branschen och dess utveckling, var parterna i stort sett överens om att detta är något som varken byråer eller enskilda översättare har råd att strunta i. Styrelsen kommer att ta upp frågan vid nästa möte och fundera över vad vi som förening kan göra för att hantera denna nya verklighet på bästa möjliga sätt. Den 20 november hålls ett EUseminarium i Stockholm med rubriken Undersättning och övertolkning kvalitetssäkring vid upphandling av tolk- och översättartjänster, och SFÖ har en representant med i arbetsgruppen som arrangerar seminariet. Förmiddagen ägnas åt tolkning och eftermiddagen åt översättning, och på programmet finns representanter från bland andra TNC, FAT, Språkrådet, EU-kommissionen och SFÖ. Under hösten planerar delar av styrelsen att delta i ett eller flera kostnadsfria seminarier om styrelsearbete, som arrangeras i Stockholm av Grant Thornton. Rubriken för seminarieserien är Det framgångsrika styrelsearbetet i ideella organisationer och frågor som tas upp är bland annat hur man väljer en styrelse och vilka som ska sitta där, vilka som är de viktigaste förutsättningarna för styrelsearbetet och vad styrelsearbetet kan tillföra organisationen. Hieronymusdagen i Syd kommer även i år att ha en utåtriktad aktivitet som denna gång vänder sig till företag. Det kommer att finnas informationsbord och olika frågesporter relaterade till översättning och felöversättning. Vi i styrelsen hoppas att ni alla har haft en skön sommar och önskar er en god och produktiv arbetshöst! SFÖ:s styrelse FIT-kalender En av fördelarna med att ingå i FIT (Fédération Internationale des Traducteurs) är att SFÖ:s medlemmar kan delta i evenemang som FIT och våra systerorganisationer runtom i världen ordnar till rabatterat pris. Hela kalendern hittar du på www. fit-ift.org samt hos respektive systerorganisation. Några axplock: UNIVERSITAS 60:e jubileumskonferens och Europeiska språkdagen 26 27 sept 2014 Wien, Österrike Universitas, de österrikiska tolkarnas och översättarnas förening, firar sitt 60-årsjubileum med en konferens som ordnas i samarbete med EU-kommissionen på den europeiska språkdagen. Konferensen går av stapeln med en paneldiskussion på temat Fångad mellan Globish och Google Translate och fortsätter med inledningsanförande av Nataly Kelly, presentationer, nätverkande och prisutdelningar. www.universitas.org ATA 55th ANNUAL CONFERENCE 5 8 nov 2014 Chicago, IL, USA Varför inte en weekendresa till The Windy City? Nästan 2 000 deltagare, 175 sessioner, speed networking, CV-utbyte och mycket mer. Rabatterad early bird konferensavgift om du anmäler dig före den 3 oktober. Skriv ata Chicago Promo i Youtube-webbläsaren för att kolla på en spännande film med teasers om konferensen. www.atanet.org/conf/2014/ 4:e Nordic Translation Industry Forum 27 28 nov 2014 Helsingör, Danmark Att översätta eller inte översätta? är bara en av många frågor som tas upp under ntifs 4:e forum, som siktar på att samla representanter från språkbranschen i Norden och Baltikum för att diskutera och utbyta erfarenheter om branschutveckling och övriga frågor i just vår region. http://ntif.se/ facköversättaren 4/14 3

PORTRÄTTET I början på åttiotalet lärde Gisela Weltzin Thunberg känna Nora Woll vid Facultad de Derecho y Ciencias Sociales de la Universidad de Buenos Aires (U.B.A.). De träffades igen förra året i Buenos Aires och då passade hon på att fråga Nora Woll om översättaryrket då och nu. Översättning i 3 led Nora Woll började sin utbildning till auktoriserad översättare i tyska vid fakulteten för juridik och samhällsvetenskap vid universitetet i Buenos Aires på 1980-talet. Då var utbildningen fyrårig och dessutom skulle man ha läst en kurs och klarat en inträdesexamen för att bevisa sin kapacitet på det främmande språket och på sitt modersmål. Varje år läste vi ett språk och två juridikämnen, till exempel: civilrätt och administrativ rätt, obligationsrätt och sakrätt, handelsrätt, straffrätt och processrätt. De senare ämnena gavs i sammandrag i ett särskilt program för översättarstudenter. Min dotter började sin utbildning i ett system som är mycket svårare och mer utarbetat. Nu är utbildningen fem och ett halvt år i stället för fyra. Förutom de fem årens studier måste man räkna med ett gemensamt basår. Alla utbildningar vid universitetet i Buenos Aires kräver numera att man har blivit godkänd i detta basår som omfattar sex ämnen. Det är nödvändigt för att studenterna ska bli jämbördiga eftersom gymnasieskolans standard varierar så mycket. Juridikstudierna på spanska är gemensamma för alla språk, och översättarstu- Många juridikstudenter som är duktiga på språk bestämmer sig också för att utbilda sig till översättare, och får därmed två yrken. denterna läser juridiken tillsammans med juridikstudenterna. Det blir naturligtvis svårare för översättarna, och ändå finns det många juridiklärare som anser att översättarna ligger på en högre nivå. Tydligen är vi översättare mer vana vid högt ställda krav. Historien upprepas När min dotter föddes insåg jag plötsligt att min mamma var dubbelt så gammal som jag, och att detta innebar att hon hade fått mig när hon var i min ålder. Jag fick kalla kårar jag visste ju att familjehistorier upprepas, men jag kunde inte föreställa mig att det låg så mycket sanning i detta talesätt. Min mamma ägnade sig med hull och hår åt att undervisa i språk. Hon startade en skola där flera lärarinnor lärde ut engelska och tyska. Där tog jag mina första steg som elev och senare Facultad de Derecho y Ciencias Sociales, U.B.A. som lärare. Jag hade inga problem med att arbeta tillsammans med min mamma. Vi hade varsitt arbetsområde. Hon stod för vuxenundervisningen och jag tog hand om barn och ungdomar. Detta var i Baradero, en liten by i provinsen Buenos Aires, där det fortfarande finns en stor befolkning av schweiziskt ursprung. Ironiskt nog hade de kommit till Argentina eftersom det fortfarande var ett land av mjölk och honung. Min mamma brukade hjälpa dem med att översätta brev och dokument för att de skulle få sin pension från Schweiz. Åren gick och nu följer min dotter i mina fotspår. Hon håller på med sitt fjärde år i utbildningen till auktoriserad översättare, och jag är jättestolt. Vi arbetar tillsammans, och inte heller oss emellan finns det några slitningar. Hon översätter och jag rättar henne under principen dubbelkoll. Vårt dagliga arbete är intressant och berikande. Då och då kommer en fråga: Mamma, hur skulle du säga? Styr det här verbet dativ eller ackusativ? Men även jag lär mig mycket: Idag upptäckte vi på universitetet att det är bättre att översätta ordet som du och jag diskuterade förut som Genom våra diskussioner och utredningar får vi nya idéer och vidgar våra kunskaper. Dessutom tillför min dotter mycket av den nya tekniken. Hon har visat mig tvåspråkiga lexikon på webben, webbsidor för språkriktighetsproblem, tysk TV osv. Marina kan knappast tänka sig att jag började min översättarbana med en elektrisk skrivmaskin, och att redan det var ett stort steg framåt eftersom det fanns en rade- 4 facköversättaren 4/14

PORTRÄTTET Nora och Marina Brunotto. Exklusive moms Fakturor till företag är exklusive moms eftersom vi vanligen arbetar i enlighet med ett förenklat faktureringssystem för professionella och småföretagare. Faktureringen får inte överskrida ett bestämt årligt belopp ($ 400 000), och man betalar en avgift varje månad. Vid årets slut gör man en övergripande sammanställning. ringsfunktion. Möjligheterna att ändra var annars inte stora om man inte skrev om hela översättningen, och det kunde man bara göra om tiden tillät det. Översättningsverktyg Tack vare Marina har vi skaffat Trados och laddat ner en databas som ger oss mer konsekvens i vokabulären i stora jobb. Det gör oss också mer prismässigt konkurrenskraftiga. Samfundet Vi får de allra flesta av våra jobb genom samfundet för auktoriserade översättare, Colegio de Traductores. För att bli medlem måste man vara auktoriserad översättare och ansöka om medlemskap. Det finns en lång rad övriga krav för att få bli medlem (se nedan). Kraven för att bli medlem i samfundet för auktoriserade översättare är följande: 1. Att vara infödd argentinsk medborgare eller naturaliserad med fem års medborgarskap. 2. Att vara myndig. 3. Att vara bemyndigad auktoriserad översättare med titel utfärdad av ettdera: Statligt universitet. Provinsiellt eller privat universitet med statlig auktorisation för sin verksamhet. Utländskt universitet med erkännande av ett statligt universitet. 4. Att inte vara dömd av domstol med total avstängning från arbete så länge som påföljd gäller. 5. Att skriva in sig i yrkesregistret. 6. Att deklarera reell hemvist och ange laglig hemvist i huvudstaden i enlighet med bestämmelserna i vederbörlig lag. Kostnaden är $ 1 450, vari ingår $ 700 för inskrivningsavgiften, $ 600 för årsavgiften samt $ 150 för administrativa kostnader. Avgifterna gäller för år 2014. Kunder Den som behöver en översättare kan söka på översättarsamfundets webbplats (http://www.traductores.org.ar) där man kan välja den som bor närmast. Det finns också möjlighet att välja efter specialitet. Samfundet fastställer även en minimitaxa, och det finns en taxa för privata arbeten och en taxa med påslag för domstolsarbeten. Detta påslag är berättigat eftersom domstolarna kan dröja upp till ett år och ibland längre med att betala. Privatpersoner krävs i regel på betalning mot överlämnande av översättningen, och för företag är förfallotiden två veckor eller en månad. Taxor För auktoriserade översättningar gäller pris per folieark: till spanska $ 270 och till tyska $ 362, för engelska är betalningen $ 238 respektive $ 307. (1 $ = 0,09 EUR). Av min mor lärde jag mig inte bara språk, men framför allt att man alltid måste vara envis och kämpa hårt för att komma någon vart. Professionell utveckling Översättarsamfundet har ett varierat utbud fortbildningskurser: undertextning; Update your English; tolkning; träning i att tala inför publik; tntroduktion till patenträtt och upphovsrätt i industriella sammanhang; Terminologikommissionens dag; SDL Trados osv. I båda riktningarna För det mesta arbetar jag med dokument från tyska till spanska, men jag översätter också till tyska. Här är några exempel: Intyg från belastningsregistret och betygshandlingar från tyska och österrikiska studenter som vill studera vid våra universitet. Intyget från belastningsregistret behöver de för att skaffa bostad i Argentina för en period på över tre månader. Intyg om födelse och äktenskap för att få tyskt eller österrikiskt medborgarskap. Intyg om hemvist för argentinska studenter som bor utomlands, vilket banken kräver för att kunna överföra valuta (detta är nytt). Bokslut och fullmakter från tyska och österrikiska företag som verkar i landet. Studieintyg till tyska för personer som vill fullfölja sina studier i Tyskland, Schweiz eller Österrike. Översättning av patent och varumärken för tyska och österrikiska företag. GiseLA WeLTzin THUNBeRG översatt av Birgitta Önnerfält Ämnen i utbildningen för auktoriserad översättare (5 år vid universitetet) Språk I grammatik Språk II lingvistik Språk och juridik I och II Översättning I: Översättningshistoria Översättning II: Översättningsmetoder och juridiska översättningar Översättning III: Juridiska översättningar Översättning IV: Juridiska översättningar och företagsekonomi Översättning till främmande språk Seminarium om översättning och konsekutivtolkning Juridik I (främmande språk) Juridik II (främmande språk) Fonologi främmande språk I Fonologi främmande språk II Lagbestämmelser om översättning och officiell översättning Bokföring, ekonomi och finanser I (spanska) Bokföring, ekonomi och finanser II (främmande språk) Spanska språket I Spanska språket II Kontrastiv lingvistik Tolkning I Tolkning II facköversättaren 4/14 5

SFÖ-KONFERENS 2014 Så får du bättre betalt Jonas Belhaj. Tänk flexibilitet och service, specialisera dig och satsa på att sälja in dig själv då har du alla chanser att få bättre betalt som frilansöversättare. Det menar Jonas Belhaj, delägare i översättningsbyrån Business Class Translations. Illustration: Istock Jonas Belhaj anser att frilansöversättaren skulle ha mycket att vinna på att släppa sitt statiska ordpris och i stället vara mer flexibel i sin prissättning. Man ska inte vara rädd för att sänka priset under lågsäsong och kanske gå ut med särskilda rabatterbjudanden som gäller en begränsad tid. På samma sätt ska man våga ta ut svängarna och ta ut högre priser när det finns förutsättningar för det. Kanske vill kunden/projektledaren ha kortare leveranstider än normalt eller ställer högre krav än översättaren normalt erbjuder. Då gäller det också att inse att man som frilansöversättare har ett förhandlingsläge och utnyttja det. Men för att kunna hantera förhand- lingssituationer krävs det också att man tänker i säljbanor och här finns det utvecklingsmöjligheter för många frilansöversättare. Gå gärna säljkurser, rekommenderar Jonas, det är inspirerande, lärorikt och man lär sig ofta saker som man kan omsätta i praktiken redan samma dag! Se till dessutom till att utnyttja eventuella luckor i planeringen till att sälja in dina tjänster och gör vad du kan för att sticka ut. Bränn inga broar utan se kanske till att höja priset rejält i stället HAN talar också om vikten av att vårda sina kunder och att se till att man faktiskt träffas, åtminstone en gång. Aktiv och uppsökande behöver man också vara när man ska hitta nya (och roligare) kunder. Här gäller det att tänka igenom vilka företag/branscher som man tycker är särskilt intressanta. Fundera igenom det, ta kontakt och tala om att du finns och vad du har att erbjuda (du är kanske särskilt specialiserad inom vissa heta områden eller kan erbjuda mer än översättning, t.ex. olika roliga kringtjänster som copy eller lokalisering). Se till att hålla dig framme på branschmässor med en näve visitkort så att branschen vet att du finns. Och viktigast av allt: missa inte chansen när du väl får en jobbförfrågan från en ny kund! 6 facköversättaren 4/14

SFÖ-KONFERENS 2014 Så får du mer betalt Var flexibel med prissättningen Sätt högre/lägre pris om kunderna har högre/lägre krav Prova att sänka priset under lågsäsong Höj priset varje år Förhandla om leveranstid, anpassa priset Gå säljkurs Öka kundlojaliteten, träffa dina kunder Fyll tomma luckor med sälj (glöm inte vikten av en proffsig presentation) Nybliven översättare så etablerar du dig snabbt Satsa på kvalitet i första hand (jobba i par, träffa andra översättare) Skaffa kontor + firma (köp in bokföring, ev. fakturering) Se till att du är trygg med cat-verktyg och andra program du använder Gör en proffsig presentation, tänk anställning (CV + brev osv), stick ut! Se till att kunderna lätt kan hitta dig (proz.com, TranslatorsCafé, SFÖ, LinkedIn, Facebook etc. Sök kunder lokalt och globalt, byråer och direktkunder Gå ut till alla svenska byråer (hitta kontaktperson), minst 100 byråer utomlands Skriv in dig i leverantörsdatabaser, spara mejladresser Bearbeta kunder och kundämnen kontinuerligt (skicka nyheter om ny kunskap, tillgänglighet, erbjudanden osv) Lär dig ny teknik (skaffa en smart phone!, layoutprogram, udda filformat etc.) När första erbjudandet kommer ta jobbet, ta hjälp, leverera i tid! Vägen till framgång på framtidens språkmarknad Ta jobbet, lös uppdraget på bästa sätt (ta hjälp om det behövs) och leverera i tid! JoNAS BeLHAJ berättar att han många gånger har häpnat över att frilansöversättare missar en sådan uppenbar chans att få nya kunder. Visst kan man ha mycket att göra, men den första kontakten ska man vara rädd om och därför göra sitt yttersta för att ta uppdraget och lösa det på bästa sätt. En del översättare svarar bara blankt nej på förfrågningar i stället för att kanske börja förhandla om leveranstiden och missar därför jobb av den anledningen. Sedan finns det översättare som svarar på jobbförfrågningar först efter flera dagar. Då är kanske jobbet redan klart och levererat till slutkunden. Men om vi frilansöversättare kan behöva förbättra oss på olika fronter finns det också lägen när kunderna inte visar sin allra bästa sida. När kunder bara krånglar och kräver en massa gratis, sällan eller aldrig är nöjda, strular med betalningen eller bara erbjuder urtråkiga jobb finns det ibland bara en sak att göra: att avsluta kundsamarbetet. Men gör det snyggt i så fall: bränn inga broar utan se kanske till att höja priset rejält i stället, så att kunden väljer någon annan. Och eftersom du redan har satsat rejält på säljarbetet har du ju redan många andra mycket roligare kunder att arbeta för eller hur? ANNA HermErén 1. Service Leveranstider, priser, kvalitet, flexibilitet, mejl i mobilen, snabba ryck! 2. Ny teknik Indesign, filformat (csv, PHP, XML, PDF osv) Sökmotoroptimering (Google Keyword Planner) Appar, sociala medier, nätforum, branschtrender, kundsystem Maskinöversättning med post editing 3. Sälj och marknadsföring Top of mind hos befintliga kunder och kundprospekt se till att du är den första de kommer att tänka på när de behöver översättningar inom dina språk och områden facköversättaren 4/14 7

SFÖ-KONFERENS 2014 Goda råd om marknadsföring Bland internationellt berömda SFÖ-medlemmar finns Tess Whitty, som driver sajten Marketing Tips for Translators. Här hittar man inte bara en rad podcast-intervjuer med översättningsexpertis (t.ex. How to market your translation services to direct clients you cannot meet, How to boost your translation income, Marketing translation services to agencies ) en specialinriktning som Tessy såvitt jag förstår är rätt ensam om utan även tips om nyttiga böcker, Tessys egna blogginlägg (t.ex. 10 steps to a marketing plan for freelance translators, PR Tips for Freelance Translators, Six tips for choosing a specialization for your freelance translation career) m.m. På den korta tid som sajten har funnits sedan januari i år har den fått stort genomslag och många entusiastiska reaktioner. Inte att undra på; inriktningen är som synes väldigt matnyttig och såvitt jag kan bedöma av stickprov (jag måste erkänna att jag först nyligen har upptäckt sajten) är innehållet också av gedigen kvalitet. Dessutom är tonen personlig och sympatisk. Den som inte är helt nöjd med sin marknadssituation bör inte missa detta. Och även den som är det kan säkert hitta intressant information. MDL SFÖ hos FIT i Berlin Runt 10 SFÖ:are deltog i FIT-kongressen i Berlin 4 6 augusti. 1 600 deltagare hade totalt närmare 100 programpunkter att välja bland. Tyngdpunkten låg på nya tekniska lösningar för frilansare och översättningsföretag, inte minst på maskinöversättningens område. Räkna med fylliga referat om det, om etiska aspekter och om marknadens utveckling i kommande nummer av Facköversättaren! BO Mats Dannewitz Linder, Irene Elmerot och Björn Olofsson på FIT:s kongress. Wow, it s English Patrik Hadenius, chefredaktör för Språktidningen, Forskning & Framsteg samt Modern Psykologi, hade vid SFÖ-konferensen i uppdrag att hålla ihop programmet, och bidrog även med ett eget uppskattat inslag om engelska ord i svenskan. Han visade publiken den välkända oktagonala stoppskylten med den för oss något avvikande stavningen STOP och konstaterade att detta är ett av få exempel på fungerande internationell standard. Känns igen i Europa. Och i USA. Samtidigt. Ballt med engelska ju! Publiken fick frågan om vilka engelska ord från en lista som skulle kunna vara gångbara i en svensk brukstext. Spinning kunde de flesta hålla med om att det funkar möjligen i rent trots mot Språkrådets förslag gruppmotionscykling som förvisso ger en bättre innehållsdeklaration, men möjligen inte är lika ballt. E-mail var tveksammare, 40 % av publiken sade OK, lika många föredrog Språkrådets E-post, medan 20 % höll på mejl. Shit var det ingen som ansåg höra hemma i bruksprosa, men ingen ansåg Patrik Hadenius. det heller vara särskilt laddat fula ord brukar tappa runt 90 % av sin fulhet i samband med export. Följaktligen använd det gärna i Svedala, men varning utfärdas för återexport till ursprungskulturen! Food truck är en rätt ny term i Sverige. Språkrådet vacklar mellan matbil och snabbmatsbil. Fenomenet är svårt att klassa som vare sig junk food (se där ännu en engelsk term vi har tagit till oss) eller som kvalitetsmatställe men snabbt går det ju! Date/dejt är lika knepig på termnivå som i verkligheten det kan handla om mer eller mindre amorösa möten efter webbkontakt, om en jobbdejt, eller helt enkelt om att ha en lunchdejt med en bekant. Språkrådet håller här på gamla hederliga träff, men Hadenius tvivlade på att hans 18-åring hemma har någon relation till den termen. Däremot konstaterade han värdet med försvenskad ej-stavning (jämför rejv, tejp, mejl med flera) för att hantera svenska böjningsformer. Hadenius poäng var att det inte är så enkelt att bara säga i vilken omfattning vi får importera engelska ord. Det gäller istället att gå ner på ordnivå, fråga sig är detta en helt ny företeelse, eller täcks den in av en redan existerande term? Svaret är väl oftast att företeelsen visserligen kan vara gammal (motionscykling), men har blivit upphottad med turkosa gymkläder, blinkande neonljus, discomusik och en sprudlande ledare och då har vi kanske ett helt nytt begrepp trots allt? Ofta kan den nya termen i godan ro samexistera med den gamla. Dessutom, avslutade Hadenius, behöver det alls inte vara fruktbart att säga stopp (eller stop) för engelska låneord. De har funktionen att modernisera vårt språk, och ett språk som inte moderniseras och utvecklas riskerar att bli mycket tråkigt. BJÖRN OloFSSon 8 facköversättaren 4/14

Building bridges between people, languages, countries and cultures Nya WordFinder är abonnemangsbaserat och fyllt av applikationer och funktioner från att hitta rätt ord och översättning i din dator, via webbläsaren eller i mobil och surfplatta, till att grammatikgranska hela din text. Nya WordFinder är kompatibelt med de ledande CAT-verktygen och precis som tidigare kan du skapa dina egna lexikon. Flexibelt är det också du kan nämligen i samma fönster ha lexikon som du tidigare köpt men valt att inte abonnera på tillsammans med lexikon du abonnerar på års- eller månadsbasis. Det innebär helt enkelt en oslagbar valfrihet för dig! Fler än 500 000 användare har redan upptäckt att WordFinder är den optimala lösningen, däribland en stor mängd frilansöversättare över hela världen. Nyfiken? Gå in på www.wordfinder.com och prova GRATIS i 10 dagar. www.wordfinder.com facköversättaren 4/14 9

SFÖ-KONFERENS 2014 Sekretess och tystnadsplikt SFÖ har under många år samarbetat med Allians Försäkringsmäklare och tillsammans utformat försäkringar som är specialanpassade för översättare. Allians rådgivare till SFÖ, Camilla Skymbäck, höll ett intressant föredrag på konferensen som handlade om sekretess och tystnadsplikt, men även om försäkringar i allmänhet. Camilla Skymbäck, Allians. Att försäkringsbranschen går tillbaka ända till de gamla grekerna är det kanske få som vet, även om formen har förfinats och ändrats mycket fram till vår tid. Enligt den gamle greken Aristoteles (död 322 f.kr.) fanns redan en slavförsäkringsanstalt i det forna Babylon. Under den tidiga medeltiden fanns i vårt land de så kallade brandstoderna. De innebar att alla inom ett visst område var skyldig att hjälpa till med uppbyggnad vid brand, ett slags försäkring. Med tiden märkte man att brandstoderna inte räckte till eftersom samhället blev mer och mer ekonomiskt komplicerat. En del städer upprättade då stadsbrandkassor, och den första bildades i Jönköping 1733. År 1855 bildades Sveriges första livförsäkringsaktiebolag, Skandia. Vad är en försäkring? Tanken med en försäkring är att den ska ge trygghet vid så kallade plötsliga oförutsedda händelser, och det som de flesta tänker på är då att skydda sina saker och egendom. Hela idén med en försäkring är att man inte ska tjäna pengar på att ha en skada, det är därför det finns självrisk och åldersavdrag. Men en försäkring kan innehålla så mycket mer än bara skydd för egendom. SFÖ:s företagsförsäkring är en komplett försäkring som omfattar det en översättare behöver som grundskydd. Det innebär allt från den egendom som företaget köpt, kostnadshjälp vid tvister, ansvarsförsäkring, skydd mot kostnader vid eventuell felöversättning och mycket mer. Det är viktigt att komma ihåg att den egna hemförsäkringen inte täcker det som företaget, även enskild firma, äger och har betalt. Vissa tillägg finns att göra, t.ex. tjänstereseförsäkring, hemförsäkringens reseskydd täcker ju inte tjänsteresor. Vad går då att försäkra och inte? Att vara företagare är en risk och att göra fel kan medföra allvarliga ekonomiska konsekvenser. Allt går dock inte att försäkra sig emot och att inte hålla ett utsatt leveransdatum ses som en affärsrisk som inte är försäkringsbar. En vanlig fråga är hur det är med sekretess, är det försäkringsbart om man bryter sekretessen? Svaret är, nej, om du som översättare bryter mot en sekretess och förorsakar din kund en ekonomisk skada så kan du bli skadeståndsskyldig. Om det saknas ett avtal med din kund med en sekretessklausul är det kunden som ska bevisa att du brutit mot sekretessen och att detta medfört en ekonomisk skada. Om det finns ett avtal där det klart framgår konsekvenserna av att bryta mot sekretessen så räcker det för kunden att bevisa att du har brutit sekretessen, det behöver inte ha uppkommit någon ekonomisk skada, vitesbeloppet får du betala ut. Det finns dock en möjlighet att kunna få hjälp vid en tvist som uppkommer gällande om sekretessen har brutits eller inte. Det är rättsskyddsförsäkringen som skulle kunna användas. Rättsskyddsförsäkringen ger dig ekonomisk hjälp för till exempel advokatkostnader. Om du brutit mot ett avtal som klassas som en företagshemlighet är risken stor att det bedöms som ett brottmål och då gäller ingen försäkring. Om det däremot bedöms som en tvist och tas upp i allmän domstol så får du hjälp med advokatkostnaderna. Det är dock advokatkostnaderna som ersätts och inte eventuellt skadestånd om du förlorar tvisten. Felöversättning, ersätts det? Ett fel kan hända den bäste, det tråkiga är om det förorsakar en ekonomisk konsekvens för dig och ditt företag. Om du gör en översättning där din kund (även översättningsbyrå) drabbas av en ekonomisk skada så kan du få ett ekonomiskt krav ställt på dig. I SFÖ:s företagsförsäkring har vi därför ett skydd som ger dig ersättning för till exempel en omtryckning. Det är tyvärr mycket vanligt att detta skydd inte finns med i andra företagsförsäkringar. Backup när, var och hur? Backup bör göras varje dag och en backup ska inte förvaras på samma plats som datorn. Försäkringen ersätter återskapande av material, men uppgifter som licensnycklar och programvara ska förvaras på sådant sätt att det går att återskapa i en ny dator. Arbete som går förlorat ersätts inte utan det förutsätts att fungerande backuper finns. Vid frågor eller mer information är du välkommen att kontakta Camilla Skymbäck, Allians Försäkringsmäklare, sfoe@ allians.com eller besök www.allians. com/sfoe BriTT-Marie Seex 10 facköversättaren 4/14

SFÖ-KONFERENS 2014 Det finns delar av världen idag där man har en helt annan referensram. Att bygga broar mellan antikens språk Att lyssna till Ola Wikander är en sällsam upplevelse. Denne lundayngling, som är författare, översättare från antika språk, teologie doktor och lärare i Gamla testamentets exegetik, behärskar ett dussintal utdöda språk och några levande. Han är nu aktuell med boken Gud är ett verb, om Gamla testamentets idé- historia och om utmaningarna kring dess översättning. När man översätter försöker man återskapa den kulturmiljö i vilken texten kommit till. Arbetar man då med texter som kommit till för kanske tusentals år sedan är det än mer komplicerat. Genom att studera äldre texter och återuppbygga en del av deras kontext kan vi återskapa något av den kedja som byggts upp. Texterna som är Ola Wikander under konferensen i Jönköping. översättningar bär naturligt nog spår av sin tid. Efterhand som forskarna får fram mer och mer information omtolkas texterna. Ola Wikander berättar i snabbt tempo om sitt arbete och åskådliggör med välljudande sång. Han propagerar för nyttan att skriva om äldre språk. Ugaritiska är hans eget forskningsområde. Han kom in på språket när han läste hebreisk grammatik. Där fanns det hela tiden referenser till ugaritiska. Språket talades i ett område i Mellanöstern för ungefär 3 300 år sedan och var länge okänt. 1928 upptäckte en syrisk bonde en konstig lerplatta i sin åker. Där under låg en hel stad. Man fann fler plattor, alla inskrivna med ett okänt kilskriftsalfabet. Det finns många skäl att läsa de här gamla texterna som Gamla testamentet, Gilgamesh-eposet, Odysséen och Iliaden idag, menar han. Det ger till exempel en förståelse för att det finns delar av världen idag där man har en helt annan referensram. EVY PAULSSON facköversättaren 4/14 11

SFÖ-KONFERENS 2014 SFÖ-konferensens sista föredrag handlade (något passande) om konsten att inte skjuta upp arbetet, eller som det heter med ett finare ord prokrastinera. Anna Broman Norrby fick salen att surra när åhörarna rannsakade sig själva. Den svåra konsten att inte prokrastinera Varför skjuter vi upp saker? Det är frågan som Anna Broman Norrby, till vardags psykolog på Akademihälsan, vet svaret på. Prokrastinering definieras som att utan skäl skjuta upp eller inte genomföra något man bestämt sig för att göra, utan istället göra något annat, vilket då får negativa konsekvenser för en själv. Anna Broman Norrby, som till vardags arbetar Anna Broman Norrby. med studenter på Chalmers och Göteborgs universitet, tar upp exempel med studenter som välja att surfa och städa lådor istället för att göra det de ska. Vi har vanligtvis lättare för att skjuta upp arbetet om det är oklart vad vi ska göra, om belöningen ligger längre fram i tiden, eller om det finns ett visst obehag förknippat med uppgiften (som ett jobbigt samtal). Det vi gör istället kan vara något bra och viktigt. Det blir bara negativt om vi gör det istället för något annat som är viktigare eller mer angeläget. Men prokrastinering ger också en känsla av skam och skuld. Därför ursäktar vi oss: jag är för trött, det är för sent nu, jag är för stressad nu och så vidare. Som människor är vi programmerade att undvika obehag och vi söker kortsiktiga konsekvenser. Vi har ett flyktsystem aktiverat och när obehaget inför uppgiften växer vill vi avbryta för att göra något roligare eftersom obehaget då försvinner, sa Anna Broman Norrby. Prokrastinering är alltså en kortsiktig lösning för att ta itu med obehaget. Det är också viktigt att inse att många som skjuter upp saker inte gör det för att de är lata, utan för att de gör för mycket, och ändå hela tiden tänker på det de Under föredraget fick åhörarna diskutera följande med varandra: 1. Vad skjuter jag själv upp för saker? 2. Vad är det jag ofta gör istället för det jag borde göra? 3. Har jag någon vanlig ursäkt jag brukar använda? 4. Finns det något i min arbetsmiljö som gör att jag skjuter upp saker? inte gör. Var medveten om när lusten att avbryta dyker upp. Prioritera så att du vet vad som är viktigt. Hitta ett sätt att mota ursäkterna i grind: Visst jag är trött, men jag jobbar ändå. Slutligen delade Anna med sig av Pomadoro-metoden. Ta en vanlig kökstimer (exempelvis en som ser ut som en tomat därav namnet) och sätt den på 25 minuter. Jobba oavbrutet tills det ringer och utan att kolla mejlen och mobilen. Ta fem minuters paus. Vrid upp timern igen. Så gör man berget lite mer hanterbart, sa Anna Broman Norrby avslutningsvis. KATARina Lindve 12 facköversättaren 4/14

What I like about Specialerbjudande för SFÖ-medlemmar på www.translationzone.com/sfo l Speed, I feel like everything is faster l Easier access to help and resources l Automatic concordance search l The new look, it just looks pretty! l The new default Termbase Viewer position l Quick Merge l Adding files from the target language Nora Diaz Freelance Translator - Mexico Join the conversation noradiaz.blogspot.co.uk @NoraDiazB #Studio2014 Easier, smarter, faster enjoy translation www.sdl.com/studio2014 www.translationzone.com/studio2014 Purchase or upgrade to SDL Trados Studio 2014 today /sdltrados facköversättaren 4/14 13

SFÖ-KONFERENS 2014 Zlatan vår, fräls oss från Ronaldo Skjutjärnen allt snackigare Det moderna tidningsspråket ett hybridspråk mellan tal och skrift. Det var rubriken på universitetslektor Barbro Lundins föredrag på SFÖ:s konferens i Jönköping. Barbro Lundin är lektor i svenska vid Högskolan i Jönköping och intresserade sig i början av sin forskningsbana framför allt för barns muntliga språkutveckling och för studenters sätt att skriva. På senare tid har hon kommit att ägna sig åt dagens tidningsspråk och i synnerhet språket på tidningarnas sportsidor. Medielandskapet har förändrats radikalt på senare tid. Vi har talade medier som radio och teve, nätupplagor av tidningar, bloggar, sociala medier och online-kommentarer under pågående evenemang (Barbro Lundin förutspår dock att papperstidningen kommer att finnas kvar). Läsarna inkluderas på ett annat sätt än tidigare, vilket i sin tur har lett till en dialogisk tendens i tidningsspråket och i synnerhet i sportkrönikorna. Mediespråket har också påverkats av samhällsutvecklingen i stort. Det har skett en demokratisering, mottagarna har blivit fler, och innehållet och språket anpassas till de presumtiva läsarna. Vad är det då som skiljer dagens tidningsspråk från det äldre? Vardagliga ord används på alla typer av sidor (schyst, reko, tjej, okej, grym (= bra). Det är dock värt att notera att de språkliga normerna följs. Man använder få vardagliga ordformer och skriver inte dom eller mej. Man skriver inte ropa i stället för ropade eller tala i stället för talade. Svordomarna är få. Interjektioner (Nä, Nej, Tusan också), vilka är ett exempel på inflytande från talspråket, och många utropstecken som ofta motsvarar ett höjt tonläge i talat språk. Många korta meningar, ibland ofullständiga: Spanien vann. Igen. Ingen stor överraskning precis. Vi fick en ny regering. Men knappast en nydanande. Man ser sällan framförställda attribut. I stället för en de snabba lösningarnas person skriver man en person som söker de snabba lösningarna. En mening med en inskjuten relativsats som Nilsson, som med sedvanlig teknik och finess i varje passning fintade bort tjeckerna, gjorde succé känns otymplig jämfört med Nilsson gjorde succé genom att finta bort tjeckerna med sedvanlig teknik och finess i varje passning. Det dialogiska draget tar sig uttryck i form av uppmaningar till handling eller ändrat beteende, även riktade till statschefen eller myndighetspersoner: Vet hut kungen! (när han inte ville svara på Expressens närgångna frågor) Glöm inte grabbarna på landet, Stefan Löfven! Lotta ut kunga- Stefan Löfven. 14 facköversättaren 4/14

logen! (riktat till Kungliga Operan) Säg nej till hockey-vm i Vitryssland! (riktat till idrottsminister Lena Adelsohn Liljeroth) Man involverar läsarna genom att ställa frågor till dem. Tycker ni att jag är för hård mot dem? Såg ni hur tjejerna kämpade och slet mot fransyskorna? Så kallade ekofrågor är vanliga (eller hur? inte sant?). Språket i sportkrönikor Sportjournalisterna har enligt Barbro Lundin av tradition haft lägre status på tidningsredaktionerna, men samtidigt en större frihet att uttrycka sig. Deras material har varit av det lättare slaget och vänt sig till lågutbildade, men på senare tid Bollen är oftast rund. har det skett en förändring. Också seriösa tidningar vill numera ha bra täckning av sport, och som exempel nämndes The Times och The Guardian. Sportspråket kännetecknas i ännu högre grad av enkel meningsbyggnad, punktstil, uppmaningar och frågor. Sportjournalisten ger intryck av att sitta framför storbildsskärmen på puben tillsammans med sina läsare (Ja ni såg själva hur elegant han dundrade in bollen i mål). Här några exempel ur Barbros rika samling: Inneorden florerar: En sjukt härlig match. Laget toksatsade Barbro Lundin och Kung Carl Gustaf i Jönköping. framåt. Helt galet. Överdrifterna är många, liksom adjektiven som beskriver spelet och spelarna. Det gäller liv eller död, och ett enda adjektiv räcker inte: Av alla onda, jävliga förluster har Sverige just upplevt den grymmaste, hemskaste, vidrigaste, otäckaste. Något som är påfallande just i sportspråket är de artikellösa nominalfraserna: Uthållige Tobias springer ikapp fräcke måltjuven Scholes. Italienske domaren utbuad. Spelare och tränare tilltalas, särskilt i rubriker: Tjejer, vi älskar er! (när damerna vunnit EM 1984) Dags att visa stake, Beckham! Torka tårarna! (efter damernas förlust i fotbolls-em förra året) (Det skrivs mycket om tårar just i samband med damidrott!) Slutligen fick vi som älskar ordvitsar en högtidsstund. I det moderna tidningsspråket och särskilt i sportkrönikorna används rikligt med ordlekar, allusioner och ljudhärmande uttryck. Ordlekar på namn är vanliga: Inga nya Lööften om bidrag till glesbygden (Centerpartiets Annie Lööf) Totti-Spotti (den italienske spelaren Totti som spottade på en motståndare) Herooney (fotbollsspelaren Rooney + hero) Ljudhärmande uttryck: Annie Lööf. Span-igen-igen (när Spanien hade vunnit VM 2010) Allusioner: Finlands sak är svår (använt i en ledare och anspelar på parollen Finlands sak är vår under Vinterkriget) Deutsch-lahm, Deutsch-lahm (anspelar på den tyska nationalhymnen och den tyske målgöraren Philipp Lahm) Zlatan vår, fräls oss från Ronaldo (en travesti på Fader vår ) Barbro Lundin håller för närvarande på att skriva en bok om språket i fotbollskrönikorna. I väntan på den kan de som vill veta mer om hennes forskning läsa hennes bok om studenternas sätt att skriva, Så skriver studenter. Studenters skriftspråk och normerna i språket. DAGNY PERSSON SFÖ-KONFERENS 2014 Insändare Förutsättningslöst samtal om maskinöversättning En grupp från SFÖ:s styrelse sammanstrålade den 18 juni med Semantix VD Anders Uddfors m.fl. för att diskutera utvecklingen inom maskinöversättning (MT) och konsekvenserna för marknaden. Alla är eniga om att MT har kommit för att stanna och att tekniken utvecklas rasande fort. Vi konstaterar samtidigt att det kommer att finnas plats på marknaden både för traditionell översättning och för dem som vill arbeta med CAT+MT+efterredigering, men att detta kan betyda att mer separata yrken utvecklas inom översättningssektorn. Det kommer även att bli mer differentierade kvalitetsnivåer. Som Anders uttryckte det översättning behöver inte alltid vara top notch. Priserna är pressade för både byråer och frilansare. Det finns en risk att färre kommer att söka sig till översättarbanan med de nya förutsättningar som utvecklas, och det ser byråerna som ett problem. samtalet avslutades i samsyn och vi kommer att fortsätta att mötas i detta ämne. Räkna med att läsa mer om den saken i FÖ. BO 2,2 GB EU-terminologi alldeles gratis IatE InterActive Terminology for Europe är antagligen känt för åtskilliga SFÖ-medlemmar. Den senaste uppdateringen är från den 25 juni och innehåller t.ex. 290 879 termer på svenska, hämtade alltså från EU:s dokumentation. Men den okomprimerade filen omfattar ca 2,2 GB vilket är ganska mycket med andra ord svårhanterligt om man inte har en superdator. Paul Filkin på SDL beskriver hur han gjorde för att hantera materialet. Det gör han på sin blogg, multifarious, i inlägget What a whopper!. Det kan vara till glädje även för den som inte tänker använda termerna i SDL:s MultiTerm. Han använder den MultiTerm-inriktade programvaran Glossary Converter (cerebus.de/ glossaryconverter), vilket inte bör avskräcka den är gratis och den hanterar en rad andra termdatabasformat än MultiTerms, framför allt Excel. Det är inte en helt enkel procedur, men termbasen är ju enormt omfattande och är säkert till nytta och glädje i åtskilliga sammanhang. Pauls blogg har adressen multifarious.filkin.com. (Och för varje användare av Trados Studio är den en guldgruva men det visste ni nog redan.) MDL facköversättaren 4/14 15

SFÖ-KONFERENS 2014 Vad gör Språkföretagen? Och varför? Språkföretagen är en branschförening för språkföretag, dvs. företag som arbetar med översättning och tolkning. Cecilia Enbäck från Translator Scandinavia och Anders Uddfors från Semantix gav oss lite inblickar. (Cecilias och Anders PPT-bilder finns dessutom på SFÖ:s webbplats, under Konferens 2014/Årets föreläsningar.) Cecilia Enbäck och Anders Uddfors. Språkföretagens marknad, klassificerad enligt Svensk Näringsindelning, SNI, som Översättning och Tolkning, utgörs av ca 4 500 bolag med ett marknadsvärde på ca 2,5 miljarder kronor. Av dessa bolag har ca 500 en omsättning på mer än en halv miljon (här hittar vi nog flera av SFÖ:s frilansmedlemmar): störst är Semantix, CBG, Språkservice Sverige, Transvoice Sweden och SDL Sweden, i den ordningen. Tolk- och översättningsdelarna är ungefär lika stora vad gäller omsättningen för marknaden men skiljer sig åt på så sätt att tolkbranschen växer snabbare. Allmänt gäller att det är en väldigt fragmenterad bransch med många små aktörer. Och konkurrenssituationen är rätt olika för tolkar och för översättare. Syftet med Språkföretagen är bland annat att öka förståelsen för branschen och dess villkor, att påverka upphandlare, öka samarbetet mellan leverantörerna av språktjänster, att vara remissinstans och att bidra till upprätthållande av en god etisk standard. För övrigt har föreningen just blivit invald i EUATC, European Union of Associations of Translation Companies (http://www.euatc.org/). AndeRS påpekade att det inte duger för ett språkföretag att sitta nöjd. Man måste utvecklas eller avvecklas. Hela tiden kommer det nya aktörer in utifrån, och situationen jämfört med bara tre år sedan är att vi nu behöver ungefär 40 procent fler uppdrag för att uppnå samma omsättning i kronor. År 2012 hade språkföretagen i Sverige och Norden en genomsnittlig vinst på tre procent (och år 2011 var den bara 1,5 procent), så det är inte några stora marginaler som man har att spela på. För att klara oss i denna mycket konkurrensutsatta situation (som exempel nämndes att det danska Translate Plus kom in som en aggressiv ny konkurent) där utvecklingen går mot allt större bolag krävs överlag mer automatisering och smartare system. Ett exempel som nämndes är företaget Welocalize som för ett par år sedan visade att man med hjälp av maskinöversättning hade förbättrat effektiviteten hos sina översättare med ca 5 7 procent, och nu talar många bolag om effektivitetshöjningar på ca 20 30 procent. Och visserligen har maskinöversättningen hittills främst tagit hand om sådant som tidigare inte översattes alls men det håller på att ändras. DoCK är inte allt förlorat, kunderna vill först och främst ha kvalitet! Prisfaktorn kommer inte in förrän som nr 7 på prioritetslistan enligt en kundnöjdhetsun- 16 facköversättaren 4/14

SFÖ-KONFERENS 2014 dersökning. Nå, men varför får vi då hela tiden höra om hur prispressade översättningsföretagen är? Det beror på att priset får stor betydelse när de andra faktorerna är väldigt lika företagen emellan. Att diskutera pris och kvalitet går inte utan att komma in på upphandlingsfrågan, och de offentliga upphandlingarna har hittills enligt Cecilia varit extremt besvärliga. I Kammarkollegiets senaste upphandling av översättningar hade kvaliteten vikten 0, vilket medförde helt galet låga prisnivåer. (Samtidigt viktades kvaliteten till 80 procent i upphandlingen av tolktjänster.) Under de här förhållandena måste man undra om den som vinner en upphandling med 30 procent lägre pris än konkurrenterna verkligen kan leverera rimlig kvalitet. Svaret är förstås nej, men ändå händer det nästan aldrig att köparen häver ett avtal på grund av dålig kvalitet. (Inte som inom den privata sektorn: den som levererar dålig kvalitet om än till lågt pris åker ut.) De flesta offentliga avtal löper på fyra år och sedan börjar hela historien om igen, från början. Ett problem i det här sammanhanget är förstås att det är svårt att specificera kvalitet på ett sätt som gör den mätbar. Maria Krantz på Semantix har varit vänlig nog att beskriva närmare hur detta kan gå till, se rutan här bredvid. Som vi vet har SFÖ på senare år engagerat sig mycket i just upphandlingsfrågor, och Språkföretagen och SFÖ samarbetar för närvarande om att formulera goda råd till upphandlare. Nyligen har Språkföretagen också träffat den ansvarige för ramavtalen hos Kammarkollegiet och hoppas att det kan bli något att bygga vidare på till kommande upphandlingsomgångar. En av de viktigaste frågorna är annars att ta fram och enas kring en etisk standard för branschen som både översättnings- och tolkföretag kan och bör följa. Vad kan vi mer göra tillsammans för att skapa bra förutsättningar för offentliga upphandlingar? Vi kan t.ex. ta fram exempel på kostnaderna för dålig översättningskvalitet. Vi kan skriva debattartiklar på basis av de goda råden till upphandlarna. Och när det gäller maskinöversättning måste vi samarbeta om att följa och utnyttja utvecklingen på bästa sätt, samtidigt som vi betonar vikten av kvalitet. Slutligen: vi måste vårda det stora kunnande som finns inom branschen. Och sträcka på oss för vi är duktiga på det vi gör! Kvaliteten och den offentliga upphandlingen Vi leverantörer och upphandlare har möjlighet att träffas inför en upphandling så länge kravet på likabehandling inte sätts ur spel. När upphandlingen är annonserad eller om upphandlaren har påbörjat det konkreta arbetet med förfrågningsunderlaget kan man som leverantör inte ha en direkt kontakt med upphandlaren för att diskutera och justera kravet. Kvalitetskraven kan därför bara påverkas i samband med att upphandlaren genomför sina förstudier. Därför försöker vi träffa upphandlaren i god tid innan upphandlingen annonseras. De vanligaste kvalitetskriterierna är byråns och översättarens kvalitet/ kompetens. Ibland ställer en upphandlare kravet som ett obligatoriskt krav, s.k. skall-krav, och ibland är det ett utvärderingskriterium. Det kan innebära att en upphandling som enbart viktar pris ändå kan ha mycket höga kvalitetskrav om tillräckligt höga obligatoriska kvalitetskrav har ställts. Likaså kan det hända att en upphandling som viktar kvalitet mycket högt bara utvärderas efter pris om alla leverantörer får högsta poäng i kvalitetsutvärderingen. krav på viss leveranstid, på att vissa typer av tjänster och produkter ska tillhandahållas, samt på viss teknisk förmåga brukar normalt ställas som skall-krav. Sekretesskrav kan vara både och, säkerhetslösningar t.ex. säker filhantering kan viktas med hänsyn till kvalitet medan krav på att översättarna ska vara införstådda med gällande sekretesslagstiftning samt ha undertecknat sekretessförbindelse normalt ställs som skall-krav. Tyvärr brukar kvaliteten på det som faktiskt levereras inte kunna bedömas i upphandlingar, eftersom man ju inte har facit i hand. Då brukar upphandlande myndighet (UM) istället bedöma arbetsprover. En kvalitetsbeskrivning brukar ibland kunna bifogas av oss leverantörer och där kan UM bedöma denna utifrån givna kriterier i upphandlingen. utvärderingskriterier vid upphandling kan vara följande: Arbetsprover utförda av aktuell översättare kan bestå av texter som översättaren översatt tidigare (både käll- och måltext) och/eller översättning av texter från upphandlande myndighet. Översättares kompetens (kontroll av CV för översättare, antal år, områdeskompetens, eventuell auktorisering ) Referenser avseende företagets hantering av uppdrag/beställningar och/eller referenser som avser uppdrag som utförts av i anbudet namngiven översättare. Rekryteringsprocessen (enligt leverantörens beskrivning). Kvalitetsbeskrivning (beskrivning av företagets rutiner för att säkerställa kvaliteten i uppdragen, projektledarens kompetens, företagets tekniska möjligheter, hur företaget arbetar med terminologiarbete, säker filhantering). Krav på kvalitetscertifiering eller kvalitetspolicy/kvalitetsbeskrivning enligt ovan. ofta sker bedömningen enligt en skala. Ibland använder upphandlaren bedömningsgrunder som godkänt, väl godkänt mycket väl godkänt eller en sifferskala. I bästa fall anges bedömningskriterierna i förfrågningsunderlaget, t.ex. för att uppnå 1 poäng krävs att följande framgår av beskrivningen men ibland görs bara en skönsmässig bedömning av kriterierna. Det är svårt att bedöma kvaliteten på mer än texter och arbetsprover när det gäller översättningstjänster. Kvalitet är svårt att ta på och bedöma men samtidigt helt avgörande för att säkerställa tillräcklig hög kvalitet och minimera risken för prisdumpningar. Semantix brukar vara noga med att poängtera för upphandlarna om vikten av att kvalitet viktas högt, minst 50 procent. Viktigast av allt är dock att uppföljning av kvalitetskriterierna sker eftersom bedömning av kvalitet ju görs utifrån skriven text. Semantix förespråkar att s.k. dynamisk rangordning används; det innebär att leverantörerna utan att avtal hävs kan byta plats i rangordningen beroende på konstaterad kvalitet. EU:s översättningscentrum The Translation Centre for the Bodies of the European Union har i sin upphandling av översättningstjänster tillämpat den typen av rangordning. Maria KRANTz Maria Krantz ansvarar för Semantix anbudsprocess. Hon har tidigare arbetat på förvaltningsdomstol som föredragande med specialområde offentlig upphandling och på Försäkringskassan som handläggare och då använt översättningstjänster. MATS Dannewitz Linder facköversättaren 4/14 17