Konkurrensens konsekvenser Magnus Nilsson Karlstad universitet
Från välfärdsstat till välfärdssamhälle Kritik mot den offentliga sektorns effektivitet från och med slutet av 1970-talet. Borgerliga regeringen 1991-1994 möjliggjorde konkurrensutsättning och kundvalsmodeller genom ändring av kommunallagen. Utvecklingen gick långsammare med den socialdemokratiska regeringen 1994-2006, men vände inte. Med den borgerliga regeringen 2006-2014 ökade återigen takten med bland annat Lagen om offentlig upphandling (LOU, 2007:1091) och Lagen om valfrihetssystem (LOV, 2008:962)
Från välfärdssamhälle till välfärdsstat Ungefär 20 procent av alla anställda i välfärdssektorn arbetar idag i privat regi. Andelen privata aktörer har ökat kraftigt sedan ändringen av kommunallagen 1991 gjorde det möjligt att upphandla vissa tjänster. Privata aktörer kan vara både vinstsyftande och icke-vinstsyftande. Ökningen har i stort sett bara bestått av vinstsyftande företag. Ickevinstsyftande företag har omkring 3 procent av marknaden och det är oförändrat under hela perioden
Två huvudsakliga modeller för marknadisering av välfärdstjänster: Entrepenadsmodellen och Kundvalsmodellen Lagen om offentlig upphandling (LOU) 2007:1091 reglerar köp som görs av myndigheter eller andra offentliga verksamheter. Syftet är att alla aktörer ska kunna konkurrera på lika villkor. Ex. en kommun har behov av att ett äldreboende med ett visst antal platser. Företag lämnar anbud och bästa vad gäller kvalitet och kostnad vinner. Alla aktörer ska behandlas likvärdigt och processen ska vara transparant. Lagen om valfrihetssystemt (LOV) 2008:962 innebär att om myndigheter eller andra offentliga aktörer som har konkurrensutsatt sin verksamhet kan låta brukaren själv välja leverantör. Alla företag som lever upp till de av ex kommunen uppsatta kraven är valbara för brukaren.
Framförallt storstäder, förortskommuner och större städer som har en stor andel välfärdstjänster i privat drift. Undantaget är individ- och familjeomsorgen. På flera områden är det stora företag och koncerner som dominerar marknaden. Riskkapitalbolag har stora marknadsandelar. Marknadiseringen genomfördes från början genom upphandling enligt entreprenadsmodellen. På senare år har kundvalsmodller blivit allt vanligare. Ungdoms- och missbruksvården bedrivs nästan uteslutande inom ramen för en tredje modell: köp av tjänster.
Argument för och emot konkurrensutsättning Starka åsikter men lite kunskap Viktigt att få välja Förväntningar om högre effektivitet, kvalitet, bättre tillgänglighet och mindre byråkrati Verktyget konkurrens leder automatiskt till kvalitetshöjning genom inovationer. Argument mot marknadisering är i princip de samma, fast omvända. Argument för ett kollektivt beslutsfattande istället för individuella val. Vad bli effekten för demokratin?
Teoretiska utgångspunkter - kvasimarknadsteori Kvasimarknader är marknader som inte riktigt kan fungera som riktiga marknader. Alla aktörer är inte vinstmaximerande Efterfrågan (marknadens storlek) bestäms av den offentliga budgeten och inte av den som brukar tjänsten. Valet av leverantör ligger inte på ett enkelt sätt på brukaren. Fungerande kvasimarknad: Baserad på konkurrens och priser Korrekt och komplett information Begränsade transaktionskostnader (kostnad för byte av leverantör) Balanserad motivataionsstruktur Utan negativa effekter såsom att bara lönsamma brukare prioriteras
Demokratins svarta hål Begreppet syftar till att beskriva glappet mellan de folkvalda politikernas intentioner med beslutet och det som medborgarna möter i kontakt med myndigheter.
Exit, voice and loyalty sorti, protest och lojalitet Kan brukaren/kunden bryta avtalet och byta leverantör? I vilket utsträckning har brukaren möjlighet att protestera och i vilken utsträckning är leverantören responsiv? I vilken utsträckning försvagar burkarnas/kundernas lojalitet med leverantören effekten av ovanstående?
Att avgöra om det är lämpligt att marknadisera Schleifer (1998) anger fyra situationer när det är bättre med offentlig än privat produktion av varor eller tjänster: Det finns betydande möjligheter att sänka kostnaderna genom kvalitetsförsämringar vilka inte kan regleras i kontraktet. Innovationer är relativt oviktiga. Konkurrensen är svag och konsumenternas valmöjligheter är begränsade. Ryktet om kvalitet i de olika aktörernas varor och tjänster sprids dåligt.
Vad kan man säga om effekterna så långt? Den främsta, och kanske viktigaste, slutsatsen är att kunskapen om effekterna på både lång och kort sikt i stor utsträckning saknas. Oklart om det har lett till önskat resultat utifrån befintlig kunskap.
Svårt för forskningen för att kunna utvärdera marknadisering på ett rättvisande sätt utifrån objektiva kriterier. Vad är exempelvis kvalitet och hur mäter man detta? Vad betyder kundnöjdhet? En slutsats är att de förändringar som gjorts är genomförda med stora förhoppningar, men med ett svagt kunskapsunderlag som stöd för att man förändrar på rätt sätt.
Marknadisering kräver ny och hög kompetens Beställarkontrollen är krävande för kommuner, landsting och Arbetsförmedlingen. I kundvalsmodeller är ersättningen fast. Det innebär att enda sättet att generera vinst är att sänka kostnader. Utrymmet för kvalitetsförbättringar är begränsat. Hög kontroll av aktörer krävs på välfärdsmarknaden. Det innebär att trösklar för inträde och utträde från marknaden kan vara höga.
Ojämlikhet i tillgång till information Svårt för brukaren att få tillgång till relevant information Att ta till sig information och värdera den är tidskrävande Exit/sorti svårt, framförallt när det gäller omsorg.
Ett problem är kostnaderna med att upprätthålla en fungerande kvasimarknad. Tillsyn och kontroll är resurskrävande. Svag kunskap om transaktionskostnader. Överrepresentation av socioekonomiskt starka grupper när det gäller att välja leverantör. För en fungerande kvasimarknad krävs en väl utformad motivationsstruktur. Man mäter och redovisar det som går att möta istället för det man egentligen skulle vilja mäta. Risk att verksamheten formas utifrån vad som går att mäta.
Välfärdens organisering en angelägenhet för alla Att inte ha en välfungerande välfärdssektor innebär kostnader, både sociala och ekonomiska, för hela samhället. Summan av individuella val kan få problematiska konsekvenser för samhället som helhet. Exempel: en trafikstockning är ett resultat av individuella val att ta en viss väg på en viss tidpunkt som leder till negativa konsekvenser för alla. Valet av välfärdstjänster är för individen ofta oåterkalleligt.