2010-11-23 Vad innebär anpassad skala när fossila insatser ska ersättas med lokala ekosystemtjänster? Lärdomar från det deltagardrivna forskningsprojektet Klimatsmart Lantbruk Johanna Björklund, CUL, SLU Johanna.bjorklund@cul.slu.se Klimatsmart lantbruk hållbara lösningar för framtiden: Kristina Belfrage, Eiwor och Anders Fransson, Hillevi Helmfrid, Birgitta och Carl Höglund, Börje och Helen Johansson, Svante Lindqvist, Kristina Mattsson, Dan Johansson och Britt Inger Nilsson, Hillevi och Inga Rundström Forskningen är finansierad av Ebba och Sven Schwartz Stiftelse Om vi ska föda en växande världsbefolkning och samtidigt bromsa klimatförändringarna och minska vårt ekologiska fotavtryck måste vi överge det storskaliga, låg-produktiva och extensiva sätt som vi producerar mat på i den industrialiserade den av världen 1
1. Lokala ekosystemtjänster fungerar på andra skalor än olja 2. Hur ekosystemtjänster som är alla de livsviktiga tjänster ekosystemen helt gratis förser oss med dagligen kan de ersätta fossil energi? 2
DEN GLOBALA SKALAN! Planetens gränser det ekologiska utrymmet som vi måste hålla oss inom för att leva tryggt Rockström, m.fl. 2009 Den framtida utmaningen för en hållbar matproduktion Mer mat med mindre användning av vatten! Mer mat där det behövs! Vi måste producera mat utan fossil energi! All markanvändning måste samla in koldioxid! Minska inbindningen av kväve från atmosfären till 25%, globalt! Inget mer fosfor till haven! Utrotningen av arter måste minska till 1/10-del av idag! Bråttom!!! 3
Vad är anpassad skala när: Mer mat ska produceras där den behövs, utan fossil energi!! lokala resurser och ekosystemtjänster blir det vi behöver lita till All markanvändning måste samla in koldioxid! marken, kretslopp, bete. Minska inbindningen av kväve från atmosfären till 25%, globalt! Inget mer fosfor till haven! ingen konstgödsel, lite baljväxter, produktionen behöver bygga på kretslopp Utrotningen av arter måste minska till 1/10-del av idag! variation är den avgörande faktorn för att rädda arter lantbruket behöver ge sociala mervärden lokalt? Fossilenergifritt lantbruk Vanliga arter viktigast!! 4
Biologisk mångfald gynnas av Variation på landskapsnivå Variation på gårdsnivå Variation på fältnivå En lägre produktion Ekologisk odling Mindre gårdar har större biologisk mångfald Gynna och nyttja ekosystemtjänster Variation på alla nivåer är sättet att öka potentialen Interaktioner mellan arter SKALA! 5
Ekosystemtjänster ersätter olja med bibehållen skörd, exempel från vårt arbete: Växtföljder näring, ogräs, skadedjur Samodling ger högre och stabilare skörd, näringsrikare foder Olika sorter av en gröda i ett fält stabilare skörd, biologisk reglering Mindre fält, mer fältkanter naturliga fiender till skadegörare Ha både växter och djur på gården använda djuren mångfunktionellt Mångfunktionalitet minskad sårbarhet, resiliens Mer mat, hållbart producerad med mindre vatten kräver en anpassad djurhållning Djuren står 18% av utsläppen av växthusgaser På c:a 70 % av all åkermark odlas djurfoder Grovfoder- och betesbaserat nötkött: Konkurrerar inte med oss om föda Samlar koldioxid Bevarar biologisk mångfald Djur som äter rester: Konkurrerar inte med oss om föda Inga utsläpp från foderproduktion Mindre växthusgas från avfallsdeponi Mångfunktionalitet i anpassad skala Arla Foods 6
Djur som bidar till ekosystemtjänster Till exempel: Kor/får getter insamling av utspridd energi, gödsling och spridning, kött, mjölk, skinn värme, biologisk mångfald, kultur- och landskapsvärden Grisar markberedning, recirkulering av hushållsrester, gödsling och spridning, kött, biogas Höns, gäss ägg, kött, bekämpning av skadegörare, gödsling och spridning, bidrag av CO 2, värme, recirkulering av hushållsrester Hästar dragarbete, kött, skin,tagel, gödsling och och spridning, biologisk mångfald, kultur- och landskapsvärden Utsädesförädling i anpassad skala för att odla med lokala ekosystemtjänster? Stor mångfald av utsäde Bred genetisk variation Lokal anpassning 7
Jordbrukslandskapet behöver samla kol Hög skörd ger mer kol Fleråriga grödor - trädjordbruk Betesmarker Artrika marker samlar mer!!! Ekoodling kan binda 3 ggr så mycket kol!? Plöja sällan Marktäckning Terra preta Permakultur Fossilfritt Miljö Klimat Varför kretslopp? 8
Minst!!! 25 % mindre N, inget mer P? Den totala tillförseln avgör läckaget i slutändan 200 000 ton nytt kväve per år i svenskt jordbruk 15 000 ton nytt fosfor det är handelsgödsel! Kväveöverskottet jordbrukets största klimatproblem? 200 000 ton nytt kväve per år i svenskt jordbruk En del blir läckage till sjöar, hav men allt ska till slut tillbaks till atmosfären (3 5% blir lustgas) Den totala tillförseln av avgör utsläppen av lustgas från livsmedelssystemet 9
Kretslopp av näringsämnen och effektivt utnyttjande Kort avstånd mellan växter och djur och mellan stad och land närproducerad mat Kretslopp integrering av växter och djur, av producent och konsument Oljan gjort det möjligt att bryta kretsloppet Storleksrationaliseringen gör kretslopp omöjlig I naturen minimal energiinsats och minimalt läckage 10
Kortare kretslopp är effektivare Ger mindre läckage Kräver mindre energikrävande transporter Ger renare kretslopp (återkoppling) Mindre skala ger mer sociala värden till landsbygden, exempel från vårt arbete: Mindre gårdar kräver mindre startkapital, lättare att starta nytt, möjlighet att utnyttja befintliga byggnader, fler kan bo och verka Del i självförsörjningslogik Mindre sårbart Kompletterande verksamheter t.ex. vägunderhåll Ger arbete Pedagogiskt redskap 11
hög mångfald och småskalig produktion hänger ihop Lokal försäljning är ett sätt att överleva när landskapsmosaiken sätter gränser för storleksrationaliseringen Lokal försäljning är gynnsam för gårdar med en hög diversitet i odlingen Möte med konsumenter stimulerar till att diversifiera Anpassad skala Lokala ekosystemtjänster fungerar på andra skalor än olja Landskapsmosaiken avgör besättningsstorlek om lokal producerat foder Fältstorlek avgör om naturliga fiender ska kunna reglera skadegörare effektivt Växtnäringsrecirkulation kort kretslopp ger liten energiinsats och litet läckage Småskaligt jordbruk högre biologisk mångfald Mindre lantbruk mer mångfunktionellt mer lokalt till bygden 12
Odla variation och mångfald Strukturer Gårdar Produktionssätt Resurser Kulturer Erfarenheter Tankar Lösningar viktigare än någonsin i en värld som är mer oförutsägbar än någonsin 13