Välkomna till TSRT19 Reglerteknik Föreläsning 3. Sammanfattning av föreläsning 2 PID-reglering Blockschemaräkning Reglerdesign för svävande kula

Relevanta dokument
TSIU61: Reglerteknik. Sammanfattning från föreläsning 3 (2/4) ˆ PID-reglering. ˆ Specifikationer. ˆ Sammanfattning av föreläsning 3.

TSIU61: Reglerteknik. PID-reglering Specifikationer. Gustaf Hendeby.

Välkomna till Reglerteknik Föreläsning 2

Välkomna till TSRT15 Reglerteknik Föreläsning 2

TSIU61: Reglerteknik. Poler och nollställen Stabilitet Blockschema. Gustaf Hendeby.

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik Föreläsning 8. Sammanfattning av föreläsning 7 Framkoppling Den röda tråden!

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik Föreläsning 6. Sammanfattning av föreläsning 5 Lite mer om Bodediagram Den röda tråden!

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik M Föreläsning 9

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik Föreläsning 4. Sammanfattning av föreläsning 3 Rotort Mer specifikationer Nollställen (om vi hinner)

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik M Föreläsning 9

AUTOMATIC CONTROL REGLERTEKNIK LINKÖPINGS UNIVERSITET. M. Enqvist TTIT62: Föreläsning 3 AUTOMATIC CONTROL REGLERTEKNIK LINKÖPINGS UNIVERSITET

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik M Föreläsning 7. Framkoppling Koppling mellan öppna systemets Bodediagram och slutna systemets stabilitet

Föreläsning 1 Reglerteknik AK

Föreläsning 2. Reglerteknik AK. c Bo Wahlberg. 3 september Avdelningen för reglerteknik Skolan för elektro- och systemteknik

Reglerteknik I: F3. Tidssvar, återkoppling och PID-regulatorn. Dave Zachariah. Inst. Informationsteknologi, Avd. Systemteknik

TSRT91 Reglerteknik: Föreläsning 2

AUTOMATIC CONTROL REGLERTEKNIK LINKÖPINGS UNIVERSITET. M. Enqvist TTIT62: Föreläsning 2. Här är

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik Föreläsning 10

Lösningsförslag till tentamen i Reglerteknik (TSRT19)

Regulator. G (s) Figur 1: Blockdiagram för ett typiskt reglersystem

Övningar i Reglerteknik

Systemteknik/Processreglering F2

TSRT21 Dynamiska system och reglering Välkomna till Föreläsning 10

TENTAMEN I REGLERTEKNIK

Laplacetransform, poler och nollställen

Föreläsning 3. Reglerteknik AK. c Bo Wahlberg. 9 september Avdelningen för reglerteknik Skolan för elektro- och systemteknik

Reglerteknik AK, FRTF05

TENTAMEN I DYNAMISKA SYSTEM OCH REGLERING

A

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik M Föreläsning 8

TENTAMEN I DYNAMISKA SYSTEM OCH REGLERING

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik Föreläsning 7

TENTAMEN REGLERTEKNIK TSRT15

Föreläsning 7. Reglerteknik AK. c Bo Wahlberg. 26 september Avdelningen för Reglerteknik Skolan för elektro- och systemteknik

TENTAMEN: DEL A Reglerteknik I 5hp

TSIU61: Reglerteknik. Regulatorsyntes mha bodediagram (1/4) Känslighet Robusthet. Sammanfattning av föreläsning 7

Välkomna till TSRT15 Reglerteknik Föreläsning 12

Kap 3 - Tidskontinuerliga LTI-system. Användning av Laplacetransformen för att beskriva LTI-system: Samband poler - respons i tidsplanet

EL1000/1120/1110 Reglerteknik AK

Nyquistkriteriet, kretsformning

1RT490 Reglerteknik I 5hp Tentamen: Del B

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik Föreläsning 12

Reglerteknik AK. Tentamen 16 mars 2016 kl 8 13

Lösningsförslag till tentamen i Reglerteknik fk M (TSRT06)

Övningar i Reglerteknik. Differentialekvationer kan lösas med de metoder som behandlades i kurserna i matematisk analys. y(0) = 2,

Fredrik Lindsten Kontor 2A:521, Hus B, Reglerteknik Institutionen för systemteknik (ISY)

TSIU61: Reglerteknik. Sammanfattning av kursen. Gustaf Hendeby.

REGLERTEKNIK KTH. REGLERTEKNIK AK EL1000/EL1110/EL1120 Tentamen , kl

A. Stationära felet blir 0. B. Stationära felet blir 10 %. C. Man kan inte avgöra vad stationära felet blir enbart med hjälp av polerna.

TENTAMEN Reglerteknik 3p, X3

Figure 1: Blockdiagram. V (s) + G C (s)y ref (s) 1 + G O (s)

1RT490 Reglerteknik I 5hp Tentamen: Del B

TSIU61: Reglerteknik. Frekvensbeskrivning Bodediagram. Gustaf Hendeby.

Från tidigare: Systemets poler (rötterna till kar. ekv.) påverkar egenskaperna hos diffekvationens lösning.

REGLERTEKNIK KTH. REGLERTEKNIK AK EL1000/EL1110/EL1120 Tentamen , kl

Industriell reglerteknik: Föreläsning 3

TENTAMEN: DEL A Reglerteknik I 5hp

Reglerteknik AK. Tentamen 24 oktober 2016 kl 8-13

TSRT91 Reglerteknik: Föreläsning 9

TSIU61: Reglerteknik. Matematiska modeller Laplacetransformen. Gustaf Hendeby.

TSRT91 Reglerteknik: Föreläsning 5

Industriella styrsystem, TSIU06. Föreläsning 1

TENTAMEN I REGLERTEKNIK Y/D

Kort introduktion till Reglerteknik I

Reglerteknik I: F1. Introduktion. Dave Zachariah. Inst. Informationsteknologi, Avd. Systemteknik

Industriella styrsystem, TSIU06. Föreläsning 1

TSIU61: Reglerteknik. Sammanfattning av föreläsning 8 (2/2) Andra reglerstrukturer. ˆ Sammanfattning av föreläsning 8 ˆ Framkoppling från störsignalen

Reglerteknik AK. Tentamen 27 oktober 2015 kl 8-13

TENTAMEN I REGLERTEKNIK Y/D

1RT490 Reglerteknik I 5hp Tentamen: Del A Tid: Torsdag 17 mars 2016, kl

1RT490 Reglerteknik I 5hp Tentamen: Del B

F13: Regulatorstrukturer och implementering

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

ERE 102 Reglerteknik D Tentamen

TENTAMEN I REGLERTEKNIK TSRT03, TSRT19

TENTAMEN I TSRT91 REGLERTEKNIK

Reglerteknik AK, FRTF05

ERE103 Reglerteknik D Tentamen

Lösningsförslag till tentamen i Reglerteknik Y/D (TSRT12)

TENTAMEN I REGLERTEKNIK I

PID-regulatorer och öppen styrning

6. Stabilitet. 6. Stabilitet

Lösningar till tentamen i Industriell reglerteknik TSRT07 Tentamensdatum: Martin Enqvist

övningstentamen I DYNAMISKA SYSTEM OCH REGLERING

TENTAMEN I REGLERTEKNIK Y TSRT12 för Y3 och D3. Lycka till!

TENTAMEN I REGLERTEKNIK Y/D

TENTAMEN: DEL B Reglerteknik I 5hp

TSIU61: Reglerteknik. de(t) dt + K D. Sammanfattning från föreläsning 4 (2/3) Frekvensbeskrivning. ˆ Bodediagram. Proportionell }{{} Integrerande

TENTAMEN Reglerteknik 4.5hp X3

TENTAMEN Reglerteknik 4.5hp X3

Överföringsfunktion 21

Transkript:

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik Föreläsning 3 Sammanfattning av föreläsning 2 PID-reglering Blockschemaräkning Reglerdesign för svävande kula

Sammanfattning av förra föreläsningen 2 Vi modellerar system med differentialekvationer som vi Laplacetransformerar och använder för att definiera överföringsfunktionen G(s) Vi kallar G(s) nämnares rötter för systemets poler, och täljarens rötter nollställen

Sammanfattning av förra föreläsningen 3 Koppling mellan poler och stegsvar: Vi studerade polernas position i det komplexa talplanet och fann att: Någon pol i högra halvplanet: ger ett instabilt system Alla poler (strikt) i vänstra halvplanet: ger ett stabilt system Långt bort från origo: ger ett snabbt system Stor komplexdel (relativt realdel): ger ett svängigt system Polen närmast origo dominerar (oftast) dynamiken (långsammast bestämmer)

PID-regulator 4 PID-regulator (Propertionell Integrerande Deriverande) Laplacetransformerad PID-regulator Alternativ form PID är den absolut vanligaste regulatorstrukturen i praktiken

PID-regulator 5 P-regulator: Insignalen är proportionell mot reglerfelet Fördelar: Vi kan minska statiska reglerfelet samt göra systemet snabbare genom att öka K P. Extremt enkel implementering Nackdelar: Ett visst statiskt reglerfel återstår oftast, stora styrsignaler krävs när K ökas för att minska reglerfelet.

PID-regulator 6 Farthållaren P-reglerad

PID-regulator 7 Farthållaren P-reglerad

PID-regulator 8 PI-regulator: Lägg till term som ökar så länge reglerfel kvarstår Fördelar: Vi kan reglera bort statiska reglerfelet (vid ett steg) Nackdelar: Kan ofta bli instabilt (litar på för gammal information) samt leda till ett oscillativt system

PID-regulator 9 Farthållaren PI-reglerad

PID-regulator 10 Farthållaren PI-reglerad

PID-regulator 11 Farthållaren PI-reglerad

PID-regulator 12 PID-regulator: Lägg till term som tar hänsyn till vad som troligtvis kommer att hända (derivatadelen predikterar) Fördelar: Kan krävas för stabilitet samt kan reducera oscillationer. Nackdelar: Deriverar en mätsignal som ofta är brusig (Farthållaren redan tillräckligt bra, vi behöver ej D-del)

Blockschemaräkning 13 Vi har evaluerat regulatorerna genom att studera det slutna systemets beteende i stegsvarsexperiment Vi behöver smidiga metoder för att ta fram det slutna systemet, dvs överföringsfunktionen från referens R(s) till utsignal Y(s) Det är nu vi verkligen får användning av våra Laplacetransformer Vi börjar med lite räkneregler som lätt härleds ifrån de underliggande differentialekvationerna och transformerna

Blockschemaräkning 14 Summationspunkt Z(s) Σ X(s) Y(s) Transformer adderas enkelt Y(s)=Z(s)+X(s)

Blockschemaräkning 15 Seriekoppling X(s) F(s) Z(s) G(s) Y(s) Den interna signalen Z kan elimineras och överföringsfunktionen från X till Y ges av produkten av de två delsystemen F(s) och G(s) X(s) F(s)G(s) Y(s)

Blockschemaräkning 16 Parallellkoppling V(s) F(s) Z(s) Σ Y(s) G(s) X(s) De interna signalerna Z och X kan elimineras och överföringsfunktionen från V till Y ges av summan av de två delsystemen F(s) och G(s) V(s) F(s)+G(s) Y(s)

Blockschemaräkning 17 Återkoppling R(s) Σ E(s) F(s) U(s) G(s) Y(s) -1 Ställ upp samband över knutpunkter och system: Bryt ut sambandet vi söker

Blockschemaräkning 18 Slutna systemets överföringsfunktion (C från closed-loop) Öppna slutna systemets överföringsfunktion, kallas kretsförstärkning (O från open-loop)

Blockschemaräkning 19 Exempel: Farthållaren med PI-reglering Bildynamik Regulator Slutna systemet Observationer: Systemet är stabilt om α+k P >0 och K I >0 Polerna kan placeras godtyckligt via K P och K I Detta är anledningen till att en D-del ej behövs här

Statiska reglerfelet 20 Återkopplade systemets poler (som definierar stabilitet och respons) togs enkelt fram via blockschemaräkning. Ett annat viktigt mått vi använt är hur stort reglerfel det återkopplade systemet får, och även detta fås ur lite blockschemaräkning Överföringsfunktionen S(s) kallas känslighetsfunktionen

Statiska reglerfelet 21 Statiska reglerfelet kan beräknas via slutvärdesteoremet (om gränsvärdet verkligen existerar) Det statiska reglerfelet definierar så kallade felkoefficienter som betecknar reglerfel vid olika sorters referenssignaler då r(t) enhetssteg då r(t) enhetsramp

Statiska reglerfelet 22 Vi får För att e 0 skall kunna bli noll måste G O (0) vara oändlig! Detta är bara möjligt om G O (0) innehåller minst 1 integrator Notera att detta typiskt uppfylls om regulatorn F(s) har en I-del Generellt:

Regulatordesign för svävande kula 23 Studera en kula hängandes i luften m.h.a en elektromagnet u(t) y(t): Kulans position F(t): Alstrad magnetkraft u(t): Spänning till elektromagnet m: Kulans massa F(t) Newton y(t) Magnet olinjärt

Regulatordesign för svävande kula 24 Olinjära system hanterar vi i denna kursen genom linjära approximationer, så kallade linjäriseringar. Vi går inte in på detaljerna här, utan tänker oss att en linjär modell är framtagen som fungerar bra för små rörelser kring en jämviktspunkt Vi inför också notationen att y(t) och u(t) betyder avvikelse från jämviktspunkter i avstånd och spänning, och antar att alla konstanter blir 1. Tänkt linjär approximation

Regulatordesign för svävande kula 25 P-regulator: Instabilt oavsett hur man väljer K P! PI-regulator: Instabilt oavsett hur man väljer K P och K I! PID-regulator: Poler går att placera godtyckligt! PD-regulator: Poler går att placera godtyckligt!

Sammanfattning 26 Sammanfattning av dagens föreläsning Återkoppling av reglerfel, integrerat reglerfel och reglerfelets förändring kallas PID-reglering PID-reglering är den absolut vanligaste reglerstrukturen i praktiken P-delen styr främst hastigheten, I-delen används för att få bort statiskt reglerfel och D-del används för att reducera oscillationer samt förbättra stabilitet Blockscheman används för att enkelt räkna ut överföringsfunktioner mellan olika signaler i reglersystemet Statiska fel kan beräknas via känslighetsfunktionen

Sammanfattning 27 Viktiga begrepp PID: Propertionell-integrerande-deriverande återkoppling Kretsförstärkning: Överföringsfunktion mellan referens och utsignal när återkoppling tas bort, G(s)F(s) Känslighetsfunktion: Överföringsfunktion mellan referenssignal och reglerfelsignal Felkoefficienter: Reglerfel när referenssignalen är ett enhetssteg, enhetsramp, enhetsparabel,