1 (6) Datum Dnr/Beteckning Handläggare Sigge Skarsfjäll Sjö- och luftfartsavdelningen Infrastrukturenheten Sektionen för flygtrafiktjänst - Transportstyrelsens föreskrifter (2009:11) om utformning och användning av luftrummet 1 Vad är problemet och vad ska uppnås? 1.1 Problembeskrivning Vissa internationella dokument som det refereras till i föreskrifterna har ändrats eller kompletterats med nya dokument som behandlar nya typer av flygprocedurer, medan några dokument har omarbetats och införlivats i nya dokument. Definitioner och referenser till ICAO och Eurocontrol dokument behöver därför uppdateras, det gäller bland annat dokument som har koppling till prestandabaserad navigation (PBN) och till ASM handbook. För att höja flygsäkerhet och uppfylla kraven i kommissions förordning (EU) nr 1070/2009, som anger att medlemsstaterna ska se till att flygtrafikledningstjänster tillhandahålls med ensamrätt inom särskilda luftrumsblock avseende det luftrum som de ansvarar för, bör kravet på trafikinformationszon och trafikinformationsområde (TIZ/TIA) utökas till att omfatta alla flygplatser som utövar AFIS. I nuläget är det oklart vilket ansvarsområde som gäller för utövande av AFIS vid flygplatser utan avgränsat luftrum samtidigt som det saknas krav på radiokommunikation för den som flyger i närheten av en sådan AFIS-flygplats. Bristen på radiokommunikation innebär att flygtrafikledningen inte har kännedom om trafik i närheten av flygplatsen och därmed inte kan informera om trafikläget. Flera flygplatser och procedurkonstruktörer har efterlyst tolkningar av kraven på periodisk översyn av procedurer. Frågor har också ställts kring godkännande och genomförande av flygvalidering. Krav knutna till flygvalidering och periodisk översyn av procedurer behöver därför förtydligas genom nya regler och allmänna råd och förutsättningarna för etablering av nya typer av flygprocedurer behöver klargöras så att det sker i enlighet med internationella rekommendationer. Föreskriften TSFS 2009:11 (ändrad genom 2010:138, omtryck, och 2012:106) kommer att ses över och en ny föreskrift tas fram.
Datum Dnr/Beteckning 2 (6) 1.2 Beskrivning av ändringar i föreskriftsförslaget Föreskriftens rubrik ändras för att inkludera utformning av flygprocedurer till och allmänna råd till Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om användning av luftrummet sam utformning av luftrum och flygprocedurer. Utformningen av föreskriften har setts över för att ge en mer logisk följd och underlätta förståelsen. I 5 har en generell uppdatering gjorts av hänvisningarna till senaste versionerna av de grundläggande kraven. Dessutom har hänvisningen utökats med följande dokument, ICAO Annex 10 Volume I, ICAO Doc 9849, ICAO Doc 9906, ICAO Doc 9992, ICAO EUR Doc 025. Några tidigare hänvisningar har tagits bort då de omhändertagits genom annan reglering. I 8 har brådskande beslut om restriktionsområde eller farligt område ändrat i enlighet med nuvarande arbetssätt, från Sjöfartsverket till AMC (Airspace Management Cell) vid områdeskontrollcentralen (ACC) i Malmö. 10 punkt 2 omhändertar åtgärder som har beslutats av luftfartsdirektör Ingrid Cherfils i juni 2012 i Svensk åtgärdsplan mot luftrumsintrång Dnr TSL 2011-5801 punkt ASP-R-06. En ansökan om ändringar av luftrum eller flygprocedurers utformning ska redogöra för påverkan på risken för luftrumsintrång. 14 utökar kravet på trafikinformationszon och trafikinformationsområde till lägsta kravet på luftrum vid instrumentflygplatser kravet på linjefart har tagits bort för att höja flygsäkerheten samt för att säkerställa att flygtrafikledningstjänster tillhandahålls med ensamrätt inom särskilda luftrumsblock. 19 förtydligad vem som ansvarar för kontroll och validering av flygprocedurer och att översyn även ska göras vid förändringar. Har också kompletterats med allmänna råd. 20 nytt krav på validering av flygprocedurer före driftsättning av instrumentflygprocedurer med satellitbaserad stödfunktion (SBAS). 21-23 nya krav på organisation och piloter som utför flygvalidering av instrumentflygprocedurer och på flygvalidering av instrumentflygprocedurer i enlighet med ICAO Doc 9906 The Quality Assurance Manual for Flight Procedure Design. Redaktionella ändringar har gjorts i 10, 11, 15-18 och 24 samt rubriken som hör till 18.
Datum Dnr/Beteckning 3 (6) 2 Vilka alternativa lösningar finns och vad blir effekterna om någon reglering inte kommer till stånd? 2.1 Alternativa lösningar Som alternativ till föreslagen reglering kan Transportstyrelsen behålla befintlig TSFS 2009:11. 2.2 Effekter om reglering inte kommer till stånd Om Transportstyrelsen behåller TSFS 2009:11 innebär det att föreskriften hänvisar till gamla versioner av internationella regler eller rekommendationer och de som omfattas av nuvarande föreskrift måste begära undantag för att kunna tillämpa de nya kraven. Utnämning av leverantör av flygtrafikledningstjänst vid flygplatser utan avgränsat luftrum kommer att sakna uppgift om vilket område som tjänsten avser. Det kan förekomma trafik i flygplatsens närhet som inte tar kontakt med ATS eftersom det inte finns något krav på radiokommunikation i okontrollerat luftrum som inte är avgränsat (TIZ/TIA). Det kommer att saknas föreskriftsstöd för vem som får utföra eller hur validering av flygprocedurer ska ske och därmed innebär det en risk för olika bedömningar av krav på flygsäkerhet. Kravet på periodisk översyn av procedurer är inte närmare definierat till innehåll och innebär osäkerhet hos flygplatserna om vilken typ och omfattning av arbete som behöver upphandlas för dessa översyner. 3 Vilka berörs av regleringen? De som berörs av regleringen är organisationer som utarbetar förslag till ändring eller etablering av luftrum och flygprocedurer genom att de får möjlighet att tillämpa senast tillgängliga internationella rekommendationer utan att begära undantag från nuvarande föreskrifter. De som har akuta behov av tillfälligt restriktionsområde (i praktiken polismyndigheter eller räddningstjänstorgan) får korrekt information om var ansökan ska lämnas. Mindre flygplatser med AFIS-tjänst men utan avgränsat luftrum (Skövde, Falköping, Gävle) får ett definierat ansvarsområde. Piloter som flyger i närheten av dessa mindre flygplatser berörs genom att det blir krav på dubbelriktad radiokommunikation med flygplatsen inom TIZ/TIA. Flygplatser med instrumentflygprocedurer som omfattas av krav på periodisk översyn får tydlig information om vad en översyn ska omfatta.
Datum Dnr/Beteckning 4 (6) Organisationer som avser bedriva verksamhet med validering av flygprocedurer får förutsättningar för detta genom att kraven för godkännande definieras. 4 Vilka kostnadsmässiga och andra konsekvenser medför regleringen och hur ser de olika konsekvenserna ut för de övervägda regleringsalternativen om man jämför? 4.1 Kostnadsmässiga och andra konsekvenser Uppdaterade dokumentreferenser underlättar och minskar administrationen och innebär därför minskade kostnader genom att de som utformar luftrum och instrumentflygprocedurer inte behöver ta fram underlag för ansökan om undantag från föreskriften och Transportstyrelsen behöver inte tillämpa den mer omfattande beslutsprocessen för undantag. Etablering av TIZ/TIA innebär en initial kostnad för respektive flygplats i storleksordningen 100 kkr för konstruktion av luftrum av godkänd organisation. En av flygplatserna har redan tidigare aviserat planer på etablering av TIZ/TIA. Krav på översyn av instrumentflygprocedurer och flygvalidering finns i nuvarande föreskrift, men endast på övergripande nivå och de förtydliganden som föreslås innebär ingen förändrad kostnad. 4.2 Jämförelse av konsekvenser av de olika regleringsalternativen Ingen alternativ möjlighet till reglering har identifierats. Konsekvenserna av utebliven reglering är att: Utnämning av leverantör av flygtrafikledningstjänst vid flygplatser utan avgränsat luftrum kommer att sakna uppgift om vilket område som tjänsten avser. Det kan förekomma trafik i flygplatsens närhet som inte tar kontakt med ATS eftersom det inte finns något krav på radiokommunikation i okontrollerat luftrum som inte är avgränsat (TIZ/TIA). Det kommer att saknas föreskriftsstöd för vem som får utföra eller hur validering av flygprocedurer ska ske och därmed innebär det en risk för olika bedömningar av krav på flygsäkerhet. Kravet på periodisk översyn av procedurer är inte närmare definierat till innehåll och innebär osäkerhet hos flygplatserna om vilken typ och omfattning av arbete som behöver upphandlas för dessa översyner.
Datum Dnr/Beteckning 5 (6) 5 Överensstämmer regleringen med eller går den utöver de skyldigheter som följer av EU-rättslig reglering eller andra internationella regler Sverige ska följa? Regleringen är i enlighet med EU-rättslig reglering och internationella standarder och rekommendationer som Sverige förbundit sig att följa. 6 Behöver särskild hänsyn tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande och finns det behov av speciella informationsinsatser? Föreskrifterna behöver träda i kraft så snart som möjligt för att undvika hantering av ansökningar om undantag eller omfattande dokumentation i enskilda ärenden där kraven inte är direkt angivna i nuvarande föreskrift. 7 Kan regleringen få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt? Tillgång till uppdaterade referenser och standardiserade krav för godkännande av organisation som ska konstruera flygprocedurer eller utföra flygvalidering ger förutsättningar för företagen att konkurrera på lika villkor och att erbjuda sina tjänster även utanför Sverige. 7.1 Hur många företag berörs, i vilka branscher är företagen verksamma samt hur stora är företagen? Uppdatering av referenser med anknytning till luftrum och instrumentflygprocedurer berör tre företag med svenskt godkännande. Samtliga är stora inom området flygtrafiktjänst (LFV, NATS, Skyguide). Införande av generellt krav på TIZ/TIA vid flygplats med AFIS-tjänst berör tre mindre flygplatser, Skövde, Falköping och Gävle. Översyn av instrumentflygprocedurer berör samtliga 48 instrumentflygplatser. Krav för godkännande att utföra flygvalidering berör två stora företag som planerar sådan verksamhet (LFV och Saab). 7.2 Vilken tidsåtgång kan regleringen föra med sig för företagen och vad innebär regleringen för företagens administrativa kostnader? Uppdatering av referenser sker löpande och innebär ingen ytterligare tidsåtgång. Etablering av TIZ/TIA innebär att underlag för upphandling behöver tas fram, men bedöms vara en relativt enkel uppgift eftersom utformningen normalt baseras på redan publicerade flygprocedurer.
Datum Dnr/Beteckning 6 (6) Det nya allmänna rådet för översyn av instrumentflygprocedurer innebär ett förtydligande som inte medför ytterligare tidsåtgång. Transportstyrelsen uppskattar att det kommer att bli stora skillnader i tidsåtgång för olika aktörer som konstruerar luftrum eller bedriver flygvalidering. Vissa organisationer tillämpar redan bestämmelserna medan det för andra blir helt nytt regelverk att läsa in sig på. Bestämmelserna berör färre än 10 stora organisationer. 7.3 Vilka andra kostnader medför den föreslagna regleringen för företagen och vilka följdändringar av verksamheten kan företagen behöva vidta till följd av den föreslagna regleringen? Inga andra kostnader bedöms finnas och uppdateringar av interna handböcker förutsätts ske enligt ordinarie rutiner och påverkas inte av den föreslagna föreskriften. 7.4 I vilken utsträckning kan regleringen komma att påverka konkurrensförhållandena för företagen? Företagens förutsättningar för konkurrens underlättas av att det finns tydligt definierade krav på vad tjänster ska omfatta och vad som krävs för ett godkännande. 7.5 Hur kan regleringen i andra avseenden komma att påverka företagen? Ingen annan påverkan förutses. 7.6 Behöver särskild hänsyn tas till små företag vid reglernas utformning? Nej. Om ni har några frågor med anledning av konsekvensutredningen eller synpunkter ni vill framföra får ni gärna kontakta oss: Eva Noréus, projektledare, 010-495 37 08 Sigge Skarsfjäll, sakkunnig, 010-495 37 12 Loella Fjällskog, jurist 010-495 40 05