Tumregler (heuristics) och feltänk (biases) i slutsatser om trolighet NTNU, Trondheim 8 november 2006
Grundteser Vi konfronteras ständigt med osäkerhet hur ska vi hantera den? Tversky och Kahneman utgick från att vi bedömer eller bör bedöma troligheten hos händelser eller tillstånd som sannolikheter Det finns en matematisk teori, sannolikhetsläran, som gör det möjligt att ibland - bedöma vad som är en korrekt bedömning av en sannolikhet Det visar sig att våra intuitiva bedömningar av sannolikheter ofta kraftigt avviker från de korrekta sannolikheterna Detta menade Tversky och Kahneman berodde på att vi inte har tillräckliga kognitiva resurser för att göra den svåra kalkylen Vi tillgriper därför tumregler (Heuristics) som är en sorts genvägar för tänkandet Dessa fungerar inte alltid utan kan leda till starkt felaktiga slutsatser 2
Fyra typer av feltänk (bias) Representativitet Tillgänglighet (availability) Förankring (anchoring and adjustment) Conjunction fallacy 3
Representativitet John är omkring 30 år, och mycket intresserad av litteratur, konst och musik. Han är också starkt intresserad av psykologi och har bl a läst många böcker av och om Freud och psykoanalysen. Vilket tror du är hans yrke? A. Revisor B. Klinisk psykolog 4
Rätt svar är revisor Det finns många fler revisorer än kliniska psykologer (basfrekvensen) Basfrekvensen tas ofta inte med i en bedömning I stället bedöms likheten med en population eller ett begrepp i detta fall den stereotypa uppfattningen om en revisor och en psykolog 5
Ett annat exempel: diagnos av psykisk sjukdom En psykiatriker bedömer och ställer diagnos på patienter som har kontaktat honom på grund av stora psykiska problem Samme psykiatriker bedömer sedan normala grupper vid inskrivning till militärtjänst Hans slutsats: ca 1/3 av svenska folket behöver behandling för psykisk sjukdom! Detta brukar publiceras i svenska media ca vart 10:e år 6
Felet? De som söker hjälp på grund av mycket stora psykiska problem är en liten och ej representativ grupp Symtom som hallucinationer förekommer där ganska ofta (t ex hypnagoga hallucinationer), för att ta ett exempel Sådana symtom kan förekomma ibland hos fullt friska personer Felet är att dessa inte bedömdes med hänsyn till att de tillhörde en grupp där psykisk sjukdom var mycket mera sällsynt än hos patientgrupen Intressant exempel på patologisering är att Rorschachtestning tycks leda till att man finner tecken på grava psykiska problem hos en mycket stor del av de testade där det i övrigt inte finns några spår av sådana allvarliga problem Detta kan leda till upprörande rättsövergrepp (Peter Fergos danska studie) 7
Problemet är också att man bortser från bestående mönster hos beteendet Exempel ur DSM-III-R: Diagnosen passiv-aggressiv krävde enligt DSM-III-R att minst 5 av följande 9 beteenden förekom hos en person: skjuter upp arbetsuppgifter, motsätter sig uppgifter som han eller hon inte vill utföra, arbetar ineffektivt med sådana uppgifter, klagar oresonligt på krav, glömmer åtaganden och skyldigheter, tror sig göra ett mycket bättre jobb än vad andra anser, tar inte emot förslag från andra på ett konstruktivt sätt, gör inte sin del av jobbet och kritiserar chefer på ett osakligt och omotiverat sätt. Är detta en form av patologiskt beteende? Enstaka episoder eller bestående mönster? 8
Ett annat exempel: Gambler s fallacy Antag att vi spelar roulett och kulan kan hamna på rött eller svart fält, båda lika troliga Vi observerar denna sekvens: Rött, rött, rött, rött, rött, rött Kommer det i nästa spel att bli svart? 9
Sannolikheten är lika för rött och svart i nästa fel Skälet till gambler s fallacy är att vi tror att sekvenser som ser slumpmässiga ut är mera troliga Vi bedömer andra sekvenser som mindre troliga än de faktiskt är Roulettkulan har inget minne! 10
Flera exempel Illusorisk korrelation man tror på ett samband för att det stämmer med ens förutfattade mening (draw-a-man testet) Men kanske också för att bekräftande fall är lättare att minnas, jämför Smedslunds studie av fyrfältstabeller 11
Fyrfältstabellen man minns de bekräftande fallen Temperamentsfull Icke temperamentsfull Rödhårig Bekräftande fall Icke rödhårig 12
Tillgänglighet Sådant som är vanligt är lättare att dra sig till minnes Exempel: skriv ner namnet på Två amerikanska filmer Två ryska filmer Svårighet att minnas något är därför ett tecken på vanlighet, eller sannolikhet 13
Men Det kan finnas andra skäl till att det är lätt eller svårt att minnas eller konstruera något T ex att något är speciellt dramatiskt eller har hänt nyligen det är då lättare att minnas och bedöms som mera troligt Om det är negativa händelser borde därför risken bedömas som högre 14
Svårighet att minnas jämfört med antalet man minns Tversky och Kahneman skilde inte mellan dessa två De kan därför ha pekat på en ren trivialitet: om man tänker på flera exempel så bedömer man dem som mera sannolika Schwartz et al. prövade denna möjlighet genom att experimentellt variera antal och svårighet Ju svårare, desto mindre sannolikt, även om antalet var större 15
Vissa problem med tillgänglighet Studier av mediainnehåll visar att sambandet med bedömd risk är svagt eller obefintligt ex studie av kärnkraftens risker 10 år efter Tjernobyl Medias betydelse är antagligen främst att ge ny information, inte att påminna om det vi redan vet, jfr Galnakosjukan 1996 eller fågelinfluensan idag Men det är en trivialitet! Ett annat exempel: en studie av en film som handlade om brand: ingen effekt på riskbedömningar trots starkt dramatisk film i drygt två timmar! Effekter uppkom, men de varierade mellan personer och kom till uttryck i korrelationer, inte i genomsnittliga förändringar 16
Resultat av studie av riskuppfattning och filmen Towering inferno Vi studerade den subjektiva risken att bli skadad av brand Före film R = 0 R = 0 Efter film Efter 10 dagar R = 0.9 Inga medelvärdesskillnader! 17
Slutsatser Tillgänglighet kanske i vissa sammanhang kan ha betydelse, men oftast förväxlas den effekten troligen med effekten av ny information Dessutom finns det varierande effekter för olika personer, kanske beroende på hur de tolkar informationen Samtidigt är detta troligen den mest populära av Kahneman och Tverskys tre typer av feltänk, och den stämmer bra med fördomar man har om medias betydelse 18
Förankringseffekter Starka effekter om speciellt om man bedömer något man är osäker på, av typ kalenderdata Hur många av medlemmarna I FN är från Afrika? Mer eller mindre än 45% (25%)? Försök göra en bedömning! Stark effekt av att endast presentera en slumpmässigt dragen siffra även om de svarande vet att den är slumpmässig! 19
Exempel: Husköp visar att det är mera komplicerat än bara en fråga om förankringspunkt Om man ska sälja sitt hus får man troligen mer betalt om man begär mera upp till en viss nivå där ingen vill köpa huset men var ligger den nivån? En ganska låg nivå kan locka flera som ger bud och detta kan driva upp priset Motsatt pespektiv: En kreativ användning av förankringspunkt om man verkligen vill köpa ett hus men man måste tävla med andra köpare: Lägg ett bud som skrämmer bort dem! 20
Conjunction fallacy Vad är troligast: en jordbävning i Kalifornien eller en jordbävning någonstans i USA? Rätt svar är någonstans i USA som ju inbegriper Kalifornien 21
Scenarier Ett komplicerat framtidscenario upplevs som mera troligt ju mera konsistent och detaljerat det är Samtidigt blir det mindre troligt, objektivt sett Varför? 22
Värdering Tversky och Kahnema utgick från att vi bedömer eller bör bedöma troligheten hos händelser eller tillstånd som sannolikheter Det verkar rimligt men förutsätter att just sannolikhet i formell mening är det som är mest rationellt Det visar sig att våra intuitiva bedömningar av sannolikheter ofta kraftigt avviker från de korrekta sannolikheterna Intressant men vilken vidare betydelse har det? Detta menade Tversky och Kahneman berodde på att vi inte har tillräckliga kognitiva resurser för att göra den svåra kalkylen Men kalkylen är inte egentligen svår i deras exempel argumentet att vi saknar kognitiva resurser verkar långsökt 23
Alternativ de inte behandlar Önsketänkande Emotionella effekter Obs det handlar inte längre om kognitiva begränsningar 24
Studie av attityden till svenskt medlemskap i EU 25
Förnekande av personlig risk, mycket vanligt Personlig risk i relation till allmän risk 6 5 Personlig risk 4 3 2 2 3 4 5 6 Allmän risk Risken är alltid större för andra! 26
Övertolkning av slumpen på börsen Taleb har analyserat hur investerare tolkar vinst som tecken på skicklighet, när det handlar om en ren slump I en stor population av rådgivare finns det alltid några som lyckas bra Dessa är nästan aldrig framgångsrika i nästa tidsperiod Det är hur lätt som helst att hitta förklaringar i efterhand till vad som var ett slumpmässigt skeende Inga rådgivare är på sikt bättre än en ren gissning, om de inte har (olaglig) privligierad information Taleb, N. N. (2005). Fooled by randomness. The hidden role of chance in life and in the markets. (2nd ed.). New York: Random House. 27
Bedömning av emotionell reaktion på begreppet växtskyddsmedel 28
Allmän tendens att bedöma risker högt Modell 2 för upplevd risk med växtskyddsmedel utifrån 4 signifikanta förklarande dimensioner Negativa miljö-effekter 0.193 0.335 46% förklarad varians Negativa emotioner 0.268-0.109 Risk Positiva emotioner Emotioner spelar stor roll! 29
Slutsats Kahneman och Tversky har visat på feltänk i en serie eleganta experiment Kahneman fick Nobelpriset delvis på grund av dem Deras tes om kognitiva begränsning är inte trovärdig det är inga svåra kalkyler det handlar om Det är troligen fråga om vissa kulturellt betingade uppfattningar om sannolikhet som är grund för intuitiva uppfattningar Dessa är i sin tur troligen bara en mindre del av de feltänk om trolighet som förekommer det är emotioner och motivation som spelar i särklass största rollen Det är en intressant fråga varför K & T lyckades övertyga världen om sin svagt underbyggda tes! Påminner om Freuds skickligt argumenterade teser byggda på illustrativa fallstudier 30