Att svara på en remiss

Transkript

1 Att svara på en remiss Varje år skickar Regeringskansliet betänkanden, utredningar och andra förslag på remiss. Det betyder att myndigheter, organisationer och personer har möjlighet att svara på vad de tycker om betänkandet, utredningen eller förslaget. Här kan du läsa om varför vi skickar ut remisser och vad som händer när vi tar hand om svaren. Här står också hur vi vill att ni ska utforma svaren för att vi enkelt ska kunna ta hand om dem. Stockholm i december år 2003 Per Virdesten Rättschef Regeringen behöver få kunskaper från många när de ska ta beslut Det är viktigt att myndigheter, organisationer och andra får säga vad de tycker innan regeringen ska besluta. I den svenska grundlagen regeringsformen Kapitel 7, 2 står att regeringen måste samla in upplysningar och yttranden från de myndigheter som beslutet handlar om. Organisationer, föreningar och personer ska också få säga vad de tycker. Denna regel gäller alla typer av regeringsärenden. Regeln gäller ärenden där regeringen är förvaltningsmyndighet och ärenden där regeringen ska besluta om propositioner och förordningar. Här kommer vi att tala om den senare typen av ärenden. Meningen med att skicka utredningsförslag på remiss är att regeringen vill veta vad ett förslag kan leda till. En remissbehandling är också viktig eftersom medborgarna kan vara med och säga vad de tycker. Det är viktigt för demokratin. 1

2 Så här går det till med remisser Oftast skickar Regeringskansliet sitt förslag till dem som ska få säga vad de tycker. De kallas remissinstanser. Remissinstanserna får också en lista på vilka andra som är remissinstanser. Myndigheter måste svara på remisser. Men en myndighet bestämmer själv om den har något att tycka. Om myndigheten inte tycker något räcker det att myndigheten säger det i sitt svar. Andra remissinstanser som kommuner och organisationer får en inbjudan att säga vad de tycker. Det är viktigt att alla som kan lämna synpunkter också gör det. Då kan regeringen och riksdagen besluta så bra som möjligt. Alla som har synpunkter på ett förslag får säga vad de tycker i ett remissvar. På regeringens webbplats kan du läsa betänkanden. De finns i serierna Statens offentliga utredningar, SOU, och i Departementsserien, Ds. Regeringskansliet kan också skicka ett betänkande för kännedom. Då innehåller betänkandet bara fakta. Det har inte har något förslag som remissinstansen kan tycka något om. Den som får ett sådant betänkande för kännedom får naturligtvis ändå lämna synpunkter på förslaget. Begränsningar av remisser och remissvar En remiss kan handla om bara en del av betänkandet. Den som får en sådan remiss får naturligtvis lämna synpunkter också på de andra delarna. Meningen med att säga att bara en del är på remiss är att göra det lättare för remissinstansen. En remissinstans kan också alltid själv bestämma att svara på bara en del. 2

3 Vad händer med remissvaren i Regeringskansliet? Ibland kommer det in många remissvar. Därför måste Regeringskansliet sammanställa svaren så att regeringen lätt kan se och läsa dem alla. Regeringen använder sammanställningarna när regeringen ska prata om förslaget eller skriva en proposition, det vill säga ett förslag till ny lag. Först brukar man räkna upp alla förslag och se vilka remissinstanser som tycker att förslaget är bra och vilka remissinstanser som tycker att förslaget är dåligt. Sedan gör man en kort sammanfattning av varje remissvar. Då kan man få en uppfattning om vad andra tycker i frågan utan att behöva läsa alla remissvaren. Man sammanställer också remissvaren mer noga. Då lägger man alla svar under de rubriker som svaren tillhör. Det kallas för klippsammanställning. Sammanställningen publiceras ibland i Departementsserien eller på något annat sätt, men oftast finns den bara i departementet. Hur ska vi skriva ett remissvar för att departementet säkert och enkelt ska kunna förstå det och använda det i olika sammanställningar? Här kan du läsa våra önskemål om hur ett remissvar ska vara. I slutet av den här texten visar vi också exempel på hur du kan skriva ett remissvar. Det ska vara enkelt att sammanställa synpunkterna Börja gärna med en kort sammanfattning. 3

4 Det ska vara enkelt att hitta synpunkterna på de olika delarna av betänkandet Följ samma ordning som i betänkandet. Det ska vara lätt att hitta dina synpunkter och varför du tycker så Du ska inte börja med att skriva vad det står i utredningen. Det räcker att skriva avsnittets sida eller rubrik för att beskriva det som du har synpunkter på. Om du ändå vill beskriva något i utredningen ska det vara enkelt att se vad som är dina synpunkter och vad som är text från utredningen. Var tydlig med om du tycker att förslaget är bra eller dåligt. Om du är tveksam till förslaget måste du också vara tydlig med just det. Läsaren ska inte behöva gissa vad du tycker. Skriv enkelt och tydligt Alla personer ska kunna förstå vad du skriver. Därför ska du inte använda fackspråk eller andra svåra ord. I Stadsrådsberedningens bok Kommittéhandboken finns det skrivråd som är bra att följa. Här är några av de råden: Skriv kort. Skriv rakt på sak. Var konkret. Undvik att använda fackuttryck om du inte förklarar dem. Undvik förkortningar. I boken Myndigheternas skrivregler finns fler råd om hur du kan skriva enkelt och tydligt. Så här skickar du ditt remissvar Skicka texten till departementet både på papper och med e-post. Då kan departementet enkelt kopiera och använda texterna. 4

5 Sammanfattning av hur du skriver ett remissvar I rubriken ska det stå vilket betänkande som remissvaret gäller. Börja med en sammanfattning av remissinstansens synpunkter. Du behöver inte skriva en inledning om att du har fått betänkandet på remiss. Om du behöver skriva om något annat som är viktigt för att förklara ditt svar ska du göra det i ett särskilt avsnitt. Visa vilka dina förslag är genom att tala om var de står i betänkandet. Undvik att skriva av förslagen i betänkandet. Om de ändå skulle behövas, lägg dem under en egen rubrik. Börja med vad du tycker och skriv sedan varför du tycker så. 5

6 Exempel på hur ett remissvar kan se ut YTTRANDE Dnr 2013/00 X-departementet Stockholm Betänkandet SOU2009:00 Ny organisation av YZ-verksamhet (dnr 2013/00) Sammanfattning Vi tycker att förslaget om en ny Y-myndighet är bra. Men vi tycker att Z-verket ska fortsätta med att arbeta med frågor om tillstånd. Dessutom tycker vi att regeringen ska tänka lite mer på de undersökningar som Z-verket har gjort. Nya undersökningar som ni ska tänka på YZ-verksamheten har under den senaste tiden... Avsnitt 0.0 Tillstånd till Y-verksamhet (Utredningsförslaget Tillstånd till Y-verksamhet ska enligt utredarens...) Z-verket ska fortsätta med att ge tillstånd Frågor om tillstånd till Z-verksamhet ska även i fortsättningen skötas av Z-verket. Vi tycker så därför att 6