Verksamhetsbeskrivning Sesam Familjecentral 2015

Relevanta dokument
Verksamhetsbeskrivning Sesam Familjecentral 2014

Verksamhetsbeskrivning Sesam Familjecentral 2012

NYA BHV-PROGRAMMET 2015

Familjecentralen Vårby FoU-Södertörn

Älvsjö Öppna förskola

Dags att välja Barnavårdscentral

amiljecentral Andersberg Generellt och riktat föräldraskapsstöd på Familjecentral Andersberg

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Kvalitetsgaranti - Öppna förskolan

Utökade hembesök Göteborg ATT HÄNVISA OCH INFORMERA FÖRÄLDRAR

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

VERKSAMHETSPLAN. Familjecentralen

UTVÄRDERA FÖR ATT BLI ÄNNU BÄTTRE!

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2017/18. Nattis. Förskolan Lyckan

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

VERKSAMHETSPLAN. Familjecentralen

Lidingö Specialförskola Arbetsplan

Växa tryggt - föräldraskapsstöd i samverkan

Kvalitetsgaranti Öppna förskolan

Ny Vägledning för BHV Implementering. Hösten 2014 Ann-Sofie Cavefors Thomas Arvidsson

Öppna förskolan Gläntan

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Orminge skolenhet Verksamhetsplan för Östbacka förskola inom Orminge skolenhet under 2014.

Verksamhetsplan. Solhaga fo rskola Internt styrdokument

Handlingsplan gällande barn i behov av särskilt stöd i Nässjö kommun.

UTVÄRDERING Läsåret 2012/2013

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Verksamhetsplan. Internt styrdokument

Verksamhetsplan Förskolan 2017

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan

Vägledning för Öppen förskola inom familjecentrerat arbetssätt Göteborgs Stad

Arbetsplan för förskolan Slottet. Läsåret

Kvalitetsberättelse. Verksamhet och datum: Mangårdens förskola Vår grundverksamhet:

SAMVERKANSAVTAL FAMILJECENTRAL

VERKSAMHETSPLAN. Familjecentralen

Arbetsplan för Saffranets förskola

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

Malmbryggshagens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår:2019/2020

HANDLINGSPLAN. Språkutveckling. För Skinnskattebergs kommuns förskolor SPRÅKLIG MEDVETENHET LYSSNA, SAMTALA, KOMMUNICERA

Mödra- och Barnhälsovårdspsykologens arbete. Leg Psykolog Frida Harrysson, MBHV-psykolog Lund

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan

Skolförvaltningen Sörgårdens förskola MÅLBILD. Mölndal (reviderad augusti -16)

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012

BHV-programmet i Sverige

UTVÄRDERING Läsåret 2015/2016 Österängs öppna förskola

Familjecentraler. -det är grejor det

Insatser från Barnhälsovården

TUVANS MÅL OCH LOKALA HANDLINGSPLAN / 2010

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/17. Förskolan Björnen

Tidig insats- ett utvecklingsprojekt för de yngsta barnen

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

UTVÄRDERING. Läsåret 2016/2017

Lokal arbetsplan för Solstrålen 2013/2014. Vår vision

Familjecentralen. - en mötesplats för kunskapsutveckling och integration

Verksamhetsplan

Introduktionskurs i barnhälsovård våren 2019

Barnhälsovård i Skåne

Jämlikt Göteborg en god start i livet

Strategi för inrättande av minst en familjecentral eller familjecentralsliknande verksamhet per kommun Vem är jag och vad gör jag?

för Rens förskolor Bollnäs kommun

Hälsofrämjande och förebyggande insatser inom mödrahälsovård och barnhälsovård

Föräldrastöd i Jönköping

Barnhälsoplan. -plan för främjande barnhälsoarbete på förskolorna i Askeby, Bankekind, Örtomta och Vårdsberg. Upprättad:

TUVANS MÅL OCH LOKALA ARBETSPLAN / 2010

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Hällabrottets förskola

TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR /2008 SID 2 (5)

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2018/19. Förskolan Lyckan. Nattis

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Pusselbitens förskola Anderstorp

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015

PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING

Verksamhetsplan för Ringarens förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Verksamhetsplan. Norrga rdens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Barnhälsoplan Grimstofta förskoleenhet 2017

En god start i livet, ett jämlikt GBG

Verksamhetsplan Solhaga förskola Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Oktober 2016 Förvaltning för livslångt lärande

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015

UTVÄRDERING Läsåret 2013/2014

1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård

FÖRSKOLANS STÖDENHET BARN I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING.

Bovallstrands förskolas årliga plan mot kränkande behandling 2017/2018

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Verksamhetsplan. Solfjäderns specialförskola 2012/2013

Familjecentraler Brukarundersökning 2010

Kvalitetsredovisning år 2013/2014

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

I det här häftet hittar du som är förälder i Ystads kommun information om aktiviteter och gruppverksamheter som kan vara till glädje och stöd för dig

UTVÄRDERING. Läsåret 2015/2016

Utbildningsförvaltningen Plan mot diskriminering & kränkande behandling Violens förskola

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan

Arbetsplan för Avdelningen Svampen Älvdansens förskola

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping maj 2015

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Lyckebo

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun

Transkript:

Verksamhetsbeskrivning Sesam Familjecentral 2015 1

Innehållsförteckning Varför Familjecentral? 3 Målet med samverkan och arbetet på SESAM 3 Samverkanscirkel 4 Förutsättningar på Sesam 5 Medarbetare 5 Verktyg för utveckling i det dagliga arbetet 5 Öppen Förskola 6 Statistik för Öppna Förskolan 7 Samverkan onsdagsgrupper statistik 8 Socialtjänst 9 Barnhälsovård (BHV) 11 Statistik BVC 11 2

Varför Familjecentral? En fullständig familjecentral består av fyra verksamheter under samma tak öppen förskola, BHV (barnhälsovård/bvc/barnvårdcentral), mödravård och stödjande socialtjänst och har både region och kommun som huvudmän. Det innebär att det sker en samverkan från olika aktörer för att genom hälsofrämjande och/eller förebyggande arbete utjämna den negativa påverkan på hälsan som socio-ekonomiska problem kan skapa. Enligt Malmökonventionen är ett mål att alla barn i Malmö ska ha en likvärdig hälso- och sjukvård, samt hälsofrämjande och förebyggande insatser tills de slutar skolan. På familjecentralen SESAM finns för närvarande Öppen Förskola, BHV och stödjande socialtjänst (ej mödravård) och där jobbar vi utifrån alla människors lika värde och barnkonventionens huvudmål att sätta barnets bästa i första hand. Samverkan sker genom s.k. slussning mot respektive delverksamhet och mellan olika professioner, upprättande av samverkansplaner, tvärprofessionella föräldragrupper, gemensam handledning, gemensamma personalmöte samt ständigt förekommande dialog mellan yrkesgrupperna. Målet med samverkan och arbetet på SESAM är att: samverka utifrån ett barn- och familjeperspektiv och då sätta barnets bästa i centrum. skapa sammanhang och möten där föräldrar blir sedda och bekräftade för att stärka deras förmåga att ge varje enskilt barn en trygg anknytning och ett positivt samspel, som är grundläggande för barnets välmående och hälsa. genom hälsofrämjande och/eller förebyggande arbete utjämna den negativa påverkan på hälsan som socio-ekonomiska problem kan skapa. tidigt uppmärksamma och sätta in resurser för att stödja barn 0 6 år och deras familjer. stödja barn med särskilda behov och deras föräldrar. vara en lättillgänglig mötesplats och motverka isolering där information, kunskapsutbyte, integration och mycket mer ingår i det naturliga samarbetet. hjälpa föräldrarna att hantera de olika behov som kan uppstå pga. t.ex. olika länders syn på demokrati, människliga rättigheter. Att hjälpa föräldrarna att inse att de kan påverka sitt barns framtid, att de kan vara med och påverka barnens tid på förskolan och i skolan. Om olika rättigheter och skyldigheter i Sverige. jobba för att stärka familjernas positiva samspel, bl.a. genom Marte Meo, konsekvenspedagogik med betoning på det salutogena. Det finns ett separat samverkansdokument. 3

4

Förutsättningar på Sesam Medarbetare Barnhälsovård (BHV) 4 barnsjukskötersketjänster 1 av personalen är utbildad Marte Meo terapeut 1 timanställd administratör Öppna Förskolan 2 förskollärare i grunden, bemanningen har under 2015 varierat pga. personalomsättning. I augusti slutade en av förskollärarna utan uppsägningstid. Från september och resten av terminer var vikarie insatt men med hög frånvaro. Socialtjänst 1 socialsekreterare Verktyg för utveckling i det dagliga arbetet Marte Meo är en grundläggande metodik i familjecentralens arbete, där fokus ligger i att stärka föräldrarnas kompetens och lyfta det positiva i samspelet mellan barn och föräldrar för att på så sätt motverka eller förhindra att det uppstår svårigheter i anknytningen och samspelet inom familjerna. Tanken är att alla i personalgruppen ska ha grundläggande utbildning i Marte Meo, internutbildning pågår. Tolk. För att underlätta kommunikationen med familjer som inte har svenska som modersmål, finns det arabisktalande tolk två dagar i veckan. Vid ett av två tillfällen då BHV har öppen mottagning finns dessutom somalisk tolk, detta infördes under hösten 2014. På de öppna föräldragrupperna finns också arabisk tolk och vid behov även andra tolkar. Under året bokades även somalisk tolk för de öppna grupperna. Vid bokade besök bokas tolk till dem som behöver det. Extern handledning. All personal har extern handledning ca 12 ggr/år. Utöver det har BHV-personal+ socialsekreterare konsultation med BHV-psykolog ca 8ggr/år. Utbildning. Personalen deltar i utbildningar ordnad av resp. arbetsgivare, i enskilda/gemensamma utbildningar anordnade av externa aktörer, konferenser mm. Möte. Varje enhet har enskilda möten inom enheten och med respektive chef. Enheten som helhet har gemensamma möten varje vecka. Två av medarbetarna deltar vid styrgruppsmöten då alla chefer träffas, detta sker några gånger/termin. 5

Öppen förskola Öppna förskolan fungerar som en mötesplats för barn 0 6 år och deras föräldrar och/eller andra vuxna. Här kan barnen leka och träffa andra barn och föräldrar kan knyta varaktiga kontakter med varandra. Förskolan erbjuder en pedagogisk miljö och olika aktiviteter för att väcka barnens lust till lek och lärande. Öppna förskolan är även en plats för föräldrastöd i olika former i samverkan med BHV och socialrådgivare. De får stöd i utvecklandet av ett gott föräldraskap, samhällsinformation, samt utbyte av kulturella föreställningar om barn och traditioner. Besökarna på öppna förskolan har rötter i många olika delar av världen vilket präglar och berikar verksamheten. Många olika språk talas och det blir ett naturligt möte mellan olika kulturer och traditioner. Vi lägger stor vikt i att uppmärksamma och stärka allas olika bakgrund. Förskollärarna lägger stor vikt vid det goda mötet, som handlar om att bygga tillit till varandra. Detta görs genom att möta alla som kommer till öppna förskolan med positivt intresse och nyfikenhet. Man försöker uppmuntra till kontakter föräldrar och barn emellan. Arbetet inriktas alltså mycket på att få barnen intresserade av varandra. På detta sätt får både barn och vuxna ett nätverk, någon att säga hej till i området, lekplatsen eller förskolan. Utöver den föräldrautbildning som föräldrarna får i BHV:s grupper har öppna förskolan goda möjligheter att ge bra föräldrastöd och hjälp att utveckla föräldrarollen. Det sker ofta i något som ser ut som spontan form, men det ligger mycket planering och arbete bakom det som erbjuds. Grupperna är inte alltid sammanhållna utan uppstår ur ett behov, som blir tydligt, genom alla dagliga möten med föräldrarna. Effekten av gruppsamtalet blir bättre eftersom råden kommer vid rätt tillfälle. När en förälder behöver diskutera ett problem som upplevs just nu, finns personalen och andra föräldrar där och det blir både diskussioner och lärande samtal. Öppna förskolan fungerar även som en förberedande verksamhet inför inskolning till förskola. Barnen får bekanta sig med förskolemiljö, nya barn och vuxna samt nya aktiviteter. Förskollärarna motiverar familjerna att ställa sina barn i förskolekö utefter deras behov. Från tre års ålder har alla barn rätt till 15 timmars allmän förskola/vecka. Detta är en kostnadsfri verksamhet som vi informerar om. På Öppna förskolan erbjuds en genomtänkt pedagogisk miljö med olika inriktningar. Det ska finnas något för alla oberoende av ålder och intresse. Förskollärarna lägger stor vikt vid barnens språkutveckling, kreativitet och fantasi. Aktiviteter så som sångstund, skapande aktiviteter och utflykter erbjuds till besökarna. Den pedagogiska verksamheten inspireras av läroplanen för förskolan (Lpfö 98, reviderad 2010). Verksamhetens styrdokument är Skollagen kap 25, Annan pedagogisk verksamhet 3. I augusti 2015 slutade en av förskollärarna på öppna förskolan utan uppsägningstid. Från september och resten av terminen arbetade kvarvarande förskollärare ensam med vikarie som hade hög frånvaro. Detta påverkade självklart hela familjecentralen och samverkan 6

försvårades. Under hösten påbörjades anställningsprocessen men anställningen blev inte klar under 2015. I oktober ändrades öppettiderna på öppna förskolan. Det är nu öppet 9-16 måndag, tisdag, torsdag och fredag. På onsdagarna är det öppet 11.30 15.00 och då endast för vuxna med barn 0-18 månader. I augusti fick öppna förskolan även en ny förskolechef och ett nytt nätverk för arbetsplatsträffar och samarbete. Öppna förskolan ingår nu i ett förskoleområde med en stor förskola (Stockrosen) samt två andra öppna förskolor (Nydala och Solstrålen). Arbetsplatsträffarna sker på Stenbärsgatan tillsammans med övriga öppna förskolor samt förskolechefen. Att ingå i ett nätverk med andra öppna förskolor innebär att vi kan utbyta erfarenheter och idéer som berör öppen förskoleverksamhet samt stötta varandra i olika frågor och ärenden. Förhoppningen är att denna förändring ska kunna berika våra verksamheter framöver men det har inneburit en stor förändring och det tar tid att jobba in dessa nya former och lära känna nya kollegor. Statistik Öppna förskolan: Månad Totalt antal besökare Januari 354 Februari 453 Mars 533 April 457 Maj 440 Juni 303 Juli 44 (endast öppet tre dagar) Augusti 481 September 580 Oktober 729 November 666 December 535 Hela året 5 575 7

Samverkan onsdagsgrupper - statistik: Totalt har vi erbjudit babygrupper 34 gånger under året. Hela familjecentralen planerar och genomför gruppaktiviteterna som hålls inne på öppna förskolan. Verksamheten är på onsdagarna öppen för vuxna med barn mellan 0-18 månader och de som inte vill delta i gruppaktiviteten har tillgång till övriga rum. Vi har haft 225 bebisar med förälder/föräldrar på träffarna. Det har huvudsakligen varit mammor som deltagit. I genomsnitt har det varit 6,6117 bebisar/tillfälle. Som mest var det 13 bebisar (dietist) och som minst var det 2 bebisar (samhällsinformation). 8

Socialtjänst Socialtjänsten representeras av en socionom som förutom familjecentral har sin tillhörighet hos IoF- Öppen vården på Östra stadsdelsförvaltningen och arbetar inte med myndighetsutövning. Målen för arbetet delas med andra yrkesgrupper, dvs. barnsjuksköterskor och pedagoger. I samverkan och samråd förebyggs ohälsa hos småbarn och deras föräldrar och därigenom främjas deras hälsa och välbefinnande. Förutom den dagliga samverkan med personalen på Sesam sker det även regelbunden samverkan med personal på ett flertal förskolor. Den samverkan kan gälla enskilda barn eller vara av konsultativt art och handla om information främst gällande socialtjänsten. Huvudsakliga arbetsuppgifter: - Samverkan med Sesams övriga personal i individuella möten med våra besökare, på BVC och på Öppna Förskolan - Samhällsinformation och slussfunktion för enskilda och grupper - Motivations - och uppsökandearbete - Rådgivande, klargörande och stödjande samtal Samhällsinformation gäller i första hand de olika myndigheter och institutioner som våra besökare kommer i kontakt med och frågar om. Den information som lämnas till besökarna syftar även till att hjälpa dem att hitta sammanhang i den för dem ofta svårgripbara omgivningen. Stor del av arbetet för de enskilda består i att hjälpa till med att förstå och fylla i blanketter, olika sorters ansökningar, författa skrivelser och överklaga olika myndighetsbeslut. I vissa fall följer socialsekreteraren med som stöd till exempelvis: Tingsrätten, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Vägledningscentrum m.m. Motivationsarbete består ofta i att motivera till att våga, att våga lämna sitt barn på förskola, våga börja gå i skola eller ta kontakt med Arbetsförmedlingen eller socialtjänsten, våga åka till stan eller tillsammans med sina barn ge sig ut för att utforska nya områden, till stadens andra barnvänliga och kostnadsfria platser. Motivationsarbete handlar ofta om att tillsammans med barnsjuksköterskor/pedagoger motivera föräldrar till att söka extra råd och stöd gällande deras barn med särskilda behov eller till föräldrarna själva. Många av Sesams småbarnsföräldrar befinner sig i en svår socioekonomisk press och behöver hjälp med att klargöra och stärka sina föräldraroller som lätt blir kantstötta under pressade omständigheter. Uppsökande arbete kan enkelt handla om att söka upp familjer som inte kommer till bokade tider på BVC eller hos socialsekreteraren. BVC:s och familjecentralens erbjudanden är generella och frivilliga att ta emot. Det finns dock familjer som p.g.a. olika anledningar har väckt personalens oro för barnen eller föräldrarna och i de fallen söks familjerna för att försäkras att dessa medvetet väljer bort våra tjänster och enbart därför uteblir. Rådgivande och klargörande samtal är de mest framkommande i enskilda kontakter med besökarna. 9

Råden berör olika val som besökarna står inför; så som valet av förskola, skola, valet gällande sjukvård eller egen utbildning men även olika råd som föräldrarna söker i förhållande till sina egna relationer med barnen eller med varandra eller andra familjemedlemmar i Malmö eller utomlands. De stödjande samtalen handlar ofta om att se, lyssna på, bekräfta och stärka besökarna i deras egna berättelser om olika sortens bekymmer. Bekymren kan handla om allt mellan himmel och jord; om den egna sorgen och saknaden efter släkt och familj utomlands, om oro inför kraven som ställs på en i ett främmande språk i en främmande omgivning, rädsla för att misslyckas som förälder, oro för sin egen och/eller barnens framtid. I kontakterna med Sesams besökare arbetar socialsekreteraren med olika teoretiska modeller, exempelvis samtalsmetodik (det goda samtalet) Nätverksteorin, Marte-Meo (dialogprinciper), Migration -och dess olika faser och Konsekvenspedagogik. Statistik 265 egna möten med enskilda 160 ärenden i samverkan med sjuksköterskor 18 förskolebesök tillsammans med bvc 265 besök gällde främst information, rådgivning och vägledning i olika samhällsfrågor men också besökarnas privata funderingar eller bekymmer. Arbetat övervägande delen med att: vägleda besökarna till andra myndigheter och organisationer, hjälpa med ansökningar, blanketter, överklaga beslut från socialtjänsten, FK, och domstolar. Ansökt hos förskolförvaltningen om utökad vistelsetid för barn vars föräldrars sociala situation föranlett behovet. I de ovan nämnda besöken räknar jag in mitt deltagande i sammanlagt nio rättegångar som stöd till föräldrar (kvinnor i åtta av fallen) i konflikter gällande skilsmässor, våld i nära relationer och umgängesfrågor (deltog som stöd i 12 rättegångar). Gjorde fyra stycken längre tjänsteresor till familjer som flyttade från Rosengård till andra kommuner. Arbetat, ständigt hos mina besökare närvarande, frågor knutna direkt till migrationsprocesser, många möten och samtal handlande om medling, främst sinsemellan föräldrar, som befinner sig i olika faser av sin emigration och därför behöver klargörande och stödjande insatser. 10

Barnhälsovård Då familjecentralens område till största delen c:a 95 %, består av familjer från andra kulturer, så anpassas BHV:s basprogram (se Rikshandboken) efter både kulturella och individuella behov. Vaccination enl. basprogrammet samt för riskbarn även vaccin mot tuberkulos. Föräldrastödet erbjuds enskilt, i grupp, i samverkan med socialtjänst och/eller öppna förskolan utifrån familjens behov. Personalen jobbar utifrån Marte Meo-principen att stärka det samspel som fungerar. Vid behov remitteras barn/familjer till externa verksamheter och/eller specialister. Tolk används dagligen, såväl väntrumstolk, som vid individuella besök, läkarbesök och gruppbesök. Inga speciella telefontider tillämpas utan familjerna kan ringa när det passar dem, telefonsvar är tillgänglig om personalen är upptagen. Två gånger i veckan är det öppen mottagning, 1,5h/gång. En specialist i allmänmedicin från vårdcentralen Törnrosen kommer ca tre gånger i veckan och har läkarundersökningar utifrån basprogrammet. Logopeden kom under våren 2015 några gånger för att tillsammans med barnsjuksköterskan göra en första bedömning om barnet behöver en remiss till logopedmottagningen eller om det är inom normalvariationen. Den bedömningen görs nu i första hand genom ett samarbete mellan förskolan och logopeden. Samverkan sker regelbundet med förskolor i området, både genom telefonsamtal samt besök på de olika förskolorna tillsammans med socialsekreterare samt ibland även personal från öppna förskolan. Statistik BVC År barnet är födda Antal inskrivna barn 31/12-2015 Första barnet 2015 231 83 2014 229 67 2013 193 2012 242 2011 247 2010 248 Totalt inskrivna 1390 Statistiken visar att här finns många familjer med många barn i varje familj, att många mammor klarar av att kombinera amning och ersättning efter behov utan att amningen konkurreras ut samt att amningen ofta pågår länge. Många barn som är skrivna på SESAM har reservnummer eller räknas som gömda barn, vilket bl.a. innebär att många barn behöver speciellt anpassat program med komplettering av vacciner m.m. Statistiken visar att BVC SESAM erbjuder hembesök, föräldragrupper och EPDS till alla men att de familjer som flyttar in från andra barnavårdscentraler/länder inte alltid får samma erbjudande. Vi kan också se 11

att många familjer är skrivna på BVC SESAM men befinner sig i andra länder hela eller stora delar av året. Statistiken visar också att det sker stor samverkan med både socialsekreterare och/eller öppna förskolan. 12