Markörbaserad journalgranskning för psykiatri

Relevanta dokument
Landstingsstyrelsen Magnus Persson, Utvecklingsdirektör

Skador inom psykiatrisk vård KORTVERSION AV MARKÖRBASERAD JOURNALGRANSKNING

Markörbaserad Journalgranskning

Markörbaserad Journalgranskning (MJG)

Skador inom psykiatrisk vård MARKÖRBASERAD JOURNALGRANSKNING. Skador inom psykiatrisk vård 1

MARKÖRBASERAD JOURNALGRANSKNING Skador i vården SKADEOMRÅDEN, UNDVIKBARHET SAMT FÖRÄNDRINGAR ÖVER TID.

Regionstyrelsen 6 mars 2019

Markörbaserad journalgranskning i

Markörbaserad Journalgranskning, Kungälvs sjukhus

Patientsäkerhet aktuellt arbete i Socialstyrelsens perspektiv. Axana Haggar, utredare Enheten för patientsäkerhet

Skador i vården 2013 första halvåret 2017

Markörbaserad journalgranskning

Markörbaserad Journalgranskning

SKL rapporten om vårdrelaterade infektioner 2017

Markörbaserad journalgranskning i psykiatri

Vårdskador VAD TRODDE VI DÅ VAD VET VI NU?

MARKÖRBASERAD JOURNALGRANSKNING JANUARI 2013-JUNI Skador i vården PÅ NATIONELL- SAMT REGION- OCH LANDSTINGSNIVÅ.

Patientsäkerhetslagen (2010:659), PSL

Dokumentnivå Anvisning

Program Patientsäkerhet

Patientsäkerhetsarbete i Region Skåne

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge

Sjukvårdslagstiftning med relevans för riskbruk, missbruk och beroende

Rapport Markörbaserad journalgranskning

PPM mätningar 2019 Närsjukvården

PATIENTSÄKERHET. Skador i vården RESULTAT FRÅN NATIONELL MÄTNING MED STRUKTURERAD JOURNALGRANSKNING UNDER PERIODEN JAN-MARS 2012.

Hur når vi en säker vård tillsammans? MATS MOLT chefläkare Region Skåne IRENE AXMAN ANDERSSON

Rutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9

Sammanhållen Vård genom Enhetliga Arbetssätt (SVEA) Introduktion till samverkansmått för husläkarmottagningar

Allvarliga skador och vårdskador. Fördjupad analys av skador och vårdskador i somatisk vård av vuxna vid akutsjukhus

Vad vet vi om tillbud, skador och vårdskador inom hemsjukvården?

Att vara avvikelsesamordnare i ett Systematiskt patientsäkerhetsarbete

HANDBOK. Markörbaserad journalgranskning inom hemsjukvård FÖR ATT IDENTIFIERA OCH MÄTA SKADOR OCH KVALITETSBRISTER I VÅRDEN

- Patientsäkerhetslag - SFS 2010: Överenskommelse mellan staten och SKL - nollvision

Vårdrelaterade infektioner KUNSKAP, KONSEKVENSER OCH KOSTNADER

Patientsäkerhet för utlokaliserade patienter inom somatisk slutenvård samt för patienter som väntar på vård vid allvarlig sjukdom

Presentation av rapport inom patientsäkerhetsområdet 2017

Skador i vården utveckling

Ansvar i verksamheten. Verksamhetschefen hälso- och sjukvård 1(6)

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. AVVIKELSERAPPORTERING I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN OCH LEX MARIA

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)

Hur ska bra vård vara?

Skador i vården skadeöversikt och kostnad

Terminologiremiss patientsäkerhet och systematiskt kvalitetsarbete

Skador i vården,

SOSFS 2011:9 (M och S) Föreskrifter och allmänna råd. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Socialstyrelsens författningssamling

Säker vård - patientsäkerhet. 3 jumbojet störtar varje år! Ca 1500 dödsfall. När kursen är slut har 13,5 av er blivit skadade!

Patientsäkerhet. Varför patientsäkerhet i sskprogrammet?

Annika Nilsson,

Att styra och leda för ökad patientsäkerhet

EN CHEFLÄKARES ERFARENHET. Hans Rutberg Professor, ordförande i SLS kommitté för säker vård Tidigare chefläkare, Universitetssjukhuset i Linköping

Händelseanalys. Datum: Patient avlidit i självmord. November Analysledare:

Medicinsk stab. Patientsäkerhet. Samverkan mellan kommun och landsting

Nationellt patientsäkerhetsarbete

Riktlinjer för systematiskt patientsäkerhetsarbete

Patiensäkerhetsberättelse PSYKIATRICENTRUM MAGNUS FRITHIOF

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om lex Maria;

Temagranskning Patientsäkerhet - sammanfattande rapport. Region Västmanland

SIP - vad är det som är speciellt inom psykiatrin?

ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA RIKTLINJE GÄLLANDE ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA

Nationellt patientsäkerhetsarbete

Öppna jämförelser 2015 Hälso- och sjukvård vid kroniska sjukdomar

Rutin för anmälan enl. Lex Maria

Antagen av Samverkansnämnden

Ett nationellt perspektiv på samverkan vid utskrivning från sjukhus

Belastningsergonomi inom vård och omsorg Att förebygga arbetsskador och vårdskador

HANDBOK Markörbaserad journalgranskning FÖR ATT IDENTIFIERA OCH MÄTA SKADOR I VÅRDEN

Avvikelsehantering och anmälningsskyldighet enligt lex Maria

Strukturerad journalgranskning. Komplikationer och vårdskador inom kirurgi. Vårdskador

Utredning av vårdskador Rapportering av avvikelser, utredning av händelser och anmälan enligt lex Maria

Patientsäkerhetssatsning 2013 uppföljning och samlad bedömning av utfall

Patientsäkerhet - om resiliens och hur vi kan utveckla vårt arbete med patientsäkerhet

09.45 Blåsöverfyllnad Eva Joelsson Alm

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg.

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering

Patientsäkerhet. Varför patientsäkerhet i sskprogrammet? Varför undervisar jag om patientsäkerhet?

MAS Riktlinje Utredning och anmälan enligt Lex Maria

PERSONCENTRERAD VÅRD. Åsa Andersson

Avvikelsehantering avseende vård i samverkan

Överenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet

Klicka på Nytt ärende och välj ärendetyp (se nedan) genom att klicka på rätt ärendetyp.

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

Riktlinje Riskhantering (Patientsäkerhet)

Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen

Skador i vården en utmaning för oss alla. John Mälstam chefläkare

PPM trycksår Punktprevalensmätning av trycksår Norrbottens läns landsting 4 oktober 2011

Patientsäkerhetsnätverksträff. SKL 23 maj 2017

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument

Integrering av patientsäkerhet och arbetsmiljö var står vi idag?

BESLUT. Ärendet Föreläggande enligt 7 kap. 24 patientsäkerhetslagen (2010:659), PSL

Easyresearch - Terminologiremiss patientsäkerhet och systematiskt kvalitetsarbete. Terminologiremiss patientsäkerhet och systematiskt kvalitetsarbete

Information om patientsäkerhetslagen

PATIENTSÄKERHET RIKTLINJE FÖR PATIENTSÄKERHET

Avvikelsehantering avseende vård i samverkan

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB

Patientsäkerhetsutredningen. SOU 2008:117 Patientsäkerhet Vad har gjorts? Vad behöver göras?

Allt färre skadas i vården. Markörbaserad journalgranskning, MJG

Patientsäkerhetsberättelse för Region Skåne

Oönskade händelser inom psykiatrin i Västra Götalandsregionen

Transkript:

Markörbaserad journalgranskning för psykiatri Projektgrupp: Carina Åenius Charlotta Brunner Hans Rutberg Urban Nylén Pia Ram

Varför markörbaserad journalgranskning?

Vi ser en hel del men inte allt! 3

Vad är en skada? Lidande, obehag, kroppsligt eller psykiskt ogynnsam händelse eller sjukdom, samt dödsfall som uppstått vid kontakt med hälso- och sjukvården

Vad är en vårdskada? Lidande, obehag, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom, samt dödsfall som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits vid kontakt med hälso- och sjukvården Patientsäkerhetslagen 2010:659

Princip för MJG Metod för att identifiera skador och bedriva egenkontroll inom en verksamhet. Retrospektiv analys av patientjournaler Systematiskt letande Markörer kan indikera avsteg från det normala vårdförloppet Antal skador, allvarlighetsgrad, undvikbarhet och typ antecknas Mätning över tid

Vad är en positiv markör? Uppfyller markördefinitionen Är indikation på att skada kan ha förekommit Arbetsmaterial i granskningsarbetet men kan vara positiv utan att skada inträffat!

Resultat från genomförda granskningar i projektet

Resultaten bygger på 17 deltagande landsting 471 granskade patienter Könsfördelning 241 Kvinnor 230 Män

och lite data 4 674 granskade öppenvårdsbesök 503 granskade slutenvårdstillfällen 212 patienter Kombination öppenvård - slutenvård Totalt 1 179 positiva öppenvårdsmarkörer Totalt 1 326 positiva slutenvårdsmarkörer

180 Köns- och åldersfördelning 160 140 159 143 120 100 80 Kvinnor Män 60 48 63 40 20 0 29 23 5 1 18-49 år 50-64 år 65-84 år 85 år - äldre

Markörutfall

250 225 Utfall av vårdmarkörer 200 184 150 100 116 138 50 17 16 15 61 54 54 20 35 34 43 0

250 Utfall av beroendemarkörer 200 203 150 130 120 100 67 50 0 Y1 Avsaknad AUDIT Y2 Avsaknad ASI Y3 Avsaknad mätvärde alkoholhalt Y4 Avsaknad urintoxkontroll

Utfall av markörer för tvångsvård 35 33 30 25 20 15 10 12 11 7 10 7 5 0

Utfall av läkemedelsmarkörer 90 80 79 70 60 50 44 40 30 27 30 24 20 10 0 6 11 10 0

120 Utfall av kontinuitets- och övergångsmarkörer 100 102 106 80 75 73 60 40 32 20 21 21 0 R1 Oplanerat R2 akutmottbesök Återinskrivning inom 30 dagar R3 Byte av vårdenhet R4 Oplanerad utskrivning R5 Akutbesök inom två dygn efter utskrivn. R6 Avsaknad av läkarbesök under <12 mån R7 Fast vårdkontakt saknas

Skador och vårdskador

Skadeutfall för kvinnor och män 100 90 92 80 70 60 58 50 40 30 43 28 Kvinnor Män 20 10 0 Skada Vårdskada

Fördelning av skador och vårdskador inom öppenvård Öppenvård 61 skador hos 47 patienter 25 vårdskador hos 21 patienter ca 10 % (47/471) av patienterna hade en eller flera skador varav ca 4 % (21/471) av patienterna hade en eller flera vårdskador ca 41 % (25/61) av skadorna bedömdes vara undvikbara

Skador och vårdskador inom öppenvård 14 12 12 12 10 8 8 7 9 7 6 4 2 0 1 4 1 0 3 3 5 1 1 0 4 4 2 2 Skada Vårdskada

Fördelning av skador och vårdskador slutenvård Slutenvård 89 skador hos 65 patienter 46 vårdskador hos 33 patienter ca 14 % (65/471) av patienterna hade en eller flera skador varav ca 7 % (33/471) av patienterna hade en eller flera vårdskador ca 52 % (46/89) av skadorna bedömdes vara undvikbara

Fördelning av skador och vårdskador inom slutenvård 30 25 24 20 19 17 15 12 10 5 0 2 0 5 4 4 3 4 0 5 3 6 2 1 1 1 1 1 7 7 6 Skada Vårdskada

Handboken

Principer för granskning Granskningsperiod Både slutenvård och öppenvård Start minst 30 dagar tillbaka i tid Granskningsperiod 3 respektive 6 månader Hela vårdperioden granskas Urval Slumpmässigt urval Specifikt urval

Granskningsperiod Granskningsperiod* Start av granskning Tid 30 dagar Tid Slutenvård Öppenvård All öppenvård och slutenvård granskas Granskning sker av vård som ligger minst 30 dagar bakåt i tiden *Granskningsperiod = 3 månader i vuxenpsykiatri och 6 månader i rättspsykiatri

SAMMANSTÄLLNING AV DATA* GRANSKNINGSPROCESS* SKADA* URVAL AV PATIENTJOURNALER* Granskningsproceduren 1. 1. Patientjournal Patientjournal System Välj patientjournaler Slutenvård och öppenvård Minst 30 dagar sedan Komplett journal 3 månader bakåt i tid 2. Markörsökning Journalgranskning Negativ: Inga markörer Positiv: Markörer finns 2. 3. Fördjupad granskning Värdering av markörfynd Inga skador En eller flera skador Kategorisering 3. 4. Sammanställning Skador Markörer 4.

Skadeområde Psykisk skada Förlängt sjukdomsförlopp Avsiktligt självdestruktiv handling Läkemedelsrelaterad skada Åtgärd utan laga stöd Kroppslig skada Övrig skada 1. Lidande 2. Kränkning Skada som registreras 3.Obehandlat sjukdomstillstånd 4. Otillräcklig behandlingseffekt 5. Avbruten behandling 6. Försämring av sjukdom 7. Suicid 8. Suicidförsök 9. Avsiktligt självdestruktiv handling utan suicidavsikt 10. Metabol påverkan 11. Extrapyramidala symptom 12. Allergisk reaktion 13. Läkemedelsberoende 14. Övrig läkemedelsrelaterad skada 15. Olaga frihetsberövad 16. Olaga tvångsåtgärd 17. Anestesirelaterad skada 18. Fallskada 19. Trycksår kategori 2-4 20. Kognitiv störning 21. Övrig kroppslig skada 22. Övrig skada

Kvalitetsbrister syns också Markörer pekar på risker Följsamhet till riktlinjer och rutiner syns Kvalitetsbrister syns även om patienten inte skadats Verktyg för systematisk egenkontroll

Vad händer nu?

MJG-utbildning för psykiatrisk vuxenvård hösten 2016 28 september, Malmö fulltecknad 10 oktober, Stockholm 10 november, Stockholm http://skl.se/tjanster/kurserochkonferenser.609.html

Planering av nationell mätning Möte med företrädare för SKL:s nätverk inom psykiatrisk vård Önskad samverkan mellan företrädare för SKL:s nätverk inom psykiatrisk vård och SKL:S kontaktpersoner för patientsäkerhet Databasutveckling för psykiatrisk vuxenvård, beräknas klart under nov

Förslag till nationell datainsamling under 2017 6 månaders mätning, 1 mars 31 augusti Gemensamt slumpmässigt urval av journaler Samlad ansats ger nationellt perspektiv på skador, vårdskador och kvalitetsbrister = ny kunskap!