MEDLEMSNYTTA SAMHÄLLSNYTTA KFS FÖRETAGSPRESENTATION OCH VERKSAMHETSPLAN 2011
INNEHÅLL 3 Förord av kfs vd och Ordförande... 4 kfs Uppdrag... 6 I samhällets tjänst... I 8 Samhällsnyttiga företag är framtidens vinnare... 10 Varför branschavtal?... 12 95% nöjda medlemmar... 13 Fråga Inger... 14 Bli en attraktiv arbetsgivare... 16 kfs-företagens Trygghetsfond... 17 kfs Konfliktfond, kfs Pensionsavtal och pa-kfs09... 18 Framtiden väntar... 22 2011 års mål... 24 kfs Casino och kommunikation... KFS vill vara våra nöjda medlemmars fria val kfs har en tydlig arbetsuppgift att verka för våra medlemsföretags bästa, i deras roll som arbetsgivare. sak innebär det att medlemsföretagens behov styr kfs verksamhet. Inom varje branschområde försöker kfs anpassa avtalen utifrån just sin branschs särskilda förutsättningar. Mellan avtalsförhandlingarna fylls kfs vardag av rådgivning, förhandlingar, processer, utbildningar, branschrådsmöten, konferenser samt projekt för att tydliggöra Affärsmässig Samhällsnytta. Det har lett till en stark och tydlig förankring hos våra medlemsföretag. Flera års hårt arbete för att nå en fusion med skl:s Pacta har nu avbrutits. En fusion som lett till en stark och självständig företrädare för den samhällsnyttiga företagssektorn skulle ha gynnat medlemsföretagen i båda organisationerna. Båda vänder sig till den kommunnära sektorn, Båda har 80% kommunalt ägda och 20% privat ägda medlemsföretag. Man kan tycka att det borde vara enkelt att fusionera två så lika verksamheter. Det fanns emellertid två övergripande och särskiljande perspektiv som till sist gjorde det omöjligt att nå en överenskommelse: skl menar att det är kommunen som är arbetsgivare med bolagen som en del av verksamheten, och ett stort kommunalt kollektivavtal är starkare och bättre än flera branschavtal anpassade till respektive bransch. kfs menar att decentraliserade konkurrensneutrala avtal, som träffas så nära företagen som möjligt, har bättre förutsättningar att stötta varje verksamhet och att det är bolagen som behöver arbetsgivarstöd i den vardagliga verksamheten. Skillnaderna i synsätt visade sig vara för stora för att nå en samsyn. Fusionsprocessen har gjort nytta såtillvida att både medlemmar och kfs har fått tillfälle att reflektera över vilken typ av organisation och service som efterfrågas. Det underlättar vårt fortsatta arbete med att utveckla kfs inför framtiden. kfs tillsammans med andra fristående arbetsgivarorganisationer utgör ett alternativ på arbetsmarknaden. Medlemmarna i kfs verkar i samhällssektorn och står för affärsmässig samhällsnytta. Vem som äger verksamheten spelar mindre roll. Som arbetsgivare är utmaningarna desamma. Alla arbetsgivare ska agera på ett professionellt sätt. Verksamhetsförutsättningarna ska vara neutrala. Konkurrensneutralitet kommer att vara en av framtidens stora utmaningar. Ett tydligt ansvar för att kunna bibehålla och utveckla Sveriges infrastruktur oavsett om det är tågräls, energi och fjärrvärmenät, it-kabelnät eller återvinningssystem gynnar den långsiktiga utvecklingen. Investeringsansvar och driftsansvar kan gärna, och bör till och med, ibland separeras. Driftansvaret kan gärna privatiseras eller samägas. Men samhällsansvaret för kommande generationers samhälle förutsätter ett insiktsfullt politiskt ansvar och ledarskap för att kunna lotsa väl i farlederna, utan att gå på grund. 26 kfs Utbildning, StyrelseAkademien och Friskare Företag Christel Wiman VD Carl Cederschiöld Ordförande
Branschanpassade och konkurrensneutrala lösningar för affärsmässig samhällsnytta kfs är en arbetsgivarorganisation som ger service i arbetsgivarfrågor till samhällsnyttiga företag i kommunerna. Genom att ge riktigt bra arbetsgivarservice och stöd vid organisationsförändringar, ta fram rätt avtal och ge skydd vid arbetsmarknadskonflikter vill vi göra våra medlemsföretag till de bästa arbetsgivarna i effektiva och konkurrenskraftiga samhällsnyttiga bolag. Kommunala Företagens Samorganisation, KFS, är en ideell förening och central arbetsgivarorganisation med dotterbolaget KFS Företagsservice AB, och kallas gemensamt för KFS 4 kfs verksamhetsplan 2011
Det som förenar våra medlemsföretag är samhällsnyttan som de levererar. Denna sektor är i stor förändring, och många verksamheter säljs eller avknoppas. kfs vill bidra till att stärka våra medlemsföretag, var och en i sin bransch, i ett långsiktigt hållbart samhälle. Drygt 20 procent av kfs medlemsföretag är helt eller delvis privata. Vi vill att alla samhällsnyttiga företag i kommunerna ska tycka att kfs är det självklara valet som förknippas med branschanpassade och konkurrensneutrala lösningar för att åstadkomma affärsmässig samhällsnytta. KFS år 2010 i korthet: 617 medlemsföretag med 34 400 medlemmar Detta gör vi genom att: 1) Förhandla fram centrala kollektivavtal för 15 olika branscher med målet att skapa konkurrensneutrala avtal. 2) Biträda vid lokala förhandlingar och genomföra centrala tvisteförhandlingar. Vi kan hjälpa till i arbetsrättsliga processer, bolagsbildningar, tvister och domstolsförhandlingar. 3) Sprida information och kunskap, genom att skapa arenor för nätverk och erfarenhetsutbyte, anordna konferenser, producera skrifter, tidningar och nyhetsbrev samt en aktuell hemsida. 4) Ge support i arbetsgivarfrågor. träffade 15 branschavtal i Avtal 10 (38 % av medlemsföretagen verkar i energibranschen, 11 % inom turism och 5 % inom personlig assistens) 18 anställda, varav 7 förhandlare, cirka 4 750 anställda/förhandlare behandlade 105 ärenden i Trygghetsfonden samlade 250 deltagare till KFS-dagarna i Värnamo under temat Hållbart lockade 150 deltagare till Ordförande/VD-dagarna i Stockholm med tema Energi och Styrning av kommunala bolag genomförde 22 kurser och utbildningar med 688 deltagare vilka satte snittbetyget 4,4 på en 5-gradig skala. anordnade fyra seminarium under temat Friskare Företag sponsrade eventen KOMMEK-mässan, FörTur och Bussförar-SM anställde en chefsekonom, fil dr Anna Thoursie inledde ett samarbete med StyrelseAkademien avbröt och avslutade fusionsdiskussionerna med SKL/Pacta förhandlare INGER ERIKSSON 08-556 009 61 inger.eriksson@kfs.net KFS styrka är vår stora tillgänglighet och jag försöker i alla lägen ge snabb och bra support. Jag kan också dela med mig av mina kunskaper i KFS stora kostnadsfria kursutbud, då vi försöker stötta arbetsgivarna i allt de kan tänkas efterfråga inom arbetsrättens område. chefsekonom, fil dr ANNA THOURSIE 08-556 009 68 anna.thoursie@kfs.net För att bidra till KFS som konstruktiv arbetsgivarpart för både våra offentligt och privat ägda bolag, gör jag som chefsekonom samhällsekonomiska analyser som är relevanta för KFS medlemsföretag. Att driva verksamheter i samhällets tjänst och långsiktigt fullfölja samhällsuppdraget kräver stabilitet och affärsmässighet. kfs verksamhetsplan 2011 5
Det som förenar medlemsföretagen inom kfs är samhällsnyttan som de levererar. Många bolag är kommunägda, men mer än 20 procent är helt eller delvis privatägda. Alla arbetar på uppdrag av samhället och deras verksamheter är nödvändiga för samhällets utveckling och fortlevnad. För att kunna fullfölja sina samhällsuppdrag krävs företagsekonomisk stabilitet. Därför blir affärsmässigheten en förutsättning för att långsiktigt kunna fullfölja samhällsuppdraget. I samhällets tjänst Verksamheter i samhällets tjänst utgör en betydande del av Sveriges näringsliv och även den minsta kommun kan jämföras med ett stort svenskt företag. Både som arbetsgivare och ägare gäller det att hålla ihop koncernen och skapa ett sammanhållande varumärke för sin kommun, samtidigt som varje enskild verksamhet ska utvecklas utifrån sin branschs särart. Det kräver minst lika mycket organisationskunskap och affärsmannaskap som i ett privat företag. Mer komplicerat att styra kommunalt än privat Det finns också en annan väsentlig skillnad. Kommunägda bolag har ett uppdrag från medborgarna att ta ansvar för viktiga delar av samhällets utveckling. Det primära syftet är samhällsuppdraget, så som det uttrycks i ägardirektiven. Vinsten är sekundär. Exempel på ägardirektiv kan vara att i kommunens energiproduktion påskynda övergången till mer miljövänliga bränslen, eller att främja turism i en glesbygdskommun i syfte att förbättra förutsättningarna för privata företags affärsmöjligheter. Kommunägda bolag är därför underordnade både aktiebolagslagen och kommunallagen, och ska vara lika skickliga på att driva bolag som privata företag. En femtedel läggs ut på entreprenad Kommunerna lägger ut alltmer verksamhet på entreprenad, främst inom skola och omsorg. År 2009 stod upphandlade tjänster för 17 procent av kommunernas totala driftskostnader, dvs drygt 80 miljarder kronor. Två tredjedelar levererades från privatägda företag. Det ligger i allmänhetens intresse att kommunernas medborgarservice drivs på ett effektivt sätt. Den operativa driften kan delegeras, men det slutliga ansvaret ligger alltid hos upphandlande kommun och DEN OFFENTLIGA SEKTORN bolag anställda omsättning EU* 500.000 64.000.000 Svenska offentliga bolag 2.337 198.000 505,5 miljarder Svenska staten** 600 132.000 304,5 miljarder Sveriges landsting** 116 19.000 31,5 miljarder Sveriges kommuner** 1.621 47.000 169,5 miljarder *Källa: Mapping of the Public Services (2010), CEEP. Uppgifterna avser 2006. **Källa: SCB. Uppgifterna avser 2009. 6 kfs verksamhetsplan 2011
Skäl att driva samhällsnyttan i bolagsform. Frågan om det är rätt eller fel att driva delar av den kommunala verksamheten i bolagsform startade i och med det första gasbolaget och fortsätter än idag. Det finns många olika skäl: AFFÄRSMÄSSIGHET Verksamheten ska ta betalt för sina tjänster och drivas affärsmässigt. TYDLIGHET Verksamheten styrs utifrån Aktiebolagslagen och bolagsordningen och all verksamhet redovisas. EFFEKTIVITET Effektivisering utifrån jämförelser med den egna branschen. Två tredjedelar av kommunernas verksamhet levereras idag från privata företag ingår i samhällsuppdraget gentemot medborgarna. Att framgångsrikt lägga ut verksamheter på entreprenad kräver dessutom stor organisationskunskap och insikt i respektive branschs affärsförutsättningar. Förvaltning eller bolag? Var går gränsen för nyttan av offentligt ägande? Kommunalt självstyre ger den enskilda kommunen frihet att bestämma var denna gräns går. Investeringar och underhåll av infrastruktur ses ofta som självklara, men den tekniska utvecklingen ställer nya frågor. Kan man exempelvis kalla bredband för en modern form av infrastruktur som offentliga bolag borde tillhandahålla? Diskussionen om och i så fall när kommunerna ska bedriva verksamheter i bolagsform fortsätter. Styrelseutbildning tillsammans med Styrelse Akademien Bolagens regelverk skärps och styrelsearbetet blir alltmer ansvarsfyllt. I den privata sektorn ägnas mycket arbete åt att förbättra styrelsearbetet. Att styra och leda kommunala aktiebolag är på intet sätt enklare, snarare tvärtom. Här tillkommer samhällsuppdraget och att ägarna representeras genom ett politiskt mandat, där styrningen sker genom politiska beslut. Därför har kfs tillsammans med StyrelseAkademien startat en styrelseutbildning, särskilt anpassad för kommunala och samhällsnyttiga bolags styrelser. Där ges också möjlighet till certifiering. Den första går av stapeln i januari 2011. UTVECKLING Verksamhetsutveckling t ex olönsam FOU inom miljö, teknik, organisation. MARKNADSANPASSNING För att kunna jämföra med konkurrerande verksamheter privata, kooperativa, kommunala eller statliga. UPPHANDLING Kunskap för att kunna genomföra kvalificerade upphandlingar inom ett branschområde. VERKSAMHETSKUNSKAP Unik verksamhet som kräver kunskaper som avviker från kommunens vanliga verksamhet. VIDGAT VERKSAMHETS- OMRÅDE Expansion utanför egna kommunen. Det ligger i allmänhetens intresse att kommunernas medborgarservice drivs på ett effektivt sätt ÖKAD ÄGARKRETS Samarbete med andra aktörer. PRIVATISERING Förberedelser inför försäljning. kfs verksamhetsplan 2011 7
Samhällsnyttiga företag är framtidens vinnare en utveckling som tillfredsställer dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. Ur FN-rapporten Vår gemensamma framtid (1987) Framtidens vinnare är de bolag som levererar affärsmässig samhällsnytta; ekonomiskt stabila företag som tar ett långsiktigt ansvar för att verksamheten på ett positivt sätt bidrar till att forma samhällsutvecklingen. Affärsmässig samhällsnytta innebär alltså stabila företag som levererar samhällsnytta. Kfs medlemsföretag vet att det går att ta samhällsansvar och leverera samhällsnytta på ett affärsmässigt sätt. Affärsmässighet innebär ett effektivt resursutnyttjande och en ekonomi som garanterar företagsekonomisk långsiktig stabilitet, hellre än vinstmaximering. Det kallar vi affärsmässig samhällsnyttaoch är sedan länge en självklar del i våra medlemsföretags vardagliga verksamhet. Idag förväntas företag, offentliga såväl som privata, ta ett större Det kallar vi affärsmässig samhällsnytta och är sedan länge en självklar del i våra medlemsföretags vardagliga verksamhet * The Social Responsibility of Business is to Increase its Profits (1970) och mer långsiktigt ansvar för hur verksamheten påverkar samhället. Att bidra till en socialt och miljömässigt hållbar samhällsutveckling csr, Corporate Social Responsibility definieras som ett samhällsansvar utöver åtagandet att generera avkastning till aktieägarna. På 1960- och 70-talen var csr ett positivt begrepp bland näringslivskritiska aktivister. Bland många ekonomer ansågs företagens samhällsansvar vara samma sak som att öka vinsterna och Milton Friedman gick till attack mot csr i en känd artikel * i New York Times Magazine. Synen på näringslivet har dock förändrats. Ett exempel är Bill Gates uttalande på World Economic Forum 2008 om nödvändigheten av a twin mission: making profits and also improving lives for those who don t fully benefit from market forces. CSR reputation eller responsibility? I takt med detta ökande intresse, blir det vanligare att företagen vill bli csr-certifierade. En av dem som lanserat en certifiering är europeiska ceep, European Centre of Employers and Enterprises. CEEP-CSR Label, kan erhållas av företag som levererar tjänster av allmänt intresse och uppfyller ett antal kriterier på ett samhälleligt ansvarstagande. Utvecklingen är positiv, men i den växande floran av certifieringar finns en risk att csr kan komma att handla mer om Corporate Social Reputation istället för Responsibility. Att det då främst handlar om att skapa förtroende hos kunder och intressenter, snarare än att ta ett socialt och miljömässigt ansvar. Idag tar de flesta företag csr på stort allvar, inte minst i sitt arbete med miljöfrågor, särskilt klimatförändringar. Balansen mellan samhällsansvar och kortsiktig lönsamhet kan dock vara svår att hålla i praktiken. Ett starkt och långvarigt förtroende förutsätter ansvarstagande som sträcker sig långt utöver det rent marknadsföringsmässiga arbetet. 8 kfs verksamhetsplan 2011
Att bidra till en socialt och miljömässigt hållbar samhällsutveckling, CSR, är ett lika viktigt ansvar som ekonomisk avkastning Affärsmässig samhällsnytta medlemmarnas samlande kraft KFS startade hösten 2010 en ny fas av projektet Affärsmässig samhällsnytta. Syftet är att visa den samlade kraften såväl i som samhällets behov av, våra medlemsföretags verksamhet och deras gemensamma nämnare, samt öka kunskapen om dem som företag och arbetsgivare. Projektet består av ett kartläggnings- och analysarbete i tre delar: 1. KFS ska delta i, och ibland initiera, analyser av den samhällsekonomiska utvecklingen och relevanta samhällspolitiska utredningar. 2. KFS ska göra branschspecifika kartläggningar och analyser. Exempel på detta är globaliseringens konsekvenser för affärsmöjligheter och konkurrenssituation, liksom för energiförsörjning och klimatförändringar. 3. KFS ska utveckla branschspecifika HR-kunskaper för att underlätta medlemsföretagens strategiska arbetskraftsförsörjning. KFS initierar nytt forskningsprojekt med SNS Är skillnaderna i lagstiftning mellan olika typer av offentligt ägande ändamålsenliga? Går lagstiftningen i takt med globaliseringen? Dagens lagstiftning innebär betydligt större begränsningar för ett kommunalt energibolags affärsmöjligheter, än för ett statligt eller internationellt vilka ofta ägs av andra stater. För att analysera spelreglerna och konkurrensen på energimarknaden, har KFS ingått ett avtal med Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, SNS, om att delfinansiera och medverka i planeringsfasen av ett av SNS forskningsprojekt. assistent MONA KOJZAR 08-556 009 60 mona.kojzar@kfs.net KFS är en liten medlemsstyrd organisation där vår storlek är vår styrka. Vi har kort väg från beslut till handling och jag bidrar till att allt flyter på så smidigt som möjligt för att ge våra medlemmar god service. förhandlingschef ERIK ACKEBO 08-556 009 64 erik.ackebo@kfs.net Syftet med projektet Affärsmässig samhällsnytta är bl a att visa KFS medlemmars samlade kraft Vi är en fristående och oberoende arbetsgivarorganisation som utgår ifrån verksamheten i varje bransch. Vi tecknar avtal som är konkurrenskraftiga för våra medlemmar och lätt går att anpassa efter företagens behov. Kollektivavtal ska vara ett stöd, inte ett hinder! kfs verksamhetsplan 2011 9
Varför branschavtal? Fotograf: Magnus Wiklund 97 procent av våra medlemsföretag anser att branschanpassade avtal är viktigt för deras konkurrens- och attraktionskraft. KFS branschanpassade avtal ger alltså våra medlemsföretag förutsättningar att leverera samhällsnytta på ett affärsmässigt sätt. Det innebär mer och bättre service till medborgarna för samma pengar. För att locka ungdomar till VA-branschen har Mitt Sverige Vatten låtit betalda praktikanter blogga om sina erfarenheter En av kfs viktigaste uppgifter är att förhandla fram centrala kollektivavtal, där de femton branschavtalen spelar en viktig roll. Stommen bygger på kommunavtalet, men för att skapa förutsättningar för att våra medlemsföretag ska kunna bedrivas konkurrenskraftigt inom sin egen bransch, tas hänsyn till dessa speciella krav och villkor i kfs branschavtal. På så sätt kan vi förena det bästa från två världar. Samtidigt blir branschavtalen ett naturligt stöd i verksamheten på den ofta konkurrensutsatta marknaden. Även privata företag känner sig hemma Även kfs privata företag känner sig hemma med branschavtalen eftersom de är anpassade till varje verksamhets behov liksom att de drivs i bolagsform. Utgångspunkten för förhandlingarna av de centrala avtalen är diskussionerna i kfs olika bransch- och arbetsgivarråd. Avtalen ger varje enskild kommun stor möjlighet till flexibilitet och stort utrymme för lokala lösningar och lokal lönebildning. Ur kommunernas perspektiv Samtidigt blir branschavtalen ett naturligt stöd i verksamheten på den ofta konkurrensutsatta marknaden 10 kfs verksamhetsplan 2011
Avtalen ger varje enskild kommun stor möjligheter till flexibilitet och stort utrymme för lokala lösningar och lokal lönebildning finns alltså stora möjligheter till samordning, oavsett om de väljer att ge service till kommuninvånarna genom förvaltning, eget bolag eller en privat entreprenör. Avtal 10 löper i två år Avtalsperioden för Avtal 10 är tvåårig och löper fram till och med den 31 mars 2012, med undantag för branschavtal Personlig Assistans som löper fram till och med den 30 september 2012. Redan nu har förberedelserna inför avtalsrörelsen 2012 inletts, och bransch- och arbetsgivarråd för diskussioner för att utarbeta respektive branschs krav och önskemål. Utgångspunkten kommer nu, liksom de senaste avtalsåren, att vara 1. Individuella löner med sikte på sifferlösa tillsvidareavtal (långsiktigt mål) för samtliga arbetstagare. 2. Branschanpassade avtal med förutsättningar för affärsmässighet och kostnadsneutralitet, men också för att skapa en större tyngd för branschen. Innan förhandlingskraven fastställs förankras de i bransch- och arbetsgivarråd samt styrelsen. Avtalsförhandlingar för 2012 och framåt kan förhoppningsvis komma igång under sista kvartalet 2011 genom kansliöverläggningar med kfs fackliga parter. Branschövergripande arbetsgrupper diskuterar Ett antal branschövergripande, partsgemensamma arbetsgrupper har tillsatts för att diskutera löneförhandlingsprocessen, jämställdhet och mångfald, kompetensutveckling samt lokal samverkan. Arbetet ska avslutas under 2011. Andra arbetsgrupper är: Energi traktamentebestämmelser, beredskap och jour, arbetstider i tvåskiftsarbete samt övertidsersättning för skiftgående. Vård och Omsorg ersättningar för ob, jour och beredskap samt färdtid. Trafik beskriva och genomlysa arbetstidsfrågor som är relevanta för avtalsområdet, processer och tekniker för schemaläggning, lokal hantering etc. Flygplatser tillsammans med Transport utreda hur och om en arbetstidsförkortning för personal som schemaläggs mellan klockan 23 och 06 kan införas. Turism och fritid diskutera förslag till lösningar på frågan om branschens ob-ersättningar utifrån konkurrenssituationen. Aktuella frågor och erfarenhetsutbyte i branschråden kfs bransch- och arbetsgivarråd består av representanter från medlemsföretag inom respektive bransch. De är forum för att fånga upp tendenser och aktuella frågor som kan föras ut i olika sammanhang. Branschrådens huvudsyfte är att påverka de centrala avtalens utformning, utveckla branschavtalen och utbyta erfarenheter mellan företagen. kfs har elva branschråd; Anläggning, Energi, Fastighet och Näringsliv, Parkering, Personlig Assistans, Renhållning, Trafikhuvudmännen, Turism och Fritid, Utbildning, VA, Vård och Omsorg, samt två arbetsgivarråd; Trafik och Läns- och regionmuseer. Arbetsgivarråden består av representanter från branschens samtliga medlemsföretag medan branschråden har av ett antal valda representanter. Råden sammanträder vid minst två tillfällen per år. Dessutom har ordförandena i bransch- och arbetsgivarråden två årliga möten, som arrangeras för branschövergripande utbyte och information. Branschråden påverkar de centrala avtalens utformning Biträda vid lokala förhandlingar och genomföra centrala tvisteförhandlingar KFS engagemang, erfarenhet och kunskap inom arbetsrätt och avtal kommer våra medlemsföretag till nytta i olika sammanhang: Lokala förhandlingar Avseende lokala anpassningar, tvister eller så kallad inrangering till KFS-avtal, vid övergång från förvaltning till bolag eller i samband med avtalsbyte. Centrala tvisteförhandlingar och arbetsrättsliga processer Vi kan hjälpa till att tolka avtal och tillämpa arbetsrättsliga lagar, och vid föremål för tvist kan KFS företräda medlemsföretagen i eventuella arbetsrättsliga domstolsprocesser. Bolagsbildningar Inför bildande av nya samhällsnyttiga bolag i kommunen kan KFS bidra med erfarenhet och kompetens när det gäller arbetsrätt och avtal. Vid övergång från förvaltning till bolag kan KFS också bidra med rådgivning och biträde vid förhandlingar. kfs verksamhetsplan 2011 11
95% nöjda medlemmar För att underlätta våra medlemmars vardag tillhandahåller KFS en mängd tjänster. Vi är en liten organisation och kan därför vara snabba, flexibla och obyråkratiska. Vi är övertygade om att den personliga kontakten mellan medlemsföretagen och KFS medarbetare är avgörande för en bra service. För 2011 är målet att kfs ska ha en aktiv kontakt med minst 85 % av medlemsföretagen. Medlemsinflytande är för oss att följa och stötta våra medlemsföretags verksamhet och utveckling genom att stödja deras operativa ledningar. Personligt, tillgängligt, kompetent kfs verksamhet är uppbyggd utifrån våra medlemmars behov. Som en liten organisation kan vi utveckla personliga relationer mellan oss och våra medlemsföretag. Genom dessa direkta kontakter har våra medlemmar i hög grad kunna påverka avtalens utveckling och kfs serviceutbud, till nytta för våra medlemsföretags verksamhet. kfs förhandlare har också erfarenhet av och hjälper löpande till med förhandlingar på alla nivåer, med alla fackföreningar. Att ge bra service när medlemsföretagen behöver den är a och o för oss. kfs värderingar är respekt, professionalism, tillgänglighet och nytta. Värderingarna präglar allt det vi gör och säger. För att undersöka om kfs är på rätt väg, genomför kfs medlemsundersökningar. De är viktiga verktyg för att klargöra förväntningar och kunna utveckla framtidens kfs. I senaste mätningen svarade 95 procent av medlemmarna att de var nöjda med oss. Det ser vi som en uppmaning att se till att vi får med de sista fem procenten också. I år gör vi en ny mätning för att se om vi går åt rätt håll. Ett medlemskap i KFS innebär att: Du får en personlig kontakt hos oss. Du blir bemött på ett trevligt och serviceinriktat sätt och får råd och stöd av professionella och engagerade medarbetare. Du får hjälp av kfs erfarna förhandlare vid förhandlingar på alla nivåer. Att ge bra service när medlemsföretagen behöver den, är A och O för oss Våra medlemmar får en personlig kontakt i KFS Du får all den information du behöver i egenskap av arbetsgivare på webben, i nyhetsbrev, arbetsgivarinformation, vår tidskrift KFS Magasin och på våra två stora årliga konferenser. Du har tillgång till kostnadsfri högkvalitativ utbildning i arbetsgivar- och ledarskapsfrågor. Du får avtal tecknade med våra fackliga parter som är lättlästa, branschanpassade och ger möjlighet till lokala lösningar. Genom branschråden har du möjlighet att få en aktiv roll i utvecklingen av våra avtal. Du får tillgång till kfs partsgemensamma lönestatistik, ett efterfrågat hjälpmedel i företagens lönearbete. Medlemsutveckling som självständigt bolag Under två år har diskussioner förts för att fusionera kfs med skl/pacta. Under processen har skl haft önskemål att uppnå samma personliga service som kfs har idag, men inte accepterat ett nytt självständigt förbund som bygger på just den kulturen. Vi var inte heller överens om medlemsinflytandets betydelse, och om hur ägarfokus och operativa frågor skulle kunna hållas isär. skl:s huvuduppgift att ju att stötta de kommunala ägarna i kommunstrategiska frågor medan kfs fokuserar på bolagens operativa verksamhet och affärsmässiga samhällsnytta. Dessa frågor var så viktiga för oss att vi valde att avbryta fusionsdiskussionerna. Det ställer nu ökade krav på våra rekryteringsinsatser och en tydligare positionering och ökad marknadsnärvaro. 12 kfs verksamhetsplan 2011
Inger Eriksson fungerar både som support och som kursledare i KFS utbildningar. ringa. 1996 anställdes hon som telefonsupport och blev så småningom förhandlare för bransch Personlig assistens samt Fastighet och Parkering. Rådgivning på telefon och mejl Inger har varit i kontakt med flera hundra av kfs medlemsföretag, alltifrån vd till medarbetare. Kommunernas personalchefer ringer också, ibland när de inte får tag i rätt person på skl, ibland för att det rör kfs avtal. De flesta frågare vill ha ett skriftligt svar. Inger behärskar de flesta av kfs branschavtal. Vissa har hon själv varit med om att förhandla fram, andra har hon redigerat och korrekturläst inför tryck. Därefter har hon gått igenom dem på sina kurser. Det är kanske inte helt överraskande att det är Inger som ansvarar för arbetsgivarinformation och sidorna Frågor & svar på kfs hemsida. Avtal och arbetsrätt kräver att ständigt hålla sig à jour med lagstiftning och praxis. Vi kallar vår telefonservice Fråga Inger För kfs är alla frågor lika viktiga. Våra medlemmar frågar om i stort sett allt kring branschavtalen men också om las, anställningsformer, semesterregler, lönefrågor, sjukersättning och vad som gäller vid uppsägningar. Numera också mycket om rehab. Inger Eriksson tar emot i snitt femton samtal om dagen och däremellan minst lika många mejl. Inger eriksson är en av kfs förhandlare och rådgivare, med en gedigen erfarenhet och kunskap. Efter 27 år på Katrineholms Energi var hon med vid starten av kfs 1988, först utlånad som resurs från ett av de första medlemsföretagen. Efter att ha deltagit i kfs allra första kurs, vilken hon tyckte var usel, blev hon anställd. Sedan 1991 har hon kört samtliga kfs kurser i Avtal och löner, och leder numera även andra kfs-utbildningar. Efter de första kfs-kurserna började deltagarna att Praktiskt erfarenhet av det som lärs ut Inger har dessutom den ovanliga kompetensen att hon har praktiskt erfarenhet av det mesta hon talar om, bland annat att räkna löner. När hon tog över personaljobbet på Katrineholms Energi räknades lönerna ut manuellt med skrivplatta, varför Inger förstår HUR man ska räkna för att se om uträkningen är realistisk och hur man bör tänka för att få det rätt. Hon räknar dock aldrig ut löner åt våra medlemsföretag då skulle hon snabbt få en heltidssysselsättning men kan titta över om exempelvis en ferielöneberäkning ser korrekt ut. Inger har mångårig erfarenhet av kommunavtalet Allmänna Bestämmelser som ligger till grund för många branschavtal. Hon var med på den tiden då inte vem som helst fick ringa till Kommunförbundet. Detta är ett av skälen till att kfs har valt att ge medlemsföretagen fasta kontaktpersoner som kan svara på det mesta, till lättnad för många personalare. KFS kan hantera allt från ax till limpa Just erfarenheten av hur det fungerar i praktiken gör Inger särskilt uppskattad, och liksom kfs andra förhandlare har hon genom åren fått de flesta frågor och kan därför besvara det mesta. Att Inger och hennes kolleger älskar medlemskontakter och nästan alltid finns tillgängliga, underlättar för medlemmarna att vara riktigt nöjda med den medlemsservice som kfs kan erbjuda och känner att medlemskapet verkligen är till nytta. Glöm inte att Fråga Inger om du får problem! kfs verksamhetsplan 2011 13
KFS vill vara arbetsgivarens stöd inom alla tänkbara områden Bli en attraktiv arbetsgivare 2000-talets arbetstagare ställer stora krav på sina arbetsgivare. Snart blir pensionsavgångarna större än ungdomarnas inflöde på arbetsmarknaden. Konkurrensen om de unga och välutbildade blir allt större. kfs vill stötta våra medlemsföretag inför framtidens utmaningar. Ett ledarskap som långsiktigt klarar att utveckla organisationen är ett hållbart ledarskap som skapar vinnande företag. I 130000 125000 120000 115000 en värld där service och tjänster blir viktigare, ökar fokus på medarbetarnas motivation och inställning. Arbetsmiljöfrågorna består inte längre enbart av fysiska förutsättningar, utan inkluderar också värderingar, trygghet, samarbete, motivation, kunskap, hälsa och ledarskap. Faktum är att arbetsmiljön idag ses som en av de viktigaste ingredienserna i ett företags varumärke, vilket i sin tur ligger till grund för arbetsplatsens attraktivitet. 110000 105000 Arbetsmiljön är idag en av arbetsgivarnas viktigaste konkurrensfördelar konkurrensfördel. För att inspirera och förmedla idéer kring hur arbetsplatsen kan utformas för att främja medarbetarnas hälsa driver kfs projektet Friskare Företag, dit en referensgrupp med fackliga organisationer är knuten. kfs följer fortlöpande utvecklingen kring arbetsgivarens rehabiliteringsansvar och bevakar förändringar i lagar och regelverk. Vi distribuerar även ett nyhetsbrev som riktar sig till arbetsmiljöansvariga eller motsvarande i energibolagen. Riktigt nöjda deltagare i KFS utbildningsprogram kfs omfattande och omtyckta kursverksamhet ingår i de flesta fall i medlemskapet. Kursutbudet utvecklas TILLTRÄDANDE UNGDOMAR OCH ÅLDERSAVGÅNGAR TILL/FRÅN ARBETSKRAFTEN PERIODEN 2008-2020 Inspiration och kunskap i projektet Friskare Företag De arbetsgivare som engagerar sig och främjar medarbetarnas möjlighet till förbättrad hälsa har en stor 100000 95000 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Tillträdande ungdomar Åldersavgångar Källa: Arbetsförmedlingen och SCB 14 kfs verksamhetsplan 2011
kontinuerligt och speglar medlemsföretagens önskemål. Förutom kurser i arbetsrätt och förhandlingsteknik erbjuds utbildning i allt ifrån ledarskap till arbetsmiljö. De flesta genomförs i egen regi, kompletterade med inhyrd expertkompetens och genom att samarbeta med utbildningsföretag som ifl/handelshögskolan och StyrelseAkademien. kfs skräddarsydda utbildningar till självkostnadspris har blivit alltmer efterfrågade. Våra utbildningar ska vara inspirerande med proffsig och innehållsrik dokumentation. De nästan 700 personerna som 2010 deltog i något av kfs trettio utbildningstillfällen, gav ett snittbetyg på 4,4 på en femgradig skala. KFS-dagar och KFS Ordförande/VD-dagar För att inspirera och utveckla ledarskapet skapar kfs även andra arenor för nätverkande; på våren KFSdagarna och på hösten KFS Ordförande/VD-dagar. Målet är att våra medlemmar ska tycka att kfs erbjuder en ledande plattform för kunskaper om bolagsledning och -styrning, och att samhällsfrågorna speglas och reflekteras på ett beaktansvärt sätt. Vi vill att de stora årliga konferenserna ska vara årets mest utvecklande dagar. De ska ge bolagsledningarna nyttiga kunskaper och erfarenheter och vara en viktig del i ledningarnas personliga utveckling. Ett annat syfte är att nätverkandet med andra företag inom samma bransch, från hela landet, ska vidga vyerna och skapa goda utvecklingstankar för framtiden. Nätverkande på personalchefsnätverket KFS Personalchefsnätverk syftar till att ge våra medlemsföretags personalchefer tillfälle att i organiserad form träffa varandra för informations- och erfarenhetsutbyte. För ömsesidigt kunskapsutbyte deltar även kfs förhandlare i mötena. Programinnehållet tas fram i samverkan mellan kfs och nätverket. För att utveckla arbetsformerna kommer en undersökning bland nätverkets medlemmar att genomföras under 2011. Uppföljare till I samhällets tjänst Som ett sätt att profilera kfs medlemsföretag som attraktiva arbetsgivare och beskriva de samhällsnyttiga verksamheternas unika uppdrag och framtidsutsikter kommer en uppföljare av I samhällets tjänst från 2004 att produceras. Mycket har hänt inom de traditionellt offentliga verksamheterna och med en ny omvärldsanalys vill vi ge de samhällsnyttiga verksamheterna i kommunerna argumentation i sin strävan att rekrytera och behålla personal. jurist/rådgivare KATARINA BERGSTRÖM 08-556 009 77 katarina.bergstrom@kfs.net Som jurist vill jag bidra med stöd och kunskap så att KFS medlemsföretag blir attraktiva arbetsgivare med bra personalpolitik; har en nära dialog med sina anställda och vet vad som är rätt och fel enligt lag och avtal och helst aldrig hamnar i domstol. kfs verksamhetsplan 2011 15
KFS-företagens Trygghetsfond länken mellan jobben Ibland tvingas man till personalneddragningar. Då kan Trygghetsfonden vara ett stöd och till nytta både för individen och företaget. Målet är att stötta företaget så att uppsägningar inte behövs. Om det inte är möjligt stöttar fonden anställda med hjälp till självhjälp fram till en ny sysselsättning. Trygghetsfonden finansierar åtgärder för att uppsagda ska få ny sysselsättning. Samtliga anställda i ett kfs-företag, under vdnivå, med minst ett års tillsvidareanställning, med lägst 16 timmars arbetstid per vecka omfattas. * Prövningen görs alltid individuellt och behovsanpassat. Trygghetsfondens roll är att vara länken mellan jobben. Fonden bygger på ett kollektivavtal. Det operativa arbetet sköts av Beredargruppen, med representanter från både arbetsgivare och fack. Gruppen arbetar i gott samförstånd och möts nio gånger om året. Operativt ansvarig är kfs förhandlare Annelie Elmertoft. Personligt och individuellt stöd Processen inleds med företagets ansökan. Varje enskilt ärende bedöms individuellt av Beredargruppen. 2010 beviljades 101 individuella ansökningar, motsvarande ungefär tre promille av kfs-företagens anställda. Därefter kan den uppsagda kontakta Annelie Elmertoft för att diskutera framtiden. Stödet kan innefatta både ekonomiskt stöd och personlig rådgivning. Maxbeloppet för en uppsagds olika stödåtgärder är 7,5 prisbasbelopp, d v s 321 000 kronor. Om man får ett arbete med sämre lön finns möjlighet att under en period få ekonomisk utfyllnad. Den som arbetat i ett kfs-företag i minst fyra år får även age, en utfyllnad på a-kasseersättningen. Har företaget andra möjligheter än att säga upp * Branscherna Personlig assistent omfattas ej och Läns- och Regionsmuséerna har andra lösningar. personal är det viktigt att Trygghetsfonden får vara med i ett tidigt skede för att kunna bidra till andra lösningar, exempelvis kompetensutveckling för att klara nya arbetsuppgifter. Fonden ska då vara delaktig under hela processen. Den som bedriver omställningsarbetet på företaget har alltid möjlighet att kontakta fonden för att få råd eller bolla idéer. Trygghetsfonden ska vara länken mellan jobben. Finansierar åtgärder för att uppsagda ska få ny sysselsättning Vid den personliga kontakten hittar man formerna för hur den uppsagde ska kunna gå vidare, och vad som kan behövas för att få ett nytt jobb. Det kan vara körkort för att få ett säljjobb, en coach för att komma igång med arbetssökandet eller ekonomiskt stöd för att köpa in nödvändigt material till sin nya egna verksamhet. Stödet ska vara det som individen behöver bäst, när det behövs som mest för att så snart som möjligt komma i ny sysselsättning. Kurser av hobbykaraktär godkänns inte. Att bli uppsagd är ofta en stor kris i livet. Det är en resa att gå från oro, sorg och ilska över att ha förlorat sitt jobb, till att söka sin egen väg och göra aktiva val för framtiden. Även om det är svårt att se det just då, kan en uppsägning innebära utveckling och nytändning och chans till ett nytt liv. KFS-företagens Trygghetsfond KFS-företagens Trygghetsfond är en stiftelse utifrån ett kollektivavtal mellan KFS och de stora fackliga organisationerna på KFS område. KFS sköter förvaltning, administration och handläggning av ärenden. KFS förhandlare Annelie Elmertoft arbetar ungefär halvtid med Trygghetsfonden. Kapitalet skall vara lägst 75 miljoner kronor i april, är för närvarande högre, och har helt byggts upp av medlemsavgifter och avkastningen på kapital. År 2011 är avgiften för dem som varit med i ett år 0,15 % och för nya medlemmar 0,25 %. För stödinsatser till uppsagda omsatte Trygghetsfonden preliminärt 9 miljoner år 2010, 13 miljoner kronor år 2009 och 17 miljoner år 2008. Fonden förvaltas av Handelsbanken, med en placeringspolicy på 50 % räntebärande papper, 30 % globala aktier och 20 % svenska aktier. 16 kfs verksamhetsplan 2011
rådgivare trygghetsfonden ANNELIE ELMERTOFT 08-556 009 75 annelie.elmertoft@kfs.net En uppsagd ska alltid känna sig välkommen att kontakta vår Trygghetsfond. Jag är stolt över att kunna göra skillnad och försöker positivt, professionellt och personligt vara bollplank och möta varje individ där den är, för att de ska våga tro på framtiden. PENSIONSAVTAL PA KFS tryck oktober 2009 Kommunala Företagens Samorganisation, KFS Svenska Kommunalarbetareförbundet, Kommunal Facket för Service och Kommunikation, SEKO Svenska Transportarbetareförbundet SKTF Tjänstemannaförbundet HTF Ledarna Vårdförbundet Civilingenjörsförbundet, CF/Civilekonomerna, CR Förtecknade SACO-förbund Lärarnas Samverkansråd KFS Konfliktfond KFS Konfliktfond kan ses som en försäkring vid en konflikt på arbetsmarknaden. Om ett medlemsföretag skulle drabbas, kan det få ersättning från Konfliktfonden. Hittills har medlemsföretagen varit förskonade från några större konflikter och utbetalning av ersättning har endast skett i något enstaka fall. Konfliktfonden förvaltas av kfs och förvaltningen följer samma regler som gäller för kfs-företagens Trygghetsfond. Egna premiebestämda pensionsavtalet PA-KFS 09 kfs har för medlemsföretagen tagit fram en egen pensionsplan PA-KFS 09 som är helt premiebestämd. Företagen kan därför på förhand beräkna kostnaderna för premierna för pensioner, vilket underlättar budgetarbetet. Avtalet gäller för samtliga avtalsområden med undantag för Personlig Assistans. Det gamla pa-kfs gäller övergångsvis för vissa åldersgrupper inom berörda avtalsområden. Pensionsvalet pv fungerar som valcentral för PA-KFS 09 och är även ansvarigt för information kring pensionsvalet. kfs ansvarar precis som tidigare för information kring gamla pa-kfs. receptionist YVONNE ANDERSSON 08-556 009 66 yvonne.andersson@kfs.net Som receptionist vill jag att alla ska känna sig välkomna till KFS. Jag ser till att alla telefonsamtal så snabbt som möjligt når rätt KFS:are och tar väl hand om våra besökare och kursdeltagare. kfs verksamhetsplan 2011 17
17 kfs verksamhetsplan 2011
Framtiden väntar för ett starkt och självständigt KFS Efter flera års förhandlingar med skl är fusionsprocessen mellan kfs och skl/pacta avbruten och avslutad. kfs måste nu snabbt, tydligt och trovärdigt informera medlemmar och omvärlden om fördelar med ett medlemskap i kfs. Utgångspunkten är ett kfs i första hand som fortsatt självständigt förbund, i andra hand i tänkbara allianser. En rätt upplagd fusion mellan kfs och Pacta skulle ha gynnat båda organisationernas medlemmar och ägare, och på ett kraftfullare sätt kunnat bidra till utveckling av den affärsmässiga samhällsnyttan. skl:s förslag till fusion gav dock alltför begränsade möjligheter att säkra och utveckla branschanpassade avtal utifrån medlemsföretagens behov. skl:s inställning talade för att den nya organisationen inte skulle bli vare sig självständig eller medlemsstyrd. Det har varit prioriterat för oss på kfs, som konsekvent har utgått ifrån styrelsens beslut från november 2008, samt synpunkter från branschråden och medlemsenkäten, med följande krav: Hög medlemsservice Medlemsstyrd organisation Branschanpassade avtal En självständig rätt att träffa avtal Till detta kom stämmobeslutet i maj 2010, med anledning av två motioner om fusionsprocessen: att nogsamt samla in olika branschers och medlemsföretags synpunkter, att på en bredare bas informera om den riskanalys som kfs redan har tagit fram, att sammanställa trender och tendenser och kfs position på sin särskilda marknad, att fortsätta fusionsprocessen så att medlemmarna till stämman 2011 har ett ordentligt genomarbetat förslag att ta ställning till. Dessa beslut, kompletterade med skl/pactas annorlunda syn på ett nytt förbunds ställning och roll, tydliggjorde en bristande samsyn på en fusion. Nu går En medlemsstyrd organisation är KFS grundbult kfs vidare och följer våra medlemmars önskemål och krav för att även i framtiden kunna erbjuda rätt stöd och tjänster. Inte bara kommunala bolag Vårt föränderliga samhälle kräver ständiga omstruktureringar. Förvaltningar bolagiseras, bolag privatiseras, tjänster upphandlas på marknaden och nya samarbetsformer mellan privat och offentligt prövas. Vi har förstått att företag som drivs i privat regi och verkar inom den kommunala sektorn uppskattar närheten till och kunskapen om den kommunala sektorn. Men de vill inte sitta i knäet på uppdragsgivaren. Drygt 20 procent av våra medlemsföretag är privatägda. Hos kfs får de både närhet och en viss distans till uppdragsgivarnas organisation, skl. En fusion som skulle innebära att skl var den bärande organisationen var otänkbar för ett stort antal av våra medlemsföretag. Många varslade om att de i så fall skulle söka sig till en annan arbetsgivarorganisation. Det stärker oss i tron att ett självständigt medlemsstyrt kfs verkligen behövs. Vår stora utmaning inför 2011 är att tydliggöra värdet av ett medlemskap i kfs. Vi behöver säkerställa att de flesta av våra medlemmar stannar, men också utöka antalet medlemmar. Därför måste vi anpassa och utveckla vår verksamhet och se över vår roll hos Sveriges kommunala bolag för att fortsätta kunna ge den service som kfs medlemmar, nuvarande och framtida, förväntar sig. Och kanske aningen överträffa deras förväntningar. Nu går KFS vidare och följer våra medlemmars önskemål och krav för att även i framtiden kunna erbjuda rätt tjänster och stöd kfs verksamhetsplan 2011 19
En framtid som självständigt förbund kfs bästa stöd är våra medlemmar och vår styrelse. Ett aktivt samarbete mellan kansli, medlemmar och styrelse med ett gemensamt budskap är grunden för att behålla och utveckla ett starkt och självständigt kfs. Satsning på nya medlemsföretag Vi har en stor marknad presumtiva medlemmar, omfattande upp emot 1.000 företag med ca 80.000 anställda. kfs vill vara det naturliga och logiska valet samt det lockande alternativet för så många av dessa samhällsnyttiga verksamheter som möjligt. Vi vill inför avtalsrörelsen 2012 bredda verksamheten och erbjuda olika typer av avtal för olika behov och förbereder nu dessa förändringar. I vissa branscher flyter verksamheterna ofta ihop genom ny teknik. En möjlighet är att dessa branschavtal slås ihop under ett paraply. Många bolag ingår i större bolagskoncerner. Det kan uppfattas som administrativt krävande att behöva Vi vill inför avtalsrörelsen 2012 bredda verksamheten och erbjuda olika typer av avtal för olika behov och förbereder nu dessa förändringar hantera olika kollektivavtal i en integrerad koncern. Om det är medlemmarnas önskemål förhandlar kfs gärna fram koncernanpassade avtal. För bolag som är djupt integrerade i den förvaltningskommunala verksamheten är det viktigt att skapa möjligheter till hängavtal mot de kommunala avtalen. kfs ska också utveckla vår service till att mer aktivt rikta sig mot bolagens ägare, eftersom det i många fall är kommunen som hanterar arbetsgivarfrågorna åt sina bolag. Fler och utökade samarbeten för bättre service kfs vill vara ett stöd för medlemsföretagen även i frågor som inte ligger inom vår kärnverksamhet. Vi har därför ett antal samarbeten med beprövade leverantörer, merparten inom kompetensutveckling. Vårt samarbete med Skandia vad gäller sjukvårdsförsäkringen Tillbaka till arbetet samt deras rehabiliteringsförsäkring är sedan flera år mycket uppskattat. Genom ett nystartat samarbete med Marsh ab kan kfs till ett konkurrenskraftigt pris tillhandahålla stöd i upphandling av sakförsäkringar samt en ansvarsförsäkring för skadestånd och upphandlingsskadeavgift enligt lou och luf. Ordförande/VD-konferenser ska ge bolagsledningar nyttiga kunskaper så att de kan utveckla sina företag. Här debatterar Lars-Erik Forsgårdh, Anna Thoursie, Bengt Westerberg och Meg Tivéus under moderator Göran Cars 20 kfs verksamhetsplan 2011
Vi tittar också på att i högre grad samarbeta med fler organisationer, exempelvis: skl: Mot bakgrund av den nära kopplingen mellan skl:s och kfs medlemmar bör förhållandet kännetecknas av goda relationer. kfs avser bidra till att skapa goda relationer för att uppnå ett konstruktivt och nära samarbete. Pacta: Pacta (kff) grundades som komplement till kfs med inriktning på kommunalförbund men har med åren utvecklats till att konkurrera om samma medlemmar. Pacta fokuserar på landstingssektorn och kommunalförbund medan kfs har större tyngd på den kommunägda sektorn inom energi-, renhållnings- och va-bolag. Fastigo, kfo och Arbetsgivaralliansen: kfs har länge haft nära relationer med dessa specialiserade arbetsgivarorganisationer, framförallt på vd-nivå. kfs och Fastigo har på senare tid även samverkat på tjänstemannanivå. Ett utvecklat samarbete med någon eller några av dessa organisationer torde vara positivt för kfs verksamhet. Branschorganisationerna: kfs bör inleda och utveckla ett gott samarbete med våra medlemmars branschorganisationer, exempelvis Svenskt vatten, Svensk energi, Svensk fjärrvärme, Avfall Sverige, Bussbranschen och Länsmuséernas samarbetsråd. kfs bör dessutom underlätta för branschsamarbeten där branschorganisationer saknas. Fackliga parter: kfs vill uppnå en samsyn för ytterligare branschanpassningar med avtal som stärker och utvecklar företagen. Vi vill även kunna erbjuda kommunanpassade eller koncernanpassade avtal. Arbetet kommer att kräva genomgripande diskussioner med våra fackliga motparter. För att lyckas med ovanstående ska vi nu 1. Göra en analys av marknaden 2. Enas om ett tydligt budskap om vad kfs ska stå för 3. Se över varumärket och integrera budskapet 4. Förstärka kommunikationen Samarbeten kan stärka medarbetarna Förhandlingssidan måste ges utrymme för kompetensutveckling och fördjupning. För att uppnå kostnadseffektivitet ser vi över möjligheten till samarbeten med andra organisationer. De skulle kunna leda till gemensamma personalutbildningar i arbetsrätt och arbetsmiljö samt kunna poola resurser. kfs bör även överväga samarbete med fristående konsultföretag inom rådgivningssektorn. skl är en organisation med betydande resurser och ett gott samarbete i sakfrågor skulle kunna gynna kfs medlemsföretag. En förstärkning av resurser kan förutom genom samarbeten ske med utökade egna resurser eller genom att hyra in konsulter. Viss expertkompetens måste dock säkerställas internt och det krävs en tydlighet när det gäller ansvar och uppdrag. förhandlare PER WIRYTH 08-556 009 57 per.wiryth@kfs.net Tillgänglighet och närhet är ledstjärnor och det är ett absolut imperativ att komma ihåg att medlemmarnas behov och krav är styrande för KFS verksamhet. En komponent är lönestatistik som ett fungerande verktyg i revisionen. Vi finns till för medlemsföretagen. KFS bör dessutom underlätta för branschsamarbeten där branschorganisationer saknas förhandlare GIGGI LANGLET 08-556 009 55 giggi.langlet@kfs.net För att inspirera och utveckla ledarskapet träffas upp emot 300 medlemmar på KFS-dagarna Jag vill att våra företag ska känna att vi är till för dem. Kombinationen hög och rätt kompetens, suverän tillgänglighet och ett stort hjärta tror jag gör oss framgångsrika. kfs verksamhetsplan 2011 21
ekonomichef MONIKA NÄTTER 08-556 009 53 monika.natter@kfs.net KFS fokuserar på att våra medlemmar skall få största möjliga utdelning i form av service och efterfrågade aktiviteter i förhållande till sin årsavgift. Som team arbetar vi hårt för att göra våra medlemsföretag nöjda och min roll är att ansvara för att ekonomi och redovisning blir affärsmässig. Vi är också en lagom stor grupp som gör att relationerna utåt och inåt blir riktigt bra! I en serviceorganisation som KFS gäller andra mål än strikt företagsekonomiska. Målen kan vara svåra att kvantifiera. förhandlare KLAS BERGSTRÖM 08-556 009 72 klas.bergstrom@kfs.net För mig är KFS en småskalig arbetsgivarorganisation som ger god och personlig service till våra medlemsföretag. Jag vill ge en individuell och personlig service till våra medlemmar. 22 kfs verksamhetsplan 2011