Inspel till ny skärpt nationell miljöbilsdefinition samt rapport om

Relevanta dokument
BERÄKNING AV BILARS KLIMATPÅVERKAN

Vilken miljöbil ska man välja? Örebro

Förslag till ny miljöbilsdefinition för Stockholm stad

Växjö Tabell 1

Svensk nybilsförsäljning 2016: Rekordförsäljning, men inte rekordgrönt

Växjö Definition 2013: Enligt budgetproposition 2012/13:1. Miljöbilsgränsen bestäms av fordonets vikt och drivmedel.

Miljöfordon i Stockholm Sammanställning av statistik för år 2015 April MILJÖBILAR I STOCKHOLM MILJÖFÖRVALTNINGEN

Revidering av EU-direktiv om rena och energieffektiva fordon Konsultation från EU-Kommissionen

ÅTGÄRDER FÖR ATT ÅTER ÖKA ANDELEN NYA MILJÖBILAR.

Oförändrade utsläpp från vägtrafiken trots stor minskning av nya bilars bränsleförbrukning

Miljöfordon och förnybara drivmedel i Stockholm

BIL Sweden. Jessica Alenius

BIL Sweden. Jessica Alenius

Miljöfordonsdiagnos Geografirapport

Svensk nybilsregistrering första halvåret 2017 granskad: Öka farten för fossilfritt!

Miljöbilar i Stockholm Miljöfordon i Stockholm

Miljöfordon och förnybara drivmedel i Stockholm Sammanställning av statistik för år 2014 Januari 2016

Lennart Östblom.

DRIVMEDELSVAL I OFFENTLIGA ORGANISATIONER

Varför går nybilsförsäljningen av miljöbilar till privatpersoner så långsamt och hur kan utvecklingen skyndas på?

Rapportering av energianvändning och utsläpp av växthusgaser 2012

Miljözoner för personbilar i Stockholm

Hur väljer man den mest miljöanpassade bilen?

UTVÄRDERING AV INCITAMENT SOM STYR MOT FLER MILJÖBILAR. - redovisning av rapporten "Promoting Clean Cars"

Miljöfordon och förnybara drivmedel i Stockholm Sammanställning av statistik för år 2015 December 2016 MILJÖBILAR I STOCKHOLM MILJÖFÖRVALTNINGEN

Svenska bilmarknaden: Fossiloberoende, var god dröj! En rapport från 2030-sekretariatet, augusti 2016

Ett Bonus Malus-system för nya lätta fordon Remiss av SOU 2016:33, Dnr Fi2016/01680/S2

Skattebefrielse för personbilar med bättre miljöegenskaper

Yttrande över betänkandet Ett bonus-malus-system för nya lätta fordon (SOU 2016:33)

Miljöfordon = mer energi- och klimateffektiva fordon.

Miljöfordon och förnybara drivmedel i Stockholm

Miljöbilar i Stockholm Miljöfordon och förnybara drivmedel i Stockholm

Fakta om Bonus-malus. Bakgrund. Förnyelse av vagnparken. Nya bilars koldioxidutsläpp minskar 1(7)

Export av begagnade miljöbilar och fossiloberoendet. Rapport 2017:6

BILAGA 1 Beräkningar och underlag

Miljöfordon och förnybara drivmedel i Stockholm Sammanställning av statistik för år 2016

Hur resonerar nybilsköparna av icke miljöbilar?

Miljöfordon Syd. Vi behöver våra bilar, men även en bra miljö!

Att skapa en marknad för hållbara transporter -erfarenheter från Stockholm-

Betänkandet Ett bonus malus-system för nya lätta fordon (SOU 2016:33)

Presentation. Jonas Lööf Arbetat med bilar & miljö sedan 1997 Projektansvarig Miljöfordon Syd. jonas@miljofordonsyd.se Mobil:

Ökade utsläpp från vägtrafiken trots rekordartad energieffektivisering av nya bilar

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson. REMISSYTTRANDE Fi2016/01680/52

Remissvar från Gröna Bilister gällande promemorian Ett bonus malus-system för nya lätta fordon

Gasbilar är miljöbilar det måste synas i bonus-malus-systemet

Styrmedel för klimatanpassade fordon och drivmedel. Almedalen 2013

Rapportering av energianvändning och växthusgasutsläpp 2014

Minskade utsläpp av koldioxid från vägtrafiken

Fortsatt minskning av utsläppen men i för långsam takt för att nå klimatmålen

Motion om miljöbilar

PROMEMORIA. Känslighetsanalyser över prognosförutsättningar i bilparksanalyser. - för åtgärdsplaneringen Analys & Strategi. Version

Motion om miljöbilar

Köpa miljöbil med nya upphandlingsdirektivet

Program för framtagande av biogasstrategi

Fossilfri fordonstrafik hur ska det gå till?

BIL Sweden. Elbilar/plug-in-hybrider hur många fordon kommer vi ha de närmsta åren!?

INGA FLER SÄSONGER MED HÄLSOFARLIGA PARTIKLAR FRÅN DUBBDÄCK - SKRIVELSE FRÅN EMILIA HAGBERG (MP) OCH ÅSA ROMSON (MP)

Remissvar gällande promemorian Ett bonus malus-system för nya lätta fordon

Miljöbil på villovägar. Per Kågeson SNS Förlag 2009

Mobilitet och bränsle - Bränslebranschens utmaningar Framtiden är vår viktigaste marknad. Helene Samuelsson Kommunikationschef Preem

Miljöfordon och förnybara drivmedel i Stockholm

Bensin, etanol, biogas, RME eller diesel? - CO 2 -utsläpp, praktiska erfarenheter och driftsekonomi. Johan Malgeryd, Jordbruksverket

på nybilsköpare som inte


Ny miljöbilsdefinition och justerade miljöbilsmål Förslag från miljö- och hälsoskyddsnämnden

Uppdaterade reduktionsvärden för etanol- och gasfordon till bilindex

Klimatrapport Alteco AB

Miljögranskning av kommunernas bilflottor i Skåne. Hässleholm

Stockholms stads miljöbilsdefinition och mål för stadens fordonsflotta

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Linköpings kommun linkoping.se

Vägverkets syn på fordonsutveckling ur ett miljöperspektiv

Naturskyddsföreningens synpunkter på promemoria om skattebefrielse för personbilar med bättre miljöegenskaper

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson. REMISSYTTRANDE Fi2017/01469/S2

Miljöbilsdefinition Rapportering av regeringsuppdrag Remiss från Näringsdepartementet

Bonus-malus och andra styrmedel Anders Norén, BIL Sweden

Bilismens miljöproblem. Fil. Dr. Per Kågeson Bil Sweden Almedalen 2007

Riktlinjer för inköp av personbilar i Enköpings kommun

Miljöbilars restvärde

Anvisning till: Riktlinjer för inköp av personbilar. Enköpings kommun

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

Utsläppen från vägtrafiken nu lägre än 1990, men ökad takt krävs för att nå klimatmålen

Minskade utsläpp trots ökad trafik och rekord i bilförsäljning

BÖR STOCKHOLM HA EN LOKAL MILJÖZON FÖR PERSONBILAR AV MILJÖSKÄL?

Försäljning av miljöfordon. drivmedel i Stockholm

Framtidens fordonspolitik - Underlag för riksdagens och regeringens arbete 2011

Miljöstyrningsrådets kriterier för fordon och transporter. Joakim Thornéus, Miljöstyrningsrådet

TRAFIKKONTORET MILJÖFÖRVALTNINGEN

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se

Björn Isaksson Tillsammans driver vi omställningen till fossilfrihet!

1 000 Etanoltankstationer i Sverige!!!

Förordning om miljö- och säkerhetskrav vid myndigheters inköp av bilar samt upphandling av transporter Remiss från Näringsdepartementet

MILJÖFÖRVALTNINGEN. Handläggare: Charlotta Hedvik Telefon: Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden p. 15

Förlängning av den tidsbegränsade nedsättningen av förmånsvärdet för vissa miljöanpassade bilar

Remiss från trafiknämnden.

Vad tycker du om elbilar? En studie av Bilprovningen och Handelshögskolan

för en bättre miljö Cramo instant ab 2010

Miljöledning i staten 2016

Miljöbästa bilar 2013

SELF-i Svensk Enkät Laddbara Fordon introduktion/inledning.

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter för 2008

Transkript:

MILJÖFÖRVALTNINGEN PLAN OCH MILJÖ TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (10) 2011-04-01 Handläggare: Eva Sunnerstedt Telefon: 08-508 28 913 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2011-04-12 P. 25 Inspel till ny skärpt nationell miljöbilsdefinition samt rapport om miljöbilsförsäljningen tom februari 2011 Förvaltningens förslag till beslut 1) Miljö- och hälsoskyddsnämnden ställer sig bakom förvaltningens förslag till inspel till ny skärpt miljöbilsdefinition som redovisas i bilaga 1. Förslaget ska användas som inspel till staten som just nu funderar på nya miljöbilsdefinitioner inom några olika områden. 2) Miljö- och hälsoskyddsnämnden godkänner redovisningen avseende miljöbilsförsäljningen tom februari 2011 Gunnar Söderholm Förvaltningsdirektör Gustaf Landahl Avdelningsdirektör Sammanfattning Miljöförvaltningen föreslår en ny skärpt nationell miljöbilsdefinition. År 2013 får nya bilar i Europa släppa ut igenomsnitt 130 g CO2/km. Dagens miljöbilsdefinition har gränsen 120 g CO2/km. Det är rimligt att miljöbilsdefinitionen skärps till 95 g CO2/km som är de krav som förväntas bli genomsnittskravet för nya bilar inom EU år 2020. Miljöförvaltningen förordar Box 8136. Fleminggatan 4 Telefon 08-508 28 800. Fax 08-508 27 475 eva.sunnerstedt@stockholm.se www.stockholm.se

SID 2 (10) även att CO2-utsläppen ska beräknas utifrån ett livscykelperspektiv och inte som idag efter vad som kommer ut ur avgasröret. Miljöbilars marknadsandel i Stockholm och Sverige har sjunkit i nybilsförsäljningen under januari och februari 2011 i förhållande till samma tidsperiod år 2010 och i förhållande till de genomsnittliga marknadsandelarna under förra året. Minskningen var större i Stockholms län än i landet i övrigt. För Stockholm har miljöbilsandelen sjunkit från 40,5 procent år 2010 till 31,3 procent i januari och februari 2011. Marknadsandelarna för etanol och biogasbilarna har halverats medan snåla bensin- och dieselbilar samt elhybridbilar har behållit samma marknadsandelar som år 2010. Totalt var det framförallt större, ej miljöbilsklassade dieselbilar som ökade sina marknadsandelar. I Sverigestatistiken för mars månad 2011 framgår att miljöbilandelen går uppåt igen och att det är snåla dieselbilar som står för denna ökning. Etanolbilarna och gasbilarna tappar ytterligare i marknadsandelar. Statistiken för miljöbilsförsäljningen de första månaderna år 2001, som visar att de snåla dieselbilarna ökar i marknadsandelar och biodrivmedelbilarna (etanol och biogas) minskar, understryker behovet av en skärpt definition. Bakgrund Miljöbilar är ett av flera sätt att minska trafikens miljöpåverkan. Detta förutsätter att andelen miljöbilarna fortsätter öka och blir mer klimat- och energieffektiva. Idag är miljöbilsdefinitionen utdaterad och behöver skärpas. Just nu ser vi ett trendbrott där allt fler väljer dieselbilar, både dieselbilar som klassar som miljöbilar (< 120 g CO2/km) samt dieselbilar som inte uppfyller dagens miljöbilsdefinition. Etanolbilarna och biogasbilarna tappar i försäljningsandelar och elbilsförsäljningen har inte ännu kommit igång. När andelen dieselfordon ökar i Stockholm, ökar även utsläppen av kväveoxider från personbilarna. Det är den ökande andelen dieselfordon i personbilsflottan som håller tillbaka förbättringen av luftkvaliteten på ex Hornsgatan och andra innerstadsgator. (Källa: Luften i Stockholm, årsrapport 2010 från SLB-Analys). Miljö- och hälsoskyddsnämnden har i verksamhetsprogrammet för år 2011 att verka för en skärpt nationell miljöbilsdefinition.

SID 3 (10) Det pågår just nu diskussioner nationellt om hur en skärpning av miljöbilsdefinitionen ska se ut. Det gäller främst för förmånsskattereduktionen och supermiljöbilspremien men även vad det gäller statliga verk och myndigheters inköp av miljöbilar. Den statliga inköpsdefinitionen har stor betydelse då den hittills fungerat som mall för andra myndigheters och privata företag inköpspolicy samt krav på underleverantörer vid transportupphandlingar. Den statliga inköpsdefinitionen fungerar även som vägledande för privatpersoner som vill välja en så bra miljöbil som möjligt. Miljöbilsdefinition(er) och miljöbilsförmåner har varit ett viktigt och bra sätt att förmå bilköparna att välja energisnålare fossildrivna bilar, att få in flera modeller av biobränsledrivna bilar på marknaden och att få fram energieffektivare modeller av främst fossilbränsledrivna, men även biobränsledrivna modeller. Figur 1) Försäljning av miljöbilar per månad, samt viktiga förändringar av styrmedel mm som kan ha påverkat försäljningen Mot bakgrund av ovanstående har miljöförvaltningen utarbetat ett förslag på ny skärpt nationell miljöbilsdefinition som kan användas vid statliga och andra organisationers inköp samt förmånsskattereduktion mm.

SID 4 (10) Behovet av en ny miljöbilsdefinition 1) Miljöbilsdefinitionen behöver skärpas Antalet miljöbilar med dagens definition har ökat stort i antal. Samtidigt ska genomsnittet av nya bilar i EU släppa ut högst 130 g CO 2 från år 2013. En miljöbilsdefinition som innebär att en mycket stor andel av nybilsförsäljningen kvalar in är föga drivande mot energi- och klimateffektivare bilar. Det blir också orimligt att fortsätta ge incitament som inte driver utvecklingen. Därför måste kraven på energi- och klimateffektivitet skärpas. En lämplig nästa nivå för en nationell miljöbilsdefinition kan vara 95 g/km. Detta är en nivå som EU redan föreslagit som genomsnittliga utsläpp till 2020. En miljöbilsdefinition kan gynna de bilar som redan klarar 2020 kraven. Därutöver bör bullerkrav övervägas. 2) Miljöbilsdefinitionerna behöver harmoniseras Det finns idag många olika miljöbilsdefinitioner som används i en rad olika sammanhang. Detta är förvirrande och otydligt för såväl konsumenter som bilindustrin. Nedan följer en sammanställning över de incitament och miljöbilsdefinitioner som finns i Sverige idag. Förslaget till supermiljöbilspremie som eventuellt träder ikraft den 1/7 2011 har även inkluderats. Miljöförvaltningen tar en ställning till vilka incitament som ska finnas i framtiden men anser att det är angeläget att miljöbilsdefinitionerna harmoniseras.

SID 5 (10) Incitament: Gäller för: Giltighet: Ansvarig myndighet: Lägre Miljöbilar enligt Tillsvidare Finansdepartementet fordonsskatt SFS 2009:1 Supermiljöbilspremie FÖRSLAG Miljöbilar enl. trängselskattelagen registrerade före år 2009 Miljöbilar enligt inkomstskattelagen Mindre än hälften av de 70 kommuner i landet som tar betalt för parkering har någon form av miljöbilsförmån Elbilar och laddhybridbilar enligt särskild förordning. Gäller privatpersoner. Till och med år 2012 Till och med beskattningsår 2011 Varierar mellan kommunerna From 1/7 2011 tom 30/6 2014 Undantag från trängselskatt Reducerat förmånsvärde Gratis parkering Finansdepartementet Finansdepartementet Kommunfullmäktige i respektive kommun Finansdepartementet och Miljödepartementet Värde: Varierar mellan ca 1 5 000 kr/år i 5 år beroende på vilken bil man jämför med Varierar från 0 upp till max 14 000 kr/år Varierar mellan 4 8000 kr/år Varierar mellan kommunerna 40 000 kr vid inköp av nytt fordon Figur 2) Sammanfattande tabell över de incitament som finns och planeras (supermiljöbilspremien) i Sverige. 3) Miljöbilsdefinitionen bör bygga på nettoutsläpp av koldioxid och måste vara enkel att förstå Det behövs ett nytt sätt att räkna klimatpåverkan. Bilars klimatpåverkan har traditionellt mätts som utsläpp av koldioxid ur avgasröret. Även om detta egentligen endast mäter energiförbrukningen så har det varit ett tillräckligt gott närmevärde för att ange klimatpåverkan från fossildrivna bilar. För biobränslen är dock detta sätt helt missledande eftersom den koldioxid som kommer ur avgasröret till stor del har hämtats ur atmosfären och därför inte ger upphov till så stor klimateffekt. För elbilar är det ännu tydligare eftersom de inte ens har ett

SID 6 (10) avgasrör. De klimatpåverkande utsläppen för biobränslen och el sker istället vid produktion och till liten del vid transport av bränslena. Därför finns det ett behov av ett mer heltäckande och mer rättvisande sätt att beräkna bilarnas klimatpåverkan. Det enklaste sättet att praktiskt jämställa bedömningen av klimatpåverkan hos biobränslebilar och med fossilbränslebilar vore att fortsätta mäta CO2-utsläpp ur avgasröret, men att reducera värdet med en faktor beroende på bränsle. Precis som dagens tillvägagångssätt, ger det naturligtvis endast ett relativt värde, men detta tillvägagångssätt ger en sannare relation mellan bränslena. Rekommenderade schablonvärden för biobränslen och el Beräkningarna av bilar klimatpåverkan bör utgå från de certifierade utsläppsvärdena för respektive bil. Dessa finns redovisade i fordonsregistret. För bensinbilar, dieselbilar och elhybridbilar används dessa värden precis som de finns redovisade i fordonsregistret. För bilar som kan drivas med E85 och biogas samt för elbilar och laddhybrider ska dessa certifieringsvärden räknas om enligt nedanstående: E85 Biogas Elbilar För E85 är det lämpligt att utgång från Förnybartdirektivets kommande miniminivå på 50 % klimatreduktion för etanoldelen i E85. Då skulle utsläppen från en E85-bil reduceras certifieringsvärdet med drygt 40. Avgasvärdet ska alltså multipliceras med 0,6. Biogas som i Sverige alltid är gjort av avfall eller jordbruksrester reducerar utsläppen med i snitt 82 %. Detta stämmer med typvärden i Förnybartdirektivet. Under de närmaste åren kommer dock fordonsgasen att innehålla upp till 40 % naturgas. Därför är det lämpligt att använda 60 % av typvärdet i förnybartdirektivet för gasbilar, dvs 50. Avgasvärdet ska alltså multipliceras med 0,5 För rena elbilar är det lämpligt att i enlighet med Förnybartsdirektivet använda klimatgasvärdena för Svensk elmix. Laddhybrider För laddhybrider är det lämpligt att använda certifieringsvärdena för CO2 ur avgasröret + klimatgasvärdena för Svensk elmix för den del av körcykeln som använder el.

SID 7 (10) Förvaltningens förslag till inspel till ny nationell miljöbilsdefinition Miljöförvaltningen föreslår ett schabloniserat sätt att kvantifiera biodrivmedelsbilars klimatpåverkan i relation till fossildrivna bilar som tar hänsyn till utsläppen under drivmedlens hela livscykel men samtidigt utgår från de avgasvärden för CO2 som måste mätas och anges för alla bilar som säljs i EU. För bensinbilar, dieselbilar och elhybridbilar används det certifierade avgasvärdet utan omräkning. För elbilar och laddhybrider används klimatgasvärdena för svensk elmix. Etanolbilar tillskriva 60 % av det certifierade avgasvärdet för CO2 utsläpp/km och biogasbilarna 50% av det certifierade avgasvärdet för CO2 utsläpp/km. Miljöförvaltningens utvecklade förslag till inspel till ny nationell miljöbilsdefinition inkl. supermiljöbilsdefinition finns i bilaga 1. Idagsläget finns ett 30-tal bilar som klarar miljöförvaltningens förslag till ny nationell miljöbilsdefinition och under år 2009 stod dessa för ca 20 procent av nybilsförsäljningen. Rapport om miljöbilsförsäljningen tom februari 2011 Miljöbilarna tappar marknadsandelar Nya miljöbilars marknadsandel i Stockholm och Sverige har sjunkit kraftigt under januari och februari 2011 i förhållande till samma tidsperiod år 2010 och i förhållande till de genomsnittliga marknadsandelarna under förra året. För Stockholms län har andelen sjunkit från 40,5 procent år 2010 till 31,3 procent i januari och februari 2011. Etanol- och biogasbilarnas marknadsandelar har halverats under samma tidsperiod medan andelen elhybridbilar samt snåla bensinoch dieselbilar var konstant. Totalt var det framförallt stora, ej miljöklassade dieselbilar som tog marknadsandelar från etanol- och biogasbilarna. I Sverigestatistiken för mars månad 2011 framgår att miljöbilandelen går uppåt igen och att det är snåla dieselbilar som står för denna ökning. Etanolbilarna och gasbilarna tappar ytterligare i marknadsandelar. Någon länsstatistik för mars 2011 finns inte tillgänglig ännu.

SID 8 (10) Figur 3) Andel miljöbilar av olika slag i nybilsförsäljningen 2001 feb 2011 i Stockholms län Minskningen i Stockholms län var större än för landet i övrigt, från 40,5 procent år 2010 till 31,3 procent i januari och februari 2011, se figur 3. Andelen elhybridbilar var oförändrad och snåla bensin och dieselbilar har ökat med en halv procentenhet. Andelen gasbilar har gått ner med två procentenheter vilket är mer än en halvering mot år 2010. Även etanolbilarnas marknadsandel har mer än halverats och redovisar en minskning med åtta procentenheter från föregående år. Sammanfattningsvis innebär detta att miljöbilarnas marknadsandel sjunkit närmare tio procent i Stockholms län (jmf med sju procent för landet totalt). Att minskningen i Stockholms län är större än för landet i övrigt kan ha sin förklaring i att andelen etanolbilar länge varit högre i Stockholm än landet som helhet och att minskningen i nybilsförsäljningen är särskilt markant för just etanolbilarna. Tänkbara orsaker till minskade försäljningsandelar för etanol och biogasbilarna är den problematiska biogassituationen i Stockholm med periodvis gasbrist som fått många kunder att fundera på om verkligen vill fortsätta köra gasbil. Parallellt med detta finns fortfarande den negativa mediebilden om etanol som kan ha gjort många kunder tveksamma till etanolens verkliga miljönytta. Under sommaren 2010 orsakade dålig etanol motorhaverier och kunderna rekommenderades tanka bensin. Vidare har regeringen vid flera tidpunkter under år 2010 aviserat att etanolbilarna inte ska få fortsatt nedsatt förmånsskatt. Samtidigt ökar Inspel till ny skärpt nationell miljöbilsdefinition samt rapport om miljöbilsförsä ljningen tom februari 2011

SID 9 (10) dieselbilarnas popularitet och i media beskrivs ofta diesel som ett bra miljöval. Bilindustrin marknadsföring har under år 2010 fokuserat allt mer på dieselbilarna. 50 % Marknadsandelar, olika biltyper, Stockholms län 45 45,1 2010 40 35,0 35 30 24,5 23,8 25 20 15,2 17,1 14,4 15 10 5,6 6,5 4,3 5 3,5 1,5 1,7 1,7 0 Figur 4) Nybilsförsäljningen i procent av totala marknaden i Stockholms län uppdelat på alla olika biltyper (miljöbilar och icke miljöbilar) dels för helåret 2010, dels för januari och februari 2011. Källa: BIL Sweden. Figur 4 visar andelen i nybilsförsäljningen för alla biltyper i Stockholms län. Figuren visar att stora dieselbilar har ökat med hela tio procentenheter under januari och februari 2010, samtidigt som stora bensinbilar minskat lite i marknadsandelar. Antalet miljöbilar i Stockholms län forsätter att öka Ser man till antalet miljöbilar som säljs i Stockholms län så var det ungefär oförändrat i januari och februari 2011 jämfört med år 2010. Men eftersom försäljningen av totala antalet bilar i länet går upp så har miljöbilarna tappat marknadsandelar. I fordonsparken i Stockholms län fanns totalt i februari 2011 cirka 125 000 miljöbilar vilket är ca 12 procent av alla bilar som finns i regionen. Fortfarande dominerar etanolbilarna bland miljöbilarna totalt sett men statistiken visar att en förskjutning sker mot allt större andel snåla bensin- och dieselbilar.

SID 10 (10) Bilaga: 1) PM Förslag till nationell nya miljöbilsregler, ny miljöbilsdefinition