Till Förvaltningsrätten Box 53197 400 15 Göteborg Överklagan av Färgelanda Kommunfullmäktiges beslut den 21 mars 2012 gällande vindbruksplan Överklagar härmed Färgelanda kommunfullmäktiges beslut från den 21 mars 2012, KF 31 att anta upprättat förslag till vindbruksplan - tematiskt tillägg till översiktsplan, ÖP 06, för Färgelanda Kommun. Enligt Kommunallagen 6 kap 24 : En förtroendevald eller en anställd som är jävig i ett ärende hos en nämnd får inte delta eller närvara vid handläggningen av ärendet. Detta klargör man på regeringens hemsida i skriften Om mutor och jäv - en vägledning för offentligt anställda på följande sätt: Verkan av jäv. Om du är jävig får du inte delta i handläggningen av ärendet eller uppdraget. Det innebär att du normalt inte får vidta någon åtgärd i ärendet över huvud taget. Det aktuella planförslaget som var antagandehandling i Färgelanda kommunfullmäktige 21 mars 2012 har tidigare varit uppe och beslutats i Färgelanda kommunfullmäktige den 16 mars 2011, KF 18 men detta beslut upphävdes av Förvaltningsrätten på grund av att Per Krokström (M) var jävig. Färgelanda kommunfullmäktige har nu tagit upp samma underlag, vindbruksplan, på ett nytt fullmäktigemöte och fattat beslut om att anta densamma ännu en gång, men då med inte mindre än sju personer, däribland Per Krokström, som inte deltog i beslutet på grund av anmält jäv. När så många av ledamöterna anmäler jäv, är frågan: I vilken omfattning kan övriga ledamöter anses jäviga på grund av påverkan från de ledamöter/kollegor, som anmält jäv. Det vore därför på sin plats med omarbetning av vindbruksplan. Det nu fattade beslutet den 21 mars 2012, är exakt detsamma som beslutades om i kommunfullmäktige den 16 mars 2011. Vindbruksplanen är därför fortfarande lika olaglig eftersom den ursprungligen tillkommit tillsammans med Per Krokströms deltagande. Hade kommunen arbetat fram en ny vindbruksplan utan jäviga politikers inblandning hade saken varit en annan, men inte nu, då det är samma beslutsunderlag, vars beslut Förvaltningsrätten upphävt på grund av jäv. I sammanträdesprotokollet 21 mars 2012 står: Förslaget till vindbruksplan har upprättats i ett dalslandsgemensamt samarbete. I planen visas de områden/platser som kommunen anser möjlig att exploatera för vindkraftsparker. Att vindbruksplanen har upprättats i ett dalslandsgemensamt samarbete stämmer inte. När planen skulle antas i Färgelanda kommun lade kommunpolitikerna fram egna förslag på områden som de ville ha med i planen. Områden som planförfattarna i det så kallade dalslandsgemensamma samarbetet och Länsstyrelsen redan sagt nej till. Ett av dessa tillagda områden var Vinnsäter på Kroppefjäll där Per Krokström hade mark och även passade på att köpa till mer mark. Den vindbruksplan från 21 mars 2012 som låg till grund för kommunfullmäktiges antagande är alltså samma vindbruksplan som denne jävige politiker varit med om att skapa. Regeringen skriver uttryckligen i sin ovan nämnda skrift: Det innebär att du normalt inte får vidta någon åtgärd i ärendet över huvud taget. Av denna orsak vill jag att Förvaltningsrätten också nu upphäver fullmäktiges beslut från den 21 mars 2012 att anta samma vindbruksplan som tidigare ogiltigförklarats p g a jäv. Beslutet strider mot lag eller annan författning enligt Kommunallagen, kapitel 10 8, punkt 4.
Planförfattarna ansåg att område F8 och F9 inte skulle ingå i vindbruksplanen vilket politikerna inte tog någon hänsyn till när man antog vindbruksplanen vid fullmäktiges sammanträde 16 mars 2011 och 21 mars 2012. Tidningen Bohusläningen rapporterar nu bland annat följande i en artikel den 2 mars 2012 från Färgelanda Kommunstyrelses sammanträde. Artikelns rubrik: Lämnade vindkraftsmöte på grund av jävsrisk. Samma förslag. Socialdemokraterna menade då att man kanske skulle följa länsstyrelsens och Dalslands miljönämnds linje att avråda från vindkraftsetablering på Korpekullen Kroppefjäll. Partiet fick dock inte med sig några andra ledamöter på den linjen. När servicechefen Jan Myrén i ett inlägg i debatten dessutom påpekade att ett sådant beslut skulle innebära att man behöver ta om hela planen från ruta ett, med remissrundor och utställningar så backade socialdemokraterna. Vidare rapporterade tidningen Bohusläningen i artikel den 23 mars 2012 bland annat följande: Färgelanda: Vindbruksplan Dalsland antogs tills sist vid onsdagens kommunfullmäktige. Ulla Börjesson (S) var ensam om att yttra sig i frågan under kommunfullmäktige. Hon är fortfarande tveksam till etablering av vindkraft i vissa områden som ingår i planen. Men att säga nej skulle innebära att kommunen drar på sig alldeles för stora kostnader och skulle innebära att hela vindbruksplanen får ritas om. Vi får stå för det som vi tidigare har beslutat om. Varje etablering av vindkraft som görs måste sedan godkännas i kommunstyrelse. Då har vi möjlighet att säga till om det då, säger Ulla Börjesson. Enligt artikeln från 2 mars 2012 säger servicechef Jan Myrén att man är tillbaka till ruta ett om man tar bort områden. Jag befarar allvarligt att detta endast är vilseledande information och otillbörlig påverkan. Frågan är tjänstemannens syfte/vilja när det gäller vindbruksplanen. Enligt artikeln från 23 mars 2012 säger Ulla Börjesson (S): Men att säga nej skulle innebära att kommunen drar på sig alldeles för stora kostnader och skulle innebära att hela vindbruksplanen får ritas om. Vi får stå för det som vi tidigare har beslutat om. Frågan är om kommunstyrelse och kommunfullmäktige har fått korrekt information och har ifrågasatt kostnaden för att ta bort områden och eftersom tidigare beslut upphävts av Förvaltningsrätten. Därvid följer att tidigare beslut inte gäller. Man kan däremot anse att det innebär alldeles för stora kostnader att inte ta bort olämpliga områden med tanke på miljö, människor, djur och samhälle. Förvaltningsrätten skriver i sin dom den 25 januari 2012, sida 9: Enligt förarbetena bör emellertid en väl underbyggd översiktsplan ges stor betydelse vid en tillståndståndsprövning enligt MB om att uppföra och driva vindkraftverk (prop.2008709:146 s 28 29. I vindbruksplanen finns två områden (F1 och F2) där man upplever att Färgelanda Kommun inte tagit hänsyn till de konsekvenser som skrivits under bland annat bilaga 2, analys och bilaga 3 C, områdesbeskrivningar och därtill inte kollat de faktiska topografiska förhållanden som gäller dalgången med omgivning. Till exempel: Vad innebär etablering av två vindkraftsparker i anslutning till en liten dalgång? Hade kommunen gjort en seriös bedömning borde dessa områden inte funnits med. Detta med tanke på att område F1 och F2 är belägna på var sin sida av en smal dalgång, vilket medför oönskade konsekvenser, till exempel lågtfrekvent buller från vindkraftverk med beräknad totalhöjd på 200 m, trots att vindbruksplanen baseras på totalhöjd 150 m. På Naturvårdsverkets hemsida som gäller lågfrekventa ljud inleds informationen med följande: Det finns idag inga belägg för att lågfrekventa ljud från vindkraftverk innehär någon risk för närboenede. Men eftersom verken blir allt större bör det lågfrekventa ljudet kontrolleras. (http://www.naturvardsverket.se/start/verksamheter-medmiljopaverkan/buller/vindkraft/lagfrekventa-ljud/)
Det finns förslag i andra länder och även kommuner i Sverige att öka avståndet skall ökas till 2 km mellan bebyggelse och vindkraftverk.. Enligt en artikel i Borås tidning från 13 mars 2012 finns en artikel med rubrik Ljudforskare kritiska. Underrubrik: Beräkningar som gjorts om bullernivåer vid vindkraftverk kan vara otillräckliga. I artikeln refereras till akustikern och tekniske doktorn Martin Almgren på ÅFkonsult. Han pekade bland annat på nya forskningsrön om vindkraftsbullrets akustiska egenskaper som kan komma att motivera ändrade beräkningar av hur mycket verken faktiskt bullrar. Man kan också utläsa av artikeln att bebyggelse vid vindkraftsverk som ligger i vindskyddade områden kan störa mer och frågan väcks om bullergränsen då skall sänkas. Hade ovanstående omständigheter varit kända för politikerna borde inte område F1 och F2 funnits med i vindbruksplanen med hänsyn till det korta avståndet mellan områdena på vardera sida av en liten dalgång. I Antagandehandling Färgelanda Kommun 2010-11-15 Bilaga C, Områdesbeskrivningar, sidan 5 står följande under rubriken Allmänna Intressen med underrubrik Riksintressen inkl stora opåverkade områden : I norra spetsen av området finns riksintresset för naturvård som skyddar Örekilsälven med Kärnsjön. Skyddsvärden inom riksintresset utgörs av geologiska värden, flora och fauna. I övrigt finns det inga stora opåverkade områden eller riksintressen i området. Enligt Översiktsplan för Färgelanda kommun ÖP 06, kapitel 3 Allmänna intressen och Bevarandeintressen står följande på sidan 29 med rubriken: Stora opåverkade områden Enligt miljöbalken skall områden som inte alls eller endast obetydligt är påverkade av exploatering eller andra ingrepp i miljön så långt möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt kan påverka områdets karaktär. Länsstyrelsen har i en rapport 1998:21 angett att relativt stora delar av kommunen utgörs av orörda områden, bl a Kroppefjäll. Avgränsningen av detta sammanfaller med område av riksintresse för naturvård på Kroppefjäll. Kroppefjäll klassificeras också, tillsammans med stora dela av övriga kommunen, som tyst enligt länsstyrelsen rapport 2001:18 Tysta områden. Enligt Länsstyrelsens Analys av stora opåverkade områden, 1998:21 och Rapport 2001:18 Tysta områden är bland annat område F1 och F2 ett tyst och opåverkat område. På sidan 6 i Bilaga C står följande under rubrik Ornitologi Inga kända ornitologiska intressen finns inom området. Men tjäderspelplats finns i område F1 Skogstyrelsen naturvårdsobjekt Nr 54 Antagandehandling Färgelanda Kommun, bilaga 2 Analys, på sidan 11, framgår många punkter om Ej analyserat material. Färgelanda Kommun har på sin hemsida för presentation av vindbruksplan angett nio områden lämpliga för vindkraftsparker och skriver att teoretiskt beräknat kan områdena tillsammans inrymma ca 85 vindkraftverk. (http://www.fargelanda.se/page/56727/vindbrukdalsland.htm) Färgelanda kommun tycks inte ta hänsyn till eller verkar vara helt ovetande om att Dalsland är ett av fem områden i Sverige där man beslutat om Kompletterande
metoder för skydd av värdefull natur. Dessutom betraktas Dalsland vara Europas sydligaste vildmark. I vindbruksplanen finns ett återkommande uttryck bör utredas vidare. Man kan därför inte anse att översiktsplanen är väl underbyggd. Denna risk visar sig när vindkraftsbolag, i detta fall Rabbalshede Kraft AB, vill förhandla bort miljöutredningar som kumulativa effekter. Översiktsplanen skall utformas så att innebörden och konsekvensen av den tydligt framgår, enligt Plan- och Bygglagen 3 kap 6. När det gäller rotorbladen på vindkraftverken är dessa tillverkade av epoxi och glasfiber. Epoxi baseras på kondensation av epiklorhydrin och bisfenol A samt en härdare, ofta diaminer. Bisfenol A är ett ämne som förbjudits i nappflaskor inom EU. På text-tv och i andra medier har man nyligen kunnat läsa att Halmstads Kommun kommer att byta ut 11 300 plasttallrikar på 16 skolor som innehåller bisfenol A. Man befarar att tallrikarna läcker farliga ämnen. I vilken utsträckning läcker det ut bisfenol A från rotorbladen och kan detta ämne skada omgivningar, människor, djur och natur och läcka ner i grundvattnet? Vad kan det bli för konsekvenser med rotorblad som innehåller bisfenol A. Enligt information hämtad via internet på Danska Journalistförbundets hemsida: Hos företaget LM Wind Power i Danmark uppdagades under 2011 massiva arbetsmiljöproblem i samband med tillverkning av vindturbinblad där ämnet styren ingår och som WHO misstänker orsaka cancer. Anställda hade bland annat drabbats av bölder stora som golfbollar, andningsproblem och diarré. Med anledning av dessa allvarliga arbetsmiljöproblem som avslöjats, tilldelades journalisterna Jens Peter Kildevang och Morten Frich årets Cavling-pris av Danska Journalistförbundet. Det framgår inte i vindbruksplanen konsekvenser av läckande ämnen från vindkraftverkens rotorblad, pelare, fundament e t c och inte heller hur dessa skall tas om hand när de är uttjänta. Jag har i mail den 8 mars 2012 till Jan Myrén, servicechef, Färgelanda Kommun, framfört önskemål om att få information och handlingar med anledning av att samråd har ägt rum med Rabbalshede Kraft avseende planerade vindkraftsparker vid Vinnsäter, Ödeborgsfjället och Holmevattnet. Ställt frågan om vilka specifika krav som Färgelanda Kommun ställt enligt gällande lagstiftning och handlingar som upplyser om kommunens ställningstagande och agerande av de planerade vindkraftsparkerna. Till svar har jag bland annat fått, att jag bör kontakta länsstyrelsen samt att samråd med kommunen syftar till informera kommunen om aktuella tillståndsärenden samt avkräva kommunen besked om eventuellt kommunalt veto. Vidare uppges att vindkraftsplanen fortfarande är aktuell så även de ställningstaganden som finns i densamma och att vindbruksplanen finns att hämta hem från kommunens hemsida. Beträffande samråd som ägde rum med Färgelanda Kommun, Länsstyrelsen och Rabbalshede Kraft AB avseende projekt Holmevattnet, har jag inte funnit någon tillgänglig information i t ex protokoll på Kommunens hemsida. Enligt information på Rabbalshede Krafts AB:s hemsida hölls samråd 17 januari 2012 för projekt Holmevattnet. Det finns många oklarheter som skall utredas vidare enligt vindbruksplanen. Därför finner man det märkligt, att det i svar från servicechef Jan Myren, inte finns något som tyder på att kommunen ställt några krav på utredning av de frågor som skall utredas vidare enligt vindbruksplanen. När man tagit del av tidigare synpunkter till vindbruksplanen, finner man att Färgelanda kommun har tagit med 5 av de 6 områden där Rabbalshede Kraft AB, i skrivelse 30 juni 2010 till Dalslandskommunernas kommunalförbund, framfört önskemål om vilka områden som skall ingå i vindbruksplanen gällande Färgelanda kommun. Ytterligare ett område i Färgelanda som Rabbalshede Kraft AB önskar exploatera är Ödeborgsfället.
Min upplevelse är därför att Färgelanda Kommun går vindkraftsbolaget till mötes och ställer inga krav på utredning av konsekvenser och visar då ingen hänsyn till människor, djur och natur/miljö. Kommunfullmäktige i Färgelanda Kommun har i beslut 2011-09-14 KF 119 beslutat att delegera till Kommunstyrelsen att avge Yttrande enligt miljöbalken 16 kap, 4 avseende anläggning för vindkraft inom de områden som är utpekande i kommunens Vindbruksplan tematiskt tillägg till översiktsplan för Färgelanda kommun antagen av kommunfullmäktige 2011-03-16. Kommunfullmäktige skriver vidare att Genom delegering förkortas handläggningstiden. Beslutet tyder på att Färgelanda Kommun vill minska tid till möjligheter för kommunmedborgarna att deltaga i den demokratiska processen, för att så snabbt som möjligt driva igenom och inte förändra sin vindbruksplan. Man kan fråga sig varför och vad är syftet med att förkorta handläggningstiden. Tvärtom borde hela processen bli så serös som möjligt och vara väl genomarbetad. Risken är att det blir tvärtom med förkortad handläggningstid, när beslut inte tas i fullmäktige. Miljökonsekvensbeskrivningen baseras på felaktiga och oklara uppgifter och uppfyller därför inte föreskrifterna/kraven i Miljöbalken. Ju mer man läser vindbruksplanen, ju tydigare framgår att det saknas uppgift om vilka konsekvenserna blir. Var och när skall annars folket få veta konsekvenserna? Vindbruksplan med så många frågetecken bör inte godkännas. Högsäter den 18 april 2012 Berit Edquist Bilagor: Plan- och byggkontorets tjänsteutlåtande 2012-02-21 Kommunstyrelsens sammanträdesprotokoll 2012-02-29, sid 1, 8-9 Kommunfullmäktiges sammanträdesprotokoll 2012-03-21, sid 1-3, 18-19 Artikel tidningen Bohusläningen 2 mars 2012 med rubrik: Lämnade vindkraftsmöte på grund av jävsrisk. Artikel tidningen Bohusläningen 23 mars 2012 med rubrik: Klart för vindbruksplan Artikel Borås tidning 13 mars 2012 med rubrik: Ljudforskare kritiska Kopia av mail, 8 mars 2012 till Jan Myrén, Färgelanda kommun och svaret 14 mars 2012 Från internet, Dansk Journalistförbunds utdelning och underlag för Cavlingpriset Kopierade delar av Länsstyrelsens Analys av stora opåverkade områden, 1998:21 Bilagor till Analysen 1998:2: Teckenförklaring och karta Kopia av Länsstyrelsens Rapport 2001:18 Tysta områden