Huvudtitel 29 UNDERVISNINGSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE Undervisningsministeriet svarar för skötseln av de utbildnings-, vetenskaps-, kultur-, idrotts- och ungdomspolitiska åliggandena inom sitt verksamhetsområde. Ministeriet främjar utbildning, vetenskap, kultur, motion och idrott samt ungdomsarbete och för fram deras betydelse för medborgarnas välmåga och ur samhällets synvinkel samt utvecklar system för styrning av dem. Ekonomisk framgång och förbättrad sysselsättning förutsätter en balanserad fostran av nationens andliga kapital. År 2002 är tyngdpunktsområdena för undervisningsministeriet och funktionerna inom dess förvaltningsområde följande: Verksamhetsförutsättningarna för basservicen förbättras, enhetspriserna för de lagstadgade statsandelarna höjs och utvärderingen av verksamhetens totala produktivitet utvecklas. Universitetens basfinansiering utökas. Likvärdiga möjligheter för medborgarna att använda utbildnings-, kultur-, idrotts- och motionstjänster utökas. Verksamhetsförutsättningarna för den nätbaserade undervisningen och forskningen samt för etablerandet av nätverk i fråga om kultur-, idrotts- och motions- samt ungdomstjänsterna förstärks. Det säkerställs att kulturarvet bevaras och tillgången på material i digital form som hänför sig till det förbättras. Utvecklingen i fråga om informationssamhället främjas bl.a. genom projekt som gäller innehållsproduktion. Verksamhetsförutsättningarna för förvaltningsområdet förbättras bl.a. genom regionala åtgärder. Genom att utbildningen och forskningen utvecklas förstärks det nationella innovationssystemet i syfte att förbättra den internationella konkurrenskraften. I vuxenutbildningen beaktas den åldrande befolkningen. Utbildningens kopplingar till arbetslivet görs tätare. Ungdomars levnadsförhållanden och förutsättningar att klara olika livssituationer förbättras i samarbete med andra förvaltningsområden. Det förebyggande drogarbetet utvecklas. Hinder för medborgarverksamhet avlägsnas. Den etiska grunden för idrott förstärks i synnerhet genom att arbete mot dopning stöds. Kulturell mångfald främjas genom att minoritetsgruppernas egna kulturer och identiteter förstärks samt genom att samarbete mellan olika grupper effektiveras. Sektorforskningen förstärks och som ett stöd för den strategiska planeringen inom förvaltningsområdet utförs utvecklingsprojekt. I statsandelarna för förvaltningsområdet finns ett tillägg på 259 miljoner euro på grund av en justering av kostnadsfördelningen samt en ändring i kostnadsnivån på 1,5 % samt såsom avdrag sammanlagt 91 miljoner euro på grund av att man har avstått från återindrivning av mervärdesskatten. I anslutning till budgetpropositionen avlåter regeringen en proposition till riksdagen med förslag till ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet. Förvaltningsområdets utgifter kapitelvis 2000 2002 År 2000 bokslut 1000 År 2001 ordinarie statsbudget 1000 År 2002 budgetprop. 1000 Ändring 2001 2002 1000 % 01. Undervisningsministeriet 28 245 66 239 91 584 25 345 38 05. Kyrkliga ärenden 1 867 1 967 2 052 85 4 07. Utbildningsstyrelsen 17 352 17 292 18 136 844 5 08. Internationellt samarbete 15 248 15 449 15 536 87 1 10. Undervisning och forskning vid universitet 1 050 013 1 099 234 1 187 009 87 775 8 20. Yrkeshögskoleundervisning 230 817 298 793 329 311 30 518 10 40. Allmänbildande utbildning 1 368 075 1 601 505 1 713 146 111 641 7 Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 1
År 2000 bokslut 1000 År 2001 ordinarie statsbudget 1000 År 2002 budgetprop. 1000 Ändring 2001 2002 1000 % 60. Yrkesutbildning 487 311 449 460 511 178 61 718 14 69. Yrkesinriktad tilläggsutbildning och fritt bildningsarbete 279 412 271 385 297 315 25 930 10 70. Studiestöd 651 845 703 885 704 300 415 0 88. Vetenskap 171 680 176 041 189 233 13 192 7 90. Konst och kultur 292 907 292 530 303 248 10 718 4 98. Idrottsverksamhet 79 894 81 691 82 867 1 176 1 99. Ungdomsarbete 20 723 21 175 21 475 300 1 Sammanlagt 4 695 390 5 096 648 5 466 390 369 742 7 Det totala antalet anställda 27 370 28 210 28 920 01. Undervisningsministeriet 10. Drift och underhåll av vissa statliga fastigheter (reservationsanslag 3 år) Under momentet beviljas 1 200 000 euro. Anslaget får användas till betalning av utgifter som föranleds av drift, underhåll och reparation av fastigheter som undervisningsministeriet besitter, tillbyggnadsprojekt i anslutning till dessa samt av hyror. Förbindelser som hänför sig till momentets användningsändamål får år 2002 ingås så att de utgifter som dessa föranleder efter 2002 är högst 840 000 euro. 2002 budget 1 200 000 2001 budget 1 580 967 2000 bokslut 1 568 521 21. Omkostnader (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas ett nettoanslag om 19 413 000 euro. Utgifter och inkomster: Bruttoutgifter 19 520 000 Särkilda utgifter för den avgiftsbelagda verksamheten 67 000 Övriga omkostnader 19 453 000 Bruttoinkomster 107 000 Inkomster av den avgiftsbelagda verksamheten 67 000 offentligrättsliga prestationer 50 000 övriga prestationer 17 000 Övriga inkomster 40 000 Nettoutgifter 19 413 000 Vid dimensioneringen av anslaget har såsom tillägg beaktats 169 000 euro för justeringar enligt löneuppföljningsutredningen, 58 000 euro i överföring av ett årsverke, varav 29 000 euro från moment 29.10.22 och 29 000 euro från moment 29.20.25, 43 000 euro i överföring av ett årsverke från moment 29.60.25, 43 000 euro i överföring av ett årsverke från moment 29.69.25, 86 000 euro i överföring av två årsverken från moment 31.24.21 samt såsom avdrag 69 000 euro med hänvisning till konstförvaltningens arrangemang i överföring av löneutgifterna och andra konsumtionsutgifter för ett årsverke till moment 29.90.21. 2002 budget 19 413 000 2001 budget 18 264 872 2001 tilläggsb. 399 110 2000 bokslut 17 815 138 22. Utvecklingsverksamhet (reservationsanslag 3 år) Under momentet beviljas 4 645 000 euro. Anslaget får användas till betalning av omkostnader och understöd som förorsakas av utvecklings-, försöks-, planerings-, forsknings- och informationsverksamhet inom undervisningsministeriets förvaltningsområde, av det internationella samarbetet i anslutning därtill samt av de olika förvaltningsområdenas gemensamma projekt. Anslaget får också användas till stöd för produktion av digitalt undervisningsmaterial samt till digitalisering av Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 2
kulturarvet och till andra ändamål som tjänar innehållsproduktion. Anslaget får även användas till betalning av andra EUgodkända forsknings-, utbildnings- och kulturprojekt än sådana som finansieras ur strukturfonderna. Anslaget får också användas till avlöning av ett antal anställda som motsvarar högst fem årsverken i uppgifter för viss tid. Avsikten är att använda anslaget som följer: Projekt inom verksamhetsområdet för kultur-, idrotts- och ungdomsväsendet 2 160 000 Övriga projekt 2 485 000 Sammanlagt 4 645 000 Avsikten är att använda 2 520 000 euro för ändamål som tjänar innehållsproduktion med stöd av statsrådets principbeslut av den 26 maj 2000 angående användningen av inkomsterna av försäljning av statens egendom 2000 2003. 2002 budget 4 645 000 2001 budget 4 245 231 2000 bokslut 2 909 651 26. Vissa kopierings- och dispositionsrättsersättningar (fast anslag) Under momentet beviljas 4 880 000 euro. Anslaget får användas till betalning av utgifter för kopierings- och andra dispositionsrättsersättningar enligt upphovsrättslagen (404/1961) samt till betalning av informations- och forskningsverksamhet som gäller kopiering, upptagning och dispositionsrättigheter. Momentets rubrik har ändrats. 2002 budget 4 880 000 2001 budget 4 036 510 2000 bokslut 3 717 165 50. Vissa understöd (fast anslag) Under momentet beviljas 503 000 euro. Anslaget får användas till betalning av understöd enligt lagen om statsbidrag till Svenska Finlands folkting (902/1985) och andra understöd som specificeras i dispositionsplanen. Dispositionsplan: Statsbidrag för Svenska Finlands folktings verksamhet, varav 80 000 euro för utbildningsdelegationen samt övriga omkostnader och byråutgifter 345 000 Paasikivi-Samfundet 13 000 Skötsel av vissa av den förflyttade befolkningens hjältegravar 15 000 Vårdande av de stupades minne samt iståndsättning av begravningsplatser i det avträdda området 130 000 Sammanlagt 503 000 2002 budget 503 000 2001 budget 504 564 2000 bokslut 563 261 62. Statlig medfinansiering för undervisningsministeriets vidkommande för projekt i vilka EU:s strukturfonder deltar (förslagsanslag) Under momentet beviljas 60 943 000 euro. År 2002 får nya beslut om beviljande fattas för sammanlagt 63 015 000 euro. Om en del av bevillningsfullmakten för 2001 är oanvänd, får den oanvända delen beviljas 2002. Anslaget får användas för betalning av den statliga medfinansieringen av mål 1-, mål 2- och mål 3-program, gemenskapsinitiativen Interreg och Urban och pilotprojekt vilka finansieras ur Europeiska regionala utvecklingsfonden och Europeiska socialfonden. Anslaget får tillsammans med EU-medfinansieringen under momenten 26.98.61 och 34.05.61 också användas för avlöning av den tekniska hjälp och personal som behövs för genomförande av de program som nämns ovan. Anslaget utgör regionutvecklingspengar i enlighet med 6 lagen om regional utveckling (1135/1993). Av anslaget beräknas 14 300 000 euro användas för statlig medfinansiering av Europeiska regionala utvecklingsfonden och 46 643 000 euro för statlig medfinansiering av Europeiska socialfondens projekt. Användningen av bevillningsfullmakterna beräknas åsamka staten utgifter enligt följande (milj. euro): Bevillningsfullmaktsår 2002 2003 2004 Sammanlagt Förbindelser för åren 2000 2001 37,168 20,079-57,247 Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 3
Förbindelser för år 2002 23,775 22,730 16,510 63,015 Sammanlagt 60,943 42,809 16,510 120,262 Bevillningsfullmakten under momentet beräknas fördela sig på fonder och program enligt följande (milj. euro): Mål 1 Mål 2 Mål 3 Interreg Urban Sammanlagt Europeiska regionala utvecklingsfonden 6,937 6,760-2,267 0,152 16,117 Europeiska socialfonden 13,048 7,272 26,578 - - 46,898 Sammanlagt 19,985 14,032 26,578 2,267 0,152 63,015 Användningen av bevillningsfullmakten och anslaget i olika program (milj. euro): Program Budgeterad fullmakt åren 2000 2001 Bevillningsfullmakt år 2002 Budgeterat anslag åren 2000 2001 Anslag år 2002 Europeiska regionala utvecklingsfonden Mål 1 10,949 6,937 5,558 6,009 Mål 2 14,862 6,760 7,490 7,565 Interreg 2,351 2,267 2,469 0,680 Urban 0,168 0,152 0,050 0,046 Sammanlagt 28,330 16,117 15,567 14,300 Europeiska socialfonden Mål 1 26,500 13,048 11,269 13,675 Mål 2 13,351 7,272 5,659 7,275 Mål 3 50,161 26,578 20,941 25,693 Sammanlagt 90,012 46,898 37,869 46,643 ERUF + ESF sammanlagt 118,342 63,015 53,436 60,943 2002 budget 60 943 000 2001 budget 37 606 820 2001 tilläggsb. 2000 bokslut 1 671 702 05. Kyrkliga ärenden Med anslagen under detta kapitel finansieras bl.a. utgifter för ortodoxa kyrkosamfundets kyrkostyrelse och sådana utgifter för de tre ortodoxa stiftens regionala förvaltning som föranleds av löner, hyror och resor samt understöden till vissa av ortodoxa kyrkosamfundets församlingar och inrättningar samt till Finlands Sjömanskyrka. 21. Ortodoxa kyrkostyrelsens omkostnader (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas 1 665 000 euro. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 4
Vid dimensioneringen av anslaget har såsom tillägg beaktats 12 000 euro för justeringar enligt löneuppföljningsutredningen. 2002 budget 1 665 000 2001 budget 1 580 630 2001 tilläggsb. 37 842 2000 bokslut 1 479 886 50. Vissa understöd (fast anslag) Under momentet beviljas 387 000 euro. Anslaget får användas till de specificerade understöd som anges i dispositionsplanen. Av understödet till Finlands Sjömanskyrka får högst 152 000 euro användas till byggnadsunderstöd och understöd för skötsel av byggnadslån till sjömanskyrkorna i Antwerpen och Hamburg, förutsatt att evangelisk-lutherska kyrkans centralfond betalar motsvarande andelar. Dispositionsplan: Vissa understöd till ortodoxa kyrkosamfundets församlingar och inrättningar 152 000 Understöd till Finlands Sjömanskyrka 235 000 Sammanlagt 387 000 Avsikten är att understöden till ortodoxa kyrkosamfundets församlingar och inrättningar skall användas till bl.a. stödjande av verksamheten vid Finlands ortodoxa kyrkomuseum, Lapplands ortodoxa församling och Valamo konserveringsinrättning. 2002 budget 387 000 2001 budget 386 832 2000 bokslut 386 832 07. Utbildningsstyrelsen Undervisningsministeriet har i samband med beredningen av budgetpropositionen preliminärt uppställt följande resultatmål för Utbildningsstyrelsen för 2002: Följande program utgör tyngdpunkter för utvecklingen: stödjande av jämlikhet i utbildningen vad gäller den grundläggande utbildningen, utveckling av specialundervisningen, förebyggande av utslagning, förbättrande av läs- och skrivfärdigheten i den grundläggande utbildningen, de språkliga bakgrundernas inverkan på inlärningen i de svenskspråkiga skolorna, undervisningen i matematik och naturvetenskaper, utnyttjande av datateknik och teknik för informationsförmedling i undervisningen samt förstärkande av medborgarnas färdigheter i fråga om informationssamhället, utbildningstjänster i form av nätverk, effektivering av studiehandledningen och utbildningsinformationen, programmet för samarbete mellan skolan och kulturen, en hållbar utveckling och miljöfostran, inlärningen i arbetet och stärkande av utbildningens kontakter med arbetslivet, läroavtalsutbildning. Revideringen av grunderna för läroplanerna för klasserna 3 9 i den grundläggande utbildningen fortgår och grunderna för gymnasiets läroplaner revideras. För de yrkesinriktade grundexamina bereds yrkesprov för visande av kunnande. Utbildningsarrangörerna stöds i ibruktagandet av läroplanerna för de yrkesinriktade grundexamina. Verkställandet av revideringen i fråga om inlärning i arbetet stöds genom information, genom utveckling av utbildningen för lärare och arbetsplatshandledare samt genom utveckling av modeller för det branschvisa genomförandet av inlärning i arbetet. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 5
Grunderna för yrkesproven för vuxna ses över och revideras med målet att utvidga användningen av examina i arbetslivets alla branscher. Utbildningen för arbetsplatshandledare utvecklas. De allmänna språkexamina utvecklas. En nationell utvärdering av inlärningsresultaten görs i fråga om modersmålet i grundskolans sjätte klass inhämtande av kunskaper i grundskolans nionde klass främmande språk i grundskolans nionde klass inom social- och hälsovårdsbranschen, hustekniken, byggnadsbranschen och lantmäteribranschen i fråga om yrkesutbildningen. Vid en internationell utvärdering av inlärningsresultaten bedöms som EU-samarbete inlärningsresultaten i matematik och modersmål. Baskunskapssystemen inom utbildningen utvecklas så att de tjänar det utbildningspolitiska beslutsfattandet och beskrivningar av utbildningsläget och uppgifter om indikatorer i utbildningen tas fram. Metoder att förutse utbildningsbehovet utvecklas och kunskap om detta produceras tillsammans med näringslivet och andra intressegrupper. De uppgifter som hänför sig till EU:s utbildnings- och samarbetsprogram och till informationsnät fullgörs och de utbildningsprojekt som finansieras ur Europeiska socialfonden administreras. De uppgifter som hänför sig till nationellt och internationellt erkännande av examina fullgörs. Deltagande sker i verkställandet av programmet för samarbete med Ryssland och närområdessamarbete. Utbildningsmöjligheterna för språk- och kulturminoriteterna stöds och mångkulturell uppfostran främjas. Kunnandet hos personalen inom undervisningsväsendet stöds genom finansiering av långvarig fortbildning omfattande flera studieveckor. För att resultatmålen för utbildningsstyrelsen skall nås används även anslagen under moment 29.20.25, 29.40.25, 29.60.25 och 29.69.25. Tabell med jämförelsetal för den avgiftsbelagda verksamheten: 2000 2001 2002 Intäkter av den avgiftsbelagda verksamheten (t ) 4 354 5 247 5 393 Särkostnader för den avgiftsbelagda verksamheten (t ) 3 102 3 818 4 266 Driftåterstod (t ) 1 252 1 430 1 127 % av intäkterna 28,8 27,2 20,9 Andel av gemensamma kostnader (t ) 561 445 706 Överskott (t ) 691 985 420 % av intäkterna 15,9 18,8 7,8 21. Omkostnader (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas ett nettoanslag om 18 136 000 euro. Anslaget får även användas till utveckling av läromedel och till produktion av svenskspråkiga och andra läromedel med liten spridning. Av anslaget får 253 000 euro användas till understöd till sametinget att delas ut för produktion av läromedel på samiska språket. Utgifter och inkomster: Särkilda utgifter för den avgiftsbelagda verksamheten 4 266 000 Övriga omkostnader 19 398 000 Bruttoinkomster 5 528 000 Inkomster av den avgiftsbelagda verksamheten 5 393 000 offentligrättsliga prestationer 1 121 000 övriga prestationer 3 566 000 läromedel med liten upplaga 706 000 Övriga inkomster 135 000 Nettoutgifter 18 136 000 Bruttoutgifter 23 664 000 Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 6
Vid dimensioneringen av anslaget har såsom tillägg beaktats 129 000 euro för justeringar enligt löneuppföljningsutredningen. 2002 budget 18 136 000 2001 budget 17 292 410 2001 tilläggsb. 394 569 2000 bokslut 17 351 780 08. Internationellt samarbete 22. Omkostnader för Institutet för Ryssland och Östeuropa (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas ett nettoanslag om 751 000 euro. Utgifter och inkomster: Bruttoutgifter 766 000 Särkilda utgifter för den avgiftsbelagda verksamheten 15 000 Övriga omkostnader 751 000 Bruttoinkomster 15 000 Inkomster av den avgiftsbelagda verksamheten, övriga prestationer 15 000 Nettoutgifter 751 000 Undervisningsministeriet har i samband med beredningen av budgetpropositionen preliminärt uppställt följande resultat- och servicemål för Institutet för Ryssland och Östeuropa för 2002: Institutet skall bistå myndigheterna, olika inrättningar, forskare och andra intressegrupper i frågor som gäller institutets verksamhetsområde och producera information till stöd för beslutsfattande och forskning. Institutet deltar i det praktiska genomförandet av samarbetsavtal och samarbetsprogram mellan Finland och Ryssland inom kultur-, undervisnings-, forsknings- och arkivområdet. Det främsta geografiska området för institutets forskning är de östslaviska områdena (Ryssland, Vitryssland och Ukraina) och Baltikum. Också de andra delarna av det forna Sovjetunionen samt det ryska kulturarvet i Finland ingår i institutets verksamhetsområde. Institutet är informationscenter för organisationen International Council for Central and East European Studies (ICCEES). Vid dimensioneringen av anslaget har såsom tillägg beaktats 4 000 euro för justeringar enligt löneuppföljningsutredningen. 2002 budget 751 000 2001 budget 715 976 2001 tilläggsb. 15 641 2000 bokslut 709 921 25. Internationellt kulturellt samarbete (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas 7 327 000 euro. Anslaget får användas till utgifter som föranleds av deltagande i internationella organisationers verksamhet och i nordiskt kultursamarbete samt av genomförande av kulturavtal och utbytesprogram. Av anslaget får understöd och stipendier som är avsedda för löne- och programutgifter för kultur- och bildningsverksamhet som riktar sig till utlandet beviljas sådana personer och samfund som främjar undervisnings-, vetenskaps- och kulturutbytet samt gör finsk kultur känd utomlands. Anslaget får dessutom användas till avlöning av ett antal visstidsanställda motsvarande högst tre årsverken. Avsikten är att anslaget skall användas som följer: Multilateralt samarbete 871 000 Bilateralt samarbete 3 193 000 Utgifter på grund av den europeiska integrationen 580 000 Främjande av utlandsfinnarnas kulturella förhållanden 1 413 000 Nordiskt samarbete 917 000 Frändefolksprogrammet 353 000 Sammanlagt 7 327 000 2002 budget 7 327 000 2001 budget 7 265 718 2001 tilläggsb. 58 698 2000 bokslut 7 243 013 50. Vissa understöd (fast anslag) Under momentet beviljas 4 962 000 euro. Anslaget får användas till betalning av understöd som förorsakas av ändamål som specificerats i dispositionsplanen. Dispositionsplan: Kulturinstitutens verksamhet 2 959 000 Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 7
Understöd till publikationer avsedda för internationell spridning 253 000 Understöd till vissa utlandsföreningars verksamhet som utför kultur- och utbildningssamarbete 1 750 000 Sammanlagt 4 962 000 2002 budget 4 962 000 2001 budget 4 961 544 2000 bokslut 4 958 974 66. Finansiella bidrag till internationella organisationer (förslagsanslag) Under momentet beviljas 2 496 000 euro. Anslaget får användas till betalning av medlemsavgifter och finansiella bidrag till organisationer och program inom Unesco samt andra organisationer för mellanstatligt multilateralt kulturellt samarbete. Avsikten är att anslaget skall användas som följer: Medlemsavgift till Unesco 1 968 000 Finlands finansiella bidrag till ungdomsstiftelsen för Europa 30 000 Finlands finansiella bidrag i fråga om delöverenskommelsen för Europarådets ungdomskort 6 000 Finlands finansiella bidrag till unionen WIPO/Bern 84 000 Finlands finansiella bidrag till ICCROM 20 000 En utgift föranledd av ett avtal om skyddande av världens kultur- och naturarv 22 000 Medlemsavgift till OECD/CERI 18 000 Finlands fondandel till Europarådets EURIMAGESfond 269 000 Finlands finansiella bidrag till kostnaderna för det audiovisuella Eureka 20 000 Finlands finansiella bidrag till Europeiska audiovisuella observatoriet 21 000 Finlands finansiella bidrag till Europeiska centret för moderna språk 38 000 Sammanlagt 2 496 000 Vid dimensioneringen av anslaget har såsom tillägg beaktats 6 000 euro för det finansiella bidrag som föranleds av att Finland anslutit sig till delöverenskommelsen i fråga om Europarådets ungdomskort och såsom avdrag 10 000 euro efter att Finland utträtt ur PEB-skolbyggnadsprogrammet inom ramen för OECD. 2002 budget 2 496 000 2001 budget 2 506 000 2000 bokslut 2 336 000 10. Undervisning och forskning vid universitet Utvecklingen av universiteten, de tekniska högskolorna, handelshögskolorna och konsthögskolorna (nedan universiteten) baserar sig på lagen om utveckling av högskoleväsendet (1052/1986) och den plan för utveckling av utbildningen och den forskning som bedrivs vid universiteten för åren 1999 2004 som statsrådet fastställt (SRb 29.12.1999). Giltighetstiden för 3 lagen om utveckling av högskoleväsendet löpte ut vid utgången av 2000. Enligt regeringsprogrammet säkerställs utvecklingen av universitetens basfinansiering alltjämt genom lagstiftning. Regeringen har avlåtit en proposition till riksdagen i anslutning till budgetpropositionen med förslag till lag om ändring av lagen om utveckling av högskoleväsendet (RP 30/2001). Lagen om utveckling av högskoleväsendet föreslås ändrad så att det anslag som anvisas under universitetens omkostnadsmoment i statsbudgeterna årligen höjs med ett belopp som minst motsvarar den ökning av avlöningsutgifterna som föranleds av statens avtalsuppgörelser på centralnivå om lönerna. Dessutom föreslås en bestämmelse om att anslaget höjs med minst 40 miljoner euro år 2002, med minst 30 miljoner euro år 2003 och med minst 20 miljoner euro år 2004. Bestämmelsen gäller åren 2002 2005. Vid budgeteringen i fråga om universiteten betonas att universitetens basuppgifter fullgörs. Skötseln av utbildnings-, forsknings- och kulturpolitiskt betydande riksomfattande uppgifter möjliggörs. Dessutom möjliggörs belöning för kvalitet i verksamheten och inverkan av den. När det gäller grunderna för hur universitetsväsendets omkostnader bestäms övergår man före 2003 helt och hållet till ett kalkylmässigt förfarande. Således anvisas 90 % av basfinansieringen på kalkylmässiga grunder 2002. En utvärdering av resultatstyrningssystemet påbörjas för resultatavtalsperioden 2004 2006. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 8
Åtgärderna för utveckling av utbildningen och forskningen inriktas på de områden som anges i utvecklingsplanen, dvs. bl.a. informationsindustrin, lärarutbildning, bioteknik, kompetens i företagsverksamhet, det virtuella universitetet och forskarutbildning. Undervisningsministeriet har uppställt följande mål för universiteten för 2002: Målet för universitetens verksamhet är hög kvalitet på forskningen, undervisningen och den konstnärliga verksamheten samt större inverkan i samhället och växelverkan mellan kultur-, arbets- och näringslivet. Universiteten främjar profileringen inom högskolenätet genom att effektivera samarbetet och ansvarsfördelningen. Universiteten förbättrar villkoren för forskning och undervisning samt stärker sina insatsområden genom fortsatt strukturell utveckling. Universiteten dimensionerar sitt maximala utbildningsutbud för 18 000 19 000 nya studerande. Universiteten främjar vuxenstudier och tar via öppna universitetet in 1 000 studerande för examensstudier. Flexibiliteten i samband med biämnesstudier stärks vid alla universitet och inom alla utbildningsområden. Universiteten främjar sysselsättningen av utexaminerade. Det beräknas att det vid universiteten under 2001 2003 avläggs i medeltal 12 700 högre högskolexamina och 1 300 doktorsexamina. Universiteten utvecklar studierna inom alla områden så att utexamineringen blir effektivare och studietiderna kortare. Målet är att 5 400 av studerandena avlägger en del av sin examen utomlands. Enligt en uppskattning bedrivs studier vid det öppna universitet av i genomsnitt 20 000 heltidsstuderande. Universitetens mål stöds genom finansiering utifrån. Den företagsekonomiska avgiftsbelagda servicen vid universiteten är lönsam i sin helhet. Universiteten beräknas använda EU-stöd för jordbruksproduktion till ett värde av 336 000 euro. Universitetens examensmål i genomsnitt för åren 2001 2003 Högre högskoleexamina Doktorsexamina Utfall Mål Utfall Mål 2000 2001 2003 2000 2001 2003 Helsingfors universitet 2 367 2 380 390 364 Jyväskylä universitet 1 078 1 110 82 112 Uleåborgs universitet 1 119 1 330 107 153 Joensuu universitet 553 700 51 59 Kuopio universitet 379 385 56 68 Åbo universitet 1 080 1 140 130 125 Tammerfors universitet 905 980 94 94 Åbo Akademi 417 540 50 55 Vasa universitet 279 355 11 16 Lapplands universitet 324 345 10 11 Tekniska högskolan 869 1 130 90 117 Tammerfors tekniska högskola 671 760 35 53 Villmanstrands tekniska högskola 386 395 16 23 Helsingfors handelshögskola 349 380 16 17 Svenska handelshögskolan 216 215 4 9 Åbo handelshögskola 177 220 9 10 Sibelius-Akademin 123 125 3 6 Teaterhögskolan 54 45 2 Konstindustriella högskolan 145 140 2 5 Bildkonstakademin 24 25 1 Sammanlagt 11 515 12 700 1 156 1 300 Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 9
Universitetens rätt att utan vederlag överlåta lokaler till studentbespisningar samt till organisationer för studieområden och hobbyorganisationer bibehålls trots att Senatfastigheter tar ut hyra av universiteten för dessa lokaler. 21. Universitetens omkostnader (reservationsanslag 3 år) Under momentet beviljas ett nettoanslag om 1 088 983 000 euro. Av anslaget får högst 1 490 000 euro användas till nedsättning av priserna på fortbildning. Anslaget får dessutom användas till betalning av stipendier som beviljas lärare, forskare och studerande vid universiteten för främjande av forskning och utbildning samt till betalning av utgifter som föranleds av ordnande av praktik för studerande i anslutning till studierna. Under 2002 får sådana hyresavtal ingås som utökar universitetens lokaler och som föranleder utgifter först efter 2002 så att lokalerna ökar med högst 5 000 m 2. Inkomsterna av den avgiftsbelagda servicen baserar sig på undervisningsministeriets beslut om avgifter för högskolors prestationer (81/1993), avgifter för biblioteks- och informationstjänster (82/1993) samt avgifter vid öppen högskoleundervisning i högskolor (83/1993). Avsikten är att anslaget skall fördelas som följer: Helsingfors universitet, varav 2 310 000 euro till Svenska social- och kommunalhögskolan och 11 269 000 euro som riksomfattande andel för nationalbiblioteket 258 456 000 Jyväskylä universitet 84 433 000 Uleåborgs universitet 115 664 000 Joensuu universitet 49 870 000 Kuopio universitet 46 106 000 Åbo universitet 99 081 000 Tammerfors universitet 71 769 000 Åbo Akademi 42 967 000 Vasa universitet 17 795 000 Lapplands universitet 22 099 000 Tekniska högskolan 100 819 000 Tammerfors tekniska högskola 52 418 000 Villmanstrands tekniska högskola 27 410 000 Helsingfors handelshögskola 21 604 000 Svenska handelshögskolan 10 391 000 Åbo handelshögskola 11 751 000 Sibelius-Akademin 20 563 000 Teaterhögskolan 9 091 000 Konstindustriella högskolan 22 962 000 Bildkonstakademin 3 145 000 Till undervisningsministeriets förfogande 589 000 Sammanlagt 1 088 983 000 Vid dimensioneringen av anslaget har såsom tillägg beaktats 6 596 000 euro för justeringar enligt löneuppföljningsutredningen, 40 000 000 euro på grundval av lagen om utveckling av högskoleväsendet och 185 000 euro för överföring av lönerna för den personal som handlägger språkexamina från moment 29.69.22. Utgifter och inkomster: Bruttoutgifter 1 533 217 000 Särkilda utgifter för den avgiftsbelagda verksamheten 176 463 000 Samprojekt 223 690 000 Övriga omkostnader 1 133 064 000 Bruttoinkomster 444 234 000 Inkomster av den avgiftsbelagda verksamheten 220 376 000 företagsekonomiskt prissatta prestationer 207 880 000 offentligrättsliga prestationer 12 496 000 Övriga inkomster 223 858 000 samprojekt 223 690 000 övriga inkomster 168 000 Nettoutgifter 1 088 983 000 Tabell med jämflörelsetal för den företagsekonomiska avgiftsbelagda verksamheten: 2000 2001 2002 utfall prognos uppskattning Intäkter av den avgiftsbelagda verksamheten (t ) 187 025 192 743 207 880 Särkostnader för den avgiftsbelagda verksamheten (t ) 153 892 155 069 158 433 Driftåterstod (t ) 33 133 37 674 49 447 % av intäkterna 17,7 19,5 23,8 Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 10
Andel av gemensamma kostnader (t ) 26 321 26 321 41 828 Överskott (t ) 6 812 11 353 7 619 % av intäkterna 3,6 5,9 3,7 Intäkterna i % av kostnaderna 103,8 106,2 103,8 Volymförändring,% 13,8 9,1 7,9 2002 budget 1 088 983 000 2001 budget 1 004 733 313 2001 tilläggsb. 21 786 391 2000 bokslut 955 831 328 22. Universitetsväsendets gemensamma utgifter (reservationsanslag 3 år) Under momentet beviljas 22 843 000 euro. Anslaget får användas till betalning av utgifter för forsknings-, utvärderings-, utrednings- och utvecklingsverksamhet som gäller universiteten, därtill anslutet internationellt samarbete samt sysselsättningsfrämjande verksamhet, behörighetsutbildning som hänför sig till revideringen i fråga om förskoleundervisningen och för fortbildning av lärarutbildarna. Dispositionsplan: 1. Forsknings-, utvecklings- och publikationsverksamhet 9 081 000 2. Universitetens gemensamma ADBverksamhet och datakommunikationer 10 061 000 3. Ersättning till Helsingfors universitets fonder 673 000 4. Regional utveckling av universiteten 3 028 000 Sammanlagt 22 843 000 Anslaget får användas till betalning av utgifter och understöd för förlagsverksamhet i fråga om läromedel för universitetsbruk samt utgifter och understöd för tryggande av undervisningens och forskningens verksamhetsbetingelser. Av anslaget kan till Helsingfors universitets fonder betalas 673 000 euro i ersättning för annullering av ensamrätten att publicera almanackor och kalendrar på finska och svenska på grund av lag (1195/1994). Anslaget får användas till avlönande av ett antal anställda som motsvarar 209 årsverken i uppgifter för viss tid. Vid dimensioneringen av anslaget har såsom tillägg beaktats 65 000 euro för justeringar enligt löneuppföljningsutredningen samt såsom avdrag 29 000 euro i överföring till moment 29.01.21. 2002 budget 22 843 000 2001 budget 23 111 880 2001 tilläggsb. -626 500 2000 bokslut 26 399 450 23. Omkostnader för centret för internationellt personutbyte (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas ett nettoanslag om 7 703 000 euro. Av anslaget används 2 802 000 euro till betalning av stipendier och understöd som beviljas för student-, praktikant-, ungdoms- och expertutbyte, 1 676 000 euro till betalning av löner till finländska utlandslektorer och gästprofessorer som tjänstgör vid utländska universitet samt till andra tjänstemän inom undervisningsförvaltningen som arbetar utomlands, sammanlagt högst 47 personer, i tilllämpliga delar i enlighet med reglementet för universitetslärare i finska språket och kulturen som arbetar utomlands, och till undervisning i finska språket och finsk kultur utomlands. Av anslaget får högst 144 000 euro användas till understöd för avgiftsbelagd service. Utgifter och inkomster: Bruttoutgifter 8 695 000 Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 11
Särkilda utgifter för den avgiftsbelagda verksamheten 514 000 Övriga omkostnader 3 081 000 Samprojekt 622 000 Stipendier och understöd 2 802 000 Undervisning i finska språket och finsk kultur utomlands 1 676 000 Bruttoinkomster 992 000 Inkomster av den avgiftsbelagda verksamheten, övriga prestationer 370 000 Övriga inkomster, samprojekt 622 000 Nettoutgifter 7 703 000 Undervisningsministeriet har i samband med beredningen av budgetpropositionen preliminärt uppställt följande resultat- och servicemål för centret för internationellt personutbyte för 2002: Centret för internationellt personutbyte (CIMO) har som mål att främja den internationella växelverkan inom utbildningen och arbetslivet samt inom kultur- och ungdomsverksamheten. CIMO samordnar och genomför stipendie- och personutbytesprogram och ansvarar för den nationella verkställigheten av flera av Europeiska unionens utbildnings-, kultur-, och ungdomsprogram. CIMO arrangerar och utvecklar rådgivnings- och informationsservicen samt utbildningen i anslutning till sitt verksamhetsområde och marknadsför den utbildning som ges i Finland för utlänningar. Delegationen för studier i finska språket och kulturen vid utländska universitet stöder undervisningen i finska språket och finsk kultur vid utländska universitet samt arrangerar i Finland kurser i finska språket för utländska universitetsstuderande. CIMO stöder de finländska läroanstalterna vid tillvaratagandet av nya möjligheter i samband med att EU:s utbildnings- och ungdomsprogram öppnar sig mot vissa länder i Central- och Östeuropa. Kontakterna med företagsverksamheten utvecklas genom personutbyte och i synnerhet fördjupas den internationella praktikens relationer till läroanstalterna. Utvecklingen av yrkeshögskolornas internationella verksamhet stöds. Utnyttjandet av ny datateknik utvecklas alltjämt inom informationen, rådgivningen och utbildningen. Deltagandet i genomförandet av EU:s ungdomsprogram är fullskaligt. Särskild uppmärksamhet fästs vid utveckling av samarbetet med CIMO:s nya intressegrupper, bl.a. aktörer inom allmänbildande utbildning och vuxenutbildningsorganisationer samt inom kultur. Vid dimensioneringen av anslaget har såsom tillägg beaktats 21 000 euro för justeringar enligt löneuppföljningsutredningen samt 169 000 euro på grund av de tilläggskostnader som det nationella verkställandet av EU:s nya utbildningsprogram åsamkar. 2002 budget 7 703 000 2001 budget 7 344 430 2001 tilläggsb. 97 549 2000 bokslut 7 226 531 24. Övningsskolornas omkostnader (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas 67 144 000 euro. Anslaget får också användas till betalning av utgifter för elevunderstöd samt utgifter som föranleds av att personalen och undervisningspraktikanterna erbjuds skolbespisning mot avgift. Undervisningsministeriet har uppställt följande resultatmål för övningsskolorna som en del av universitetsväsendet: Målet för övningsskolorna är en hög nivå på verksamheten som tjänar lärarutbildningen och en nära växelverkan med universitetet. Övningsskolorna sörjer för kvaliteten på undervisningsarbetet samt utvecklar auskulteringen, användningen av undervisningsteknologi samt fortbildningsservicen. Övningsskolorna genomför för sin del Kunskapsstrategin för utbildning och forskning och programmet Finländarnas kunskaper i matematik och naturvetenskaper 2002. Övningsskolorna inkluderar internationalisering och fostran därtill i sina läroplaner. Antalet elever i övningsskolorna uppgår 2002 i genomsnitt till 8 250 elever, varav 6 000 är elever på grundskolestadiet och 2 250 studerande i gymnasier. I övningsskolorna ordnas auskultering för ca 3 400 lärarstuderande. Vid dimensioneringen av anslaget har såsom tillägg beaktats 523 000 euro för justeringar enligt löneuppföljningsutredningen. Kommunernas andel av kostnaderna för undervisning i övningsskolorna, 13 888 000 euro, har beaktats vid dimensioneringen av moment 29.40.30. 2002 budget 67 144 000 2001 budget 64 044 617 2001 tilläggsb. 1 373 086 2000 bokslut 60 556 063 88. Aktieförvärv (reservationsanslag 3 år) Under momentet beviljas 336 000 euro. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 12
Anslaget får användas till aktieförvärv i Joensuun Tiedepuisto Oy som tecknas för staten av Joensuu universitet. Joensuu universitet förvaltar de aktier i aktiebolaget som hör till staten. Anslaget utgör regionutvecklingspengar enligt 6 lagen om regional utveckling. Avsikten är att med stöd av statsrådets principbeslut den 26 maj 2000 om användningen av de inkomster som fås från försäljningen av statens egendom under 2000 2003 till förvärv av aktierna använda den finansiering som anvisats för den regionala utvecklingen av universiteten. 2002 budget 336 000 2001 tilläggsb. 840 940 20. Yrkeshögskoleundervisning Utvecklingen av yrkeshögskolorna baserar sig på de riktlinjer och mål som uppställts i den plan för utveckling av utbildningen och av forskningen för åren 1999 2004 som statsrådet godkände den 29 december 1999. Yrkeshögskolorna stärker sina kontakter med arbetslivet och utvecklar aktivt sin roll som ett led i den regionala och vid behov riksomfattande utbildningsstrategin med målet att utveckla näringslivet och det övriga arbetslivet samt förbättra befolkningens välbefinnande och sysselsättningen. Utbildningen inriktas på tillväxtbranscher som förstärker det nationella innovationssystemet och den ekonomiska, industriella och kulturella grunden för vår internationella konkurrenskraft. Antalet årsstuderande vid yrkeshögskolorna beräknas år 2002 i genomsnitt var 102 000, varav 83 400 i utbildning som leder till yrkeshögskoleexamen för unga, 14 600 i utbildning som leder till examen för vuxna och 4 000 avlägger yrkesinriktade specialiseringsstudier. Antalet nybörjarplatser i utbildning som leder till examen för unga uppgår 2002 till 24 500 och i den yrkesinriktade lärarutbildningen till 1 445. Påbyggnadsexamina vid yrkeshögskolorna inleds och från kvoten för specialiseringsstudier riktas till dem 300 nybörjarplatser. Genom regleringssystemet sörjer man för att antalen studerande hålls inom ramarna för målen i budgetpropositionen. Av yrkeshögskolorna upprätthålls 7 av kommuner, 11 av samkommuner och 11 av privata aktörer. Undervisningsministeriet och yrkeshögskolorna satsar i synnerhet på stödprogrammet för yrkeshögskolorna (personalutveckling, internationalisering, biblioteks- och informationstjänster, utveckling av datatekniken och datanäten samt karriär- och rekryteringstjänster) samt på forsknings- och utvecklingsarbetet och den virtuella yrkeshögskolan. Verkställandet av programmet för tilläggsåtgärder i fråga om utbildning och forskning inom informationsindustrin åren 1998 2002 fortgår. Inom personalutvecklingen är ett mål att ca 1 150 yrkeshögskolelärare 2002 deltar i magister-, licentiat- eller doktorsutbildning. Inom internationaliseringen är ett långsiktigt mål att en tredjedel av dem som har avlagt yrkeshögskoleexamen har studerat eller praktiserat utomlands under minst en tre månader lång period. Målet för 2002 är 6 500 studerande. Utbytet är på lång sikt inriktat på ömsesidighet. Målet för 2002 är att 3 300 utländska studerande studerar vid yrkeshögskolor. Inom lärarutbytet är ett långsiktigt mål att 20 % av lärarna arbetar utomlands minst en månad. Målet för 2002 är ett ömsesidigt utbyte av 600 lärare. Ett långsiktigt mål inom utvecklingen av biblioteks- och informationstjänster är att yrkeshögskolorna använder minst 5 % av sina driftskostnader till dessa tjänster. Inom yrkeshögskolans utbildning för unga är syftet att förbättra möjligheterna att via yrkesutbildning avancera till yrkeshögskolestudier och därmed stegvis öka andelen dessa unga sökande till 35 % av de nya studerande som antas. Den öppna yrkeshögskoleundervisningen befästs. Målet för antalet studerande 2002 är 10 400 studerande. Antalet studerande vid yrkeshögskolor åren 2000 2002 Antal studerande Förändring i Antal yrkeshögskolor antalet studerande 2002 2000 2001 2002 2001/2002 Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 13
Kommunala yrkeshögskolor 18 53 350 68 400 70 400 2 000 Privata yrkeshögskolor 11 35 050 30 800 31 600 800 Alla yrkeshögskolor sammanlagt 1) 29 88 400 99 200 102 000 2 800 varav utbildning som leder till yh-examen för unga 70 450 80 600 83 400 2 800 och utbildning som leder till yh-examen för vuxna, påbyggnadsexamina och specialiseringsstudier 17 950 18 600 18 600-22. Yrkeshögskoleväsendets gemensamma utgifter (reservationsanslag 3 år) Under momentet beviljas 4 886 000 euro. Anslaget är avsett för central betalning av yrkeshögskolornas teleförbindelser och datanät (FUNET), högskolornas bibliotekssystem, databasen för uppföljning och utvärdering av yrkeshögskolorna (AMKOTA), yrkeshögskolornas system för antagning av studerande samt andra motsvarande gemensamma utgifter som yrkeshögskolorna har. Anslaget får användas till avlöning av personal motsvarande högst fyra årsverken. Vid dimensioneringen av anslaget har såsom tillägg beaktats 1 345 000 euro för utveckling av datasystemet (FUNET) och bibliotekssystemen som en överföring från moment 29.20.30. 2002 budget 4 886 000 2001 budget 3 700 134 25. Utvecklande av yrkeshögskolorna (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas 4 579 000 euro. Anslaget får användas till betalning av planeringsutgifter, utgifter för inledande av verksamheten och omkostnader samt understöd som föranleds av utvärdering av yrkeshögskolor, yrkeshögskoleundersökningar och andra utrednings- och utvecklingsprojekt. Anslaget får även användas till finansiering av andra EU-godkända forskningsoch utbildningsprojekt än sådana som finansieras ur strukturfonderna. Anslaget får användas till avlöning av personal motsvarande högst fyra årsverken. Vid dimensioneringen av anslaget har såsom tillägg beaktats 841 000 euro för regional utveckling av yrkeshögskolorna med stöd av statsrådets principbeslut av den 26 maj 2000 angående användningen av inkomsterna av försäljning av statens egendom 2000 2003. Dessutom har såsom avdrag beaktats 29 000 euro i överföring till moment 29.01.21. 2002 budget 4 579 000 2001 budget 3 767 241 2000 bokslut 3 767 241 30. Statsandel och statsunderstöd för kommunala och privata yrkeshögskolors driftskostnader (förslagsanslag) Under momentet beviljas 319 846 000 euro. Anslaget får användas till betalning av statsandel och statsunderstöd enligt lagen om yrkeshögskolestudier (255/1995) och lagen om finansiering av undervisningsoch kulturverksamhet (635/1998) samt till betalning av statsunderstöd för lärarutbildning vid yrkeshögskolor. Av anslaget får högst 21 652 000 euro användas till extra statsunderstöd enligt 23 lagen om yrkeshögskolestudier för det program som stöder yrkeshögskolorna, forskningsoch utvecklingsarbete samt till andra utvecklingsprojekt, finansiering av resultatrik verksamhet och stöd för studerandepraktik. Av anslaget får högst 2 523 000 euro användas till stöd för undervisningen i öppna yrkeshögskolan. Statsandelarna och statsunderstödet beräknas fördela sig som följer: Kalkylerade kostnader kommunala 432 665 000 privata 201 966 000 Kommunernas finansieringsandel -348 547 000 Statsunderstöd för lärarutbildningen 9 587 000 Stöd för öppen yrkeshögskoleundervisning (högst) 2 523 000 Statsunderstöd (högst) 21 652 000 Sammanlagt 319 846 000 Vid dimensioneringen av anslaget har såsom tillägg beaktats 824 000 euro för yrkeshögskoleundervisning inom räddningsbranschen i överföring från moment 26.80.21, 1) Antalet studerande har angivits som årsstuderande i genomsnitt. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 14
76 000 euro för yrkeshögskoleundervisning inom brottspåföljdsbranschen i överföring från moment 25.50.21 och såsom avdrag 1 345 000 euro i överföring till moment 29.20.22 för utveckling av datanätet (FUNET) och bibliotekssystemen. Anslaget har dimensionerats enligt ett genomsnittligt pris per enhet om 6 150 euro per studerande (inklusive moms). Dimensioneringen av anslaget omfattar ett tillägg om 31 668 000 euro med hänvisning till motiveringen till huvudtiteln och ett tillägg om 8 884 000 euro på grund av det ökande antalet studerande samt ett avdrag om 10 763 000 euro på grund av man har avstått från återindrivning av mervärdesskatten. 2002 budget 319 846 000 2001 budget 291 325 876 2000 bokslut 227 049 647 40. Allmänbildande utbildning Utvecklingen av den allmänbildande utbildningen baserar sig på den plan för utveckling av utbildningen och forskningen för åren 1999 2004 som statsrådet har godkänt (SRb 29.12.1999). Utgångspunkten för utvecklingen av den allmänbildande utbildningen (förskoleundervisning, grundläggande utbildning, gymnasieundervisning och grundläggande konstundervisning) är att grundläggande utbildning garanteras alla, oberoende av boningsort, språk och ekonomisk ställning. Det centrala målet för verksamheten är att säkerställa att barnens rättigheter till tillräcklig och professionell undervisning samt till en säker studieomgivning och välfärd realiseras. Särskild uppmärksamhet fästs vid elevvårdsarbetet genom att ett utvecklingsprojekt som gäller det påbörjas. Genom att utveckla lokal, nationell och internationell utvärdering av utbildningen siktar man på att trygga och förbättra nivån på utbildningen. Det säkerställs att varje utbildningsarrangör har ett fungerande utvärderingssystem. Flera centrala utvecklingsprojekt blir färdiga. Realiserandet av kunskapsstrategin i fråga om utbildningen och forskningen samt samarbetsprojektet mellan skolan och kulturen fortsätter. Utnyttjandet av datateknik och teknik för informationsförmedling i undervisningen främjas. Tyngdpunkten för utvecklingsarbetet övergår till en bedömning av resultaten av utvecklingsprojekten och till utnyttjande av dem i läroplansarbetet. Den reviderade läroplanen för den grundläggande utbildningen tas stegvis i bruk fr.o.m. läsåret 2002 2003. De preciserade grunderna för gymnasiets läroplan blir färdiga. Ett nytt läroämne, hälsokunskap, utvecklas som en del av nya läroplaner. Undervisningsutbudet vid gymnasiet och antalet gymnasier med specialuppgifter bevaras i huvudsak som för närvarande. Vid utvecklingen av utbildningen fästs särskild uppmärksamhet vid att förebygga utslagningsrisker samt vid att utveckla utbildningsservicen för och handledningen av utslagna. Utvecklingen av stödtjänster för barn och unga fortsätter. Principerna för hållbar utveckling beaktas i undervisningen inom olika skolformer och i verksamheten vid läroanstalterna. Miljöfostran utvecklas med beaktande av såväl naturen som den byggda miljön. Andelen studerande som efter grundläggande utbildning övergår till fortsatta studier höjs ytterligare. Antalet elever i grundläggande utbildning, inklusive förskoleundervisning och påbyggnadsundervisning, beräknas hösten 2002 vara ca 648 000. Hösten 2002 beräknas ca 3 000 elever delta i påbyggnadsundervisning inom den grundläggande utbildningen (den tionde klassen) och ca 62 000 elever delta i sådan förskoleundervisning som berättigar till statsandel. Antalet studerande i gymnasierna beräknas under läsåret 2001 2002 vara ca 115 000 i dagsgymnasierna respektive ca 26 000 i vuxengymnasierna. Ca 79 000 examinander deltar i studentexamen 2002 och de beräknas avlägga sammanlagt ca 231 000 prov. I Helsingin ranskalais-suomalainen koulu och Suomalais-venäläinen koulu är resultatområdena förskoleundervisning, grundläggande utbildning och gymnasieutbildning med tyngdpunkten lagd på språket och kulturen inom respektive språkområde. Under 2002 utvecklar dessa skolor undervisningen i språket inom respektive språkområde, de läromedel som behövs för rysk- och franskspråkig undervisning och lärarutbildningen. Antalet elever i Helsingin ranskalaissuomalainen koulu beräknas år 2002 vara 825 och i Suomalais-venäläinen koulu 682. I dessa tal ingår förskoleunder- Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 15
visning, grundläggande utbildning och gymnasieutbildning. Avsikten är att sammanlagt 110 avgångsbetyg från den grundläggande utbildningen skall ges och att 90 studentexamina skall avläggas i läroanstalterna under 2002. I statens skolor för hörselskadade, synskadade och rörelsehindrade är resultatområdena grundläggande utbildning för svårt handikappade och multihandikappade elever samt stödservice. Verksamheten vid dessa åtta skolor effektiveras alltjämt, framför allt i fråga om stödservice. År 2002 skall undervisning ges ca 510 elever. 21. Omkostnader för statlig allmänbildande utbildning (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas ett nettoanslag om 39 200 000 euro. Av anslaget får högst 1 177 000 euro användas för stöd till den avgiftsbelagda servicen. Anslaget får även användas till betalning av löneutgifter för lärare och förvaltningspersonal vid EU:s Europaskolor. Dessutom får anslaget användas till internationalisering av statliga läroanstalter för allmänbildande utbildning, kompletterande utbildning för invandrare, skolor för barn med handikapp för utveckling av service- och utvecklingscentralverksamheten, understöd för utvecklande av inlärningsmiljöer och för byggande av informationsnät samt till utnyttjande av datateknik och teknik för informationsförmedling i undervisningen och studierna. Anslaget används i huvudsak till verksamheten vid Helsingin ranskalais-suomalainen koulu, vid Suomalais-venäläinen koulu och vid skolor för barn med handikapp samt till ordnande av grundläggande utbildning vid statens skolhem. Avsikten är att anslaget skall användas som följer: Statliga läroanstalter för allmänbildande utbildning: Helsingin ranskalais-suomalainen koulu 4 511 000 Suomalais-venäläinen koulu 4 309 000 Skolor för barn med handikapp 27 600 000 Sammanlagt 36 420 000 Övrig utbildning: Grundläggande utbildning vid skolhem 1 873 000 EU:s Europaskolor 907 000 Sammanlagt 2 780 000 Alla sammanlagt 39 200 000 Utgifter och inkomster för statliga allmänbildande läroanstalter: Bruttoutgifter 38 775 000 Särkilda utgifter för den avgiftsbelagda verksamheten 2 691 000 Övriga omkostnader 36 084 000 Bruttoinkomster 2 355 000 Inkomster av den avgiftsbelagda verksamheten 1 514 000 Övriga inkomster 841 000 Nettoutgifter 36 420 000 Vid dimensioneringen av anslaget har såsom tillägg beaktats 180 000 euro för justeringar enligt löneuppföljningsutredningen samt 27 000 euro i överföring av en tjänst från moment 31.24.21. Kommunernas andel av kostnaderna för den statliga allmänbildande utbildningen, 3 879 000 euro har beaktats vid dimensioneringen av moment 29.40.30. 2002 budget 39 200 000 2001 budget 37 396 585 2001 tilläggsb. 855 404 2000 bokslut 36 908 672 25. Utvecklande av den allmänbildande utbildningen (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas 1 703 000 euro. Anslaget får användas till betalning av utgifter och understöd som föranleds av planering och inledande av verksamheten samt omkostnader för försöks-, forsknings- och utvecklingsprojekt inom den allmänbildande utbildningen. Anslaget får även användas till betalning av andra EUgodkända forsknings- och utvecklingsprojekt än sådana som finansieras ur strukturfonderna. Anslaget får användas till avlönande av personal motsvarande högst fyra årsverken. 2002 budget 1 703 000 2001 budget 1 703 407 2000 bokslut 1 703 407 30. Statsandel och statsunderstöd för den allmänbildande utbildningens driftskostnader (förslagsanslag) Under momentet beviljas 1 592 549 000 euro. Anslaget får användas till betalning av statsandelar och statsunderstöd enligt lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (635/1998). Anslaget får dessutom användas till betalning av skatteinkomstbaserad utjämning av statsandelarna och övergångsutjämning till Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 16