HANDLEDNING INFÖR TURNÉN

Relevanta dokument
HANDLEDNING INFÖR TURNÉN

HANDLEDNING INFÖR TURNÉN

HANDLEDNING INFÖR TURNÉN

HANDLEDNING INFÖR TURNÉN

HANDLEDNING INFÖR TURNÉN

HANDLEDNING INFÖR TURNÉN

Handledning för inspirationsmaterial om hållbar utveckling i gymnasieskolan

Om Returpack. Pantmärken

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande

Miljö, återvinning och pantning 1/6. Lektionshandledning #55

Vad händer sen? en lärarhandledning

KLIMATET. Du gör skillnad! Projektbeskrivning och tidsplan

Carin Welinder. Gymnasielärare

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

Så bidrar Coca-Cola i Sverige till svensk ekonomi

Ung Företagsamhet Dalarna. Grundkurs 25 augusti 2015 Intro 9-10

Skolverket. Enheten för kompetensutveckling

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser:

Innehållsförteckning

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll

Vision Arvika kommun

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

HANDLEDNING FÖR LÄRARE, ÅRSKURS 7 9

Informationshäfte. - Ett koncept för skolor om hållbar utveckling och socialt entreprenörskap

Undervisning i lärande för hållbar utveckling. Karin Bårman

10 tips för den ansvarsfulla entreprenören

MILJÖMÅL: GENERATIONSMÅLET

Där skola och näringsliv möts och bygger framtidens stad. men först en film från en final

SAMHÄLLSLÄRA. Läroämnets uppdrag

Digitalisering i förskolans läroplan

Plan för hur fritidshemmens uppdrag att stimulera elevernas utveckling och lärande kopplas till förskoleklass och de obligatoriska skolformerna

TILL DIG SOM ÄR CHEF.

Mode. Drivkrafter. tävling TEKNIK. Motivation. Entreprenörskap. naturvetenskap. innovationer. kreativitet MILJÖ. samarbete KRETSLOPP NYFIKENHET ANSVAR

Strategi för Agenda 2030 i Väst,

Skolans digitalisering styrdokumentsförändringar. Christian Magnusson Undervisningsråd, avdelningen för läroplaner

Lärarhandledning till tre teman om entreprenörskap för årskurs 7-9

HUFVUDSTADENS UPPFÖRANDEKOD

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

Entreprenörskap i styrdokumenten

Projektbeskrivning Heroes of Todays Skolsatsning

Hållbarhetspolicy C. 2 Version 2.0 Konfidentialitetsgrad: Klass 0 Publik information 12 december 2016 Upprättad av: Chef Public Affairs och

Vad betyder hållbar utveckling?

Stadens utveckling och Grön IT

Ekonomiprogrammet (EK)

innehåll: Vi ger konsumenten möjlighet att göra medvetna val Vi uppmuntrar till ansvarsfull konsumtion Vi stödjer ansvarsfulla innovationer

Vi lovar. Du är viktig för oss.

Starka viljor, tydlig inriktning och företagsanda i räddningstjänsten. Kvalitativt jämställdhetsarbete

Antagen av KF , 145. Vision 2030

Prata om internet. Prata om internet Lektionen handlar om att prata och debattera om internet.

Hållbara perspektiv. Etappmål

TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet

Ett material ska finnas utvecklat för identifiering av lokala behov, förslag på metoder och verktyg för åtgärder. Materialet ska;

GÄLLANDE MODELLSKOLAN MALMÖ NYA LATINSKOLA - EN SKOLA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING

(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise

Vår verksamhetsidé. Att arbeta i Eksjö kommun ska vara. utmanande och inspirerande.

Aktivitetskalender läsåret 2019/2020 Ung Företagsamhet i Östergötland

Samverkansplanen fokuserar på tre målgrupper inom grundskolan: Lärare, studie- och yrkesvägledare och elever samt näringslivet.

Upplevelseentreprenören med passion som drivkraft

ARBETSPLAN 2017/2018 ARLANDAGYMNASIET

Uppförandekod Socialt Ansvar Hållbarhetspolicy

InItIatIvet för. miljö ansvar

Eftermiddagens innehåll:

Informations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun

Den goda kommunen med invånare Antagen av kommunfullmäktige

Prata om internet. Lektionen handlar om att prata och debattera om internet. Prata om internet. Lektionsförfattare: Filippa Mannerheim.

Uppgift Hållbar Utveckling. Naturbruksgymnasiet NV-inriktning.

Kooperativa Förbundets policy för hållbar utveckling (HU)

Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

Hållbar utveckling - vad, hur, när, varför?

Svedala Kommuns 1:38 Författningssamling 1(1)

EN LITEN GUIDE. Hur ni når skolans mål för hållbar utveckling och blir delaktiga att motverka fattigdom. ANSLUT ER SKOLA OCH GÖR SKILLNAD!

Stadens utveckling och Grön IT

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy

Diplomerad hållbarhetsstrateg

UNG FÖRETAGSAMHET VI TROR PÅ UNGAS FÖRMÅGOR

Motion #1. Denna motion föreslår att ändra fotnoten som definierar en ung i föreningen PUSH Sverige. Motionen har lämnats in av Johanna Lakso.

Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial

Aktivitetskalender läsåret 2019/2020 Ung Företagsamhet i Östergötland

Ekonomiprogrammet. Efter programmet

Kommunikationspolicy för Linköpings kommun

Linköpings personalpolitiska program

Tillsammans skapar vi det goda livet för invånarna i Skara kommun!

Tillsammans skapar vi det goda livet för invånarna i Skara kommun!

Sammanfattning av programmet UID FutureMap

KARLSKRONA SPRÅKSKOLA. Verksamhetsplan för fritidshemmet läsår 19/20. Reviderad:

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Presentation av Framtidsveckan i Norrbotten.

PROTOKOLL Svar på motion 2014:06 från Germund Sjövall (MP) om en gemensam värdegrund inför en oviss framtid KS-2014/716

Uppdaterat mars Karolinska Universitetssjukhusets. Miljö- och Hållbarhetsprogram

Stöd och hjälp för företag att utvecklas och få fart på lönsamheten

Framtidsbild KS Kommunfullmäktiges presidium

Glasskiosken. Lärarhandledning

SV Gotland Strategisk plan

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva

Transkript:

HANDLEDNING INFÖR TURNÉN FALUN 7-8/4 2014

Introduktion En av orsakerna till att vi arrangerar we_change är att många unga idag tycker att det är trist att prata om hållbarhet. Och det kan vi förstå då det oftast brukar förknippas med ångest, pekpinnar och förbud. När vi frågat unga vad de tänker när vi säger hållbarhetsfrågor har vi fått svar som Det är skolans fel att vi inte gör något, den tar all kraft och energi, så vi orkar inte bry oss Vi kommer inte göra någonting förrän vuxenvärlden och politikerna tar sitt ansvar Ungdomar har inte så stort intresse av klimatfrågor eftersom vi inte kan hjälpa till. Jag lever hellre ett jäääävligt bra liv fram till 2060 än att hålla på och ödsla tid på sånt. Efter 2060 flyttar jag till Norrland och dricker paraplydrinkar i bergen. Denna inställning till hållbarhet vill vi förändra med we_change. Vi vill att unga i sina beslut och val ska se hållbarhet som en självklarhet och att det är något som förknippas med positiva känslor. Vi tror att en väg för att skapa detta är att använda sig av ungas förändringskraft. Vår vision är att alla unga, genom sin potential, ska känna att de kan förändra världen till det bättre. Därför peppar vi unga att ta initiativ till projekt som förändrar, att hjälpa dem att berätta om det de själva gör och att låta dem ta del av andras historier. För att skapa bra förutsättningar för förändring lanserar vi tävlingen we_change challenge, där elever tävlar för sin skola under ett år med initiativ för att göra sin skola eller stad mer hållbar. Vi jobbar aktivt med sociala medier och vår sajt Ungdomar.se (med 100 000 unika besökare i veckan), där vi låter elever få berätta för andra om vad de gör och skriva om kompisar som förändrar världen i positiv riktning. Men vi tror också att det handlar om att göra saker tillsammans och att hjälpas åt. Att det inte är vi och dom utan att vi alla strävar åt samma håll. Därför har vi på turnén med oss stora aktörer från näringslivet och kommunen som vi sätter på scen och låter era elever ställa frågor till. Vi arrangerar ett kvällsseminarium för allmänheten med fokus på ungas förändringskraft och hur vi vuxna kan hjälpa unga att gå till handling. Och vi jobbar på olika sätt för att få näringsliv och organisationer att inkludera unga och se dem som förändringsaktörer redan idag. Vi kommer under året tillhandahålla resurser för att underlätta för elever och lärare att genomföra initiativ och jobba med hållbar utveckling i skolan, t.ex. hjälpmedel som en crowdfunding-sajt så att elever kan samla in pengar till sina initiativ; en we_change-app för att underlätta för unga att göra medvetna val; ett projektledningsverktyg av Sveriges Ungdomsråd, som också kommer att stötta med rådgivning och mycket mer. På vår sajt för lärare, www.we-change-larare.se, hittar du som lärare inspirationsmaterial och alla resurser vi skapar för att hjälpa er. Lärarsajten är navet i våra we_change-satsningar så gå regelbundet in där och titta eller prenumerera på våra nyhetsbrev och blogginlägg. Ta chansen att nyttja detta smörgåsbord av möjligheter för att få in hållbarhet i undervisningen och inspirera dina elever att känna att de spelar en viktig roll i samhället redan nu. Magnus Åkerlind Projektledare för we_change Ungdomar.se

Innehållsförteckning Introduktion 2 Innehållsförteckning 3 Förberedelser inför we_change 4 Vår önskan 4 Nyttan för er 5 Aktör på scen #1 - IKEA 6 Aktör på scen #2 Coca-Cola Enterprises Sverige 7 Aktör på scen #3 Returpack 8 Aktör på scen #5 Falu kommun 10

Förberedelser inför we_change Den 3-4 april besöker we_change-turnén Falun. Vi bjuder på en tvåtimmarsshow med syftet att inspirera elever att se sig själva som förändringsaktörer och att visa att hållbar utveckling kan vara kul och intressant. Upplägget av showen är följande: 1: Introduktion 2: Inspirationsföreläsning med Milad Mohammadi 3: Om förebilder med Sofia Lindman 4: Workshop se problem som utmaningar 5: Frågor och svar näringsliv och kommun på scen 6: Avslutning Vår önskan Inför showen så önskar vi att ni förbereder era elever för momentet Frågor och svar, då eleverna har möjligheten att få svar på just sina frågor från några av Sveriges största företag. Med oss på scen i Falun kommer vi att ha IKEA, Coca-Cola, Returpack och representant från kommunen. För att detta moment ska bli så bra som möjligt och inte upplevas som greenwashing föreslår vi att eleverna får tid innan eventet att göra research och läsa på om aktörerna på scenen, samt förbereda bra och intressanta frågor. För att underlätta för research har vi på följande sidor en presentation av respektive aktör som kommer att finnas med på plats på scen, med en text från dem själva. Texten kan med fördel skrivas ut och ges till eleverna som underlag. Vårt förslag är att ni delar in klassen i grupper och låter respektive grupp förbereda några frågor under en lektion eller som en hemuppgift. Eleverna kommer under momentet kunna ställa frågor muntligt, men också skriva in sina frågor via vår app om de inte vill ställa frågan inför publik. Frågor som skrivs in ställer sedan moderatorerna till aktörerna på scen. Vi föreslår också att ni efter vårt besök gärna återkopplar med eleverna vad aktörerna på scen svarade, t.ex. genom att eleverna får redovisa vad som diskuterades under eventet och eventuellt redogöra för sina egna åsikter och funderingar i frågorna utifrån det ämne övningen hålls i.

Nyttan för er We_change kallas för en hållbarhetsturné, och fast den har så mycket mer som syfte är hållbar utveckling ett grundläggande begrepp för hela idén med turnén. Idén föddes efter att allt fler unga uttryckte sig i forumet på www.ungdomar.se om att de hade låg tilltro till framtiden, lågt förtroende för vuxna, kände oro och ångest över klimatförändringar och de många sätt vårt samhälle är ohållbart. We_change vill ändra på det genom att inspirera till god självkänsla, en känsla av möjlighet att påverka och att spela en roll i samhället, och bidra till handlingskraftiga medborgare som ser problem och vågar ta itu med dem. Dessa visioner faller väl in på flera ställen i läroplanen, och vi vill att du som lärare känner att du enkelt kan se nyttan av we_change för dig i din undervisning. I läroplanen för gymnasiet från 2011 (Gy11) är hållbar utveckling ett ofta förekommande begrepp som nämns både i genomsyrande ordalag och inom specifika kursmål. Hållbar utveckling inkluderar de tre ben som utgörs av ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet, och det går därför att få in aspekter av hållbar utveckling i princip i varje ämne. Angående de mer mjuka värdena som nämns i läroplanens första kapitel om skolans värdegrund och uppgifter, sammanfaller idén med we_change väl med följande fraser i Gy11: Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet. (s. 5) Utbildningen ska främja elevernas utveckling till ansvarskännande människor, som aktivt deltar i och utvecklar yrkes- och samhällslivet. (s. 6) Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja att pröva och omsätta nya idéer i handling och att lösa problem. (s. 7) Entreprenöriella förmågor är värdefulla för arbetslivet och samhällslivet, och att skolan vidare ska utveckla elevernas kommunikativa och sociala kompetens samt uppmärksamma hälso-, livsstils- och konsumentfrågor. (s. 8) Den värld som eleven möter i skolan och det arbete som eleven deltar i ska förbereda för livet efter skolan. (s. 8) Mer specifikt nämns just hållbar utveckling, hållbart samhälle, hållbart sätt, och liknande, bl.a. i det andra kapitlets övergripande mål och riktlinjer (2.1 Kunskaper, s. 10); i examensmålen för 10 av de 18 nationella gymnasieprogrammen; och i det centrala innehållet för de gymnasiegemensamma ämnena naturkunskap och samhällskunskap. De förmågor som we_change vill stärka hos eleverna spiller över på betydligt fler ämnen än så - t.ex. historia, svenska, estetiska ämnen, psykologi, ekonomi och entreprenörskap - men appellerar också på förmågor och insikter som inte är ämnesspecifika utan mer kopplade till personlig utveckling, kritiskt tänkande och aktivt medborgarskap för en bättre värld för alla.

Aktör på scen #1 - IKEA Text från IKEA: På IKEA ingår hållbarhet i allt vi gör. Att vara ett ansvarsfullt företag har alltid varit en del av våra rötter. Det är också en del av vår vision som vi jobbar efter dagligen: vi vill skapa en bättre vardag för de många människorna. Det innebär att vi vill ha en positiv inverkan på människor och miljö här och nu, men vi arbetar även för en hållbar framtid. Vi tycker att alla har rätt att leva ett mer hållbart liv hemma och vi kan bidra genom att erbjuda ett sortiment som hjälper våra kunder att leva mer miljövänligt. Vi skapar också produkter som de många människorna har råd med, för hållbarhet skall inte vara en lyxvara. Vi vill också vara självförsörjande på energi och resurser och ha en positiv inverkan på människors liv i de områden där vi verkar. Vi har en långsiktig hållbarhetsstrategi som vi kallar People & Planet Positive. Den vägleder oss mot framtiden och vad som är bra för både kunder, leverantörer, planeten och IKEA. Den manar oss att fortsätta agera här och nu, för det handlar om många små steg som tillsammans gör stor skillnad. På scen från IKEA finns Johan Nestor, Varuhuschef, IKEA Borlänge. Han kommer framför allt kunna svara på frågor som berör hur IKEA jobbar med hållbarhet i Sverige och ute i världen. Tips på länkar för att hitta information: www.ikea.com/ms/sv_se/this-is-ikea/people-and-planet/sustainable-life-at-home/index.html Tips om hur man kan spara energi och vatten och minska avfallet. www.ikea.com/ms/sv_se/this-is-ikea/people-and-planet/energy-and-resources/index.html Vad gör IKEA för att bli energi- och resursoberoende? www.ikea.com/ms/sv_se/this-is-ikea/people-and-planet/people-and-communities/index.html Vad gör IKEA för att skapa ett bättre liv för människor och samhällen där vi har verksamhet? Vår uppförandekod för våra leverantörer hittar du bl. a här! Tips på frågor: Vad gör IKEA för att underlätta för sina kunder att leva ett mer hållbart liv hemma? Vad gör IKEA för att minska sin energianvändning? Vad gör ikea för att använda planetens resurser på ett mer hållbart sätt? Vad gör IKEA för att ha en positiv inverkan på människor i områden där ni har verksamhet?

Aktör på scen #2 Coca-Cola Enterprises Sverige Text från Coca-Cola Enterprises Sverige: Coca-Cola Enterprises Sverige tillverkar, säljer och distribuerar alkoholfria drycker på den svenska marknaden. Med drygt 800 medarbetare, varav ca 600 vid verksamheten i Jordbro, är företaget den näst största arbetsgivaren i Haninge kommun. Coca-Cola Enterprises Sverige är en del av Coca-Cola Enterprises Ltd, med verksamhet i Sverige, Norge, Frankrike, England och BeNeLux. På scen under #we_change kan du få möta några olika representanter för företaget: Anne Lindfeldt, externkommunikationschef, Mia Barkland, hållbarhetschef samt Peter Bodor, informationschef. De diskuterar gärna allt som rör den svenska verksamheten men har också en övergripande bild av det internationella affärssystemet Coca-Cola. Tips på länkar för att hitta information: www.cceansvar.se Företagets hemsida om dess verksamhet med fokus på hållbarhet. Här finns bland annat hållbarhetsredovisning och gästkrönikor. www.hagainitiativet.se Ett klimatnätverk för svenska företag som vill driva klimatsmart tillväxt. Coca-Cola i Sverige är en av grundarna. www.coca-colacompany.com/ Den globala hemsidan för Coca-Cola Company, med information om hållbarhet, produkter, kampanjer och annat intressant. Tips på frågor: Hur ser ni på debatten kring hälsa/övervikt; med tanke på att ni säljer sockrade drycker? Hur arbetar ni med innovation? Hur arbetar ni med mångfald? Hur arbetar ni med att sänka er miljöpåverkan?

Aktör på scen #3 Returpack Text från Returpack: I Sverige så återvinns nästan 90 % av alla burkar och PET-flaskor som säljs. Detta gör oss till ett av de bästa länderna i världen på att panta. Ca 98 % av alla i Sverige pantar vid något tillfälle burkar och flaskor så man kan nästan säga att alla pantar. Trots att vi är så duktiga ska vi bli ännu bättre. Anledningen till att vi måste bli ännu bättre är att stora mängder energi och resurser hela tiden slösas bort när man inte pantar. Trots den höga återvinningssiffran så är det över 300 miljoner burkar och flaskor som säljs i Sverige som aldrig pantas. Som ett exempel sparar varje pantad aluminiumburk 95 % av den energi som det krävs för att tillverka en ny burk av helt nytt material. Aluminium är även så praktiskt att man även kan återvinna det hur många gånger som helst utan att kvaliteten på materialet försämras. Vi på Returpack driver det svenska pantsystemet för burk och PET. Det är vi som ser till att burkarna och flaskorna blir till nya burkar och flaskor. Uppdraget kommer från ägarna (Sveriges Bryggerier, Livsmedelshandlarna och Svensk Dagligvaruhandel), samt den svenska regeringen. Returpack tar emot mer än 1,5 miljarder burkar och PET-flaskor varje år vilket gör Sverige till ett föregångsland gällande återvinning av PET och metallburk. Pantsystemet styrs av en förordning som bland annat säger att vi ska ha 90 % återvinning på burkar och PET-flaskor. I dagsläget återvinns drygt 89% av burkarna och flaskorna. Jordbruksverket är ansvarig tillsynsmyndighet för Returpack. Returpacks huvudsakliga uppgifter är att administrera hela systemet samt hitta nya sätt att öka återvinningen. När vi på Returpack pratar eller kommunicerar med konsumenter så använder vi oss av varumärket Pantamera. Med Pantamera vill vi uppmana alla att panta alla sina burkar och flaskor. Under Pantamera har Returpack sina aktiviteter som ska bidra till ökad återvinning. Exempel på olika aktiviteter är erbjudanden till campingar, skidanläggningar, festivaler och föreningar. Våra erbjudanden går alltid ut på att öka återvinningen. Vi har även utbildningskampanjer och tävlingar som riktar sig till barn. På scen under turnén: Katarina Lundell jobbar som marknads och kommunikationschef på Returpack och är ansvarig för all vår kommunikation och vårt varumärke Pantamera. Sitter med i företagsledningen på Returpack och arbetar både med strategiska frågor för pantsystemet och med operativa frågor inom marknads och kommunikationsområdet. Hennes huvudsakliga uppdrag är att genom kommunikation och marknadsföring nå vårt mål med att 90% ska återvinnas. Hon arbetar med våra övergripande reklamkampanjer som t. ex. pantamerafilmerna men även en hel del med pressaktiviteter och projekt för att öka vår återvinning.

Tips på länkar för att hitta information: Burken Krister www.youtube.com/watch?v=66se1vrg62q Returpacks företagsfilm www.youtube.com/watch?v=hstrkftc4oi Energisnurran www.pantamera.nu/sparaenergi/ Tips på frågor: Vad gör ni idag för att påverka folks attityder och inställning kring pantning? Vad gör ni för att öka tillgängligheten? Hur duktiga är Sverige i förhållande till andra länder? Vilka andra länder har pantsystem?

Aktör på scen #5 Falu kommun Text från Falu kommun: Falu kommun bedriver sedan flera år ett långsiktigt strategiskt hållbarhetsarbete. I år 2014 håller vi på och reviderar de tre hållbarhetsprogrammen för ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet utifrån vår nya vision och de nationella målen På scen från Falu kommun finns Thomas Sundin, strateg och processledare, tjänsteman med ansvar för att leda arbetet med miljöprogrammet. Thomas har även en roll som kommunikationsstrateg och processledare för en hållbar handel i Falu kommun. Tips på frågor: 1. Hur kan vi få koll på konsumtion av varor? Hur kan vi realisera följande strategier? Strategier: Verka för attityd-och beteendepåverkan för miljö-och klimastsmart konsumtion Vid inköp prioritera alternativ med liten negativ miljö-och hälsopåverkan Faluns skolor tar upp samband mellan konsumtion och identitet Göra Falun känt för ett stort utbud av miljömärkta varor Minska exponering av hälso-och miljöfarliga kemikalier för barn Handla upp större andel miljömärkta och ekologiska varor till kommun och landsting Avlägsna och ersätta miljö-och hälsofarliga ämnen/produkter Minska miljöbelastningen från läkemedel och läkemedelsrester 2. Hur kan vi skapa ett hållbart företagande i Falu kommun, där ungdomar får komma med idéer och med rätt support kunna genomföra dessa tillsammans med andra aktörer? Låta hållbarhetsperspektivet genomsyra undervisningen i Faluns skolor Skapa förutsättningar för unga företagare att utveckla idéer kring hållbart företagande Locka hit företag med intresse och profil för hållbarhetsfrågor Verka för att befintlig handel kan bredda sitt utbud med hållbara varor och tjänster Bygga mer i trä Skapa en åretrunt marknad för lokalt producerade varor Genom dialog och samarbete bidra till ökat miljöengagemang hos företag i Falu kommun Delta i och stödja projekt och nätverk för en grön utveckling och företagsamhet som bidrar till bättre resurshushållning och mindre negativ miljöpåverkan 3. Hur kan Falun förknippas med ett ökande intresse och en växande marknad för ekoeffektiva tjänster och produkter? Tips på länkar för att hitta information: www.falun.se/hallbarutveckling