Bra management lyfter skördarna och lönsamheten Anders Krafft VäxtRåd
VäxtRåd Tillhör Lantmännen Lantbruk Bedriver oberoende rådgivning i östra Mellansverige sedan början av 80-talet Idag 6 rådgivare med kontor i Uppsala och Norrköping 700 lantbrukskunder med ca 130 000 ha
Vad händer med skördarna när gårdar växer? Utgå från VäxtRåds DEKA Genomfört Drifts Ekonomisk Analys sedan 1982 på individuella kunder. Antalet deltagare varierat mellan ca 15-80 st Samlat in ekonomiska uppgifter som Skörd, pris Kostnader för insatsvaror, maskiner, arbete, torkning mm
Medelskördar höstvete 1982-2011 8000 7000 Kosack Olivin/Harnesk 6000 5000 kg/ha 4000 3000 2000 1000 0 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011
Medelskördar korn 1982-2011 6000 Foderkorn Maltkorn 5000 4000 3000 kg/ha 2000 1000 0 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011
3000 Medelskördar vårraps 1982-2011 2500 Problem med jordloppor 2000 1500 1000 500 0 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011
Varför ökar då inte skördarna mer? Ett helt nytt projekt för höstvete har fått pengar till att undersöka detta Min åsikt är det beror på: Eftersatt markavvattning och P-tillförsel Managementet påverkar skörden och blir allt viktigare då gårdarna växer 90 öres lantbruket lever kvar mer fokus på kostnader än intäkter
Varför har gårdsstorleken/ management betydelse för skörden? 350 300 Medelareal VäxtRåd individuella kunder 250 200 ha 150 100 50 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
Effekt av större areal? År 9000 Medelskörd VäxtRåd höstveteskörd Gård X 8000 7000 6000 kg/ha 5000 4000 3000 2000 1000 0 År 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Odlad areal ha 315 279 279 288 343 370 563 657 657
Skördar sorterat på gårdsstorlek 03 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48
Skördar sorterat på gårdsstorlek 06 9000 8000 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50
Totala kostnader (TB 2 ) kontra storlek 14000 12000 10000 8000 kr/ha 6000 4000 y = -5,8853x + 9499,4 R² = 0,4149 2000 0 0 100 200 300 400 500 600 700 800 900 ha
Intäkt per ha kontra stolek 14000 12000 10000 8000 kr/ha 6000 y = -5,1388x + 11064 R² = 0,4002 Serie1 Linjär (Serie1) 4000 2000 0 0 100 200 300 400 500 600 700 800 900 ha
Storlekseffekter Storleken framförallt negativ de år då skördarna är lägre Beståndet kan då inte kompensera för sämre etablering och timing Stora gårdar har lägre kostnader men också lägre intäkter
90-öres fokus Högre spannmålspriser gör att man måste flytta fokus från kostnader till intäkter 50 öre dyrare gödsel höjer endast produktionskostnaden 5 öre Sista månaden har höstvetepriset varierat ca 30 öre Tyvärr har inte ens alla rådgivare förstått detta!
Vall påverkan av management Skörden minskar med liggtiden Hur mycket? Försök: L6-540 L6-4425 År 1 År 2: -16% +/- 0 År 2 År 3: -5% -15% År 3 År 4:????
Skördeminskning? 10% - 15% - 20% Vall I (1,18) Vall II kr/kg ts Vall III kr/kg ts Vall IV kr/kg ts 20% 9900 7920 1,30 6336 1,51 5069 1,74 15% 9900 8415 1,28 7153 1,39 6080 1,52 10% 9900 8910 1,24 8019 1,30 7217 1,39
Faktorer som påverkar produktionskostnaden i vall Liten Medel Stor Utsäde Gödsel Maskinkedja vid skörd Ogräsbek vid insådd Ensileringsmedel Skördenivå Vallstöd Transport från fält till silo Lagringssystem
Produktionskostnad -11, TB 2 höstvete 2,5 2 1,5 kr/kg 1 0,5 0
Produktionskostnad olika skördar 2,5 2 1,5 kr/kg 1 0,5 0 1 2 12 3 4 5 6 7 8 9 10 11 Produktionskostnad aktuell skörd Produktionskostnad +1 ton i skörd Produktionskostnad +2 ton skörd Eftersom 2011 var ett år med låga veteskördar kan produktionskostnaden var hög. Med denna bild vill vi visa hur produktionskostnaden ändras vid olika skördenivåer
Bra management lyfter skördarna Hög skörd är en förutsättning för låga kostnader Svårare att bibehålla hög veteskörd ju längre norr ut man är då den optimala perioden för insatser är kortare Större företag kräver bra struktur för att utnyttja allt optimalt
Slutsatser Viktigt att ha fokus på lönsamheten och skörden Den enskilda bondes skicklighet påverkar skördarna mer än läget på gården eller förutsättningarna i fält Storleksrationaliseringen påverkar skördeutvecklingen negativt Låga givor av P riskerar att hämma skörden Markavvattningen är eftersatt och begränsar etableringstidpunkten och grödans utveckling samt skörden
Skördeutv. H-vete i några län 1965-2012 9000 8000 7000 6000 5000 kg/ha 4000 3000 2000 1000 Skåne län Riket Östergötlands län Uppsala län 0 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 SCB/SJV/OiB år
Var ligger fokus? Kostnader är en förutsättning för intäkter Det gäller att ha rätt kostnader Hög skörd är en förutsättning för låga kostnader
Optimal odlingsareal är: 314 ha Under förutsättning att du är ren växtodlare i Mälardalen, inga anställda. Endast få sidouppdrag och gör allt själv men med lite extra hjälp under arbetstoppen i vo-säsong
Medel top 5 Höstvete 12000 10000 1,30 kr/kg 8000 1,16 kr/kg 6000 4000 2000 0 Skörd kg/ha Skördeintäkt kr/ha Totala intäkter kr/ha Medel Top 5
God lönsamhet bygger på Veta vilka riskpreferenser man har Ha strategier för försäljning och dessutom följa den! Aktivt agerande på marknaden En bra grund för detta är att veta sin produktionskostnad
Areal hos medelgården på VäxtRåd 350 300 250 200 ha 150 100 50 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
Tidsåtgång i Växtodlingen 2000 åtgick ca 5 tim/ha eller totalt 990 tim i växtodlingen på medelgården 2005 åtgick ca 4,3 tim/ha eller totalt 1050 tim i växtodlingen på medelgården 2011 åtgick ca 4 tim/ha eller totalt 1180 tim i växtodlingen på medelgården
VäxtRåds medelgård 200 tim ökad arbetstid 100 tim av dess är för veteodling Av dessa ska ca 60 tim ytterligare utföras i aug/sept Detta kommer med stor sannolikhet medföra att etableringen av höstvete görs senare än optimalt
Såtidpunktsförsök Skånska försök 2011 och 2012 4 tidpunkter Såtidpunkt Skörd 15-sep 100 01-okt 103 15-okt 97 01-nov 91 10 % lägre skörd vid sen sådd är i nivå med danska såtidpunktsförsök i eko och även äldre mellansvenska försök 600 kg lägre skörd 1000 kr lägre intäkt/ha
Skördar sorterat på gårdsstorlek 05 10000 9000 8000 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1011121314151617181920212223242526272829303132333435363738394041424344454647484950515253545556575859606162636465
Hur sköter du dina brukningsenheter?
Maskinkostnad + arbete (kr/ha) 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 1 4 7 10 13 16 19 22 25 28 31 34 37 40 43 46 49 52 55 58 61 64 67
Storlekseffekter II Större gårdar har lägre kostnader men Större gårdar har också lägre intäkter/skördar per ha men Totala intäkten är troligen större förutsatt att resultatet är positivt Viktigt att på större gårdar fokusera på management för att inte tappa i skörd
Viktiga saker att förbättra för att öka skörden Fosforgödsling
Fosforgödsling Minst 50 % av all svensk åkermark finns i fosforklass I - III- I dessa fall bör mer fosfor tillföras än vad som förs bort för att inte tappa skörd
Källa: Yara
Veteskörd kontra P-giva 10000 9000 R² = 0,3942 8000 7000 skörd kg/ha 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 kg P
Viktiga saker att förbättra för att bibehålla skörden Fosforgödsling Markavvattning
Underhåll av dränering
Underhåll av dränering Kontrollera dikesögon och vattennivån i utloppsdiken
Dränering Dränering från 50-talet. 150 årigt rekord i nederbörd 2012
Kostnad för markavvattning och skördetapp