Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Rots skola 30 dec 2014
Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-12-30 15:1: Vlken toppenrapport n har skckat n tll oss- trevlg läsnng. N har fna, tydlga utvecklngsområden och bra aktvteter som passar tll. Era blder speglar er verksamhet jättebra ( v saknade en bld på vattenfallet :)). Det verkar som om detta tema passat er skola bra och att det skapat ett engagemang utöver klassgränserna. Bra jobbat! V ser fram mot fortsatt samarbete. I er rapport dokumenterar n kontnuerlgt och laddar upp blder. N beskrver vad n har gjort, hur n har gått tllväga arbetsprocessen och hur eleverna fått nflytande. Här fnns utrymme för reflektoner från elever och personal samt en utvärderng av arbetet som n kan använda skolans övergrpande kvaltetsarbete. När rapporten är godkänd kan n spara den som en pdf-fl, så går det smdgare att mejla eller skrva ut ert arbete och sprda det tll omgvnng och vårdnadshavare. Er kontaktpoltker kan se er godkända rapporter, men nte fotona där. SPARA OFTA genom att klcka på Spara utkast-knappen längst ner på sdan. Det är nte förrän n klckar på Lämna n för gransknng-knappen som rapporten skckas n tll oss som jobbar med Grön Flagg på Håll Sverge Rent. Grön Flagg-råd eller elevråd Hur ofta har Grön Flagg-rådet/elevrådet träffats? 1-2 gånger/månad Övrgt att tllägga: Hur har Grön Flagg-rådet/elevrådet arbetat och vart organserat? Hur har rådet nått ut tll resten av skolan? De elever som är ntresserade har anmält sg och sen har v vuxna på skolan valt ut de v tycker är lämplga att klara av uppgften att stta med mljörådet. Rådet har träffats ca en gång månaden för att arbeta med våra tre tema-områden. Rådet har lagt upp arbetet för övrga klasser på skolan genom att föreslå aktvteter varje vecka, som ska vävas n det daglga arbetet samt planerat gemensamma tema-dagar för hela skolan. Klassrepresentanterna rådet har ansvarat för att för ut vårt budskap tll klasserna. V har vart två vuxna som ansvarat för möten och planerng. Utvecklngsområde 1 Lpfö Här ser n det tema eller de teman n valde att arbeta med samt eventuella ttlar på era utvecklngsområden. Beskrv den utvecklng och den process n gått genom och med arbetet med utvecklngsområdena. När n beskrev utvecklngsområdena handlngsplanen var det tänkt som en start och en rktlnje som sedan kan utvecklas och förändras under arbetets gång beroende på elevernas och personalens ntressen, frågor och déer. Beskrv hur detta har skett och hur n har möjlggjort för alla att vara delaktga och ha nflytande respektve utvecklngsområde. Tema Ttel Lvsstl & hälsa Kamratskap/kamratskap och mobbnng. Vad har n gjort nom detta utvecklngsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut? V har arbetat förebyggande med kamratskap där v lagt vkten på att alla ska känna sg trygga på vår skola och känna att de har mnst en kamrat som de kan prata med. Under en perod har v arbetat med kompsmassage. Varje klass har fått uppdrag att ha massage 1-2 gånger per vecka. V har också arbetat med gruppstärkande lekar med fokus på samarbete, trygghet och att alla ska ha rolgt tllsammans. Mljörådet har funderat ut lekar med detta tema och varje klass har sen fått en beskrvnng av lekarna samt uppdrag att genomföra 1-2 lekar per vecka. Varje läsår nleds med en kck-off där elever åk har hand om planerngen. De httar på lekar och tävlngar som genomförs tvärgrupper med hela skolan. Fokus har under den här tden vart lekar som man kan göra tllsammans på rasterna. V ser detta som ett tllfälle både tll att lära känna varandra och att få tps på lekar som man sen kan leka tllsammans resten av läsåret. På alla hjärtans dag stekte mljörådet våffelhjärtan tll alla barn på skolan och bjöd på. V har tävlngar frdrott och skdor där v gjort om tävlngarna från att vara ndvduella tll gemensamma klasstävlngar där klasserna gemensamt samlar poäng och peppar varandra. Samma upplägg har v på skoljoggen. Eleverna har bestämda platser vd borden matsalen med bordsvärdar som dukar av efter sna kamrater. Eleverna har ett ansvarsområde på skolgården som de städar på våren, syfte att de ska känna sg delaktga skolans arbetsmljö. I de äldre klasserna har eleverna ansvar för sopsorterng, att bära ut klassens sopor och sortera dem rätt behållare soprummet. V har även haft en mljökväll på skolan tllsammans med föräldrarna. Då fokuserade v på återanvändnng och samlade hop gámla saker hemma och på skolan och hade lopps. Pengarna v fck n gck tll att förbättra mljön på skolgården. V hade då en arbetskväll tllsammans med föräldrar och elever då v arbetade med utemljön. Eleverna spelade upp mljösketcher för föräldrarna, sjöng mljösånger och all gck tpspromenad med temat mljö. Hur har n gjort eleverna och personalen delaktga detta arbete och hur har de haft nflytande processen? Eleverna mljörådet samt åk har ansvarat för att htta på lekar och aktvteter. Alla klasslärare har sen ansvarat för att genomföra dem sna klasser samt utvärdera och följa upp efteråt. Mljörådet har sen lagt upp nästa perod utfrån dessa utvärderngar. Lärarna som är med mljörådet har ansvarat för att nformera övrga lärare. a. Infoga 1-4 blder som llustrerar vad n har gjort. Spara en bld taget genom att klcka på Spara utkast-knappen efter varje tllagd bld. En stor och tung bld tar lång td att spara/ladda upp.
Ange en länk tll en webbplats där n vsar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfrtt. OBS... Utvecklngsområde 2 Tema Lvsstl & hälsa Ttel Utomhuspedagogk Vad har n gjort nom detta utvecklngsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut? Mljörådet har beslutat att alla klasser ska göra mnst två utomhuspedagogska lektoner per vecka. Klasslärarna har ansvarat för att genomföra detta. Mljörådet har planerat ett antal temadagar per termn, t ex Fångarna på fortet utomhus. Mljörådsrepresentanterna har ansvarat för varsn "cell" och planerat, förberett och genomfört. Fokus har legat på samarbete, frskvård samt glädje. Andra dagar har eleverna haft möjlghet att välja skdåknng, skrdskor, matlagnng utomhus och frluftslv. V har då arbetat tvärgrupper F-. Under hösttermnen 2014 har v bestämt att v ska lägga extra td på rörelse utomhus då v även kan göra utomhuspedagogska aktvteter. Hur har n gjort eleverna och personalen delaktga detta arbete och hur har de haft nflytande processen? Mljörådsrepresentanterna har frågat sna klasser vad kamraterna vll göra på temadagarna och alla har kommt med förslag. Mljörådet har sen sammanställt det och planerat utfrån det tllsammans med lärarna för att kunna genomföra alla temadagar. V har detta arbete även utgått från personalens olka kompetenser, för att kunna tllgodose alla önskemål. a. Infoga 1-4 blder som llustrerar vad n har gjort. Spara en bld taget genom att klcka på Spara utkast-knappen efter varje tllagd bld. En stor och tung bld tar lång td att spara/ladda upp.
Ange en länk tll en webbplats där n vsar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfrtt. Utvecklngsområde 3 Tema Lvsstl & hälsa Ttel Frskvård för själen - vad gör oss lycklga? a. Vad har n gjort nom detta utvecklngsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut? Många av våra barn är ute mycket naturen och tycker att det är avkopplande och skönt. De temadagar v planerat har därför utgått från de tre teman som v valt att arbeta med, frskvård för själen, utomhuspedagogk samt kamratskap. Därför särskljer v nte frskvård för själen utan ser att det ngår allt arbete v gjort. Exempel på andra saker v gjort dessa temadagar är femkamp, utomhuslekar, fske, matlagnng ute samt smnng. V arbetar med värdegrundsfrågor och då har v lagt fokus på att lyfta postva saker med alla elever. V har haft julkalendrar med komplmanger, gruppstärkande övnngar där man på att se postva sdor hos sg själv och sna kamrater. Kamratmassage passar även n på denna punkt. Se ovan! Varje höst har v hälsovandrng och en gång var sjunde år åker v tll Njupeskärs vattenfall, Sverges högsta vattenfall. Det gjorde v hösttermnen 2014. Alla vandrar tll fallet, äter matsäck gemensamt och njuter av naturen. Hur har n gjort eleverna och personalen delaktga detta arbete och hur har de haft nflytande processen? Se ovan! b. Infoga 1-4 blder som llustrerar vad n har gjort. Spara en bld taget genom att klcka på Spara utkast-knappen efter varje tllagd bld. En stor och tung bld tar lång td att spara/ladda upp.
c. Ange en länk tll en webbplats där n vsar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfrtt. Läroplanen () Genom att koppla ert Grön Flagg-arbete tll läroplanen tydlggörs hur arbetet bdrar tll elevernas utvecklande av värden och kunskaper. Det synlggör också elevernas möjlghet tll ansvar och nflytande över utbldnngen. Utdragen är ctat från skolans uppdrag samt mål som anger nrktnngen på skolans arbete. De ctat n valde handlngsplanen är förtryckta med möjlghet för er att lägga tll och ta bort. a. Ämnesövergrpande arbete Enlgt läroplanen ska läraren organsera och genomföra arbetet så att eleven får möjlgheter tll ämnesfördjupnng, överblck och sammanhang, samt får möjlghet att arbeta ämnesövergrpande. Vlket/vlka skolämne(n) har ert Grön Flagg-arbete nkluderat? Bld Bolog Engelska Idrott och hälsa Matematk Samhällskunskap Slöjd Svenska Teknk Övrga/andra ämnen: b. Kap 1. Skolans värdegrund och uppdrag Läroplanen understryker vkten av att all undervsnng ska anlägga fyra övergrpande perspektv samt bdra tll att eleverna utvecklar ett förhållnngssätt som främjar entreprenörskap. Vlket/vlka övergrpande perspektv och/eller förhållnngssätt har ert Grön Flagg-arbete nkluderat? Ett mljöperspektv Ett etskt perspektv c. Kap 2. Övergrpande mål och rktlnjer Vlket/vlka mål har ert Grön Flagg-arbete nkluderat? Normer och värden, kap 2.1: Skolans mål är att varje elev; kan göra och uttrycka medvetna etska ställnngstaganden grundade på kunskaper om mänsklga rättgheter och grundläggande demokratska värderngar samt personlga erfarenheter, respekterar andra männskors egenvärde,
tar avstånd från att männskor utsätts för förtryck och kränkande behandlng, samt medverkar tll att hjälpa andra männskor, kan leva sg n och förstå andra männskors stuaton och utvecklar en vlja att handla också med deras bästa för ögonen, och vsar respekt för och omsorg om såväl närmljön som mljön ett vdare perspektv. Kunskaper, kap 2.2: Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola; kan använda det svenska språket tal och skrft på ett rkt och nyanserat sätt, kan kommuncera på engelska tal och skrft samt ges möjlgheter att kommuncera på något ytterlgare främmande språk på ett funktonellt sätt, kan använda sg av matematskt tänkande för vdare studer och vardagslvet, kan använda kunskaper från de naturvetenskaplga, teknska, samhällsvetenskaplga, humanstska och estetska kunskapsområdena för vdare studer, samhällslv och vardagslv, kan lösa problem och omsätta déer handlng på ett kreatvt sätt, kan lära, utforska och arbeta både självständgt och tllsammans med andra och känna tllt tll sn egen förmåga, kan använda sg av ett krtskt tänkande och självständgt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etska överväganden, Elevernas ansvar och nflytande, kap 2.3: Skolans mål är att varje elev; tar ett personlgt ansvar för sna studer och sn arbetsmljö, successvt utövar ett allt större nflytande över sn utbldnng och det nre arbetet skolan, och har kunskap om demokratns prncper och utvecklar sn förmåga att arbeta demokratska former. Övrga mål, rktlnjer, förmågor och/eller centralt nnehåll som Grön Flagg-arbetet har nkluderat: Skolan och omvärlden Att arbeta med Grön Flagg nnebär att samverka med omvärlden. Arbetet med hållbar utvecklng kan bdra tll att skolor utbyter erfarenheter med andra aktörer nom närngslv, organsatoner och kommun. Enlgt läroplanen ska verksamheten samverka med arbetslvet och närsamhället och eleverna ska utveckla ett förhållnngssätt som främjar entreprenörskap. Har n genom ert Grön Flagg-arbete samverkat med någon av följande aktörer? Kommunen Kulturlv Annan/andra aktör(er) och/eller övrgt att tllägga: Berätta gärna hur n samverkat med aktören/aktörerna: Mljökontoret stöttar vårt arbete. V uppdaterar dem om vårt arbete och de hjälper oss genom att ntressera sg för vårt arbete samt sponsra med korv/glass tll temadagar. Ví har även fått mndre produkter, som v kan använda det daglga arbetet för att vsa hur man kan tänka hållbart tex solcellsbatter och manuellt drven fcklampa. Samarbete med hembygdsförenngen, som vart med och planerat en av våra temadagar krng gammal kultur. Synlggörande En av grundtankarna med Grön Flagg är att synlggöra och sprda arbetet. Detta kan göras genom en anslagstavla på skolan, nformaton ett nyhetsbrev eller genom att nformera allmänheten. Vad har n gjort på er skola för att vsa upp ert Grön Flaggarbete? Vlken/vlka av följande aktvteter har n genomfört för att synlggöra ert Grön Flagg-arbete? Anslagstavla eller motsvarande på skolan Nyhetsbrev Informaton på föräldramöten Meda (tdnngar, rado, tv etc.) Andra aktvteter och/eller övrgt att tllägga: Uppföljnng, utvärderng och utvecklng För att Grön Flagg ska utveckla er verksamhet behöver n följa upp, analysera och utvärdera ert arbete förhållande tll de natonella målen och kunskapskraven. Samtala och reflektera Grön Flagg-rådet, personalgruppen och klasserna hur n har upplevt arbetet. Dskutera och analysera resultaten, gärna med hjälp av tdgare erfarenheter, ltteratur och forsknng för att utveckla lärandet för hållbar utvecklng på er skola. Utvärderngen hjälper er att dentfera nya utvecklngsområden Grön Flagg samt kan användas skolans kvaltetsarbete. a. Uppföljnng
a. Uppföljnng Reflektoner från eleverna, hur har de upplevt arbetet? Mycket postvt! Eleverna har vart mycket nöjda med alla temadagar och massage, lekar samt utomhuspedagogska uppdrag. Om de utgått har de genast efterfrågat om de kan få gen detta på annan td. Mljörådsrepresentanterna ser sn uppgft som vktg. De tycker att det är rolgt att gå på mötena, planera och genomföra rolga saker för sna kamrater. Reflektoner från personalen, hur tolkar n det n sett och upplevt? Mycket postvt! V ser mycket nöjda, glada barn som blr bra på att ta ansvar, både för sg själva, sn mljö och sna kamrater. Arbetet har lett tll att de flesta barn är mycket trygga skolan. V ser elever från F tll som leker med varandra på rasterna. Alla känner sg trygga med alla. Problematken lgger att hnna med allt man skulle vlja hnna göra, allt man planerat och tänkt. Det v genomfört har fungerat mycket bra och har vart rktgt rolgt. b. Utvärderng Kan n koppla era reflektoner tll egna erfarenheter och gärna även tll utbldnng, forsknng eller ltteratur? Forsknngen säger att barn som är ute mycket och rör på sg mycket blr pggare, gladare och har lättare att lära. Det har v också sett. Barn lär sg på många olka sätt och vårt arbete kan v tllgodose många av dess genom att arbeta utomhus och på flera olka sätt. c. Utvecklng Hur kommer n att gå vdare med era nya erfarenheter utfrån elevernas och personalens reflektoner? V kommer att fortsätta arbeta med temadagar, mljöråd som kan planera vardaglga nslag klasserna veckovs. V behöver även bl bättre på att vsa upp oss utåt. Ett första steg är att vår hemsda är under uppdaterng och där kommer v framöver att lägga ut aktuella aktvteter som v gör mljörådet och på den övrga skolan. d. Frvllg återkopplng tll Håll Sverge Rent Hur har n upplevt arbetet med de olka delarna Grön Flagg? Betygsätt från 1 tll, där 1 är betyget "nte bra" och är betyget "mycket bra". 2 4 3 5 Arbetet med de hållbara nyckeltalen Arbetet med Grön Flagg-rådet/elevrådet Att arbeta med teman Att arbeta med utvecklngsområden Att koppla Grön Flagg-arbetet tll läroplanen Arbetet med att få alla på skolan delaktga Arbetet med dokumentatonen tll Grön Flagg Vårdnadshavarnas delaktghet och engagemang Egna kommentarer eller övrgt att tllägga: