BILDNINGSNÄMNDEN. Bildningsnämnden Att se långt framåt i ett överblickande perspektiv!

Relevanta dokument
Bildningsförvaltningens verksamhetsplan

Bildningsnämnden. Bilaga 2. Uppdrag till planeringsförutsättningar 2009 med plan för

Antagen av kommunfullmäktige

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola

STRATEGI. Strategi för att öka kvaliteten i förskolan

STRATEGI. Strategi för förbättrade kunskapsresultat

Bildningsförvaltningen Bildningsnämndens handling Bilaga 1. Bildningsnämndens uppdragsredovisning 2009

SKOLPLAN Antagen av kommunfullmäktige

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum

Riktlinjer för områdesråd och utbildningsråd

Planen är ett politiskt dokument framtagen av Barn- och utbildningsnämnden. Antagen av Kommunfullmäktige Reviderad

BOKSLUT 2009 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. torsdag, 2010 mars 18

Skolplanen är ett politiskt måldokument. Den bygger på skollag, läroplan, tidigare skolplaner, lärdomar och slutsatser från utvärderingar samt bedömni

NÄMNDS- OCH VERKSAMHETSPLAN BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN

DIGITAL UTVECKLINGSPLAN

Barn- och utbildningsnämndens nämndsplan år 2018

Handläggare Datum Diarienummer Thomson Giggi UBN Genomlysning av studie- och yrkesvägledning

Ljusnarsbergs kommuns skolplan utgår från Vision 2020 samt från kommunens värdegrund.

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Regelbunden tillsyn i Säters kommun

SURAHAMMARS KOMMUNS UTVECKLINGSPLAN FÖR. PEDAGOGISK VERKSAMHET (skolplan)

Kompetensförsörjningsplan 2017 område grundskola. Förslag till beslut Stadsdelsnämnden antecknar rapporten till protokollet.

Kommunen skall kontinuerligt följa upp samt utvärdera skolplanen.

Köping en av Sveriges bästa skolkommuner. Skolplan

Kvalitetsplan

Motala kommuns plan för studie- och yrkesvägledning

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

Nominering till Kvalitetsutmärkelse i Danderyd Bästa förskola Bästa skola

Våra viktigaste utvecklingsmål (med de övergripande målen för kommunen som rubrik och följt av anknytande rubriker i läroplanerna inom parentes).

Regelbunden tillsyn av skolenhet

TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR /2008 SID 2 (5)

Skolplan Med blick för lärande

Bedömningsunderlag gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram

#skoldigiplan. Nationell handlingsplan för digitalisering av skolväsendet. Annika Agélii Genlott

Skolplan Förskolor och skolor gäller

INNEHÅLL. SKOLPLANENS SYFTE... sid. 5 VAD STYR OCH.PÅVERKAR VERKSAMHETEN?... sid. 5

Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor. Version 1.0a

Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun

Budget 2018 samt plan för ekonomin åren FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET

Beslut efter uppföljning för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram

Verksamhetsplan för Barn- och utbildningsnämndens verksamhetsområden

Uppdragsplan För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden

Strategi för en utvecklande skola i Vårgårda ökad måluppfyllelse i grundskolan och grundsärskolan

Bedömningsunderlag förstagångstillsyn förskoleklass och grundskola

Verksamhetsplan 2015/2016. Rombergaskolan

Lära för livet. Skolplan Förskola, Förskoleklass, Skolbarnomsorg, Grundskola, Gymnasieskola, Särskola och Vuxenutbildning

Verksamhetsplan

ORGANISATIONS- OCH UTVECKLINGSPLAN. Barn- och utbildningsförvaltningen Kinda kommun

En offensiv skola. Skolplan för Kristianstads kommun

Introduktion för lärare, förskollärare och fritidspedagoger i Götene kommun

Mellanvångsskolan läsåret 2016/2017

Översikt över innehåll

Personalpolitiskt program

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

Skola Ansvarig Rektor:

Utbildningspolitisk strategi

Målarbete för mandatperioden

Kungsbacka kommun. Strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg för Förskola & Grundskola

IKT-Strategi BoU

en presentation Skolverket styr och stödjer för en bättre skola

e-strategi i utbildningen

Svar till Skolinspektionen angående brister vid tillsyn i Katrineholms kommun under våren 2012

Beslut för förskoleklass och grundskola

Skolplan Med blick för lärande. Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 21 oktober

Regelbunden tillsyn av skolenhet

Linköpings personalpolitiska program

Verksamhetsplan. version 2. En offensiv skola i en trygg miljö där alla får chansen.

Köpings kommun ska vara en av de bästa skolkommunerna i Sverige

BILDNINGSFÖRVALTNINGENS VISION FÖR VUXENUTBILDNINGEN

Skolornas SKA ligger till grund för Grundskolans SKA som sedan ligger till grund för Utbildnings SKA.

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor

Nämndsplan Barn- och utbildningsnämnden

Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor

Verksamhetsplan 2012 för barn- och ungdomsnämnden till Kommunplan 2012 och utblick

Utmaningarna för förskolan

Skolplanen. Uppdrag. kommunalt styrdokument

Kommittédirektiv. Förbättrade resultat i grundskolan. Dir. 2012:53. Beslut vid regeringssammanträde den 24 maj 2012

VISION OCH MÅLBILD FÖR BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN I ÄLVDALENS KOMMUN

Utbildningsoch. arbetslivsförvaltningen

Digital kompetens. Lpfö 18. Malin Malmström

Bilaga 7. Författningsstöd till Undervisningen i fysik i grundskolan

Förstagångstillsyn av skolenhet. Bedömningsunderlag. Skolform: Gymnasiesärskola. Översikt över innehåll. Dnr :225 1 (7)

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan.

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Skolplan Lärande ger glädje och möjligheter

DIARIENUMMER UN VALLENTUNA GYMNASIUM. IT-plan Antagen av utbildningsnämnden

SKOLPLAN. för perioden Varje barn har rätt att bli sett, att bli bekräftat och att lyckas.

Personalpolitiskt program

Skolplan för Tierps kommun

Svar på kommunbeslut efter tillsyn av förskoleverksamheten

NÄMNDSPLAN BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN

IKT- och mediepedagogisk plan

Beslut för grundsärskola

Kommittédirektiv. Kvalitet i utbildningen för elever med vissa funktionsnedsättningar. Dir. 2013:29

Barn- och elevhälsoplan

Verksamhetsplan 2011 för barn- och ungdomsnämnden till kommunplan 2011 och utblick

Barn- och utbildningsförvaltningen. Verksamhetsplan Antagen av Barn- och utbildningsnämnden Reviderad

Kvalitetsredovisning 2005/2006 Dalhem, Barlingbo, Endre

Transkript:

BILDNINGSNÄMNDEN Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2009-2011 Bildningsnämnden 2008-09-23 81 Att se långt framåt i ett överblickande perspektiv!

2

Inledning Bildningsförvaltningen organiserar och driver verksamheter inom förskola, grundskola, gymnasieskola, särskola, skolbarnomsorg, fritidsgårdar och kulturskola i Katrineholms kommun. Förvaltningen verkar på uppdrag av bildningsnämnden. Skolans verksamhet utgår från gällande lagstiftning och avtal inom skolområdet. Mål för skolan finns utformade på såväl internationell som nationell nivå. Skolplanen uttrycker den långsiktiga lokala ambitionen och inriktningen med att utveckla skolan i Katrineholm. Skolplanen antas av kommunfullmäktige. I verksamhetsplanen uttrycks nämndens särskilda ledningsdirektiv till förvaltningschefen, förvaltningsledningens mål och aktiviteter för att uppnå nämndens ambitioner samt hur resultatet av dessa aktiviteter ska följas upp. Verksamhetsplanen behandlar inte resurstilldelningen, utan gäller under förutsättning att nämnden tilldelas den ekonomiska ram, som beretts i den samlade budgetprocessen i Katrineholms kommun. Likaså gäller den utifrån prognostiserade förändringar, bland annat demografiska strukturer och statliga direktiv. På nationell nivå pågår följande utredningar gällande planerade förändringar, vilka kommer att påverka bildningsnämndens verksamheter: 1. Tydliga mål och kunskapskrav i grundskolan. 2. Nationella prov och mål år 3. 3. Skriftliga omdömen. 4. Ny betygsskala. 5. Ny myndighetsstruktur. 6. Lärarutredning, behörighet och auktorisation. 7. En ny lärarutbildning. 8. En ny rektorsutbildning. 9. En reformerad gymnasieskola. 10. Lika villkor för offentliga och fristående skolor. 11. Barnomsorgspeng och allmän förskola för treåringar. 12. Ökat pedagogiskt uppdrag i förskolan. 13. Ny skollag. 14. Nationella prov i biologi, kemi och fysik. 3

Övergripande direktiv Bildningsnämndens vision I enlighet med de värderingar som har antagits i Katrineholms kommuns personalpolitiska program formuleras följande vision: Katrineholms medborgare ska med stolthet tala om sin skola, vilken utmärks av respekt för varandras olikheter, bland barn, ungdomar, vuxna öppenhet med att redovisa sina resultat och vad som kan förbättras tydlighet i sin dialog med barn, ungdomar och föräldrar personal som har tillit till sin förmåga att påverka barns och ungdomars resultat. Skolplanens övergripande mål Kommunfullmäktiges uppdrag till bildningsnämnden är att nämnden ska bedriva verksamhet av rätt kvalitet med högsta möjliga produktivitet och effektivitet. Uppdraget är att förbättra resultatet och i övrigt öka måluppfyllelsen inom alla verksamhetsdelar. Med sikte på de nationella mål som formulerats i läroplanerna ska fokus sättas på åtgärder som stödjer utveckling av de inom EU formulerade nyckelkompetenserna: kommunikation på modersmåle. kommunikation på främmande språk matematiskt kunnande och grundläggande vetenskaplig och teknisk kompetens digital kompetens, dvs. säker och kritisk användning av informationssamhällets teknik) lära att lära interpersonell, interkulturell och social kompetens samt medborgerlig kompetens entreprenörskap och företagaranda kulturella uttrycksformer 4

Ortsutveckling En god grund i förskola och grundskola skapar förutsättningar för trygga och nöjda samhällsmedborgare. Tillgång till en god förskola, grundskola och gymnasieutbildning skapar förutsättning för att föräldrar vill bosätta sig på orten samt förutsättningar för att företag som vill etablera sig på orten också kan finna arbetskraft som vill bo och arbeta i Katrineholm. Gymnasieutbildningar ska anpassas till de behov som näringslivet i Katrineholmsregionen ger uttryck för. Ett gott samarbete med näringslivet bidrar till att utbildningens kvalitet kan hållas hög, då praktikplatser och lärlingsutbildningar kan erbjudas. Bildningsförvaltningen arbetar aktivt för att sprida information om och marknadsföra våra verksamheter. Målet är att föräldrar och andra intressenter ska uppleva att informationen är tydlig och lättillgänglig. Begreppet entreprenörskap lyfts fram i undervisningen. Entreprenörskap är en viktig förutsättning för kommunens utveckling och det är därför viktigt att barn och ungdomar tidigt får utveckla denna kompetens. Teknisk kompetens i Samverkan (TKS) fortsätter att utvecklas tillsammans med Viadidakt, näringslivscentrum samt produktionsföretag i Katrineholm och Vingåker. Utvecklingsarbetet leds av en styrgrupp bestående av representanter för både skola och näringsliv. Bildningsförvaltningen verkar för att skolmiljöer, såväl på landsbygden som centralt placerade, får tillgång till den elektroniska infrastruktur som behövs för att utveckla verksamheten i enlighet med beslut och direktiv. Med detta avses bland annat tillgång till nödvändig bredbandskapacitet. Medborgare och brukare En bättre utvecklad medborgardialog är ett av kommunens övergripande mål i medborgarperspektivet. Att förbättra dialogen med medborgarna bidrar till kunskap om medborgarnas behov och ger möjlighet för medborgarna att påverka. Ett aktivt arbete med jämställdhet handlar om att professionellt bemöta alla medborgare lika utifrån individuella förutsättningar. Andra övergripande mål är att skapa en ökad känsla av säkerhet och trygghet. Skolornas hemsidor har tydlig information om respektive verksamhet och de uppdateras kontinuerligt. De är länkade till kommunens officiella hemsida och således lätta att söka sig fram till. Inom varje enhet finns områdesråd (enheter 1-16 år) respektive programråd (gymnasieskolan). Dessa består av representanter för 5

personal, föräldrar, elever och politiker. Här diskuteras verksamhetens förutsättningar och möjligheter till förbättringsarbete och utveckling inom gällande regelverk. I samarbete med övriga förvaltningar, men företrädesvis socialförvaltningen, verkar bildningsförvaltningen för att Katrineholms kommun ska uppnå de kriterier som utmärker En barnvänlig kommun. Syftet är att trygga barns och ungdomars uppväxtvillkor i kommunen. Synpunkter i ungdomsenkäten (LUPP) tas till vara. Jämställdhetsarbete prioriteras. I takt med att Katrineholm utvecklas till ett mångkulturellt samhälle, ska en medborgardialog gällande integrationsfrågor fortsätta och förväntas generera förslag till förbättringsarbete. Åtgärder för att minska olycksfall på grund av drunkning, trafik och brand prioriteras. Samtliga elever i skolår 2 får simundervisning i kommunens simhall inom ramen för sin skoldag. De som inte uppnår simkunnighet i skolår 2 får ytterligare tid. Trafikundervisning är lagstadgat uppdrag. Stor vikt måste läggas på att öka säkerheten i trafikmiljön runt Katrineholms skolor. I upphandlingsavtal för skolskjutsar ingår säkerhetskrav av alkolås och säkerhetsutrustning. I samarbete med räddningstjänsten anordnas utbildningsdagar kring brandfaran. Skolornas ytter- och innermiljöer ses över i samband med ombyggnationer så att ytor som upplevs som otrygga byggs bort. Bildningsförvaltningen har i uppdrag att bidra till att kommunen utvecklar 24-timmarsmyndighets funktioner. Tidigare nämnder har under 2006-2007 påbörjat införandet av flera system som möjliggör för medborgarna att via Internet ta del av kommunens utbud, beräkna taxor, göra val och följa processer inom barnomsorg och utbildningssektorn. Systemet ska på sikt bland annat erbjuda föräldrar möjlighet att via Internet, mejl och SMS-tjänster följa sina barns skolarbete med information om exempelvis betyg, närvaro, kommande aktiviteter, kommunikation kring utvecklingssamtal, omdömen och produktionsmaterial. Miljö I de statliga styrdokumenten för skolväsendet tydliggörs, att den pedagogiska verksamheten har ett omfattande uppdrag att arbeta med miljöfrågor, utifrån syftet att 6

verka för en hållbar utveckling. Arbetsområdet är därför högt prioriterat inom de i bildningsnämnden ingående verksamheterna. Flera skolor arbetar med syfte att erövra respektive behålla utmärkelsen Grön flagg för sitt lokala miljöarbete. All personal inom förskola och grundskola har läsåret 2007-2008 genomgått en miljöutbildning. Denna satsning följs upp i september 2008, varefter fortsatt arbete planeras. Varje verksamhet ska, av ansvarig funktion inom kommunen, ha erhållit en väl fungerande miljöstation. Varje rektorsområde ska ha en handlingsplan för egna prioriterade miljömål. Kompetensutvecklingsinsatser inom Hållbar utveckling planeras. Ekonomi Att driva verksamheten inom givna ekonomiska ramar är ett absolut åtagande för alla verksamheter. Månatligt görs ekonomiska avstämningar områdesvis. Vid eventuella avvikelser finns en skyldighet att signalera och tillsammans med medarbetare föreslå åtgärder samt vid större avvikelser i samråd med närmaste chef vidta nödvändiga åtgärder. Styrning och ledning LEDNINGSORGANISATION Skolans ledarskap står högt på dagordningen när världens länder försöker reformera sina utbildningsväsen och förbättra elevernas resultat. OECD skriver i en ny rapport, Improving School Leadership, följande: Rektors roll har förändrats radikalt medan skolväsendet reformeras för att förbereda eleverna på den snabba tekniska utvecklingen, den ekonomiska globaliseringen och ökade invandringen. Kraven på rektorerna har ökats. Varje skola ska visa goda resultat. Ett bra och kvalificerat ledarskap för skolan är bland det viktigaste som finns för att ge eleverna en bra utbildning. Alla länders regeringar måste göra mer för att rekrytera och utbilda de bäst lämpade som finns för att leda skolorna. I dagens kunskapssamhälle har skolornas rektorer en avgörande roll för att utveckla och modernisera hela utbildningssystemen, fastslår OECD-rapporten som är baserad på jämförande analyser och fallstudier i 19 olika länder, däribland Sverige. En av de åtgärder som föreslås, är att skapa ledningsteam med flera rektorer på samma skola. Ledarskapet är en framgångsfaktor gällande måluppfyllelse såväl pedagogiskt som ekonomiskt. Ett nära ledarskap efterfrågas för att stärka möjligheterna för skolledare att utveckla det pedagogiska ledarskapet. 2008 varierar personalspannen från 30 70 medarbetare per rektor i Katrineholms kommun. 7

I enlighet med kommunens planeringsförutsättningar 2009-2011, ska antalet månadsavlönad personal per heltidsanställd chef under 2009 inte överstiga 35. Bildningsnämndens strategi är därför att inrätta ledningstjänster i den omfattningen att kommunens övergripande mål om högst 35 heltidsanställda per chef kan nås. Vidare ske ledningen verka för att skapa stödresurser med syfte att avlasta rektorerna administrativa arbetsuppgifter. Med hänsyn tagen till kommande elevminskning bör antalet rektorer inom bildningsförvaltningen utökas med fem rektorer. På grund av rådande ekonomiska förutsättningar läggs en plan enligt följande: 2009 utökas antalet rektorer med två tjänster. 2010 utökas antalet rektorer med två - tre tjänster. ETT SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE Ett systematiskt arbetsmiljöarbete bedrivs. Att minska ohälsotalet bland personalen är ett kommungemensamt prioriterat arbete. Vidare bör nyutbildade pedagoger stödjas i starten av sin yrkeskarriär samt nyanställda rektorer få ett introduktionsprogram vid tillträde till tjänst. Insatser ska genomföras i enlighet med lokala handlingsplaner för arbetsmiljöförbättringar. Mentorskapsprogram för nyutbildade pedagoger införs. Ett introduktionsprogram för nyanställda rektorer utarbetas. INSAMLING AV VERKSAMHETSDATA OCH ANALYS Bildningsförvaltningen kommer att utveckla sitt uppföljnings- och verksamhetsanalysarbete. Under hösten 2008 och våren 2009 kommer verksamheten att införa flera system för regelbunden insamling av verksamhetsdata, däribland brukarenkäter. I samband med verksamhetsuppföljningen och även vid genomförd skolverksinspektion, uppmärksammades behov av förbättringar gällande arbetet med resultatuppföljning och verksamhetsanalyser. Ledningsfunktionernas kunskapsuppbyggnad behöver därför förstärkas inom detta område. Behov av understödjande systemstöd för uppföljningsdata har också uppmärksammats och kommer att utgöra en del av utvecklingsarbetet gällande kvalitetsuppföljningen. Under 2009 ska ledningsorganisationen i samtliga rektorsområden 8

ha genomgått utbildning i genomförande av resultatuppföljning och verksamhetsanalyser genomföra verksamhetsanalyser motsvarande de statliga kvalitetsredovisningskraven ha tillgång till verksamhetsdata i elektroniskt uppföljningssystem. KOMPETENSFÖRSÖRJNING Under planperioden sker relativt stora pensionsavgångar inom samtliga av bildningsnämndens verksamhetsdelar. Det finns en nationellt uppmärksammad risk för kommande brist på pedagoger, särskilt förskollärare samt yrkeslärare med lärarexamen. Det är viktigt att Katrineholm uppfattas som en attraktiv arbetsgivare så att kommunen kan såväl rekrytera ny som behålla befintlig personal. Det är därför ett strategiskt val att erbjuda goda anställningsvillkor i form av kompetensutvecklingssamt karriärmöjligheter. De reformer som införts inom förskoleverksamheten har lett till en ökad verksamhetsvolym. Det är av betydelse för denna verksamhets kvalitet att barnantalet per anställd hålls på en rimlig nivå. Det är också viktigt att resursfördelningsmodellen utvecklas så att hänsyn tas till barngruppernas sammansättning. Även inom grund- och gymnasieskolans verksamhetsområden utgör tätheten av behörig pedagogisk personal en avgörande faktor för verksamhetskvaliteten. Ett kompetensinventeringsarbete har påbörjats inom grundskolans verksamhetsområde och ska utvidgas till samtliga verksamhetsområden under perioden, som ett led i ett kontinuerligt arbete med strategisk kompetensplanering. Insatserna ligger också till grund för den så kallade lärarlyftsatsningen som sker med stöd av statliga resurser. I ett första skede kommer medel för lärarlyftet att nyttjas till att förstärka kompetensnivån gällande specialpedagogik och svenska som andra språk. Två lärare (från grund-, och gymnasieskolan) kommer också att genomföra forskarutbildning inom lärarlyftets ram. Arbetet med att utveckla förskolan och skolbarnsomsorgen i linje med läroplanerna, ska ledas av pedagogiskt utbildad personal. Andelen förskollärare inom förskolan och fritidspedagoger inom skolbarnsomsorgen ska därför höjas. Nationella reformer med avsikt att kvalitetssäkra det pedagogiska arbetet har inneburit ett ökat krav på dokumentationsarbete och informationshantering för verksamhetens pedagoger. Det är därför angeläget att stödja pedagogerna med relevant tekniskt stöd för att underlätta och effektivisera detta arbete. Avsikten är att nå en fortsatt hög effektivitet gällande det pedagogiska arbetet, utveckla kvaliteten och minska stressmomenten i pedagogernas 9

vardagsarbete. Insatserna förutsätter väl fungerande tekniskt support samt möjlighet till kontinuerlig kompetenshöjning och träning för pedagogerna. För att kunna stimulera karriärmöjligheter inom kommunen samt öka rekryteringsmöjligheter av rektorer, kommer en utbildning för presumtiva rektorer eller lagledare att erbjudas. Utbildningen sker i samarbete med Viadidakt och rektorsutbildningen i Uppsala. Grannkommunerna i Sörmland kommer att erbjudas platser i utbildningen. Andelen behöriga pedagoger ska öka. Barnantalet per anställd i förskolan - med hänsyn tagen till barns närvarotid - ska om möjligt minska under perioden. Pedagoger ska ha tillgång till teknik och kompetens som underlättar deras arbete med dokumentation och informationshantering. En rekryteringsutbildning för presumtiva skolledare genomförs under läsåret 2008-2009. KULTURSKOLANS UTÖKADE UPPDRAG Verksamheten ska sträva efter att nå alla barn och ungdomar i kommunen med stimulerande och kvalitativ kulturundervisning. Detta ska ske dels genom den frivilliga kursverksamheten och dels genom verksamhet i samverkan med för-, grund- och gymnasieskolan och andra aktörer. Grundsyftet är att barn och ungdomar ska upptäcka och utveckla sitt kulturintresse, sina kulturella uttrycksformer samt sina speciella kulturella förmågor. Verksamheten ska sträva efter att skapa mötesplatser - över etniska, sociala och geografiska gränser - där sociala nätverk mellan människor nybildas och utvecklas. 10

Verksamhetsdirektiv, för- grund- och gymnasieskolan Bildningsnämndens vision I enlighet med de värderingar som har antagits i Katrineholms kommuns personalpolitiska program formuleras följande vision: Katrineholms medborgare ska med stolthet tala om sin skola, vilken utmärks av - respekt för varandras olikheter, bland barn, ungdomar, vuxna - öppenhet i redovisandet av sina resultat och vad som kan förbättras - tydlighet i sin dialog med barn, ungdomar och föräldrar - personal som visar tillit till sin förmåga att påverka barns och ungdomars resultat.

Bildningsförvaltningen ska bedriva verksamhet av rätt kvalitet med högsta möjliga produktivitet och effektivitet. Uppdraget är att förbättra resultatet och i övrigt öka måluppfyllelsen inom alla verksamhetsdelar. Med sikte på de nationella mål som formats i läroplanerna, ska fokus sättas på åtgärder som stöder utveckling i de inom EU formulerade nyckelkompetenserna: kommunikation på modersmålet kommunikation på främmande språk matematiskt kunnande och grundläggande vetenskaplig och teknisk kompetens digital kompetens, dvs. säker och kritisk användning av informationssamhällets teknik lära att lära interpersonell, interkulturell och social kompetens samt medborgerlig kompetens entreprenörskap och företagaranda kulturella uttrycksformer

Skolplanens ambitioner Med stöd av fyra perspektiv på verksamheten har det övergripande ledningsarbetet för verksamhetsuppdraget formulerats i skolplanen. Syftet är att tydliggöra ledningsansvaret i arbetet med att underlätta för alla barn och ungdomar att nå de övergripande målen. Skolplanen utgör därmed ett ledningsdokument för samtliga verksamhetsdelar inom bildningsnämndens ansvarsområde. För varje perspektiv uttrycks vilken ambition ledningen har att förbättra verksamheten. De fyra perspektiven är: elevresultat och pedagogiska effekter individuellt stöd och särskilda insatser lärmiljö personal. Utöver dessa fyra perspektiv ska ledningsarbete ske utifrån ett grundläggande ekonomiskt perspektiv som understryker betydelsen av att driva och utveckla verksamheterna med stöd av en effektiv organisering och övrigt gott resursutnyttjande.

Ledningsperspektiv Elevresultat och pedagogiska effekter Ambitioner Mål förvaltningsledning Aktiviteter förvaltningsledning Uppföljning förvaltningsledning Att alla barn och ungdomar ska uppleva ett vardagsarbete som skapar intresse och engagemang för den egna utvecklingen och lärandet. Att alla elever och föräldrar ska uppleva att pedagogerna är tydliga i uppföljning och planering av elevers lärande och samt visar tilltro till deras förmåga att nå mycket goda resultat i skolan. Insatser är genomförda i enlighet med fastställd aktivitetsplan. Aktiviteterna är utvärderade i relation till ambitionerna med konstaterade positiva effekter. Gemensamma arbetsformer för dokumentation har införts i enlighet med fastställd policy. Fortsatt utvecklingsarbete till stöd för kompetenshöjning inom området ska samordnas inom förvaltningen. Arbete ska ske i dialog både mellan verksamhetsdelarna (för-, grund-, och gymnasieskolan) och de i spårsamordnade skolområdena. Inom förvaltningen ska gemensamma arbetsformer för dokumentation rörande elevers utveckling och lärande utarbetas. Årlig uppföljning i enlighet med aktivitetsplan. Utvärdering i relation till ambitionerna, 2011. Som ovan.

Ledningsperspektiv Individuellt stöd och särskilda insatser. Ambitioner Mål förvaltningsledning Aktiviteter förvaltningsledning Uppföljning förvaltningsledning Att barn, ungdomar och föräldrar upplever att: - behov av stöd uppmärksammas och utreds tidigt samt lämpliga stödinsatser skyndsamt sätts in Tillgång till spetskompetens inom det elevvårdande området ska vara säkrad i enlighet med plan. Till Sverige nyanlända barn och ungdomar får det stöd de behöver för att skyndsamt integreras i barn- och elevgrupperna. Skoldatateket erbjuder snabba och flexibla insatser i linje med EU-direktivet om att lämplig och överkomlig teknik ska nyttjas för att öka chanserna till framgångsrika skolstudier. Organisering av elevvårdande och specialpedagogiska kompetenser ska ske med syfte att tillgodose behoven. Arbetet ska ske med stöd av initial utvärdering. Samtliga rektorer får i uppdrag att organisera och i övrigt genomföra lokalt utvecklingsarbete för att möta behov hos barn och ungdomar nyanlända till Sverige. Fortsatt utveckling av skoldatatek. Arbete ska ske samordnat med elevhälsoorganisationen och rektorsområdena. Under perioden ska både för-, grund-, och gymnasieskolan få tillgång till resursen. Årlig uppföljning med stöd av kommunens kvalitetsredovisning. Utvärdering i relation till ambitionerna, 2011. - elevers frånvaro förebyggs i det dagliga arbetet och, omgående tas upp i dialog med hemmet, om behov finns Minskad elevfrånvaro, trend för perioden 2009-11. Goda samarbetsformer till stöd för elever med bland annat hög frånvaro är etablerade. Samtliga rektorer får i uppdrag att genomföra lokalt utvecklingsarbete med att förebygga frånvaro. I detta sammanhang ska också ett samarbete med andra samhällsaktörer såsom sociala myndigheter ingå. Årlig uppföljning med stöd av rektorers kvalitetsredovisningar. Utvärdering i relation till ambitionerna, 2011. - allt vardagsarbete inom för-, grund-, och gymnasieskolan präglas av ett påtagligt engagemang för den individuella språkutvecklingen. Arbetsformer i linje med språkutvecklingsprogrammet har införts. Samtliga rektorer får i uppdrag att genomföra lokalt utvecklingsarbete med ledning av direktiven i språkutvecklingsprogrammet. Utvärdering av spåkutvecklingsprogrammets införande, 2011.

Ledningsperspektiv Lärmiljö Ambitioner Mål förvaltningsledning Aktiviteter förvaltningsledning Uppföljning förvaltningsledning Att alla barn, ungdomar, personal och föräldrar ska ge uttryck för att vardagens arbete: - präglas av en värdegrund som behandlar alla likvärdigt - erbjuder stora variationer både när det gäller pedagogiska metoder och fysisk miljö -formas med stöd av ett nära samarbete med flera samhällsaktörer, såsom företag och organisationer. Arbete med likabehandlingsplaner bedrivs i enlighet med allmänna råd. Allt utvecklingsarbete omfattar insatser inom området. Samtliga rektorsområden ska ha etablerade internationella kontakter. Pedagogisk personal upplever att de har god tillgång till medieteknik och kompetensstöd. I samverkan med näringslivet erbjuds attraktiva tekniska utbildningar. Aktiviteter genomförs bland barn och ungdomar, för att stimulera till tekniska utbildningsval. Lärlingsutbildningar är etablerade i samarbete med näringslivet och attraktiva bland de sökande. Samtliga rektorer får i uppdrag att genomföra lokalt utvecklingsarbete i linje med allmänna råd om främjande av likabehandling. Gemensamma kompetensresurser, till exempel genuspedagoger, ska användas i detta arbete. Arbete ska också ske utifrån ett internationellt perspektiv med fokus på att se den egna verkligheten i ett globalt sammanhang. Erbjuda stöd för utvecklande av lärmiljöer, höja kompetensen hos skolledare och pedagoger om hur det pedagogiska uppdraget kan utvecklas med stöd av IT och annan media. Gymnasierna inom den tekniska sektorn bygger, i samverkan med näringslivet, utbildningsmiljöer med fokus på arbetsförlagt lärande och flexibilitet. Arbetsformer för att skapa intresse för teknik hos barn och ungdomar utvecklas i samverkan med näringslivet. Lärlingsutbildningarna ska utvecklas med syfte att tillvarata yrkesskicklighet och kunnande i det lokala näringslivet. Årlig uppföljning med stöd av rektorers kvalitetsredovisningar. Utvärdering i relation till ambitionerna, 2011. Årlig uppföljning med stöd av rektorers kvalitetsredovisningar. Utvärdering i relation till ambitionerna, 2011. Årlig uppföljning med stöd av kommunens kvalitetsredovisning. - främjar god hälsa Samarbetsprojekt bedrivs i enlighet med plan. Skapa samarbetsprojekt med syfte att utveckla entreprenöriell kompetens.

Ledningsperspektiv Personal Ambitioner Mål förvaltningsledning Aktiviteter förvaltningsledning Uppföljning förvaltningsledning Att all personal ska inneha full behörighet inom de pedagogiska områden de verkar i, samt ha hög tilltro till den egna förmågan att framgångsrikt påverka alla barns utveckling och lärande. Andelen behöriga pedagoger ska öka årligen inom samtliga verksamhetsdelar. En inom förvaltningen sammanhållen kompetensinventering ska lägga grunden för kompetensplaneringen. Arbetet ska ske i nära dialog med rektorerna. Insatser ska ske med stöd av statliga kompetensmedel inom ramen för det så kallade lärarlyftet. Årlig uppföljning i enlighet med aktivitetsplan. Utvärdering i relation till ambitionerna, 2011. Att all pedagogisk personal ska besitta hög kompetens inom området individuell vägledning i barns och ungdomars lärande. Lokala kompetenshöjande insatser har genomförts i samtliga rektorsområden. Aktiviteterna är utvärderade i relation till ambitionerna med konstaterade positiva effekter. Samtliga rektorer får i uppdrag att genomföra utvecklingsarbete som stödjer lärares kompetensutveckling i allmänhet men också deras tilltro till den egna förmågan att stödja alla barns lärande. Förbättring av vägledningsarbetet ska ingå i dessa kompetenshöjande insatser. Årlig uppföljning med stöd av rektorers kvalitetsredovisningar. Utvärdering i relation till ambitionerna, 2011. Elevernas behov av studieoch yrkesvägledning ska vara tillgodosedda i enlighet med fastställd plan. Studie- och yrkesvägledningsarbetet ska omorganiseras och planeras med syfte att bättre tillgodose behovet av vägledning för studie- och yrkesval. Årlig uppföljning med stöd av kommunens kvalitetsredovisning. Att samtliga rektorsområden ska ha tillgång till utbildad specialpedagogisk kompetens i den omfattning som fastställts i gemensam policy. Den grundläggande nivån för specialpedagogisk kompetens på rektorsområdena ska vara säkrad. Samtliga rektorer får i uppdrag att genomföra nödvändiga organisatoriska förändringar för att säkra den grundläggande specialpedagogiska kompetensen på varje förskola och skola. Årlig uppföljning med stöd av rektorers kvalitetsredovisnin gar. Utvärdering i relation till ambitionerna, 2011.