Ekonomi och Marknad juni 216 -Gris, nöt och lamm
Ekonomi och Marknad utges av LRF Kött och syftar till att beskriva marknadsläget inom köttslagen gris, nöt och lamm. Gris Nöt Får och lamm Exporttillväxten under 216 drivs främst av en överproduktion i flera producentländer vilket skapar en prispress på den globala grisköttsmarknaden. Denna utveckling spås i sin tur stimulera en ökad efterfrågan bland viktiga importländer. I synnerhet gäller detta Kina där importen beräknas växa med hela 53,8 procent under 216 och därmed ligger på samma nivå som Japan, drygt 1 3 ton per år. Den svenska prisbilden fortsätter att skilja sig från den som råder inom. Under 215 låg de svenska priserna närmare 2 procent över de genomsnittliga -priserna. De första fem månaderna av 216 visar att motsvarande siffra nu är närmare 3 procent över -snittet. Trots de stora prisskillnaderna gentemot konkurrentländer har svenskt griskött hittills effektiv försvarat sin hemmamarknad men den uppdaterade handelsstatiken indikerar en viss försvagning av handelsbalansen. Under de inledande 2 veckorna av 216 har en uppjustering av slaktgrisnoteringen motsvarande 7,5 procent i kombination med 8,1 procent lägre foderpriser bidragit till en marginalförstärkning på 44,2 procent i förhållande till samma period föregående år. USDA förstärker en för den brasilianska exporten som tros öka till 1 85 tusen ton, en ökning med 8,8 procent. Utvecklingens stöds av att Kina återigen öppnat upp för handel med brasilianskt nötkött. Det har tidigare varit sanktionerat på grund av ett BSE-fall som påträffades under 21. Antalet slaktade nötkreatur minskade med hela 9,6 procent under perioden januari-mars jämfört med samma period 215. Utmärkande för kvartalet är en starkt minskad slakt av kalv, en utveckling som även består utifrån ett sexmånadersperspektiv. Samtidigt ökar slakten av stutar för samma period. Ett större antal producenter, i synnerhet mjölkproducenter, väljer att slutgöda sina kalvar som ett komplement till vikande lönsamhet inom mjölkproduktionen. Höga avräkningspriser för slakt av ungnöt i kombination med låga foderkostnader är faktorer som vägs mot att slutgödningen av kalvarna leder till en högre rörelsekapitalbindning i företaget. Det är en fortsatt positiv prisutveckling av det svenska avräkningspriset för nötkött. Sedan årsskiftet har det stigit med 4,2 kronor per kilo till 41,2 kronor per kilo. En ökning med 11 procent. Det råder en stor efterfrågan på svenskt nötkött samtidigt som tillgången är lägre jämfört samma tid i fjol. Under perioden januari till april 216 har det slaktas totalt 9 175 färre storboskap. Med bakgrund av Australien och Nya Zeelands totala dominans i världshandeln med får- och lammkött och den pågående besättningsåterbyggnaden som sker inom de båda länderna, faller det sig logiskt med en mer dämpad världsmarknad under 216. Den australienska exporten beräknas falla med 1,7 procent och den nya zeeländska med motsvarande 8,4 procent. s genomsnittliga priser för tunga lamm försvagades (-6,2%) under de inledande 2 veckorna av 216 i förhållande till samma period föregående år. De svenska lammpriserna försvagades (-,4%) marginellt för motsvarande period och sammantaget ligger den svenska prisbilden för lammkött i nivå med -snittet. Samtidigt är priserna närmare 18,8 procent lägre än de franska och 6,7 procent lägre än de tyska under inledningen av 216. Dock är priserna närmare 3 procent högre än de irländska noteringarna. Utifrån priset och foderkostnaderna de sista veckorna (vårlammsproduktionen) kan noteras att kostnadssidan på fodret är stabil men på grund av lägre betalning än samma period föregående år, sker en marginalförsämring för vårlammen motsvarande cirka 2 kronor per kilo, eller 2 procent. Detta borde innebära att i kombination med att den säsongsmässiga pristoppen under vår och försommar på senare år snarare bli bredare än högre, så borde marknadsmedvetna vårlammsproducenter se över sin uppfödningsstrategi. 2 LRF 216 - EKONOMI OCH MARKNAD JUNI 216
Gris Exporttillväxten under 216 drivs främst av en överproduktion i flera producentländer vilket skapar en prispress på den globala grisköttsmarknaden. Denna utveckling spås i sin tur stimulera en ökad efterfrågan bland viktiga importländer. I synnerhet gäller detta Kina där importen beräknas växa med hela 53,8 procent under 216 och därmed ligger på samma nivå som Japan, drygt 1 3 ton per år. 14 12 8 7 Figur 2. Importutvecklingen av griskött i världen och utvalda länder, 1 -tals ton. 1 6 5 8 Världen 4 Japan 6 Kina 4 3 2 Mexiko Ryssland 2 1 21 211 212 213 214 215 216 okt. 216 april Globalt I USDAs uppdaterade för 216 justeras världsproduktionen av griskött ned med 2,1 procent i jämförelse med föregående och förväntas nå närmare 19,3 miljoner ton under 216. Det är cirka 1 procent lägre än 215 års nivå. Prognosen stöds med antagande om vikande produktionsutveckling i framförallt Kina, och Ryssland. Efter flera år av tillväxt inom den kinesiska grisproduktionen har den dämpade ekonomiska utvecklingen inom landet, i kombination med strängare miljölagstiftning, lett till att produktionstillväxten stagnerat. Låga priser på griskött inom spås leda till att minskande grisbesättning och att produktionen backar något. De låga priserna påverkar även den ryska produktionstillväxten negativt då konkurrensen ökar från bland annat billigare brasilianskt griskött. Världshandeln av griskött beräknas öka med 6,6 procent under 216 till rekordhöga 7,6 miljoner ton. Trots att den globala grisköttsproduktionen spås backa växer produktionen i de dominerande exportländerna. I synnerhet USA och beräknas exportera stora volymer under 216. Även Brasilien beräknas öka sin export. Genom ökad tillgång till nya exportmarknader och en fördelaktig valutautveckling talar en om en exporttillväxt motsvarande 18,6 procent. De ryska handelssanktionerna har bidragit till en dramatisk förändring av Rysslands handelsbalans vad gäller griskött. USDAs tidigare för 216 gav bilden att importen av griskött endast beräknas utgöra 7 procent av konsumtionen vid slutet av 216. Detta kan jämföras med tre år tidigare då motsvarande siffra uppgick till 33 procent. Embargot har inneburit att priset på griskött har stigit kraftigt i Ryssland under det senaste året och 35% 3% 25% USDA förutspår i sin uppdaterade för 216 att importen för första gången sedan 212 kommer att växa. Prognosen talar om en ökning på 18,3 procent eller 15 ton. Sannolikt har prisgapet mellan de inhemska grisköttspriserna blivit för stort i förhållande till globala prisnivåer vilket öppnat upp för import från i synnerhet Brasilien. 3 2 5 2 Figur 3. Rysslands import av griskött i relation till konsumtionen, 1 -tals ton. 2% 7 8 7 6 7 4 7 2 7 6 8 6 6 6 4 211 212 213 214 215 216 okt. 216 april 114 112 11 18 16 14 12 1 98 Figur 1. Global produktionsoch handelsutveckling av griskött, 1 -tals ton. Global produktion Global export 15% 1% 5% % 21 211 212 213 214 215 216 (okt) 216 (april) 1 5 1 5 i relation till konsumtion Import Produktion (1 ton) 3 LRF 216 - EKONOMI OCH MARKNAD JUNI 216 LRF 216 - EKONOMI OCH MARKNAD JUNI 216 4
Slaktutveckling och handelsflöden Den svenska prisbilden fortsätter att skilja sig från den som råder inom. Under 215 låg de svenska priserna närmare 2 procent över de genomsnittliga -priserna. De första fem månaderna av 216 visar att motsvarande siffra nu är närmare 3 procent över -snittet. Trots de stora prisskillnaderna gentemot konkurrentländer har svenskt griskött hittills effektiv försvarat sin hemmamarknad men den uppdaterade handelsstatiken visar på en viss försvagning av handelsbalansen. sek/kg 18 17 16 15 14 13 Figur 4. Avräkningspriser slaktsvin 3 år bakåt, sek/ kg. Vägt medelpris baserat på rapportering från de största slakterierna, omräknade priser från euro till sek med Riksbankens växelkurs fredag aktuell vecka. 12 11 1 213-18 213-23 213-28 213-33 213-38 213-43 213-48 214-1 214-6 214-11 214-16 214-21 214-26 214-31 214-36 214-41 214-46 214-51 215-4 215-9 215-14 215-19 215-24 215-29 215-34 215-39 215-44 215-49 216-1 216-6 216-11 216-16 Sverige Danmark Tyskland Källa: SJV Den svenska grisslakten minskade med 2,4 procent under det första kvartalet i jämförelse med föregående år. I Danmark och Tyskland är motsvarande siffror minus 4,4 respektive minus 2,5 procent. Den danska exporten av smågrisar ökar dock med 1 procent för det första kvartalet. Mest utmärkande under perioden är att den negativa importtrenden har stannat upp och det första kvartalet har importen ökat med,2 procent. Finland står för 24 procent av den ökningen. Tyskland har tappat andelar och Danmark har återtagit en del av den marknad som de dominerade för två år sedan chark- respektive korvsegmentet. Den svenska exporten av griskött minskar med 2,4 procent under det första kvartalet i jämförelse med föregående år. Exportutvecklingen till Polen har dock en starkt positiv trend. Den ökade handeln sker inom varukategorierna korv och charkprodukter. Sannolikt rör det sig om vidareexport av importerat griskött. Tabell 1. Slaktutveckling och handelsflöden av griskött i Sverige. Sverige jan - mars 216 perioden* Antal slaktade grisar (1 -tal) Källa: Jordbruksverket och SCB. * Gäller perioden januari mars 215 633,1-2,4% Export (ton) 6 675-2,6% Övriga 2 412 6% Polen 2 464 34% Nya Zeeland 465-58% Danmark 514-8% Italien 17-96% Import 3 288,2% Tyskland 11 843-7% Danmark 8 56 4% Övriga 4 672 11% Nederländerna 1 87-1% Finland 1 774 24% Lönsamhetsindikator Under de inledande 2 veckorna av 216 har en uppjustering av slakgrisnoteringen motsvarande 7,5 procent i kombination med 8,1 procent lägre foderpriser bidragit till en marginalförstärkning på 44,2 procent i förhållande till samma period föregående år. 2 18 16 14 12 1 8 6 4 2 211 212 212 213 214 215 216 Marginalerna inom smågrisproduktion har stigit med 17,9 procent för samma period. Den något svagare utvecklingen beror på att fodermedlen kopplat till smågrisproduktionen inte sjunkit i samma utsträckning som för slaktsvin. Figur 5. Den svenska slaktgrisnoteringen i relation till priset på färdigfoder 1 och priset på smågrisar 2. Smågris/slaktvikt Foder x 2,8 Slaktgris Källa: Egen bearbetning 1 Multplicerat med en faktor: 2,8 kg foder/kg levande tillväxt. 2 Priset på smågrisar är dividerat med en slaktvikt om 91,4 kg. 5 LRF 216 - EKONOMI OCH MARKNAD JUNI 216 LRF 216 - EKONOMI OCH MARKNAD JUNI 216 6
Nöt Kina kommer att passera Japan som världens näst största importör av nötkött efter USA under 216. Den övergripande bilden av den globala handeln med nötkött visar att krafterna som påverkat marknadsbalansen under de senaste fem åren i stor utsträckning koncentrerats till Kina, Ryssland och USA. När USA och Ryssland av olika anledningar minskar sin import av nötkött har Kina varit den nation som mer än andra kompenserat för detta. 18 16 9 8 Figur 7. Importutvecklingen av nötkött i världen och utvalda länder, 1 -tals ton. 14 7 12 6 1 5 Världen USA 8 4 Ryssland Japan 6 4 3 2 Kina 2 1 21 211 212 213 214 215 216 216 april Globalt Figur 6. Exportutvecklingen av nötkött i världen och utvalda länder, 1 -tals ton. Kina och Hongkong fortsätter att vara tillväxtmotorn när det gäller världshandeln med nötkött. Under 216 är USDAs att importen ökar med närmare 24,4 respektive 18 procent i Kina och Hongkong i jämförelse med föregående år. Värt att notera är att Kina från och med 215 är en större handelsaktör än Hongkong vilket beror på att ledande exportaktörer i allt större utsträckning får direkt access till den kinesiska marknaden. Enligt USDAs uppdaterade spås världsproduktionen av nötkött att öka endast marginellt för 216 och landa på cirka 59 miljoner ton. USA, Brasilien och Indien förväntas alla att öka produktionen under 216 vilket kompenserar för det australiensiska produktionsbortfallet som förväntas uppstå då landets nötköttsproduktion är inne i en besättningsåteruppbyggnadsfas. Världshandeln med nötkött beräknas växa med närmare 1 procent till 9,6 miljoner ton under 216 jämfört med föregående år. Detta trots att USDA väljer att göra en nedjustering med 3 procent i den senaste revideringen. USDA förstärker en rörande den brasilianska exporten som tros öka till 1 85 tusen ton, en ökning med 8,8 procent. Utvecklingen stöds av att Kina återigen öppnat upp för handel med brasilianskt nötkött som tidigare varit sanktionerat på grund av ett BSE-fall som påträffades under 21. Indien utmärker sig som det land med i särklass starkast exporttillväxt under de senaste fem åren. Redan 213 passerade landet Brasilien som världen största nötköttsexportör. Indiens huvudmarknader utgörs främst av Nordafrika och Asien, i synnerhet Vietnam. Låga oljepriser har medfört att den ekonomiska tillväxten stagnerat i bland annat Nordafrika vilket kan vara en förklaring till att USDA väljer att justera ned Indiens exportutsikter i aprilen. 2 5 2 1 5 1 5 21 211 212 213 214 215 216 216 april Världen USA 12 1 8 6 4 2 Brasilien Nya Zeeland Indien Australien Argentina 9 8 7 6 5 4 3 2 1 21 211 212 213 214 215 216 (okt) 216 (april) 12,% 1,% 8,% 6,% 4,% 2,%,% Figur 8. Kinas import av nötkött i förhållande till konsumtionen samt importutvecklingen i Kina respektive Hong Kong i absoluta tal, 1 -tals ton. Import (Kina) Import (Hong Kong) Import (Kina) - procentuell andel av konsumtion 7 LRF 216 - EKONOMI OCH MARKNAD JUNI 216 LRF 216 - EKONOMI OCH MARKNAD JUNI 216 8
Slaktutveckling och handelsflöden i Sverige Det är uppenbart att den svenska prisbilden på nötkött är förhållandevis lite influerad av vad som pågår på den europeiska nötköttsmarknaden i dagsläget. Den svenska prisbilden fortsätter att skilja sig från den som råder inom och bland direkta konkurrentländer även under 216. Under 215 låg de genomsnittliga svenska priserna närmare 22 procent under -snittet. De inledande 2 veckorna av 216 ligger de svenska priserna 24 procent över -snittet. sek/kg 5 45 4 35 3 213-16 213-21 213-26 213-31 213-36 213-41 213-46 213-51 214-4 214-9 214-14 214-19 214-24 214-29 214-34 214-39 214-44 214-49 215-2 215-7 215-12 215-17 215-22 215-27 215-32 215-37 215-42 215-47 215-52 216-4 216-9 216-14 Figur 9. Avräkningspriser ungtjurar R3 3 år bakåt, SEK/kg. Vägt medelpris baserat på rapportering från de största slakterierna, omräknade priser från euro till sek med Riksbankens växelkurs fredag aktuell vecka. Sverige Tyskland Irland Källa: SJV Lönsamhetsindikator Det är en fortsatt positiv prisutveckling för det svenska avräkningspriset för nötkött. Sedan årsskiftet har det stigit med 4,2 kronor per kilo till 41,2 kronor per kilo, en ökning med 11 procent. Det råder en stor efterfrågan på svenskt nötkött samtidigt som tillgången är lägre jämfört med motsvarande tid i fjol. Under perioden januari till april 216 har det slaktas totalt 9 175 färre storboskap. Detta motsvarar en minskning på sju procent där slakten av samtliga kategorier har minskat. Priset på färdigfoder under de inledande 2 veckorna av 216 är 3,9 procent lägre än motsvarande period föregående år vilket innebär en foderkostnad på 18,7 kronor per kilo. Nötkött minus foder har förbättrats med 37,5 procent under 216 i jämförelse med 215 vilket ger en marginal motsvarande 13,8 kronor per kilo. Efterfrågan på mjölkraskalvar är större än utbudet vilket har gjort att priset har ökat med 22,5 procent under 216. Ökningstakten är dock fortfarande låg i förhållande till marginalutvecklingen, uttryckt i nöt minus foder, vilket talar för att priserna borde ligga högre. Under januari till mars 216 har antalet förstasemineringar minskat med 5 procent jämfört med motsvarande period förra året. Detta visar på en fortsatt minskning av mjölkraskalv framöver vilket successivt bör driva kalvpriserna uppåt. Antalet slaktade nötkreatur minskade med hela 9,6 procent under perioden januari-mars jämfört med samma period 215. Utmärkande för kvartalet är en starkt minskad slakt av kalv, en utveckling som även består utifrån ett sexmånadersperspektiv. Samtidigt ökar slakten av stutar för samma period. Ett större antal producenter, i synnerhet mjölkproducenter, väljer att slutgöda sina kalvar som ett komplement till vikande lönsamhet inom mjölkproduktionen. Höga avräkningspriser för slakt av ungnöt i kombination med låga foderkostnader är faktorer som vägs mot att slutgödningen av kalvarna leder till en högre rörelsekapitalbindning i företaget. En konsekvens av situationen är att priset på förmedlingskalvar har stigit med närmare 17 procent sedan årsskiftet och att specialiserade uppfödare av mellankalv har svårare att få tag på djur. Den svenska exporten av nötkött ökade under januari-mars med 2,5 procent i jämförelse med samma period föregående år. Tyskland, som utgör 54 procent av den svenska exportmarknaden för nötkött, har en starkt positiv utveckling under det inledande kvartalet medan övriga marknader av betydelse visar en negativ trend. Importen av nötkött ökade med 1,9 procent under det inledande kvartalet i förhållande till tidigare år. En stark hemmamarknad bidrar i viss utsträckning till att tränga ut importerade färska och frysta styckningsdetaljer, i synnerhet styckningsdelar med ben, medan importen av benfria styckningsdelar växer. Irland och Nederländerna utgör motorn för denna tillväxt. Tabell 2. Slaktutveckling och handelsflöden av nötkött i Sverige. Sverige jan - mars 216 perioden* Antal slaktade nötkreatur (1 tal) 97,3-9,6% Kalv 4,1-31,9% Tjur 34-5,7% Stut 8,5 1,7% Ko 34,4-8,9% Kviga 16,2-1,5% Export 3 94 2,5% Tyskland 2 125 31% Finland 594-18% Övriga 596 19% Danmark 389-48% Belgien 165-4% Import 33 888 1,9% Irland 8 96 11% Tyskland 5 668-12% Nederländerna 6 25 4% Polen 4 451-15% Övriga 3 42 5% Danmark 2 663 1% Brasilien 624-23% 45, 4, 35, 3, 25, 2, 15, 1, 5,, 21 211 212 213 214 215 216 Figur 1. Avräkningspris, kalv- och foderkostnad per kilo slaktad vikt. Kalv Foder Nötkött Avser 16 månaders mjölkrastjur, 3 kilo slaktad vikt. Uppgifterna bygger på SCBs statistik för en R3 ungtjur men är justerade för klassning, från R till O-, och transportkostnad till slakteriet på drygt en krona är borträknad. Källa: Bearbetning av Gård och Djurhälsan. Källa: Jordbruksverket och Eurostat. * Gäller perioden januari mars 215 9 LRF 216 - EKONOMI OCH MARKNAD JUNI 216 LRF 216 - EKONOMI OCH MARKNAD JUNI 216 1
Får och lamm Slaktutveckling och handelsflöden i Sverige s genomsnittliga priser för tunga lamm försvagades (-6,2%) under de inledande 2 veckorna av 216 i förhållande till samma period föregående år. De svenska lammpriserna försvagades (-,4%) marginellt för motsvarande period och sammantaget ligger den svenska prisbilden för lammkött i nivå med -snittet. Samtidigt är priserna närmare 18,8 procent lägre än de franska och 6,7 procent lägre än de tyska under inledningen av 216. Dock är priserna närmare 3 procent högre än de irländska noteringarna. sek/kg 65 6 55 5 45 4 Figur 12. Avräkningspriser tunga lamm 3 år bakåt, SEK/kg. Vägt medelpris baserat på rapportering från de största slakterierna, omräknade priser från euro till sek med Riksbankens växelkurs fredag aktuell vecka. 35 3 25 213-19 213-24 213-29 213-34 213-39 213-44 213-49 214-2 214-7 214-12 214-17 214-22 214-27 214-32 214-37 214-42 214-47 214-52 215-5 215-1 215-15 215-2 215-25 215-3 215-35 215-4 215-45 215-5 216-2 216-7 216-12 216-17 Sverige Irland Källa: SJV Frankrike Slakten av får minskade med 27,4 procent och lammslakten med 9,7 procent under perioden januari-mars i förhållande till samma period föregående år. Minskningen av antalet slaktade får ligger i linje med trenden för Tabell 3. Slaktutveckling och handelsflöden av får och lamm i Sverige. 215 vilket visar på en pågående besättningsuppbyggnad inom svensk lammproduktion. Jordbruksverkets djurräkning för juni (ännu ej publice- Sverige jan - mars 215 perioden* Globalt Med bakgrund av Australien och Nya Zeelands totala dominans i världshandeln med får- och lammkött och den pågående besättningsåterbyggnaden som sker inom de båda länderna, faller det sig logiskt med en mer dämpad världsmarknad under 216. Den australienska exporten beräknas falla med 1,7 procent och den nya zeeländska med motsvarande 8,4 procent. En stigande konsumtion av får- och lammkött i Kina under de senaste åren har accelererat handeln till nuvarande nivåer. Parallellt sker en stark tillväxt i den kinesiska lammproduktionen och under 216 förväntas produktionstillväxten överstiga konsumtionstillväxten som mattas av något i spåren av pågående konjunkturnedgång inom landet. rad) kommer att kunna ge klarhet i detta. Exportutvecklingen för svenskt lammkött är svår att tyda då den varierar kraftigt samt att handelsutvecklingen sannolikt präglas av vidareexport av utländskt lammkött, i synnerhet gällande handeln med Finland. Handelsstatistiken för januari-mars 216 visar en kraftig minskning av lammexporten. Importen, däremot, ökar med 12,6 procent för samma period. Nya Zeeland och Irland står för den största ökningen av handelsvolymerna, 23 respektive 15 procent. Huvudsakligen sker exporttillväxten inom benfria styckningsdetaljer. Irland och Nya Zeeland står i dagsläget för 52 Antal slaktade får (1 -tal) Antal slaktade lamm (1 -tal) 3,9-27,4% 4,2-9,7% Export 113-41,9% Finland 1-41% Övriga 13-4% Norge -1% Import 3 462 12,6% Övriga 1 348 22% Irland 868 15% procent av Sveriges import av lammkött. Nya Zeeland 941 23% Belgien 112-59% Tyskland 193 1% 8 7 6 5 Figur 11. Produktions- respektive handelsutvecklingen av får- och lammkött i Australien samt handelsutvecklingen av får- och lammkött i Nya Zeeland. Källa: Jordbruksverket och SCB. * Gäller perioden januari mars 215 4 Produktion-lamm (AUS) 3 2 1 211 212 213 214 215 216 Produktion-fårkött (AUS) Export-får och lammkött (AUS) Export-får och lammkött (NZ) Källa: Beef and Lamb New Zealand samt Meat and Livestock Australia. 11 LRF 216 - EKONOMI OCH MARKNAD JUNI 216 LRF 216 - EKONOMI OCH MARKNAD JUNI 216 12
Lönsamhetsindikator Utifrån priset och foderkostnaderna de sista veckorna (vårlammsproduktionen) kan noteras att kostnadssidan på fodret är stabil men på grund av en lägre betalning än samma period föregående år, sker en marginalförsämring för vårlamm med motsvarande ca 2 kronor per kilo, eller 2 procent. I kombination med att den säsongsmässiga pristoppen under vår och försommar på senare år snarare blir bredare än högre, så borde marknadsmedvetna vårlammsproducenter se över sin uppfödningsstrategi. Med bredare pristopp och med utebliven höjning är det intressant att i produktionen jaga foderkostnad, sänka kraftfoderförbrukningen och lägga lamningen tidigare för att likväl ha slaktklara lamm vid samma tid. Denna ändring ger ofta lägre direkta uppfödningskostnader. Det ger oftast också en större spridning i tillväxt och mer utdragen slaktperiod, vilket alltså vägs upp av att pristoppen blivit bredare. Fortsätter denna utveckling är det relevant att fråga sig om kraftfoderintensiv vårlammsuppfödning i dess traditionella bemärkelse finns kvar i någon större omfattning om cirka 5-1 år. 6 5 6, 5, Figur 13. Utvecklingen i slaktintäkter och foderkostnader i den svenska lammproduktionen. 4 4, 3 2 3, 2, Kraftfoder kr/kg Grovfoder kr/kg Slaktpris/kg 1 1,, 21-1 21-15 21-29 21-43 211-5 211-19 211-33 211-47 212-9 212-23 212-37 212-51 213-13 213-27 213-41 214-3 214-17 214-31 214-45 215-7 215-21 215-35 215-49 216-1 Bearbetning av Magnus Jönsson. 13 LRF 216 - EKONOMI OCH MARKNAD JUNI 216
Utgivare: LRF 216 Text: Christian Näslund LRF Kött Textbearbetning: Ingrid Whitelock Whitelock Projektmedia Grafisk form: Korea Grafiska Foto: Patrick Degerman, Ola Ekstrand, Martin Larsson, Louise Nelson, Ulf Palm, Ester Sorri och Anders Wirström