UMA Magasin Nummer 1 UMA ger resultat Över 50% i sysselsättning Mattias fick jobb Tack vare UMA Unik metod Gör succé Uma_tidning120417.indd 1 2012-04-26 13.03
Lars Aleniusson om hur idén med UMA uppstod och hur den förverkligades UMA - från idé till verklighet Mitt namn är Lars Aleniusson och jag har lång erfarenhet från produkt- och tjänsteutveckling, då jag har utvecklat egna produkter och tjänster som nått ut på marknaden. Jag känner därför väl till de hinder som man möter under det tidiga skedet i utvecklingskedjan, samt att hjälpen som man erbjuds oftast stannar vid rådgivning och inte aktivt stöd. Som företagare insåg jag att det var svårt att få tiden att räcka till för att utveckla de nya idéer som jag hade, då min ordinarie verksamhet upptog all min tid. Dessutom fanns det behov av specialkunskaper för de affärsidéer som jag hade. Jag funderade över hur detta skulle kunna lösas, och kontaktade olika organisationer, men det ställdes stora krav på eget aktivt agerande. Det gällde företagskontakter, ekonomiska kalkyler och uppskattningar, samt inte minst olika tester och undersökningar. I mitt fall blev många idéer vilande på grund av den arbetsbörda jag redan hade som egenföretagare. Under en period av arbetslöshet väcktes återigen dessa tankar. Skulle man inte kunna använda tiden för att hjälpa till att utveckla produkter eller tjänster? Därigenom skulle man själv få möjligheter att knyta nya kontakter, för att kunna komma tillbaka in på den ordinarie arbetsmarknaden. Eftersom jag visste att behovet fanns och själv kände till svårigheterna, gällde det nu att se möjligheterna. Frågan var hur man skulle kunna få fram kompetens, utrustning, lokaler, samverkan med företag och inte minst en effektiv organisation till rimliga kostnader. Jag fick då möjlighet att tillsammans med några andra personer delta i en studie som finansierades av Europeiska Socialfonden. Studien avgränsades till att gälla den inledande delen av innovationsprocessen, från idéstadiet till färdigt koncept för marknadsintroduktion. I arbetet med detta uppkom en fråga: Skulle inte innovationsprocessen också kunna speglas över på arbetssökandet? Detta blev grunden för projektet UMA och dess innovativa metod. Lars Aleniusson är initiativtagare och projektansvarig på UMA i Kristinehamn Att som arbetssökande se sig själv som en produkt och använda innovationsprocessens olika steg för att vidareutveckla och marknadsföra sig innebär att man får nya verktyg att använda för att ta sig tillbaka till arbetsmarknaden. Detta är vad UMA-metoden innebär och vi har fått se många bevis på att den verkligen ger bestående resultat för deltagarna. Det stora målet är att metoden skall fortleva som ett fullt utvecklat koncept efter projektets genomförandefas och att metoden skall spridas inte bara inom Sverige utan också till andra EU-länder. Lars Aleniusson Projektledare UMA 2 Uma_tidning120417.indd 2 2012-04-26 13.03
UMA-projektet - en framgångssaga Bengt, Lars, Åse, Rigmor, Benny och Martin utgör personalen på UMA När man betraktar UMA:s resultatsiffror så kan man inte annat än glädjas. Efter halva projekttiden har 28 % av deltagarna kommit i arbete och 19 % har fått praktikplatser. Därutöver så har deltagare exempelvis startat egna företag och börjat studera. Sammanlagt har över 50 % av deltagarna gått vidare till någon form av sysselsättning. När man läser siffrorna så måste man också ta i beräkningen att UMA:s deltagare kommer från många olika målgrupper och har mycket olika bakgrunder och förutsättningar. Enligt planerna ska varje kurs bestå av 30 deltagare från Arbetsförmedlingen, 12 deltagare med försörjningsstöd från Kristinehamns kommun och 5 deltagare som anvisats från Försäkringskassan. Detta innebär att vissa deltagare är fullt arbetsföra och skulle kunna börja en anställning direkt om en sådan skulle erbjudas. Andra har en längre väg att gå innan de kan komma ut på arbetsmarknaden. Det finns UMA-deltagare som varit arbetslösa ett år men det finns också de som varit från arbetsmarknaden i tjugo år eller kanske aldrig någonsin haft en anställning. En sak har de dock alla gemensamt: de är långtidsarbetslösa och de ska genom UMA uppleva att de utifrån sina egna förutsättningar kommer närmare arbetsmarknaden. Varför ska man då blanda så många olika människor i ett och samma projekt? Jo, avsikten är att så många som möjligt ska kunna dra nytta av UMA-metoden, där produkt- och tjänsteutveckling speglas över till det individuella arbetssökandet. Därför måste man också låta många olika människor få ta del av metoden under projekttiden, så att den kan utformas för att vara till nytta för så många som möjligt. Här ställer projektet stora krav på jämställdhet och tillgänglighet. Målsättningen är att hälften av deltagarna ska utgöras av kvinnor, vilket man också har uppnått hittills. Detta är särkilt viktigt eftersom projektet har en inriktning mot produkt- och tjänsteutveckling, vilket i hög grad är ett mansdominerat område. I detta sammanhang är det också viktigt att framhålla det kvinnliga företagandet. När det gäller tillgänglighet så ser man dagligen i projektverksamheten exempel på vilka stora förmågor och kapaciteter som personer med olika funktionsnedsättningar har och även detta är mycket viktigt att lyfta fram. Det är också spännande att se hur människor från de olika målgrupperna stöttar varandra. Unga hjälper de äldre med IT och etniska svenskar hjälper deltagare från andra kulturer med svenska språket. Samtidigt har de äldre erfarenheter och kunskaper som de kan överföra till de unga och människor från andra kulturer har mycket att lära de etniska svenskarna. Detta är några exempel på alla de glädjande och utvecklande samspel som sker mellan deltagarna. UMA:s aktiviteter bygger på produkt- och tjänsteutveckling men de flesta som kommer till UMA har inte för avsikt att starta eget företag. De vill komma närmare arbetsmarknaden och egen försörjning på andra sätt och oftast vill man ha en anställning så fort som möjligt. Det finns också deltagare som har en affärsidé och vill utveckla en produkt eller tjänst. Det är mycket spännande att se hur dessa idéer utvecklas och tar form och lika spännande är det att följa den fortsatta utvecklingen när dessa idéer lämnar projektet och ska gå vidare på egna ben. Kanske kommer det att inte bara att innebära försörjning för idégivarna, utan kanske kommer dessa idéer att generera arbetstillfällen och egen försörjning även för andra. Det är också mycket spännande att se de samspel och kontakter som uppstår mellan projektet och näringslivet, framförallt de lokala företagen. Som exempel kan nämnas att UMA:s deltagare i utbildningssyfte gjort marknadsundersökningar åt företag i samband med nyetableringar. Dessa undersökningar har fått beröm av både företag och inblandade banker. UMA har också med hjälp av deltagare varit med och gett konsulterande och praktisk hjälp vid framtagandet av nya produkter och företagsidéer, som presenterats av externa aktörer. Det är alltså inte bara deltagare i projektet som genom UMAmetoden får möjlighet att utveckla produkter och tjänster. Även företag och privatpersoner kan vända sig till UMA och få hjälp med sina idéer. Detta skapar mycket goda kontakter mellan de arbetslösa projektdeltagarna och företagen som kanske är i behov av att nyanställa och projektet är därmed en utmärkt rekryteringsbas. Därför arbetar projektledningen också hårt med att informera om sin verksamhet och sprida de goda resultaten. Avsikten är att UMA:s metod ska fortleva efter projekt-tiden och även kunna användas av andra aktörer både inom och utanför Sverige. Som ett led i detta har UMA etablerat kontakter med ESFprojekt i Storbritannien och kommer även att sprida information om sin metod och sina resultat på andra sätt inom EU. UMA är nu inne på sitt sista år som ESF-projekt men förhoppningarna är stora inför framtiden. Resultat av UMA-projektet efter 18 månader 3 Uma_tidning120417.indd 3 2012-04-26 13.03
UMA och ESF Karin Gellin, regionchef, berättar om sin syn på UMA Den 7 Januari 2010 beslutade vi om finansiering till UMA-projektet från Europeiska Socialfonden. Jag ska nog villigt erkänna att jag då inte hade anat hur pass innovativt och drivande gänget från Kristinehamns folkhögskola skulle visa sig vara. Genom löpande information från projektets handläggare så förstod jag dock ganska snart att här fanns ett projekt som drevs av människor med stora planer. Att i ord beskriva alla sina idéer och tankar med ett projekt är långt ifrån lätt och det är naturligtvis väldigt berikande att få chans att, på plats, ta del av en verksamhet. Sagt och gjort, i september samma år följde jag med handläggaren till Kristinehamn för att träffa projektets medarbetare och få ta del av projektet. Att jobba med metoder kring idé- och tjänsteutveckling i ett arbetsmarknadsprojekt var för mig ett nytt grepp, att det dessutom drivs av en grupp starkt engagerade människor som siktar högt och som inte drar sig för att testa nya metoder och gärna söker samverkan med andra gör projektet väldigt intressant. Ett av målen med projekt inom ESF är att bidra till strukturpåverkan, ESF-rådets roll är att finansiera verksamheter som har ett tydligt mervärde i förhållande till vad som annars utförs inom ramen för det ordinarie systemet via exempelvis kommunernas arbetsmarknadsenheter och Arbetsförmedlingen. Grunden i att lyckas med en sådan ansats är naturligtvis en väl definierad problemställning som man genom projektverksamheten siktar på att lösa, tillsammans med samarbetspartners och andra aktörer som på något sätt ansvarar för att projektresultaten också tas tillvara. Ett isolerat projekt kan alltså inte påverka system och strukturer utan förutsätter ett intresse från samhällsaktörer som ser vikten av metodoch verksamhetsutveckling inom, i detta fall, arbetsmarknadspolitiken. Min bild är att UMAprojektet är väl förankrat lokalt och regionalt - dessutom finns ju ett etablerat samarbete med internationella partners så här finns det goda förutsättningar att göra avtryck. Projektet ska ju pågå ett år till och jag tror att det kommer att vara många som vill få chans att plocka russin ur "UMA-kakan" och använda det i att fortsätta jobba för lika möjligheter och arbete åt alla! Karin Gellin Regionchef Svenska ESF-rådet Norra & Östra Mellansverige (Dalarnas, Gävleborgs, Värmlands, Sörmlands, Uppsala, Västmanlands, Örebro, och Östergötlands län) Anna Falk Gustafsson, tvåa från vänster, var deltagare på UMA under 2011 och blev inbjuden av ESF att berätta om UMA-projektet ur ett deltagarperspektiv i Uppsala på ESF-dagen. 4 Uma_tidning120417.indd 4 2012-04-26 13.04
Samarbeten -Stärker projektet Uppfinnarföreningen i Karlskoga Är du skicklig på något så är du aldrig för gammal. Det menar Ann-Britt, som genom UMA kunnat utveckla ett gammalt intresse till en affärsidé: porslinsmålning. Ann-Britt började på projektet 2010 och i augusti förra året började hon och Sonny Persson diskutera hur man kunde ta intresset till nästa nivå. Ann-Britt fick fria händer att beställa det material hon behövde och resultatet blev en egen porslinsserie, som med hjälp av Sonny Persson nu fått mönsterskydd, och nu tittar de på hur möjligheterna ser ut för att komma ut på marknaden. Den här möjligheten hade jag aldrig fått utan UMA. Här har jag fått frihet och självförtroende. Ann-Britt och Sonny studerar den nyframtagna produktkatalogen. Sonny Persson, som är innovationsrådgivare på UMA, var med och startade Uppfinnareföreningen i Karlskoga 1987, en lokalavdelning till Svenska Uppfinnareföreningen och menar att Sverige ligger väldigt bra till när det gäller uppfinningar: På tjugofem år så har vår avdelning, lågt räknat, fått fram 1700 årsarbeten. Processen med mönsterskydd går ganska fort. Det tar cirka en månad, men det är skyddat från och med det datum man har lämnat in det till PRV. Sedan augusti 2010 håller Ann-Britt egna kurser i porslinsmålning och har också fått pris för sina verk, 1997, 1998 och 2000. Att ta steget från hobby till en mer kommersiell verksamhet har, enligt Ann-Britt, inte alls känts konstigt eller svårt, utan snarast som en naturlig utveckling. Uppfinnarskolan Ideum En av UMA-konceptets första riktigt goda vänner är Uppfinnareskolan Idéum i Lidköping. På ett mycket tidigt stadium hade skaparna av UMA kontakt med Robert Nilsen, som driver verksamheten på Idéum. De goda kontakterna har stärkts av återkommande och mycket uppskattade studiebesök, som omfattar både själva skolan och den uppfinnarmässa som Ideums elever arrangerar två gånger om året. Där presenteras många inspirerade uppfinningar och affärsidéer. Det är en ömsesidig förhoppning att en dag få se en före detta UMA-deltagare som elev på Idéum. Karlstads universitet För UMA är det viktigt att kunna visa de möjligheter som utbildning skapar och projektet har etablerat goda kontakter med Karlstads universitet. Bland annat har man samarbete med datavetenskapen på universitetet och en doktorand från datavetenskapen föreläser om IT-säkerhet för UMA:s deltagare. Under våren kommer deltagarna också att få ingå i testgrupper för en undersökning som genomförs av datavetenskapen. UMA får även studiebesök av konst- och designstudenter, som får prova på att använda konstruktionsprogrammet AutoCAD under ledning av de deltagare som specialiserat sig på konstruktion i 3D. Dessa studiebesök är mycket uppskattade av både besökare och deltagare. Universitetet har också hjälpt en deltagargrupp med att framställa en prototyp av en produkt, som gruppen utvecklat under sin tid i UMA. Inova UMA har redan under uppbyggnadsskedet haft kontakter med Stiftelsen Inova, som driver en företagsinkubator i Karlstad. Inova har bidragit med erfarenheter och goda råd, inte minst när det gäller kontakter med idégivare och innovatörer. Något som är mycket glädjande är att en av UMA:s deltagare nu är webbutvecklare i HUBEA AB, som är inkubatorsföretag hos Inova. Utan att avslöja för mycket så kan vi också berätta att snart kommer en deltagargrupp från UMA att besöka Inova för att presentera sin företagsidé. Förhoppningen är att även de på sikt kommer att ingå av företagsinkubatorn. UMA:s mervärden 5 Uma_tidning120417.indd 5 2012-04-26 13.04
Team Sportia är ett bra exempel på ett lyckat samarbete Med företag i fokus Rigmor Larsson Lilliengren arbetar med företags- och nykrekryteringsfrågor i UMA projektet. Hennes arbete handlar mycket om att skapa kontakter mellan företag och projektdeltagare. Under året har hon gjort 35 företagsbesök och intervjuer där hon bland annat undersökt vilken arbetskraft som efterfrågas inför nyrekryteringar. Det Rigmor frågar efter är bland annat om det finns praktikplatser och om företagen själva har idéer på produkter eller tjänster som de är intresserade av att utveckla med hjälp av deltagare i UMA. De företag som visar intresse för det senare slussar Rigmor vidare till innovationsrådgivaren Sonny Persson, som tar direktkontakt med företagen för att se hur ett samarbete skulle kunna se ut i praktiken. Ett exempel på detta är Arvids Cykel och Moped, som anlitade UMA för en marknadsundersökning där deltagarna i projektet tillsammans med Sonny Persson sammanställde frågor och sedan själva utförde marknadsundersökningen för att se om det fanns ett behov av ytterligare en sportbutik i Kristinehamn. Tack vare undersökningen vågade man satsa och idag finns Arvids Cykel och Moped integrerat i en ny Team Sportia butik. Rigmors planer för framtiden är att skapa företagskontakter även på andra orter än Kristinehamn. Hon vill se fler företag på landsorten som samarbetspartners, för de har många Team Sportia öppnade i Kristinehamn idéer och uppslag som kan leda till projektmycket tack vare UMAs hjälp. idéer och sysselsättning. Passar UMA alla? Passar då UMA för alla? Ja, det tycker Rigmor, eftersom de undersöker vad individen är bra på och känner efter om det är något som går att utveckla. Alla har något de är bra på, menar hon. På UMA får deltagarna gärna hjälpa till i undervisningen och lyfta fram sina talanger. Detta gör att deltagarna känner sig betydelsefulla och får ett värde. Hon upplever att många deltagare har fått stärkt självförtroende och självkänsla efter tiden på UMA. Vad är unikt med UMA? Rigmor menar att de lär känna varje deltagare väl och skapar en relation med deltagarna. På så vis kan de bäst ta reda på hur de kan stötta dem. Exempelvis så läste en deltagare bokföring på UMA och fick praktik i ämnet. Efter ett tag så kände han att intresset för bokföring inte var det rätta. Istället ville han rikta in sig mot programmering. Det positiva är att UMA ger deltagarna möjlighet att prova och fundera över vad man passar som och vill gå vidare med. Något som också är typiskt för UMA, är att många deltagare håller kontakten även efter avslutad tid i projektet. UMA kontaktar också deltagarna efter att de slutat och om det dyker upp ett jobb eller en praktikplats som skulle passa en före detta deltagare. Man skapar alltså kontakter och nätverk för framtiden. Detta gör UMA, enligt Rigmor, till något mer bestående och utvecklande än andra åtgärder mot arbetslöshet. Arbetet på UMA är bland det roligaste jag gjort, det ger sådan glädje att se människor utvecklas och växa Rigmor Larsson Lilliengren är rekryterare och företagsansvarig på UMA 6 Uma_tidning120417.indd 6 2012-04-26 13.04
Tack vare UMA -Gör vi detta idag Marcus Larsson - Webbutvecklare Sofia Axén - Kontorist Marcus Larsson är webbutvecklingsansvarig på det nyetablerade internetföretaget Hubea AB, som idag är inkubatorföretag på Inova i Karlstad. Inova är en stiftelse som hjälper företag med intressanta affärsideér att växa till sin fulla potential. Att bli uttagen som ett inkubatorföretag är i sig en prestation, eftersom nålsögat är litet för att komma in. Sofia Axén kom i kontakt med UMA via arbetsförmedlingen och kom med i projektet i februari 2011. Sofia hade varit utan arbete några år och eftersom många jobb krävde körkort blev urvalet av möjliga arbeten mycket liten. Marcus har, som alla ungdomar, haft svårt att slå sig in på den allt mer tuffa arbetsmarknaden och den medfödda funktionsnedsättningen, en cp-skada, har inte gjort det lättare. Men genom UMA fick Marcus möjlighet att ta vara på sina kunskaper inom IT, vilket var mycket värdefullt för arbetet som webbutvecklare på Hubea. Jag fick även ett nätverk som jag har stor nytta av idag säger Marcus. Mattias Fredriksson - Grävmaskinist Mattias Fredriksson är ett exempel på hur UMA arbetar individanpassat och aktivt med företag. Mattias har alltid haft jobb tidigare, i industrin och blev arbetslös pga. arbetsbrist. Han var arbetslös från och till i två år, och började på UMA våren 2011 efter att en kompis På UMA fick hon möjlighet att läsa in kör- som gick där tipsade honom. kortet och fick bland annat hjälp med böcker och datorprogram. UMA betydde mycket på På UMA har jag fått hjälp att bygga upp andra sätt också, hon fick struktur på dagarna självförtroendet och jag kunde läsa in teorin till igen och möjlighet att skapa kontakter och få lastbilskörkortet. Jag fick också hjälp att reda ett nätverk vilket hon fortfarande har använd- upp min privatekonomi. Mattias fick på UMA ning av. verktyg för att marknadsföra sig själv. Och tack vare detta så fick han ett nystartsjobb på Efter UMA-tiden fick Sofia ett arbete på kon- Mewab i Väse som grävmaskinist och har varit toret på ingenjörsfirman Edman & Sjöberg där där sedan sommaren 2011. hon stormtrivs. Torbjörn Ericsson, Mattias chef på Mewab, är väldigt positivt inställd till UMA:s arbetssätt och informationen de fick om möjligheten till nystartsjobb. Mattias är deras första anställda med nystartsjobb och Torbjörn tycker att det har varit ett mycket bra sätt att rekrytera. Johnnie Jageberg - Arkivarie Anna Falk Gustafsson - CNC-elev Johnnie Jageberg är nöjd med sin tid på UMA. Jag hade varit arbetslös länge och självförtroendet och självkänslan var i bott. När jag sökte jobb efter jobb och märkte att det ofta föll på att jag inte hade körkort kändes det jobbigt. Jag satt i en rävsax, hade jag inget jobb hade jag inte råd att ta körkort och hade jag inte Åse Tiberg - Projektassistent körkort fick jag inget jobb. Det viktigaste som UMA gett mig är att jag Jag fick hjälp med att läsa in teorin och efter- efter en lång period utan arbete kommit ut i som jag har god datakunskap kunde jag vara det sociala livet igen. Anna Falk Gustafsson gick på UMA under 2011 efter en tids arbetslöshet. Anna upplever perioden på UMA som en mycket positiv tid där hon fick uppleva och prova på mycket som hon tidigare aldrig gjort. Ett av projekten hon var delaktig i ledde till att hon fick medverka på en företagarmässa, och som ett led i detta fick hon även åka till Uppsala för att presentera UMA ur ett deltagarperspektiv för med som stödlärare i undervisningen, vilket ESF. På UMA blev jag bekräftad för den jag är och var roligt och stärkande för självkänslan. det har stärkt mig otroligt som person. En bo Tiden i projektet har verkligen varit värdefull nus är att jag, tack vare UMA, fick ett nystartsidag har jag fått mitt första jobb på fem år för mig. Nu vet jag vad jag vill göra och därjobb. för går jag nu en utbildning för att bli CNC- vilket känns jättebra. Jag jobbar som arkivarie och trivs med detta. operatör säger Anna. 7 Uma_tidning120417.indd 7 2012-04-26 13.04
Vad har du fått ut av UMA? - Planer för framtiden Shar Paw Hjördis Sandberg Sedan jag kom till Sverige från Burma har jag haft svårt att lära mig språket och komma in i samhället. Idag har jag många vänner och lär mig mer och mer svenska. I framtiden hoppas jag att jag kan bra svenska och att jag har ett jobb. 8 Uma_tidning120417.indd 8 Den sociala biten har varit otroligt viktig för mig efter att ha varit arbetslös länge. Dataundervisningen har varit viktig eftersom jag inte kunde så mycket om detta innan. Jag hoppas att jag med hjälp av denna kunskap har lättare att få jobb i framtiden. Benny Jacobsson Behrooz Mirzaaghai Shirazi UMA har hjälpt mig att efter arbetslöshet få bättre självförtroende. Då jag var ny i stan var UMA en viktig del i att lära känna nya vänner och få företagskontakter. På UMA har jag fått möjlighet att utvecklas individuellt och läsa taxikörkortsteori, vilket gör att jag nu är ett steg närmare mitt mål att få taxilegitimation. UMA hjälpte mig med att få en praktikplats och där har jag nu ett vikariat. I framtiden ser jag att jag arbetar som taxichaufför. Framtiden? Förhoppningsvis jobbar jag kvar på min nya arbetsplats. Telefon: 0550-392 90, 0550-392 61 Webb: www.projektuma.se Adress: E-post: info@projektuma.se Kristinehamns folkhögskola KPS Strömsbergsgatan 15 681 32 Kristinehamn 2012-04-26 13.04