ONYANSERAD DEBATT OM SÖTNINGSMEDEL ETT HOT MOT FOLKHÄLSAN

ONYANSERAD DEBATT OM SÖTNINGSMEDEL ETT HOT MOT FOLKHÄLSAN

FÖRORD INNEHÅLL FÖRORD MED SIKTET PÅ SÖTNINGSMEDEL Vill sprida information 3 4 Vi måste se hälsotrenden som en möjlighet MATLARM I MEDIA SPEGLAR INTE VERKLIGHETEN 6 LIVSMEDELSTILLSATSER I MAT OCH DRYCK Hur vet du vad du får i dig? Tillsatser måste godkännas Vad är en tillsats? Hur kontrollerade är tillsatserna? 7 SÖTNINGSMEDEL Naturliga sötningsmedel Sockerarter Sockeralkoholer Stevia Syntetiska sötningsmedel FAKTA OM ASPARTAM Vad är aspartam (E 951)? Aspartam den mest testade livsmedelstillsatsen Varför använder vi aspartam? VAD VISAR FORSKNINGEN? Klinisk utvärdering Aspartam i djurförsök Livsmedelsverkets bedömning VAD SÄGER EXPERTERNA Vi måste hjälpas åt att stoppa onödiga hälsolarm i media VANLIGA FRÅGOR OCH SVAR OM SÖTNINGSMEDEL SAMMANFATTNING KÄLLFÖRTECKNING 9 10 11 12 14 16 17 DET HÄNDER ATT folk frågar mig hur våra drycker kan ingå i en balanserad livsstil. Ofta ligger underförstått två saker bakom den frågan som båda söker enkla svar. Den ena är lite förenklat: Om jag slutar att dricka läsk, har jag då tagit ett steg mot en hälsosam livsstil? eller omvänt att läsk inte kan ingå i en hälsosam livsstil. Båda sätten att närma sig frågan handlar om att vi människor alltid vill ha enkla svar på komplicerade frågor. Min syn på saken är att om man har en balanserad livsstil finns det utrymme för att dricka sockersötad läsk såväl som stilla drycker, juice och andra drycker med ungefär samma kaloriinnehåll. Om man däremot inte har en balanserad livsstil räcker det inte att sluta dricka sockersötad läsk, utan då måste man se över hela sin livsstil och balansen mellan kost och motion. Vår uppgift som företag är att erbjuda ett brett sortiment av drycker, som passar olika personer vid olika situationer. I vårt sortiment ska det finnas en dryck för varje konsument och tillfälle. För att göra det enklare för våra konsumenter att göra upplysta val måste vi också på ett öppet och tydligt sätt informera dem om innehållet i våra produkter. Ett bra exempel på detta är den så kallade GDA-märkningen som nu finns på många av våra produkter. Den visar enkelt och överskådligt hur stor andel av det dagliga intaget av olika ämnen såsom kalorier, socker, fett, och natrium, som våra produkter innehåller. På så sätt underlättar vi för konsumenten att välja den dryck som passar just honom eller henne. Ett annat sätt är att på olika sätt stödja en aktiv livsstil för att uppmuntra våra konsumenter att hitta en balans mellan sitt kaloriintag och fysisk aktivitet. KUNSKAP OM SÖTNINGSMEDEL VIKTIGT Den senaste tidens larmrapporter och diskussioner i media har lett till att allt fler blivit mer skeptiska mot sötningsmedel. Okunskap skapar en rädsla och oro hos svenska konsumenter. Vi arbetar därför aktivt för att nå ut med konkret och lättillgänglig fakta om sötningsmedel. Generellt sett ser vi nu en trend som pekar på en stark underliggande efterfrågan på naturliga ingredienser. Personligen tror jag att den här trenden kommer att hålla i sig en lång tid framöver. Globalt arbetar The Coca-Cola Company också målmedvetet inom dessa områden för att utveckla nya produkter och stödja myndigheters godkännande av nya naturliga ingredienser. Vår uppgift är att följa marknadens svängningar proaktivt och hela tiden ligga i framkant för att kunna erbjuda det som konsumenten vill ha i dag och i morgon. Göran Holm VD Coca-Cola Drycker Sverige AB 2 3

Med siktet på sötningsmedel MÅNGA ÄR DE RYKTEN som florerar kring sötningsmedel. En del påstår att de skulle framkalla cancer eller benskörhet, andra säger att sötningsmedel ger upphov till miljöskador. Men hur är det egentligen? Finns det någon sanning bakom myterna? Det vanligaste sötningsmedlet på marknaden är aspartam och det är sötningsmedlet som vi använder i våra produkter som inte är sötade med socker. Aspartam (E 951) är ett sötningsmedel som är uppbyggt av de två aminosyrorna fenylanin och asparaginsyra. Aminosyror finns naturligt som byggstenar i proteiner i vår kost. Aspartam är cirka 200 gånger sötare än socker och därför behövs bara väldigt små kvantiteter för att smaksätta en produkt. På Livsmedelsverkets hemsida finns massor av undersökningar omnämnda, där aspartam har testats. Aspartam är ett av de mest grundligt testade matingredienserna och har godkänts av 100 registreringsmyndigheter över hela världen, inklusive den europeiska gemenskapens vetenskapliga kommitté för livsmedel (European Union s Scientific Committee on Foods) och den gemensamma expertkommittén för livsmedelstillsatser inom FNs Livsmedels- och Jordbruksorganisationen (Joint Expert Committee on Food Additives of the United Nations Food and Agriculture Organisation) och Världshälsoorganisationen (World Health Organisation). Alla studier har kommit fram till samma resultat: att sötningsmedlet inte medför några hälsorisker. Eftersom mediebilden är så obalanserad och larmrapporter samt skrämselpropaganda avlöser varandra, skapar det oro hos svenskar. Nästan var fjärde svensk uppger att den mest avgörande parameter till att de väljer bort lågkaloriprodukter, är att de inte vet tillräckligt om sötningsmedel. Det är en betydligt större okunskap kring sötningsmedel i Sverige än i till exempel Danmark. Vill sprida information OKUNSKAP I SAMHÄLLET kring sötningsmedel skapar en rädsla. Coca-Cola Sverige arbetar aktivt för att öka kunskapen i dessa frågor och för att kommunicera en för omvärlden lättillgänglig och konkret fakta kring sötningsmedel, såväl proaktiv som reaktiv i de fall där det handlar om att respondera på utspel. Men varför används sötningsmedel i dryckerna, om det är så omdiskuterat? Borde det inte vara enklare att bara utesluta det? Nej, Coca-Cola Sverige arbetar hela tiden med att bredda produktportföljen, så att det ska vara möjligt för konsumenten att välja den dryck som passar för tillfället och vi vill kunna er- bjuda konsumenterna olika sorters produkter, med eller utan socker, och följer naturligtvis alla riktlinjer och lagar för märkning. Det anges tydligt på förpackningarna vilka sötningsmedel de innehåller. Vi som företag har ett stort förtroende för den riskanalys som myndigheter gör vid godkännande av tillsatser och litar på SLV s och EFTA: s bedömningar av sötningsmedel. Att värdera säkerheten av sötningsmedel är en myndighetsfråga, inte en industrifråga. Alla tillsatser som används är säkra och godkända både för människa och för miljö. 4 5

LIVSMEDELSTILLSATSER I MAT OCH DRYCK Matlarm i media speglar inte verkligheten Hur vet du vad du får i dig? ALLA VET ATT DET FINNS ETT SAMBAND mellan vad vi stoppar i oss och hur vi mår. Medias ständiga larmrapporterande drabbar oss direkt och har ökat konstant de senaste åren, vilket har gjort att många konsumenter är allt mer uppmärksamma på matens egenskaper. Många kommer nog ihåg larmet om akrylamid, eller kanske det färska larmet om transfetter. Listan kan göras lång på tillsatser, färgämnen och konserveringsmedel i mat och dryck som i media beskrivs som farliga för konsumenten. I dag har larmrapporternas roll i media trissats upp enormt och människor blir alltmer förvirrade. Skrämselpropagandan hindrar konsumenten att välja rätt produkter samt att det försvårar för matvaruproducenterna att utveckla bra produkter. För två år sedan kom larmet i media om transfetter. En kvällstidning publicerade en lista på 37 produkter som ansågs mer eller mindre lämpliga. Här finns det farliga fettet varorna får fortsätta att säljas, men vid närmare påsyn visade det sig att det bara var tre produkter som översteg gränsvärdet. Pendeln svänger fort i media, ena dagen är det nästan livsfarligt att äta chips och nästa dag är det sockerrik leverpastej det varnas för. Det är inte bra konsumentjournalistik att skapa rubriker på bekostnad av förvirrade konsumenter. Självklart ska man ha koll på vad man stoppar i sig, men det är förmodligen mer skadligt att oroa sig för alla olika matlarm än att äta lite chips eller annat i rimliga mängder. Det är hög tid att fakta och vetenskap tränger undan osanningar och opportunistiskt tyckande i media 1. COCA-COLA UPPLYSER KONSUMENTEN MED GDA-MÄRKNING För att göra det enklare för våra konsumenter att göra upplysta val måste vi på ett öppet och tydligt sätt informera om innehållet i våra produkter. Ett exempel på detta är den så kallade GDA-märkningen, Guideline Daily Amount, som översatt blir vägledande dagligt intag, som nu finns på många av våra produkter. Syftet med märkningen är att ge en tydlig överblick av innehållet i produkten för att underlätta så att konsumenten kan göra ett välinformerat val. GDA visar produktens antal kalorier, socker, fett, mättat fett och natrium kopplat i procent till det dagliga intaget. 1 Konsumentföreningen Stockholm Råd och Rön 2008-03-14 Tillsatser måste godkännas I EU S DIREKTIV sägs att en livsmedelstillsats får användas om den godkänts för livsmedlet i fråga. Det innebär att ett godkännande för en tillsats aldrig kan ges generellt. Den som vill använda en ny tillsats eller en tidigare godkänd tillsats till en ny livsmedelsgrupp måste ansöka om godkännande hos EUkommissionen. I en sådan ansökan ska användaren lämna ett antal uppgifter om livsmedelstillsatsen. Där ska bland annat redogöras för varför man vill använda tillsatsen, i vilket/vilka hänseenden tillsatsen anses vara av värde för konsumenten m m. Uppgifter ska också bifogas som gör det möjligt att bedöma ämnets eventuella skadlighet och som visar att det är ofarligt att konsumera i de mängder som är aktuella i ansökan. 6 7

LIVSMEDELSTILLSATSER I MAT OCH DRYCK SÖTNINGSMEDEL Vad är en tillsats? Sötningsmedel DET FINNS FLERA OLIKA slag av sötningsmedel - sockerarter, sockeralkoholer och andra naturliga och syntetiska ämnen som ger söt smak men inte ger energi. Det finns två typer av livsmedelstillsatser berikningsmedel och teknologiska tillsatser. Berikningsmedel Berikningsmedel är ämnen som används för att förbättra livsmedels näringsvärde och syftet är att undvika vissa bristsjukdomar. Exempel på sådana tillsatser är järn till mjöl, vitaminer till mjöl, margarin, lättmjölksprodukter och barnvälling samt jod till hushållssalt. Användningen av berikningsmedel är reglerad i Livsmedelsverkets föreskrifter om berikningsmedel och behandlas inte vidare här. Hur kontrollerade är tillsatserna? FÖR ATT EN TILLSATS ska godkännas räcker det inte med att den är undersökt och testad på företagets egen forskningsenhet. För att en tillsats skall få användas inom EU krävs sedan år 2002 att den har godkänts av European Food Safety Authority (EFSA). Tidigare har EU kommissionens vetenskapliga kommitté för livsmedel ansvarat för godkännanden. Ett intensivt internationellt samarbete pågår också på området, där JECFA spelar en mycket viktig roll. JECFA (Joint FAO/WHO Expert Committee on Food Additives) är en oberoende expertgrupp som arbetar under FN-organen FAO och WHO. Om JECFA har bedömt en tillsats som icke acceptabel är det mycket osannolikt att EU-kommissionen skulle kunna acceptera den. Teknologiska tilsatser Teknologiska tillsatser är ämnen som tillsätts livsmedel för att öka hållbarheten (konserveringsmedel, antioxidationsmedel) eller för att påverka konsistens (emulgeringsmedel, stabiliseringsmedel, förtjockningsmedel, klumpförebyggande medel), färg eller smak (smakförstärkare, sötningsmedel, aromämnen). NATURLIGA SÖTNINGSMEDEL De naturliga sötningsmedlen återfinns i naturen och flera utvinns industriellt till exempel ur naturligt förekommande växter. SOCKERARTER Sockerarterna är vanligt socker (sackaros; utvinns ur sockerbetor eller sockerrör), fruktsocker (fruktos), druvsocker (glukos), mjölksocker (laktos) och maltsocker (maltos). Socker används för den söta smakens skull och - i höga koncentrationer - som konserveringsmedel för främst frukt och bär. Fruktsocker är 1,5 gånger sötare än vanligt socker och används ibland som alternativ till vanligt socker. Sockerarterna betraktas inte som tillsatser, utan som råvaror. SOCKERALKOHOLER Sötningsmedlen sorbitol, mannitol, xylitol, isomalt, laktitol och maltitol är inte sockerarter, utan sockeralkoholer. De betraktas alla som livsmedelstillsatser. Sockeralkoholerna är i allmänhet något mindre söta än vanligt socker. De ger emellertid, liksom vanligt socker, energi och är därför inget bra alternativ för diabetiker eller bantare. STEVIA Stevia är en ört (Stevia rebaudiana) som tillhör krysantemumsläktet. Ur örten utvinns glycosider och är 300 gånger sötare än socker. Växten har sitt ursprung i norra delarna av Sydamerika, Brasilien och Paraguay. Stevia sägs inte påverka blodsockret till skillnad från socker och kemiskt framställda sötningsmedel. Det finns uppskattningsvis 280 olika arter av Stevia, varav Stevia rebaudiana är den art som fått störst uppmärksamhet för sina sötande egenskaper. Stevia används som alternativ till socker och syntetiska sötningsmedel. Accepterat dagligt intag (ADI- värdet) är 7,9 mg/kg, per dag, men högre doser rekommenderas inte. Idag är Stevia godkänt för användning i hela världen utom EU och USA. EU:s livsmedelsmyndighet ser nu över ansökningar om att godkänna Stevia både som livsmedel och tillsats. Stevia rebaudiana SYNTETISKA SÖTNINGSMEDEL I Sverige: Acesulfamkalium (E 950), Aspartam (E 951), Cyklaminsyra, cyklamater (E 952), Natriumcyklamat, Sackarin, sackarinater (E 954) och Sukralos (E 955) Dessa sötningsmedel är alla framställda och förekommer inte i naturen i sin nuvarande form. Högst naturliga substanser sätts ihop och bildar ett nytt, sött ämne. Dessa sötningmedel har framställts för att ge en mycket stor sötningseffekt och kan vara tiotals, hundratals eller tusentals gånger sötare än vanligt socker. De flesta av dessa substanser innehåller lika mycket energi som socker per gram, men i och med att sötningseffekten är så god i jämförelse behövs oftast inte mer än några mg för att ge en utmärkt söt smak att jämföra med motsvarande sockerhaltiga livsmedel. 8 9

FAKTA OM ASPARTAM VAD VISAR FORSKNINGEN? Vad är aspartam (E951)? Introducerades i början av 1980-talet. ADI-värde (acceptabelt dagligt intag) är 40 mg/kg kroppsvikt och dag. Det innebär att en person som väger 60 kg kan konsumera 2.4g aspartam per dag. Vilket motsvarar ca 10 liters konsumtion av Coca- Cola light eller någon annan av våra sockerfria drycker per dag och under hela sin livstid Sötningseffekt 100-200 gånger högre än socker. Aspartam är ett sötningsmedel som används både i Coca-Cola light och Coca-Cola zero. ASPARTAM INTRODUCERADES 1965 och har funnits på den svenska marknaden sedan början av 80-talet. Aspartam är framställt av de två aminosyrorna asparaginsyra och fenylalanin. Dessa aminosyror ingår som byggstenar i många proteiner i vår normala kost som tex. fisk, ägg, frukt och ost. Sötningsmedel används för att ge en söt smak men färre kalorier. Aspartam används inte bara i läsk utan är även vanligt förekommande i glass, konditorivaror, marmelad, sylt och saft. ASPARTAM DEN MEST TESTADE LIVSMEDELSTILLSATSEN JEFCA (Joint FAO/WHO Expert Committee on Food Additives), som är en oberoende expertgrupp som arbetar under FN-organen FAO och WHO anser att aspartam utretts tillräckligt mycket för att bedömas som ofarligt. Aspartam är ett godkänt sötningsmedel av såväl den svenska Livsmedelsverket som motsvarigheten inom EU och i USA. Aspartam har testats i över 200 större vetenskapliga studier och alla studier har kommit till samma slutsats, att aspartam är ofarligt. Den senaste omfattande studien som utfördes gällande aspartam utfördes av EFSA (European Food Safety Authority) och publicerades den 5:e maj 2006. VARFÖR ANVÄNDER VI ASPARTAM? Aspartam är ett alternativ till socker och främst avsett för människor som väljer att undvika socker och andra sötningsmedel som ger energi. Eftersom det är 100-200 gånger sötare än vanligt socker behöver endast mycket små mängder användas för att man ska uppnå tillräcklig sötningseffekt. Vi använder aspartam som sötningsmedel för att vi vill att konsumenten ska kunna välja den dryck som passar för tillfället och vi vill erbjuda konsumenten olika sorters produkter, med socker eller sockerfria alternativ, och följer naturligtvis alla riktlinjer och lagar för märkning. Klinisk utvärdering ÅR 1983 UNDERSÖKTE expertorganet Centers for Disease Control (CDC) på begäran av Food and Drug Administration (FDA) ett antal misstänkta biverkningar som rapporterats av aspartamkonsumenter. Slutsatsen blev att det inte fanns några specifika symptom som var klart relaterade till konsumtion av aspartam. De rapporterade symptomen var milda och av sådan karaktär som är normalt förekommande bland befolkningen. Några nyare studier som skulle kunna ändra denna bedömning har inte presenterats. ASPARTAM I DJURFÖRSÖK Aspartam är en av de mest testade av alla livsmedelstillsatser. Resultat från djurförsök tyder på att aspartam inte är cancerframkallande. Sammantaget har man utfört tre carcinogenicitetsstudier på råtta. I samtliga studier handlar det om s k livslång exponering (två år för råtta) och med doser upp till 8 g aspartam/kg kroppsvikt och dag. Denna dos, omräknat till en vuxen människa, motsvarar cirka 2 400 burkar aspartamsötad läsk varje dag under en livstid. Utvärderingen av JECFA 1981 baserades på en tidig studie utförd på råtta. Slutsatsen blev att det inte fanns några fynd som talade för att aspartam skulle ha en cancerframkallande effekt. Livsmedelsverkets bedömning LIVSMEDELSVERKET HAR INGA speciella rekommendationer vad gäller konsumtion av aspartam, förutom de generella rekommendationerna att det av JECFA föreslagna ADI-värdet inte bör överskridas. En användning av begränsade mängder aspartam som sötningsmedel kan alltså betraktas som acceptabel från hälsosynpunkt. Alla använda tillsatser ska kunna identifieras av konsumenten. Tillsatser ska därför anges i livsmedlens ingrediensförteckning med funktionsnamn, i detta fall sötningsmedel, och identitetsnummer, s k E-nummer. Numret för aspartam är E 951. I stället för E-numret får namnet aspartam anges. Som en upplysning till personer som lider av fenylketonuri ska livsmedel som innehåller aspartam även märkas med information om att de innehåller en fenylalaninkälla 2. 2 www.livsmedelsverket.se 10 11

VAD SÄGER EXPERTERNA? VAD SÄGER EXPERTERNA? Vi måste hjälpas åt att stoppa onödiga hälsolarm i media - Ragnar Lofstedt PhD, Professor and Director VI ÖVERSKÖLJS AV LARMRAPPORTER om mat och folkhälsa i media. Ena dagen är det en löpsedel om att för mycket vitaminer är skadligt för din hälsa, näst dag säger experterna att nudlar orsakar cancer. Undersökningar visar att varje dag publiceras inte mindre än två folkhälsolarm i europeiska medier. Två nya larm om dagen, varenda dag, inte konstigt att människor oroar sig. Men, betyder det verkligen att maten vi äter, dryckerna vi dricker och medicinen vi tar är mindre säkra än tidigare? Om inte, varför ökar då antalet larmrapporter i media? Faktum är att verkligheten är helt annorlunda, den mat, dryck och medicin vi använder är lika säker som den alltid varit, om inte säkrare. Det som har hänt är att de myndigheter som reglerar marknaden för dessa produkter i ökande grad tappat allmänhetens förtroende, oavsett om vi talar om Sverige, andra europeiska länder eller USA. De senaste tio åren har vi sett ett antal skandaler som sträckt sig över förorenat blod i Frankrike, BSE i Storbritannien och andra länder, återkallelse av läkemedel i USA och akrylamid i Sverige. På grund av dessa skandaler och andra har allmänhetens förtroende för de reglerande och lagstiftande myndigheterna minskat. Tidigare har dessa myndigheter kunnat kontrollera de områden de satts att bevaka och begränsa. Informationsflödena var långsammare, forskare var mindre intresserade av att få medias uppmärksamhet än idag när kampen om forskningsbidrag hårdnat, media var själva mer försiktiga och myndigheterna åtnjöt större förtroende från alla parter. Detta innebar att om forskning som visade på en möjlig hälsofara publicerades i en vetenskaplig tidsskrift kunde de berörda myndigheterna agera proaktivt och kontrollera vederhäftigheten. På så sätt kunde många onödiga hälsolarm stoppas innan de fått bred medieuppmärksamhet. Idag når dessa forskningsresultat ofta allmänheten i en nära nog helt ofiltrerad form. Det har till och med gått så långt att de reglerande och lagstiftande myndigheterna behandlas som vilken intressegrupp som helst. Det är snarare akademiker och forskare, de som drar igång larmen eller i vissa fall andra intressegrupper som får medias uppmärksamhet. Det är dessa grupper som i en ökande omfattning blir de så kallade nya reglerarna. Det som är oroande med denna utveckling är att i många fall har dessa aktörer inte allmänhetens bästa som högsta prioritet. Ett mycket tydligt exempel är forskarna som låg bakom aspartamlarmet 2005, som var mer intresserade av att skapa uppmärksamhet kring sig själva än att skydda allmänheten. Genom att avsiktligt förstärka tveksamma forskningsresultat på presskonferenser, i intervjuer och i press releaser samtidigt som man vägrade att vara transparenta med sina resultat skapades ett informationsvakuum. Detta vakuum fylldes snabbt av grupper med intressen av att misskreditera aspartam, vissa politiker och andra intressentgrupper som samlades i en anti-aspartam-kampanj. Så länge informationsvakuumet bestod ökade kraften i kampanjen i media. När EU:s reglerande och folkhälsovårdande myndigheter sedan reagerade och visade att forskarnas uppgifter var felaktiga blåstes förvisso larmet över men skadan var redan gjord. Än idag är svenskarna oroade över att sötningsmedel, inklusive aspartam, är skadliga för hälsan, trots att inga vetenskapliga belägg finns för detta. Detta är inte sunt. Allmänheten runt om i Europa har tillräckligt mycket att oroa sig för ändå, särskilt i dessa socialt och ekonomiskt turbulenta tider. Det sista de behöver är att oroas av en massa pseudovetenskapliga forskningslarm som förstärkts av massmedia som sällan eller aldrig har en chans att belägga larmens vederhäftighet. Dessa missförhållanden måste snabbt åtgärdas. Kanske kan Sverige när man tar över ordförandeskapet i EU under andra halvan av 2009 spela en viktig roll genom att arbeta för införandet av ett Europeiskt Vetenskapsråd med uppgift att stävja och på sikt eliminera att pseudovetenskap som oroar människor i onödan presenteras som sanningar i media. På samma sätt som USA har skapat en nationell vetenskapsakademi med uppdrag att sprida sanning och begränsa desinformation, så borde vi i Europa kunna ha en liknande institution. Som ett andra steg vore det vara bra om europeiska medier, i nära samarbete med den akademiska världen kunde utveckla gemensamma kommunikationsriktlinjer för att säkerställa att vetenskap, risk och osäkerhet kommuniceras mer korrekt i media. I dagsläget är det bara brittiska BBC som tagit fram sådana riktlinjer kring hur vetenskapliga rön och forskning skall och bör kommuniceras, dessa rullas nu ut över samtliga deras redaktioner. Varför skulle inte andra medieföretag kunna utveckla liknande riktlinjer och policies? Som tredje och sista steg måste också myndigheterna själva bli bättre på att kommunicera skillnaden på fara, risk och osäkerhet. Läser man svenska tidningar så får man lätt intrycket att svenska medier lärt väldigt lite vad gäller risk- och vetenskapskommunikation sedan akrylamidkrisen 2002. Till dessa åtgärder har införts så är det vår plikt som akademiker att arbeta med myndigheter, media och andra intressegrupper för att hjälpa dem att bättre skilja ut riktig vetenskap från pseudovetenskap och på så sätt minska antalet onödiga larmrapporter i media. Ragnar Lofstedt PhD, Professor and Director, King s Centre for Risk Management, King s College London. 12 13

FRÅGOR OCH SVAR FRÅGOR OCH SVAR Vanliga frågor och svar om sötningsmedel? Är det så att läsk egentligen inte ger något annat än tomma kalorier?? Jag har hört att lågkaloriprodukter stimulerar aptiten och gör att du har lättare att gå upp i vikt?! Nej, det finns inga vetenskapliga belägg för att hungern påverkas av att dricka sockerfria produkter. Problemet med övervikt har inte att göra med vad man äter eller dricker utan med antalet kalorier man stoppar i sig. Äter du mer kalorier än vad du förbränner riskerar du att bli överviktig.? Är det sant att mängden socker och sötningsmedel i läsk är så hög att du riskerar att få diabetes om du dricker läsk dagligen?! Diabetes uppstår när kroppen inte längre bildar insulin eller när kroppen inte kan ta vara på din kropps insulin på ett bra sätt. Insulin är ett hormon som bildas i bukspottkörteln. Det finns två typer av diabetes; typ 1 och typ 2. Typ 1 upptäcks oftast hos barn och typ 2 hos vuxna. Typ 2 diabetes drabbar oftast personer med fetma. Enligt National Instituts of Health och American Diabetes Association är läsk ingen produkt som listas som orsak till någon form av diabetes 3.! Kolsyrad dryck är ett bra komplement till vätskeintaget då den fungerar som törstsläckare och hjälper till så att du har en bra vätskebalans i kroppen. Dessutom får du i dig kolhydrater som ger energi. Det viktigaste av allt är att du har en varierad kost så att du får i dig all näring du behöver och har koll på det totala intaget av kolhydrater. Angående tomma kalorier så är namnet väldigt missledande och är en inkorrekt beskrivning av vad det egentligen handlar om. För kroppen räknas alla kalorier. Två nationella undersökningar i USA visar att läsk inte är orsaken till att barn blir överviktiga, har en dålig diet eller har en lägre fysisk aktivitet. Enligt en studie av mer än 100 000 skolbarn från 34 olika länder finns ingen relation mellan de som dricker läsk och fetma. Sammanfattningsvis kan man säga att läsk kan vara en del av en balanserad diet och att kaloriintag inte ska vara högre än vad din kropp behöver om du vill ha en hälsosam vikt 4. 3 National Soft Drink As - sive. June 2004. http://www.nsda.org Dietary Guidelines Advisory Committee Report (2005), Department of Health and Human Services and Department of Agriculture. http://www.health.gov/dietryguidelines/dga2005/report Institute of Medicine/National Academy of Sciences. Dietary Reference Intakes for Energy, Carbohydrate, Fiber, Fat, Fatty acids, Cholesterol, Protein and Amino Acids. 2002. http://www.iom.edu/report.asp?id=4340 American Diabetes Association. http://diabetes.org American Dietetic Association. http://www.eatright.org 4 Sigman-Grant MJ and Hsieh G. Reported use of reduced sugar foods and beverages reflect high-quality diets, Journal Food Science, 70: S42-46, 2005. Storey ML, Forshee RA, Weaver AR, Sansalone WR. Demographic and lifestyle factors associated with body mass index among children and adolescents. International Journal of Food Sciences and Nutrition 2003, 54:491-503. Janssen I, et al. Comparison of overweight and obesity prevalence in school-aged youth from 34 countries and their relationships with physical activity and dietary patterns. Obesity Reviews 6:123-132, 2005. Forshee RA, et al. The role of beverage consumption, physical activity sedentary behaviour, and demographics on body mass index of adolescents. International Journal of Food Sciences and Nutrition, 55: 437-478, 2004. Kvaavik E, et al. The stability of soft drinks intake from adolescence to adult age and the association between long-term consumption of soft drinks and lifestyle factors and body weight. Public Health Nutrition, 8: 149-157, 2005. Blum JW, et al. Beverage consumption patterns in elementary school aged children across a two-year period. Journal American Collage Nutrition, 24: 93-98, 2005. Nweby PK, et al. Beverage Consumption is not associated with changes in weight and body mass index among low-income preschool children in North Dakota. Journal American Dietetic Association, 104: 1086-1094, 2004. 14 15

ONYANSERAD DEBATT OM SÖTNINGSMEDEL - ETT HOT MOT FOLKHÄLSAN KÄLLFÖRTECKNING Sammanfattning Länkar Medias uppgift är att granska makthavarna och rapportera om vad som händer i världen så att medborgarna får ett brett underlag för att bilda kunskap och ta ställning i olika frågor. Dagens medieklimat har dock gett upphov till att media allt oftare tenderar att förmedla nyheter av alarmerande karaktär. I dag har larmrapporternas roll i media trissats upp. Listan kan göras lång på tillsatser, färgämnen och konserveringsmedel i mat och dryck som i media beskrivs som farliga för konsumenten. Konsumenten blir alltmer förvirrad och oro hindrar konsumenten att välja rätt produkter och försvårar för mat- och dryckesproducenterna att utveckla bra produkter. Nästan var fjärde svensk uppger att den mest avgörande parameter till att de väljer bort lågkaloriprodukter, är att de inte vet tillräckligt om sötningsmedel. Ingen annanstans i världen är okunskapen om och rädslan för sötningsmedel så stor som i Sverige. Coca-Cola arbetar aktivt med att nå ut med konkret och lättillgänglig fakta om innehållet i våra produkter, däribland sötningsmedel, därför att vi vet att kunskap skapar trygghet. När det gäller sötningsmedel så är aspartam, det vill säga det sötningsmedel som finns i våra sockerfria produkter, världens mest testade ersättningsmedel. Oberoende forskningsinstitut har testat aspartam i över 20 år på över 100 marknader. Inga studier visar på negativ inverkan på hälsan. Det tycker vi är viktig kunskap att förmedla. Vår uppgift som företag är att erbjuda ett brett sortiment av drycker, som passar olika personer vid olika situationer. I vårt sortiment ska det finnas en dryck för varje konsument och tillfälle. En annan viktigt uppgift som vi har är att på olika sätt stödja en aktiv livsstil för att uppmuntra våra konsumenter att hitta en balans mellan sitt kaloriintag och fysisk aktivitet. Coca-Cola är ett företag som bryr sig om sina konsumenter och har en stor medvetenhet om hur trender och tankar går i samhället. Det är av största intresse för oss vad konsumenterna tycker om produkterna. Vi arbetar kontinuerligt med att ta fram nya produkter och följer på nära håll såväl forskning relaterad till dessa som konsumenternas behov och önskemål. KÄLLOR Livsmedelsverket www.slv.se Barndietisten www.barndietisten.se Swedish Nutrition Foundation www.snf.ideon.se/snf/presentation Konsumentföreningen Stockholm www.konsumentforeningenstockholm.se COCA-COLA COMPANY www.coca-cola.se www.thecoca-colacompany.com/citizenship/european_union.html www.thecoca-colacompany.com/citizenship/well-being.html www.beverageinstitute.org För att göra det enklare för våra konsumenter att göra upplysta val måste vi på ett öppet och tydligt sätt informera om innehållet i våra produkter. Ett exempel på detta är den så kallade GDA- märkningen som nu finns på våra produkter. Den visar enkelt och överskådligt hur stor andel av rekommenderat dagligt intag av olika ämnen såsom kalorier, socker, fett, och natrium, som våra produkter innehåller. EFSA (EUROPEISKA MYNDIGHETEN FÖR LIVSMEDELSSÄKERHET) www.efsa.europa.eu EXPERTORGAN SCF Europakommissionens vetenskapliga kommitté för livsmedel (Scientific Committee on Food) ec.europa.eu/food/food/index_en.htm Senaste bedömningen av aspartam( 2002) ec.europa.eu/food/fs/sc/scf/out155_en.pdf JECFA - Joint FAO/WHO Expert Committee on Food Additives www.codexalimentarius.net/web/jecfa.jsp JECFAs, Joint FAO/WHO Expert Committee on Food Additives, bedöming av aspartam (1980): www.inchem.org/documents/jecfa/jecmono/v16je03.htm COC Committee on Carcinogenicity of Chemicals in Food (UK) www.advisorybodies.doh.gov.uk/coc FDA Food and Drug Administration (USA) www.fda.gov 16 17

KÄLLFÖRTECKNING Kontaktpersoner Konsumentkontakt Coca-Cola Drycker Sverige AB Tel: 020-65 60 70 Peter Bodor, Public Affairs & Communications Director Tel: 08-500 752 31 E-mail: pbodor@ccnordic.com Anne Lindfeldt, Public Relations Manager Tel: 08-500 751 16 E-mail: alindfeldt@ccnordic.com 18

Coca-Cola Drycker Sverige AB producerar, distribuerar och säljer icke alkoholhaltiga drycker på den svenska marknaden. Några av varumärkena är Coca-Cola, Fanta, Sprite, MER, Burn, Nestea, Bonaqua Silver, Powerade och Minute Maid. Cirka 800 personer arbetar på Coca-Cola i Sverige, varav cirka 600 i Jordbro utanför Stockholm. Här produceras cirka 1 miljon liter dryck varje dag. Coca-Cola Drycker Sverige AB ägs av The Coca-Cola Company som har verksamhet i mer än 200 länder. Receptet på Coca-Cola skapades 1886 av apotekaren John S. Pemberton i Atlanta, USA. I Sverige lanserades Coca-Cola 1953. För ytterligare information, besök gärna www.coca-cola.se.