Den akademiska uppsatsen

Relevanta dokument
Den akademiska uppsatsen

Att skriva vetenskapliga rapporter och uppsatser

Akademiskt skrivande I

Svenska 1 Centralt innehåll och Kunskapskrav

En liten guide till akademiskt skrivande. En liten guide till akademiskt skrivande

Värderingsförmåga och förhållningssätt Reflektera över värdet av normer för det akademiska samtalet

EXAMENSARBETE för Nationell montessoriexamen

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator

Att läsa, skriva och sammanfatta på akademisk nivå

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas till examinator

Att skriva uppsats 31:januari

Bedömningskriterier för kandidatuppsats i omvårdnad

Föreläsning 2: Om Akademiskt Skrivsätt

Mälardalens Högskola Akademin för Innovation, Design och Teknik

Skriftlig redovisning av gymnasiearbetet

Akademiskt skrivande: några goda råd Skrivarverkstaden Mia Mårdberg

Rapport för framställande av produkt eller tjänst

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

SKRIVPROCESSEN.

Lathund för rapportskrivning

Hälsoprojekt. Utvärdera din hälsa i rapportform. Samarbete: Idrott och hälsa A + Svenska A

Essä introduktion till hur man skriver en akademisk essä

Skriftlig presentation

REV Dnr: 1-563/ Sid: 1 / 8

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

UTBILDNING & ARBETE Uppsatsskrivandets ABC

Att skriva akademisk text. referatteknik. Studieverkstaden Campus Helsingborg (E204b) Lunds universitet Ulla Urde

Gymnasiearbetet för det naturvetenskapliga programmet

Aristi Fernandes Examensarbete T6, Biomedicinska analytiker programmet

Gymnasiearbete Datum. Uppsatsens rubrik. Ev. underrubrik. Ditt namn, klass Handledarens namn

Vetenskapligt skrivande. Några råd inför det vetenskapliga skrivandet

STUDIEVERKSTADEN. Lunds universitet. Campus E 204b Ulla Urde

C C Uppsatser Skrivregler och formalia Del II

Att läsa, skriva och sammanfatta på akademisk nivå

Varför skriva uppsats? För a1 lära sig. För a1 visa a1 man har lärt sig. För a1 bidra ;ll forskningen.

Modevetenskap II. Vetenskapligt skrivande, 7,5 hp, VT-16 Kursbeskrivning och Litteraturlista. Kursansvarig: Louise Wallenberg

Seminarium: Att skriva en akademisk uppsats. LT200X Stefan Stenbom

Kursnamn XX poäng Rapportmall. Författare: (Skrivs i bokstavsordning om flera) Handledare:

Riktlinjer för utredningsuppgift i Ledarskap

Kamratbedömning. Fokusera på följande:

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Rapportskrivning Användarcentrerad Design. Anders Lindgren

Titel. Undertitel (Titel och undertitel får vara på max 250 st tecken. Kom ihåg att titeln på ditt arbete syns i ditt slutbetyg/examensbevis)

Att skriva akademisk text

Språkfärdighet 3 hp, ht 07

Checklista. Hur du enkelt skriver din uppsats

Dags att skriva uppsats?

Att skriva rapporter. Sonja Vidjeskog. Processbeskrivning. Analys av uppgiften. Processbeskrivning

Ephorus. Denna manual beskriver Ephorus som är Högskolan Dalarnas plagiatkontrollsystem. Skapad:

Uppsatsskrivandets ABC

Lärarguide till textkommentering

Anvisningar för skriftlig rapport av fältstudien Hälsans villkor i HEL-kursen

Ephorus. Denna manual beskriver Ephorus som är Högskolan Dalarnas plagiatkontrollsystem.

Att skriva sin rapport. Jan Thim

Rapporter En lathund för studenter

Examensarbete i psykologi 30 hp ht 2012-

Skrivar. verkstad. hjälp till självhjälp i skrivandet SKRIVARVERKSTADENS SKRIVGUIDE

Sotenäs Kompetenscentrum Titel på arbetet (Mall för vetenskaplig rapport)

Litteraturstudie i kursen Diabetesvård I

Att skriva akademisk text

LATHUND FÖR VENTILERING OCH RIKTLINJER FÖR BETYGSÄTTNING AV EXAMENSARBETEN VT 2013

Att skriva uppsats. Uppsatsens delar

Innehåll. Strategier skrivprocess. Krav på en akademisk text. Struktur, organisation, sammanhang. Formalia citat, referenser, källor.

Vetenskapligt skrivande. Att utveckla akademiska språkfärdigheter

Skrivguide. Tillhör:

Word-guide Introduktion

FORMALIA FÖR INLÄMNINGSUPPGIFTER Akademin för hälsa, vård och välfärd; HVV

Att skriva teknisk ra r p a port r

Examensarbete i språkteknologi

Kapitel 1. Att komma igång med skrivandet. Therése Granwald. Inledning

PM P R O M E M O R I A

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport

Att skriva uppsats BAS A01 Baskurs för universitetsstudier!

Gymnasiearbete/ Naturvetenskaplig specialisering NA AGY. Redovisning

En vetenskaplig uppsats

Specialistutbildning för sjuksköterskor

PA Projektarbete

Kommunikation. Malmö högskola. Självständigt arbete på grundnivå del I. Moa Malmén. Lärarutbildningen. Kultur Språk Medier.

Vetenskapligt skrivande att komma igång. Linda Söderlindh, KTH Språk & kommunikation

KURSHÄFTE. SKRIFTLIGT EXAMENSARBETE. ÄDELLAB 7,5 HP Handledare: Michell Zethson

HUMANISTISK OCH SAMHÄLLSVETENSKAPLIG SPECIALISERING

BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! Att skriva uppsats

Projektplan. Struktur och Tidsplan. Anna Svärd

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport

KURSHÄFTE. UPPSATS/ESSAY. ÄDELLAB 4,5 HP Handledare: Michell Zethson

Lärarhandledning Vi uppmärksammar varandra och samtalar om textinnehåll

Prisma Västra Götaland

Studiehandledning VPG10F Hälsopedagogik III (30hp) Delkurs: Examensarbete

First Class uppgift 2

Modell och verklighet och Gy2011

LPP, Reflektion och krönika åk 9

Kapitel 6. Att ge respons. Therése Granwald

Att skriva projektplan En introduktion till Examensarbete 1. VT 2018 Cecilia Eriksson (Linsmeier)

Hej och välkomna till Europakunskap!

Examensarbete i språkteknologi

ÄMNESGUIDE FÖR ÄMNESLÄRARPROGRAMMET MED INRIKTNING MOT ARBETE I GRUNDSKOLANS ÅRSKURS 7-9 INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER

Sociologisk analys, Sociologi III, VT 2015 Kvalitativ del (3 hp)

Sociologisk analys III, VT 2016, Kvalitativ del (3 hp)

Transkript:

Den akademiska uppsatsen n Uppsatsens struktur n Språk och stil n Källor och referenser Uppsatsens struktur n Inledning och bakgrund n Syfte och frågeställning n Tidigare forskning och teoretisk ram n Metod och material n Resultat n Diskussion 1

Dessutom: n Försättsblad n Innehållsförteckning n Referenslista Inledning och bakgrund n Presentera utgångspunkter och allmänt syfte n Motivera ämnesvalet varför är det intressant och viktigt att undersöka? n Ev. kortfattad beskrivning av uppsatsens innehåll och disposition Tidigare forskning och teoretisk ram n Arbetets teoretiska utgångspunkter, ramar, förklaringsmodeller osv. n Vilka liknande studier har gjorts? Deras resultat? Hur förhåller sig din studie till dem skillnader, likheter? 2

Syfte och frågeställning n Precisera syftet med studien n Formulera delfrågor (frågeställningar, hypoteser) som undersökningen avser att besvara Metod och material n Hur har undersökningen gått till? n Vilken metod har använts? Motivera och diskutera valet. n Vilket material har använts? Hur omfattande är det?hur har det samlats in, bearbetats, analyserats? Resultat n Redovisa resultatet t.ex. med utgångspunkt i undersökningens olika delfrågor (hypoteser, teman) 3

Diskussion n Diskutera resultaten och återknyt till syfte, teorier, tidigare forskning n Hur ska resultaten förstås och förklaras? n Har frågeställningarna besvarats? Språk och stil Uppsatsens stil ska vara n koncentrerad n saklig n opersonlig n enkel n organiserad Kvaliteten hos ett genom extraktion av animaliska och/eller vegetabiliska komponenter i genom upphettning aktiverat fluidum framställt nutritivt preparat förhåller sig omvänt till numerären hos den i produktionen engagerade kulinariskt skolade personalen. 4

Exempel: n Om vi ser på sättet att arbeta i klassrummet så har det ändrat på sig genom tiderna. Nu för tiden är det väldigt vanligt att man arbetar självständigt och att man skriver rapporter, och som lärare kan man gå runt och hjälpa till. n Arbetssättet i klassrummet har förändrats genom tiderna. Numera är det vanligt att eleverna arbetar självständigt och skriver rapporter, medan läraren går runt och hjälper dem. n Satsradning Dysthe (2002) skriver att samtalet är viktigt i lärprocessen, i samtalet befäster eleverna kunskap alla måste få delta i samtalet i klassrummet. Dysthe (2002) skriver att samtalet är viktigt i lärprocessen, eftersom det befäster elevernas kunskap. Alla måste få delta i samtalet i klassrummet. n Meningsfragment/ofullständig mening Datorer är idag en självklar del av elevernas vardag. Vilket lärare inte bör bortse från. Datorer är idag en självklar del av elevernas vardag, vilket lärare inte bör bortse från. Lärarens roll har förändrats. Från att ha varit klassrummets centrum till en mer handledande roll. Lärarens roll har förändrats från att ha varit klassrummets centrum till en mer handledande roll. 5

Får man skriva jag? Jag valde att göra min undersökning på en högstadieskola. Jag kontaktade en lärare via mail som jag sedan fick göra mina observationer hos. Jag observerade klassen i 60 minuter. Undersökningen gjordes på en högstadieskola. En lärare kontaktades via mail och observationen utfördes sedan i dennes klass. Observationen omfattade 60 minuter. Får man skriva man? Som lärare måste man uppmuntra sina elever när man arbetar i klassrummet så att man vågar delta i samtalet. Läraren måste uppmuntra eleverna vid arbetet i klassrummet så att de vågar delta i samtalet. n Använd bindningar, sambandsmarkörer I det följande ska tre viktiga frågor tas upp. För det första... För det andra... När det gäller frågan om... men, däremot, alltså, samtidigt enligt ovanstående, sammanfattningsvis 6

Stilbrott n ordval för stilnivån de, dem/dom mig/mej sedan/sen någon, något/nån, nåt trots att/även fast undersöka/kolla Kolla in bruden som är packad! Rubrik En sådan får man aldrig syfta på. Man måste skriva det en gång till i texten efter en sådan. Texten måste alltså kunna stå för sig själv och klara sig utan den. Sammansatta ord / särskrivning n en liten grå hårig tant n fryst kyckling lever n skum tomte n grundskollärarprogram sföreståndarexpedition ssekreterarmötesdagor dningsuppläsning Hitta på ett långt ord! 7

Stavning och interpunktion n Använd datorns stavningskontroll, men med förnuft n SAOL n Svenska skrivregler Att referera och citera n Källhänvisningar ska fungera smidigt och upplysa läsaren om vem som säger vad, i vilken text och var i den texten. n http://lnu.se/ub/sok-och-skrivhjalp Att referera n Att med egna ord återge vad en annan författare skriver: Lindstedt [4] anser att det är lättast att skriva textens inledning sist, när resten av texten är färdig. Enligt [4] är det lättast att skriva textens inledning sist, när resten av texten är färdig. Det är lättast att skriva textens inledning sist, när resten av texten är färdig [4]. 8

Att citera n Citat ska användas sparsamt n Citat ska tillföra något till texten n Originalets text ska återges exakt n Korta citat vävs in i den egna texten: Enligt [4] är det lättast att skriva textens inledning sist eftersom du vet vad som står i texten, du kan peka inåt, göra läsaren nyfiken och locka till läsning (s. 58). n Längre citat (3 rader eller mer) görs till blockcitat: Enligt [4] bör textens inledning skrivas sist: När i stort sett hela texten är färdig så kan du skriva inledningen. Då är det lättast att skriva den eftersom du vet vad som står i texten, du kan peka inåt, göra läsaren nyfiken och locka till läsning. (s. 58) 9

Referenslista n För utformning av källförteckning, se: http://lnu.se/ub/sok-och-skrivhjalp n Schött m.fl. (2007), Studentens skrivhandbok. Stockholm: Liber 10