Det svenska politiska systemet Regering och statsförvaltning
Uppläggning Regeringsbildning Regeringen och regeringskansliet Regeringens arbete: beredning av beslut Den offentliga förvaltningen: det svenska systemets särdrag Regeringens styrning av förvaltningen
Regeringsbildning Talmansval Talmannen förelår statsminister Riksdagen röstar: negativ majoritet gäller. Förslaget går igenom om inte 175 nej-röster noteras Statsminister utser statsråd
Majoritets- eller minoritetsregering? Minoritetsregering vanligast Majoritetsregering undantag Koalitionsregering Samlingsregering Minoritetsregering med organiserat samarbete med partier utanför regeringen
Regeringens uppgifter Förbereda propositioner Verkställa riksdagsbeslut Budgetansvar och styrning av myndigheter Företräda Sverige i EU Ingå avtal med andra stater Styra den statliga verksamheten Besluta i förvaltningsärenden som ingen annan myndighet svarar för Utfärda förordningar och föreskrifter Krishantering (Regeringens webbplats, punkt 1-7, citerad från Norén Bretzer, s. 97)
Regeringens arbetsformer Regeringen fattar beslut som kollektiv Regeringssammanträde och allmän beredning Beredning av ärenden i regeringskansliet (11 departement, statsrådsberedning, förvaltningsavdelning) Regeringskansliet litet (i jämförelse med många andra länder): ca 4300 anställda, varav ca 200 politiskt tillsatta
Det svenska kommittéväsendet: en institution I grunden en beredningsfunktion för regeringen Svensk tradition av att inrätta tillfälliga organ för utredningar utanför regeringskansliet Formellt sett är en kommitté att jämställa med en myndighet under regeringen Redovisning i betänkande: SOU Remissväsendet Reglering: kommittéförordningen, direktiv, kommittéhandboken, kommittéberättelse
Olika typer av kommittéer En grupp ledamöter under ledning av ordförande Parlamentariska Övriga med flera ledamöter Enmansutredningar Ad-hoc kommittéer, men också permanenta kommittéer
Vad är offentlig förvaltning? Offentlig organisation för att bereda och genomföra politiska beslut Förvaltning i bred bemärkelse (den offentliga sektorn): alla anställda i offentlig sektor (även t.ex. lärare, vårdpersonal etc.) Förvaltning i smal bemärkelse (Byråkratin): tjänstemän (ämbetsmän) ansvariga för beredning och implementering av politiska beslut Gränserna mellan de båda definitionerna flytande Icke-offentliga organisationer har blivit vanligare
Svensk offentlig förvaltning: viktiga särdrag Den dualistiska förvaltningen Den öppna förvaltningen Den kommunala självstyrelsen Den korporatistiska förvaltningen Den stora förvaltningen
Dualismen: relationen mellan regering och myndigheter RF 1: 6: Regeringen styr riket. Den är ansvarig inför riksdagen. RF 1:8: För rättskipningen finns domstolar och för den offentliga förvaltningen statliga och kommunala förvaltningsmyndigheter. RF 12:2: Ingen myndighet, ej heller riksdagen eller kommuns beslutande organ, får bestämma, hur förvaltningsmyndighet skall i särskilt fall besluta i ärende som rör myndighetsutövning mot enskild eller mot kommun eller som rör tillämpning av lag. www.regeringen.se
Statliga förvaltningsmyndigheter, verk och bolag mm Centrala förvaltningsmyndigheter Mindre myndigheter, råd och nämnder Regionala och lokala förvaltningsorganisationer Länsstyrelser Försvarsmakten Universitet, högskolor, museum etc. Affärsverk Aktiebolag Stiftelser http://www.offentliglistan.se/
Olika verksamhetsformer för offentliga myndigheter Myndighetsutövning: utövande av befogenhet att för enskild bestämma om förmån, rättighet, skyldighet, disciplinär bestraffning eller annat jämförbart förhållande (t.ex. CSN) Kontroll och tillsyn (t.ex. Högskoleverket) Information och rådgivning (t.ex. Trafikverkets informationskampanjer) Tjänste- och varuproduktion (t.ex. Arbetsförmedlingen) Kunskapsproduktion (t.ex. universiteten) Planering, samordning och policyutformning (t.ex. regeringskansliet)
Ledningsformer för förvaltningsmyndigheter Enrådighetsmodell (chef med fullt ansvar), ibland med insynsråd Styrelse med fullt ansvar Nämnd Tidigare vanligt med lekmannastyrelse
Regeringens styrning av förvaltningsmyndigheter Föreskrifter, förordningar Ekonomi, regleringsbrev Myndighetsinstruktioner Utnämningsmakten Informella kontakter
Öppenhet Offentlighetsprincipen: RF 2:1, Informationsfrihet Till främjande av ett fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning skall varje svensk medborgare ha rätt att taga del av allmänna handlingar. (TF 2:1) Med handling förstås framställning i skrift eller bild samt upptagning som kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas endast med tekniskt hjälpmedel. Handling är allmän, om den förvaras hos myndighet och enligt 6 eller 7 är att anse som inkommen till eller upprättad hos myndighet Förvaltningslagen och förvaltningsprocesslagen: lagar som reglerar förvaltningars relation till medborgarna
Kommunal självstyrelse: viktiga särdrag Central del av demokratin: Beslut utövas av valda representanter för befolkningen (45 000 förtroendevalda) Sköter en stor del av de offentliga angelägenheterna Kommunal beskattningsrätt, generella statsbidrag, utjämningsbidrag Ca 80 % av inkomstskatterna kommunala: kommunerna stor autonomi Men statens inflytande ändå stort: kommunerna ålagda uppgifter via lagstiftning, systemet är inte federalt
Korporatism? En specifik typ av relation mellan intressegrupper och stat som bygger på institutionaliserat samarbete på viktiga politikområden och med reellt inflytande över beslutsfattande Samförståndsanda, konsensuskultur, Harpsundssamtal Förvaltningskorporatism: form av styrningsstrategi? Från korporatism till lobbyism?
En stor offentlig sektor? Störst i slutet av 1970-talet, men har minskat under de sista decennierna Tillhör fortfarande en av de större: Ca 30% av det totala antalet anställda i Sverige arbetar I offentlig sektor (ca 25 % I kommuner och 5 % i staten) och de offentliga utgifternas andel av BNP ca 50 % Finansiering: 90 % genom skatter och socialförsäkringsavgifter