1(6) Denna kursplan har ersatts av en nyare version. Den nya versionen gäller fr.o.m. Vårterminen 2016 Kursplan Institutionen för naturvetenskap och teknik Förskolepedagogik III, 30 högskolepoäng Early Years Education III, Intermediate Course, 30 Credits Kurskod: NO1009 Utbildningsområde: Undervisningsområdet Verksamhetsförlagd utbildning Tekniska området Huvudområde: - Högskolepoäng: 30 Annat område: Naturvetenskaplig omvärldsorientering Ämnesgrupp (SCB): Utbildningsnivå: Grundnivå Fördjupning: GXX Inrättad: 2012-08-29 Senast ändrad: 2013-09-25 Giltig fr.o.m.: Vårterminen 2014 Beslutad av: Prefekt Övrigt inom naturvetenskap Mål Mål för utbildning på grundnivå Utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas - förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar, - förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och - beredskap att möta förändringar i arbetslivet. Inom det område som utbildningen avser ska studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att - söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå, - följa kunskapsutvecklingen, och - utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området. (1 kap. 8 högskolelagen) Kursens mål Kunskap och förståelse Efter avslutad kurs ska den studerande - kunna redogöra för vattnets kemiska och fysikaliska egenskaper, - kunna beskriva vattnets kretslopp, - kunna identifiera ett urval av spår, knoppar och vinterståndare, - visa kunskap om hur olika organismgrupper har anpassats för att klara vintern, - visa kunskap om och kunna diskutera olika pedagogiska teorier om barns lärprocesser i förhållande till estetik, lek och experimentellt undersökande, - visa kunskap om och kunna diskutera pedagogens roll i barns lärande i förhållande till estetik, lek och experimentellt undersökande, - ha ökade kunskaper om förskolans pedagogiska verksamhet utifrån didaktiska teorier och perspektiv på barns lek och lärande, - ha ökade kunskaper och förståelse för förskollärares arbete och ledarskap i relation till omsorg och lärande, - visa kunskaper om förskollärares uppdrag och ansvar avseende barns rörelse och lek i olika sammanhang,
2(6) - visa kunskaper om och kritiskt kunna granska teoretiska perspektiv om yngre barns rörelseutveckling och lek, - ha kunskap om olikartade didaktiska val för att stimulera samt leda rörelse, dans och lek, - visa grundläggande kunskaper om människokroppens rörelseapparat, sinnen och hjärnans utveckling, - visa kunskaper om och förståelse för förskollärarens uppdrag avseende miljön som pedagogisk resurs, - visa kunskaper om och kritiskt granska olika teoretiska perspektiv samt nationell och internationell forskning om olikartade miljöer för lärande, - kunna diskutera miljöns påverkan på hur fantasi, kreativitet, lek, lärande och undersökande verksamhet möjliggörs för alla barn, och - ha kunskap om vanliga växter och djur i närmiljön om våren. Färdighet och förmåga Efter avslutad kurs skall den studerande kunna - använda estetiska lärprocesser som verktyg för att leda och stödja barns utveckling och lärande, - planera och genomföra pedagogisk verksamhet med rytmik som metod, - stödja och leda barns utveckling av ett experimentellt undersökande av omvärlden, - utifrån förskolans styrdokument och didaktiska val, självständigt och i samråd med andra planera, leda och utvärdera estetisk och naturvetenskaplig verksamhet i förskolan, - dokumentera och systematisera egna och andras erfarenheter och relatera detta till relevant litteratur och forskning, - på ett kvalificerat sätt kommunicera och samverka med barn och personal i förskolans vardagliga verksamheter, - visa förståelse för rörelse och lek i förhållande till samhällsförändringar och ett interkulturellt förhållningssätt, - diskutera och problematisera de didaktiska val som styr barns rörelse och lek, - granska hur institutionella, pedagogiska miljöer påverkar verksamhetens innehåll i förhållande till barns lek, skapande och undersökande verksamhet, - ha insikter om hur interaktiva hjälpmedel kan användas för att stimulera och utmana barns lek och lärande, och - planera och skapa miljöer som utmanar barns lek, utveckling, skapande och lustfyllda lärande. Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter avslutad kurs har den studerande förmåga att - diskutera och problematisera kulturmöten och mångfald i förhållande till ämnet naturvetenskap och estetiska ämnen, - visa ett professionellt förhållningssätt gentemot alla barn, deras vårdnadshavare och förskolans personal, - reflektera över didaktiska val och handlingsalternativ som utmanar barns naturvetenskapliga och estetiska lärande, - följa och värdera den nationella och internationella forskning som behandlar innebörden av barns utveckling, rörelse och lek, - följa och värdera den forskning som behandlar miljöer för pedagogisk verksamhet ute och inne, och - värdera och problematisera verksamhetens innehåll i förhållande till den miljö förskolebarn vistas i samt det material som används för att stimulera och tillvarata barns lek, utveckling, skapande, omsorg och lärande. Kursens huvudsakliga innehåll Delkurs 1, Experiment, skapande och lek, 7,5 hp (Experiments, Art and Play, 7,5 Credits) I delkursen fokuseras experimentet som undersökande verktyg. Färdighet i att självständigt formulera frågeställningar och hypoteser samt att följa upp detta med experiment och utvärderingar prövas. Barns experimenterande undersöks och problematiseras. Att undersöka omvärlden via tekniska konstruktioner prövas också. Ämnesmässigt centreras delkursen kring växters och djurs anpassningar till vintern. Is, vatten, snö och ånga behandlas. Olika former av bildskapande processer och rytmik ingår i kursen. Delkursen behandlar också pedagogens roll i barns lärande. Delkurs 2, Verksamhetsförlagd utbildning, 7,5 hp (Placement Studies, 7,5 Credits) Delkursen är verksamhetsförlagd och genomförs i förskolan. Innehåll och mål är nära relaterade till de innehållsområden, ämnen och ämnesdidaktiska studierna som lästs under utbildningen. Under kursen ska den studerande utveckla fördjupad förståelse för förhållande mellan teoretiska studier och förskolan verksamhet. Kursen fokuserar på förskollärares uppdrag, didaktiska val och ledning av estetisk och naturvetenskaplig verksamhet. Delkurs 3, Rörelse och lek, 7,5 hp (Movement and Play, 7,5 Credits)
3(6) Delkurs 3 ses som en fördjupning av delkursen "Lek, utveckling, omsorg och lärande", i Förskolepedagogik I, med barns rörelse- och lekutveckling som ett nytt perspektiv. Sensomotorisk utveckling och lekens betydelse kopplas här till flera aspekter. Delkursen behandlar även rörelse i förhållande till musik och dans. Kopplingar görs till vårt behov av rörelse och näring samt människokroppens rörelseapparat, sinnen och hjärnans utveckling. Delkurs 4, Miljöer som pedagogisk resurs, 7,5 hp (Using Different Settings as an Educational Resource, 7,5 Credits) Delkurs 4 knyter framför allt an till den tidigare delkursen "Utomhuspedagogik och hållbar utveckling", i Förskolepedagogik II, där utemiljön undersöks som pedagogisk resurs. I kursen jämförs olika ute- och innemiljöer för att analysera och värdera deras olika förutsättningar att stimulera och tillvarata barns lek, utveckling, skapande och lärande. Delkursen behandlar varierande pedagogiska material med olika funktioner och svårighetsgrad, där även IKT ingår. Kursen ger dessutom teoretiska, historiska och internationella perspektiv på miljöer för lek och lärande där leksaker, böcker och andra material av skilda slag studeras, diskuteras och problematiseras. Egna undersökningar görs för att utvärdera och utveckla olika miljöers betydelse för alla barns lek. Skapande och undersökande verksamhet möjliggörs. Årstidstemat som löper genom hela året följs upp med studier av olika naturmiljöer och dess vanliga växter och djur om våren. Studieformer Obligatoriska moment såsom exkursioner, skapande verksamhet, laborationer och seminarier varvas med föreläsningar i delkurs 1, 3 & 4. I delkurs 2 är all undervisning obligatorisk och består av verksamhetsförlagd utbildning och seminarium. Vid frånvaro från obligatoriskt utbildningsmoment avgör examinator om momentet kan tas igen vid annat schemalagt undervisningstillfälle av samma slag. I annat fall hänvisas den studerande till nästa kurstillfälle. Undantagsvis kan examinator besluta om ersättningsuppgifter. Dessa ska i så fall genomföras före eller i nära anslutning till kursens slut. Vid frånvaro från den verksamhetsförlagda utbildningen skall den studerande i samråd med arbetslag/vfu-lärare komplettera denna inom kursens ram. Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning och/eller handledning under den tid som angavs för kurstillfället som den sökande blivit antagen till (se universitetets antagningsordning). Därefter upphör rätten till undervisning och/eller handledning. Examinationsformer Experiment, skapande och lek, del 1/2, 4 högskolepoäng. (Provkod: 0101) Salstentamen Experiment, skapande och lek, del 2/2, 3,5 högskolepoäng. (Provkod: 0102) Individuell löpande estetisk portfolio. Verksamhetsförlagd utbildning inr. förskola, del 1/2, 3,5 högskolepoäng. (Provkod: 0201) Individuell skriftlig uppgift. Verksamhetsförlagd utbildning inr. förskola, del 2/2, 4 högskolepoäng. (Provkod: 0202) Genomförd verksamhetsförlagd utbildning dokumenterad i underlag från VFU-förskola. Rörelse och lek, del 1/2, 4 högskolepoäng. (Provkod: 0301) Salstentamen. Rörelse och lek, del 2/2, 3,5 högskolepoäng. (Provkod: 0302) Gruppvis praktisk uppgift med skriftlig dokumentation och muntlig presentation, samt enskilt praktiskt arbete. Miljöer som pedagogisk resurs, del 1/3, 3 högskolepoäng. (Provkod: 0401) Enskild muntlig framställning, med hjälp av IT-hjälpmedel, utifrån vald frågeställning. Miljöer som pedagogisk resurs, del 2/3, 1,5 högskolepoäng. (Provkod: 0402) Deltagande vid obligatoriska seminarier, exkursioner och praktiska/estetiska moment. Miljöer som pedagogisk resurs, del 3/3, 3 högskolepoäng. (Provkod: 0403) Individuell estetisk portfolio.
4(6) För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Betyg Enligt 6 kap. 18 högskoleförordningen ska betyg sättas på en genomgången kurs om inte universitetet föreskriver något annat. Universitetet får föreskriva vilket betygssystem som ska användas. Betyget ska beslutas av en av universitetet särskilt utsedd lärare (examinator). Enligt föreskrifter om betygssystem för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (rektors beslut 2010-10-19, dnr CF 12-540/2010) ska som betyg användas något av uttrycken underkänd, godkänd eller väl godkänd. Rektor eller den rektor bestämmer får besluta om undantag från denna bestämmelse för en viss kurs om det finns särskilda skäl. Som betyg på kursen används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). Experiment, skapande och lek, del 1/2 Experiment, skapande och lek, del 2/2 Verksamhetsförlagd utbildning inr. förskola, del 1/2 Verksamhetsförlagd utbildning inr. förskola, del 2/2 Rörelse och lek, del 1/2 Rörelse och lek, del 2/2 Miljöer som pedagogisk resurs, del 1/3 Miljöer som pedagogisk resurs, del 2/3 Miljöer som pedagogisk resurs, del 3/3 För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Särskild behörighet och andra villkor Förskolepedagogik I, 30 högskolepoäng samt delkurs 3, Verksamhetsförlagd utbildning, 7,5 högskolepoäng inom Förskolepedagogik II, 30 högskolepoäng. För ytterligare information se universitetets antagningsordning. Tillgodoräknande av tidigare utbildning Student som tidigare genomgått utbildning eller fullgjort annan verksamhet ska enligt högskoleförordningen tillgodoräknas detta som en del av den aktuella utbildningen under förutsättning att den tidigare utbildningen eller verksamheten uppfyller vissa krav. För ytterligare information se universitetets lokala regler för tillgodoräknanden. Övriga föreskrifter För att få Väl Godkänd (VG) på hel kurs krävs VG på minst 3 av de 4 delkurserna.
5(6) Kurslitteratur och övriga läromedel Obligatorisk litteratur Sellgren, Germund (senaste upplagan) Naturpedagogik Malmö: Gleerups, 256 sidor Delkurs 1: Obligatorisk litteratur Barber, Barrington (2013) Teckningskonstens grunder - En professionell guide för konstnärer Stockholm: Barthelson Förlag, 208 sidor Elfström, Ingela, Nilsson, Bodil, Sternar, Lillemor & Wehrner Godée, Christina (2008) Barn och naturvetenskap - upptäcka, utforska, lära Stockholm: Liber, 180 sidor Harlen, Wynne (red.) (2008) Våga språnget! Om att undervisa barn i naturvetenskapliga ämnen Stockholm: Almqvist & Wiksell, 152 sidor Henriksson, Anders (2012) Iris Biologi 1 Malmö: Gleerups, 328 sidor Strandberg, Leif (2013) Vygotskij i praktiken: bland plugghästar och fusklappar Stockholm: Nordstedts, 212 sidor Delkurs 2: Obligatorisk litteratur Lpfö98, Läroplan för förskolan Stockholm: Utbildningsdepartementet och Fritzes, (1998), Reviderad 2010. Hämtas på www.skolverket.se OBS! Se nedan under Tillägg och kommentarer! Pramling Samuelsson, Ingrid & Pramling, Niklas (red.) (2008) Didaktiska studier. Från Förskola och skola Malmö: Gleerups Utbildning AB, 176 sidor, Valda delar Delkurs 3: Obligatorisk litteratur Lpfö 98. Läroplan för förskolan Stockholm: Utbildningsdepartementet och Fritzes, (1998), Reviderad 2010. Hämtas på www.skolverket.se Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, Lgr11 Stockholm: Utbildningsdepartementet och Fritzes, (2011), Delar ur kapitel 1 och 2. Hämtas på www.skolverket.se Barber, Barrington (2013) Teckningskonstens grunder - En professionell guide för konstnärer Stockholm: Barthelson förlag, 208 sidor Klingberg, Torkel (2011) Den lärande hjärnan Stockholm: Natur & kultur, 200 sidor Larsson, Håkan & Fagrell, Birgitta (2010) Föreställningar om kroppen: kropp och kroppslighet i pedagogisk praktik och teori Stockholm: Liber, 327 sidor Skarre Aasebo & Melhuus, Cathrine (2007) Rum för barn, rum för kunskap Stockholm: Liber, 181 sidor Söderman, Johan & Riddersporre, Bim (red.) 2012 (1:a utg.) Musikvetenskap för förskolan
6(6) Stockholm: Natur & kultur, 190 sidor Wålin-Öster, Cecilia (1997) Uppleva, känna, skapa! Inspirationsbok i estetisk verksamhet Borlänge: Förlags AB Björnen, 112 sidor Delkurs 4: Obligatorisk litteratur Björklid, Pia (2005) Lärande och fysisk miljö. En kunskapsöversikt om samspelet mellan lärande och fysisk miljö i förskola och skola Stockholm: Myndigheten för skolutveckling, 207 sidor. Hämtas från www.skolverket.se Boldeman, Cecilia, Dal, Henrik, Blennow, Margareta m.fl. (2005) Förskolemiljöer och barns hälsa. En studie av hur förskolegårdar kan påverka barns fysiska aktiviteter och solexponering Stockholm: Stockholms läns landsting., 41 sidor. Hämtad 2013-09-04 på www.folkhalsoguiden.se/upload/barn-%20och%20ungdomar/scamper%20-%20f%c3%b6rskolemilj%c3%b6er%2 [Rapport] Henriksson, Anders (2012) Iris. Biologi kurs I Malmö: Gleerups, 328 sidor Lärarförbundet (utg.) (2008) "Naturvetenskap och miljö I förskola och förskoleklass" Temaserie från Tidningen Förskolan, nr 9 Stockholm: Lärarförbundets förlag, Valda artiklar: Miljöarbete ska vara lustfyllt (Björkman, Karin), Platsens betydelse (Björkman, Karin) samt Med tanke på miljön (Claesdotter, Annika) Nordin-Hultman, Elisabeth (2010) Pedagogiska miljöer och barns subjektskapande Stockholm: Liber, 247 sidor Sandberg, Anette (red) (2008) Miljöer för lek, lärande och samspel Lund: Studentlitteratur, 168 sidor Skarre Aasebo & Melhuus, Cathrine (2007) Rum för barn rum för kunskap Stockholm: Liber, Valda delar: kapitel 5 och 6, 60 sidor Wålin-Öster, Cecilia (1997) Uppleva, känna, skapa! Inspirationsbok i estetisk verksamhet Borlänge: Förlags AB Björnen, 112 sidor Tillägg och kommentarer till litteraturlistan Artiklar, digitala resurser och annat relevant material tillkommer efter lärares anvisning. För delkurs 2 tillkommer 150 sidor valbar litteratur från kurserna Estetiska gestaltningsformer 7,5 hp och Experiment skapande och lek 7,5 hp.