1.1 Säkrare shantering för barn Ta fram nationellt kunskapsdokument som underlag för verksamma sjuksköterskor, läkare farmaceuter samt hälso- och sjukvårdspersonal under utbildning för säkrare shantering. Enligt plan. Bakgrundsdokumentet redigeras och skapar det sammanfattande kunskapsdokumentet - Säkrare ordination och shantering till barn med största möjliga spridning under början av 2017. Samordnad publicering med Socialstyrelsens nya förskrift inom områdetunder i april 2017. 1.2 Värdering av behandlings-effekt i klinisk vardag SBU Statistisk metod som kompenserar för skillnader mellan patienterna i klinisk vardag och kliniska studier möjliggör värdet av behandling med nya i klinisk vardag. Arbetet har fortskridit. Den vetenskapliga litteraturen har genomsökts och flera potentiellt användbara metoder har identifierats och kommer att beskrivas, etiska problem med användningen av metoderna och dess konsekvenser kartläggs. Fokus på att göra rapporten läsbar trots att ämnet har hög komplexitet. En överlämning förbereds för fortsättning i nästa fas som innebär en pilotstudie där metoderna testas. 1.3 Struktur för dokumentation och uppföljning SKL Förbättra förutsättningarna för uppföljning av sanvändning. Arbetet förväntas också ge stöd i utvecklingen av den nationella slistan. Tre konkreta mål som ska redovisas i december: 1.Beskriva vilken informationsmängd som skulle kunna användas för uppföljning av rekvisitions på individnivå. Konkreta förslag till hur denna uppföljning ska kunna förbättras på kort och lång sikt. 2.Beskriva arbetet med domänmodellen i en metodguide 3.Föreslå hur hanteringen av landstingens ssubventioner ska fortsätta efter införandet av E-hälsomyndighetens nya tekniska lösning ( smittskyddslagen). Fortsatt utveckling av domänmodellen av rekvisitions och förbättra möjligheterna till uppföljning. Samarbete med EHM och SoS har bidragit till att arbetsgruppen kunnat behålla ambitionen att också stödja kommande nationell slista och vidareutvecklingen av Nationell informationsstruktur. 1.4 Gemensam slista Genom att ge bästa möjliga stöd till ordinatörer, till personal i vårdkedjan och till patienter kan riskerna som sbehandlingar medför minskas. Stort antal möten har hållits med olika aktörer för att informera om det pågående arbetet, utreda frågor som inte blivit besvarade i tidigare utredningar och stämma av eventuella vägval samt synkronisera det pågående arbetet med vissa andra aktiviteter inom NLS, t.ex. struktur för dokumentation och uppföljning, förbättrad uppföljning av sdosering och patientsäkerheten vid det generiska utbytet. Ambition som tidigare att lämna en Ds om en kommande nationell slista i slutet av hösten 2016. 1.5 Förhindra sförskrivning i strid med vetenskap och beprövad erfarenhet IVO Koordinera de olika aktiviteter som är nödvändiga för att motverka sförskrivning i strid med vetenskap och beprövad erfarenhet. Socialdepartementet förbereder ett regeringsuppdrag gällande övergång till elektronisk förskrivning för alla som kräver recept. Detta är grunden till att förhindra förskrivning i strid med vetenskap och beprövad erfarenhet.
1.6 Möjliggör elektronisk rapportering av sbiverkningar och SKL Att rapportera in biverkningar genom elektronisk rapportering från journalsystem kommer öka antalet rapporter samt att kvaliteten på de inkomna rapporterna förbättras vilket ger bättre underlag för att återrapportera för en säkrare sanvändning. Förstudien genomfördes enligt plan under mars-maj 2016 och har redovisats för. Innan beslut fattas om nästa steg har SKL/Inera AB fått i uppdrag att göra en intresseundersökning i form av en enkät till samtliga regioner/landsting för deras möjligheter att införa Sebra och för sannolik tidplan som kommer att ligga till grund för Socialdepartementets beslut om att påbörja fas 2(se Genomförandeplan). Inera har sammanställt landstingens svar och håller tillsammans med SKL på att ta fram ett underlag med en rekommendation om fortsatt inriktning. 1.7 Förbättrad uppföljning av sdosering EHM Skapa förutsättningar för samt utarbeta en plan för ett nationellt införande av strukturerad sinformation i syfte att bidra till en ökad patientsäkerhet samt förbättrad uppföljning. Samordning av aktiviteter som bedrivs av myndigheter, SKL och andra berörda aktörer för att utveckla och möjliggöra användning av strukturerad lm.information. Tillsammans med SoS och SKL har en första delleverans identifierats. Fokus på de informationsmängder som är kopplat till en realisering av NLL. Plan för efterföljande delleveranser samt en beskrivning av hur strukturerad lm.info kan införas i praktiken. EHM kartlägger och beskriver de info.mängder som i första hand är kopplade till NLL. Ev. info.mängder som sedan tidigare inte är beskrivna på ett strukturerat sätt kommer att fördelas ut till andra aktörer för en utredning. EHM ansvarar för att strukturera upp informationsmängden doseringstext i nära samverkan med andra aktörer. Samverkan sker även i Nätverket för informatiksamordning som under hösten övergår från SKL till EHMs regi. Nätverkets deltagande kommer i samband med detta att ses över och vid behov utökas med fler intressenter. 1.8 Insatser för att förbättra patientsäkerheten vid det generiska utbytet En ökad information och förståelse för det generiska utbytet hos patienten kan bidra till en bättre sanvändning med ökad förståelse och ökad trygghet. Genom att substansnamnet tydligt och konsekvent uppges på apoteksetiketten minskar risken för dubbelmedicinering. Enligt genomförandeplan. Under maj och juni har fokusgruppsdiskussioner hållits med patientorg. och berörda professioner. Förslag på åtgärder för att sprida och tillgängliggöra information om det generiska utbytet har tagits fram baserat på dessa diskussioner. En litteraturgenomgång för att underbygga förslagen och åtgärderna är utförd och avslutad. Under hösten kommer arbetet med förslagen till åtgärder att fortsätta och avstämning med samverkans-parterna planeras vara klar till årsskiftet 2016/2017. Angående apoteks-etiketten så pågår just nu slutlig sammanställning av samrådssvar, information om tekniska lösningar samt konsekvensanalys av föreskriftsändringar. 1.9 Strukturerade ssamtal på apotek. Att via en ökad följsamhet till ordinerad sbehandling och förbättra sanvändningen hos befolkningen. Utredningsarbetet pågår och slutbetänkandet ska lämnas senast den 31 december 2016.
2.1 Nationell samverkan för stegvist godkännande av nya Ökad samverkan mellan aktörer förväntas generellt förkorta ledtiden från klinisk utveckling till och med introduktion i klinisk praxis och därmed bidra till förbättrad tillgång till behandling. Patienter, profession och betalare får därigenom en bättre förutsättning att påverka och styra utvecklingen mot verkligt behov. Arbetet med aktiviteten fortlöper enligt plan. En workshop hölls i april där utmaningar identifierades utifrån exempelindikationen Alzheimer. Samverkansmöten med T, inkl. prioritering och uppföljning av EMA-piloter har genomförts. EMA-piloten avslutades i augusti. En tidplan är framtagen för aktiviteter inför slutrapport 31 oktober och är avstämd med styrgrupp. 2.2 Följa och utvärdera nyttan med arbetet som syftar till ett ordnat nationellt införande av nya./ Vårdanalys Vårdanalys granskar och utvärderar utfallet av arbetsprocessen med nationellt ordnat införande för att ge svar på om den bidrar till en mer jämlik och ändamålsenlig användning av nya. Vårdanalys ska vid behov lämna förslag till hur arbetsprocessen kan förbättras. Vårdanalys redovisade den 1 juli 2016 en förstudie med en kartläggning av de aktuella processerna för ordnat införande samt en inventering av styrkor och utmaningar med processerna utifrån olika aktörers perspektiv. I rapporten beskrivs också kortfattat inriktningen för den fortsatta utvärderingen. 2.3 Ökad kvalitet och säkerhet på apotek Åstadkomma en säker, effektiv och jämlik lmförsörjning i hela landet och en apoteksmarknad med god tillgänglighet och service. Utredningsarbetet pågår. Slutbetänkandet ska lämnas senast den 31 december 2016. 2.4 Uppföljning av i samverkan myndigheter och sjukvård Öka kvaliteten på exempelvis genomlysningar av ssäkerhet: risk/minimeringsåtgärder vid ordnat införande av nya behandlingar. Öka kvaliteten på exempelvis genomlysningar av jämlik vård. har under våren i samråd med andra aktörer identifierat, prioriterat och samordnat fortsatta aktiviteter för förbättrad uppföljning av. Två genomförandeplaner har utarbetats och en delrapport lämnades till 31 maj. Två aktiviteter är i genomförandefas: Kartläggning av förutsättningar för uppföljning på individnivå i vård- och omsorgsboenden samt Kartläggning av frågeställningar inom registeruppföljning av barns sanvändning-användning. Det senare är ett alternativ som beretts efter det att aktiviteten Metodutveckling av mått och leverans av standardrapporter från sregistret till landsting och myndigheter fått utgå. Resultatet av aktiviteterna kommer att ingå som delrapporter i slutrapporteringen av regeringsuppdraget UPPSAmLA den 31 januari 2017.
3.1 Utvärdering av befintliga antibiotika för bästa möjliga användning FHM Förbättrad klinisk användning av äldre antibiotika. Förväntad nytta är färre biverkningar, och minskad resistensutveckling, färre ekologiska störningar i den enskilde patientens normala tarmflora, förkortade vårdtider, ev. förkortad behandlingstid. Effekten av behandlingen ska vara minst likvärdig nuvarande behandlingsregim. ÖV-studien som ska jämföra 5 och 10 dygns behandling med PcV vid streptokocktonsillit är i pågår och ca hälften av 432 patienter är inkluderade. Studien pågår t.o.m. sommaren 2017. Även SV-studien som ska jämföra ekologisk effekt av cefotaxim jämfört med temocillin vid febril urinvägsinfektion har startats. Rekrytering av patienter går långsammare än beräknat. En artikel som beskriver studieprotokollet för ÖV-studien publicerades den 13 september i tidskriften BMC Infectious Diseases (2016 16:484). En nyhet om båda studierna publicerade på FHMs hemsida den 6 juli och nyhet om slutenvårdsstudien sändes även i Sveriges Radio den 1 augusti. 3.2 Modeller för tillgänglighet och ansvars-full anv. av både nya och gamla ab av särskilt värde FHM Förbättrad tillgänglighet till nya och äldre ab där bristsituation förekommer, att prep. idag inte marknadsförs i Sv. eller riskerar att inte marknadsföras. Bästa möjliga vård för pat. med infektion orsakade av multiresistenta bakterier. Klarlägga ekonomiska aspekter för nya ab vs. marknadshållning av gamla ab. Följande delmål har satts upp: 1) Utarbeta en modell för kontinuerlig bevakning av behov och kommande tillgång för att specificera vilka ab som berörs och ska inkluderas i modellen. 2) Ta fram underlag, inklusive ekonomiska ersättningsmodeller, för att säkerställa tillgänglighet till essentiella antibiotika. 3) Identifiera behov av samt utarbeta modeller för lagerhållning och distributionsvägar som säkerställer tillgängligheten till ab av särskilt medicinskt värde. 4) Utarbeta modeller för ansvarsfull användning av nya och essentiella ab. 5) Utarbeta system för uppföljning. FHM fått i uppdrag att i samverkan med T analysera förutsättningar av relevans för att i praktiken kunna testa en ny ekonomisk ersättningsmodell som presenterats av LIF, t.ex. juridiska och finansiella aspekter, liksom ansvarsfördelning mellan statliga myndigheter samt mellan stat och landsting. Arbetet med uppdragen pågår och genomförs i samverkan med T samt i samråd med och SKL.
3.3 Verka för möjliggörande av miljöhänsyn vid produktion och användning av Regeringskansliet Minska negativa effekter på miljön av sbehandling. Sverige ska verka för ökade miljö-krav kopplade till produktion av lm. Minskade utsläpp i samband med produktion av lm förväntas leda till minskade miljöeffekter, främst i vatten, i vid produktionsanläggningar och i anslutning till de vattendrag som påverkas. Frågan om miljöhänsyn vid produktion av är för närvarande aktuell inom förhandlingarna om en ny veterinärmedicinskt förordning. Vad gäller humana pågår förnärvarande inga förhandlingar. Arbetet är därför inriktat på ett långsiktigt påverkansarbete i samband med bilaterala möten med EUkommissionen och Europaparlamentet samt inom FN-systemet. Även vid bilaterala möten med likasinnade länder och länder med stor sproduktion kommer frågan att tas upp. 3.4 Miljöbedömning av receptfria LIF Utvärdera om kan miljöbedömas enl. den modell som utvecklats inom ramen för NLS, om resultaten från miljöbedömning kan kommuniceras till köpare/användare. Minimera miljökostnader kopplade till sanvändning. En referens-/arbetsgrupp har formerats, med deltagande från alla olika relevanta intressenter (exempelvis Läkemedelsverket, Apoteksföreningen, Upphandlingsmyndigheten, SKL, SLL, FGL och IVL Svenska Miljöinstitutet). Ett förta möte med gruppen genomfördes i juni där projektplan togs fram. Två möten är in planerade under hösten. Avrapportering planeras ske vid årsskiftet. 3.5 Hantering av öppenvårds som inte ingår i sförmånerna Uppföljning av smittskydds. Både ekonomiska och medicinska aspekter. Aktiviteten kan bidra till en bättre anv. av dessa lm genom att landsting får bättre underlag för förskrivningsrekommendationer. Ang. förslagen i T:s rapport kring utanför förmånen är det i nuläget för tidigt att bedöma hur målsättningen kan uppnås. Propositionen Uppföljning av smittskydds (prop. 2015/16:97) har antagits av riksdagen och förslagen träder i kraft den 1 oktober 2016. Analys av T:s rapport och den kommande hanteringen pågår.