1
Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Örebros näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Örebro län... 4 Småföretagsbarometern Örebro län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång... 7 3. Omsättning... 8 Konjunkturindikatorn... 9 4. Lönsamhet... 10 Största konjunkturrisker... 11 61 procent ser goda expansionsutsikter...12 Hinder för expansion...14 Småföretagskonjunkturen län för län... 15 Prognos och utfall genom åren... 17 2
Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern är i första hand en konjunkturenkät som redovisar hur Sveriges småföretag uppfattar det ekonomiska läget och deras förväntningar om den närmaste framtiden. Underlaget för Småföretagsbarometern utgörs av intervjuer med småföretag med minst en anställd och högst 49 anställda. Det är alltså företagarnas egen uppfattning om konjunkturläget som kommer till uttryck i redovisade index för konjunkturen. Småföretagsbarometern är Sveriges största konjunkturindikator inriktad speciellt på småföretagskonjunkturen och har genomförts sedan 1985. Denna gång omfattar undersökningen 4431 företagare inom det privata näringslivet med 1-49 anställda. Storleken på urvalet och antalet respondenter gör att svaren med fördel kan delas upp på länsnivå. Vi kan således mäta skillnader i konjunkturuppfattning hos rikets småföretag i samtliga län. De läsare som är intresserade av undersökningsmetodik och powerpoint-bilder kan hämta hem materialet från Swedbanks eller Företagarnas hemsida. Småföretagsbarometern produceras i samverkan mellan Swedbank och Företagarna. Jörgen Kennemar (Swedbank), Lars Jagrén, John Eriksson, Rebecca Källström och Lotta Norberg (Företagarna) är författare till rapporterna. Vid genomförandet av intervjuerna har SIFO Research International medverkat. Det är vår förhoppning att Småföretagsbarometern på ett positivt sätt ska bidra till att öka kunskapen om och förståelsen för de små företagens stora betydelse för den svenska ekonomin. Swedbank och Sparbankerna Företagarna Så beräknas konjunkturindikatorn För att underlätta snabba svar ställs frågorna så att de kan besvaras utan hjälp av bokföring och statistik. a) Ja/nej b) Större, oförändrad eller mindre Småföretagsbarometerns konjunkturindikator består av nettotal där svaren räknas om till procentandelar. Skillnaden mellan procentandelen positiva svar minus procentandelen negativa svar benämns nettotal. Ett värde över 0 innebär att det finns fler företag som har expanderat de senaste tolv månaderna än som har dragit ner. Ett värde under 0 innebär att det finns fler företag som dragit ner än som expanderat. Nettotalet visar alltså på hur snabbt tillväxten förändras, snarare än på en absolut nivå. Sedan adderas nettotalen för sysselsättning, orderingång och omsättning. Summan av dessa nettotal bildar småföretagens konjunkturindikator. 3
Örebros näringslivsstruktur 98,9 procent av länets företag är små och de sysselsätter tillsammans 65 procent av länets totala antal privata sysselsatta (inkl. jordbruk). Örebro län Företag Arbetsställen Sysselsatta Privata företag 23144 24438 89595 varav småföretag (0-49 anst) 22989 24230 56758 Jordbruk 3647 3649 4090 Offentlig verksamhet 125 1396 48826 Total 26916 29483 142511 Källa: SCB, Centrala företags- och arbetsställeregistret 2012. Sammanfattning av konjunkturläget i Örebro län Småföretagskonjunkturen i Örebro län ökar återigen efter några mätningar med fallande tillväxttakt. Nettotalet ökar från 36 till 73, vilket tillsammans med Västernorrland ger Örebro en delad tredjeplats i riket. Konjunkturen väntas stärkas något ytterligare under det kommande året. Örebroföretagens förväntningar ligger dock något under genomsnittet i landet. Sysselsättningstillväxten har stärkts sedan vårens mätning. Totalt sett är tillväxttakten något högre i Örebro än i riket som helhet. I industrisektorn är tillväxten fortfarande negativ, dvs fler företag drar ner på personalstyrkan än ökar den. Tjänsteföretagen redovisar en betydlig ökning. Industrin tror på ökad tillväxttakt under kommande år, medan tjänsteföretagen spår en liten avmattning. Tillväxten i orderingången fortsätter att utvecklas positivt i länet som uppvisar den fjärde högsta tillväxten i landet. Efter vårens nedgång är industrin nu på väg ikapp tjänstesektorns höga tillväxtnivå. Inför kommande år har Örebroföretagarna något lägre förväntningar än riket som helhet och båda sektorerna tror på en viss nedgång i tillväxttakten. Omsättningstillväxten i Örebro fortsätter för tredje mätningen i rad att mattas av. Nettotalet går från 18 till 14, vilket är strax under riksgenomsnittet på 15. Avmattningen sker främst i industrisektorn som går från nettotal 11 till 1. Inför det kommande året spås en återhämtning i tjänstesektorn, medan industriföretagen till följd av den svaga 4
orderingången räknar med fortsatt fallande omsättning följande år. Industrin är därvidlag mer pessimistisk än i något annat län i landet. Tillväxten av lönsamheten ökar igen efter nolltillväxt under våren. Nu ligger nettotalet på 21, vilket är över riksgenomsnittet för tjänstesektorn, 17. Inom industrin har andelen företag med ökande lönsamhet blivit fler, och andelen med vikande lönsamhet minskat, men Örebros industriföretag har fortfarande negativ lönsamhetstillväxt, nettotal -4. 61 procent av länets småföretag uppger att det finns goda expansionsutsikter på sikt, vilket är under riksgenomsnittet på 65 procent. Det främsta tillväxthindret hos småföretagen uppges vara en allmän ovilja att växa (22 procent) följt av brist på lämplig arbetskraft (19 procent). 5
Småföretagsbarometern Örebro län 1. Sysselsättning Sysselsättningstillväxten i länets småföretag ökar återigen i höstens mätning och ligger nu strax över riksgenomsnittet, på nettotal 10 jämfört med rikets 8. 22 procent av småföretagen uppger att arbetsstyrkan blivit större de senaste tolv månaderna, jämfört med 14 procent i våras. 12 procent uppger att man dragit ned på personal. Både tjänste- och industrisektorernas sysselsättningstillväxt har stärkts sedan vårens mätning. Industrin går från nettotal -11 till -1 och har därmed fortfarande negativ tillväxt, dvs fler företag drar ner på personalstyrkan än ökar den. Tjänstesektorn går från ett nettotal på 4 till 15. En fortsatt ökad tillväxttakt väntas inom industrin under den kommande tolvmånadersperioden, medan tjänstesektorn mattas av något. Industriföretagen tror att nettotalet går från -1 till 21, medan tjänsteföretagen spår att nettotalet för sysselsättningen minskar från 15 till 14. Industrisektorns utsikter ligger klart över rikets genomsnittliga, medan tjänsteföretagens förväntningar ligger lägre än riksgenomsnittet. 6
2. Orderingång Orderingången fortsätter utvecklas positivt i länet som uppvisar den fjärde högsta tillväxttakten i landet. Både industri- och tjänstesektorn har nu en ökad tillväxttakt, till skillnad från våren, då industrin uppvisade negativ orderingångstillväxt, dvs. att fler företag har minskande orderingång än ökande. Totalt sett är det 49 procent av företagen som uppger en ökande orderingång, vilket är den tredje högsta andelen i riket, medan 12 procent anger en vikande. Nettotalet ökar därmed från 22 till 37, betydligt starkare än riket i genomsnitt där nettotalet är 27. Länets sektorer utvecklas åt samma håll, även om tjänstesektorn har en högre tillväxttakt än industriföretagen. Industrin är därmed på väg ikapp tjänstesektorn efter vårens nedgång. Tjänstesektorn fortsätter öka tillväxttakten och noterar ett nettotal på 39, den tredje högsta noteringen i landet efter Västerbotten och Kronoberg. Under den kommande tolvmånadersperioden tror båda sektorerna på en dämpning av tillväxttakten där nettotalet väntas landa på 27, strax under rikets samlade förväntningar på 31. 7
3. Omsättning Omsättningstillväxten i Örebro ökar återigen efter en serie mätningar med minskande tillväxt. Nettotalet ökar från 14 till 26, vilket är över riksgenomsnittet på 19. 41 procent av företagen uppger att omsättningen ökat, vilket är i linje med riket som helhet, medan endast 15 procent anger att den har minskat, till skillnad från riksgenomsnittet på 22 procent. I likhet med för landet i stort räknar länets företagare med snabbare tillväxt i omsättningen kommande tolv månader. Uppdelat på delsektorer ser vi att både industrin och tjänstesektorn i Örebro ökar tillväxttakten under hösten. Industrins nettotal ökar från nettotal 4 till 15, vilket är i nivå med riksgenomsnittet för industrin, medan tjänstesektorn ökar från 16 till 29, vilket är över tjänstesektorns riksgenomsnitt, 21. Inför det kommande året spår båda sektorerna en förstärkt tillväxttakt i omsättningstillväxten. Sammantaget väntas nettotalet landa på 38 för länet, vilket är i linje med riket som helhet. 8
Konjunkturindikatorn Konjunkturen i Örebro har återigen ökat, efter några mätningar med fallande tillväxttakt. Nettotalet ökar från 36 till 73, vilket tillsammans med Västernorrland ger Örebro en delad tredjeplats i riket. Förväntningarna är att konjunkturen stärks ytterligare något under det kommande året. Örebroföretagens förväntningar ligger dock något under genomsnittet i landet. Efter vårens nedgång börjar nu industriföretagen komma ikapp tjänsteföretagen. Industriindikatorn ökar från -10 till 42, vilket är över industrin riksgenomsnitt på 38. Tjänstesektorn fortsätter sin klättring uppåt och landar på nettotal 88, vilket gör Örebros tjänsteföretag till de tredje snabbast växande efter Västernorrlands och Uppsalas. Det kommande året väntas tillväxten i tjänstesektorn minska något, från 88 till 82. Industrin tror på fortsatt uppgång och spår ett nettotal på 79, vilket är betydligt högre än genomsnittsförväntningarna i riket. 9
4. Lönsamhet Lönsamheten dikterar till stor del företagens möjligheter till att växa genom investeringar och/eller nyanställningar. Lönsamheten i Örebros tjänstesektor växer igen, efter nolltillväxt under våren. Nu ligger nettotalet på 21 vilket är över riksgenomsnittet för tjänstesektorn, 17. Inom industrin har andelen företag med ökande lönsamhet blivit fler, och andelen med vikande lönsamhet minskat, men Örebros industriföretag har fortfarande negativ lönsamhetstillväxt, nettotal -4. Lönsamheten förväntas öka i både industri- och tjänstesektorn under kommande år, till ett sammantaget nettotal på 35, vilket är över riksgenomsnittet. Industriföretagen tror att nettotalet landar på 17, vilket är under den förväntade nivån för industrin i riket som helhet. Tjänsteföretagen spår ett nettotal på 41, vilket är högre än förväntningarna hos tjänstesektorn i riket som helhet. Företagens prisförväntningar 43 procent av länets småföretag uppger att de kommer höja sina försäljningspriser under det kommande året, vilket är betydligt högre än vårens notering på 25 procent. Örebros småföretag har högre prisförväntningar än riket som helhet, sannolikt en följd av den stärkta konjunkturen under hösten. 10
Största konjunkturrisker Det är framför allt en risk som oroar Örebros företag vad gäller utsikterna för kommande år. Det är hur den svenska hemmamarknaden utvecklas, vilket anges av 38 procent av företagen. 18 procent anger nya konkurrenter på marknaden som största risk, medan utvecklingen av den internationella konjunkturen uppges vara den största konjunkturrisken av 9 procent av företagen. Hur den svenska hemmamarknaden utvecklas är den överlägset största konjunkturrisken för företagen i Örebro 11
61 procent ser goda expansionsutsikter 61 procent av Örebros företagare anser att det finns goda utsikter att expandera på sikt. Detta är en marginell nedgång jämfört med vårens 62 procent, och även lägre än riksgenomsnittet på 65 procent. 12
Trots att de båda delsektorerna nu utvecklas åt samma håll har en betydligt mindre andel av industriföretagen goda expansionsutsikter jämfört med tjänsteföretagen (43 respektive 67 procent). Industrin ligger också under riksgenomsnittet, medan tjänsteföretagen ligger strax över. 13
Hinder för expansion Det största tillväxthindret som Örebro läns småföretag upplever är att man inte vill växa. Det anges av 22 procent av företagen. Detta problem är betydligt större i länet än genomsnittligt i landet (14 procent). Knappt vart femte företag (19 procent) anger brist på lämplig arbetskraft som det största hindret, medan 17 procent uppger svag efterfrågan. Man kan också notera att drygt vart fjärde företag i länet tvingats tacka nej till order på grund av brist på lämplig arbetskraft. Problemet är störst inom industrin där andelen är 41 procent. 14
Småföretagskonjunkturen län för län Uppsala upplever den starkaste småföretagskonjunkturen i landet. Länet låg på andra plats i vårens mätning och uppvisar nu en ännu starkare tillväxt. Också i de tre senaste mätningarnas topplän Västerbotten fortsätter tillväxten om än i dämpad takt vilket är naturligt efter de senaste årens snabba expansion. Gotland hamnar även i höstens mätning sist bland Sveriges län, även om tillväxten i länet förbättrats avsevärt. Sammantaget kan vi notera att den konjunkturförbättring som företagen räknade med i våras har blivit verklighet under sommaren och hösten. Detta avspeglas i att 18 län redovisar en starkare konjunktur, och endast tre en försvagning. De största förbättringarna noteras i Blekinge som går från 8 till 66, och Gävleborg som ökar från 9 till 59. Den största dämpningen sker i Västerbotten som går 78 till 62. Totalt i riket stiger konjunkturindikatorn från 31 till 54. Uppdelat på sektorer stiger industriindex från 7 till 38, medan tjänsteindex ökar 41 till 62. Det högsta konjunkturindex för industrisektorn redovisas för Uppsala med mycket starka 118, det svagaste i Halland med -6. Västernorrland toppar tjänstesektorn med index 106, medan Gotland ligger sist med index 36. Förväntningarna inför det kommande året pekar på att tillväxten ytterligare ökar och det samlade konjunkturindex väntas stiga till 85. Mest optimistiska är företagen i Jönköping, Stockholm och Östergötland. Alla län utom Uppsala, Kalmar, Västernorrland och Jämtland spår en starkare konjunktur under kommande år. 15
16
Prognos och utfall genom åren Småföretagsbarometern är i första hand en undersökning som tar temperaturen på småföretagens konjunkturläge. Men vi ställer även frågor om hur småföretagen tror att konjunkturen ser ut ett år in i framtiden. Till skillnad från andra prognosmakare kan småföretagen inte revidera prognoserna allteftersom ny information dyker upp. Trots denna nackdel är småföretagarna relativt skickliga på att förutsäga konjunkturen på ett års sikt, även om de speciellt under de senaste åren haft en tendens att vara överoptimistiska (se diagrammet nedan). Vi kan konstatera att efter konjunkturutvecklingen under de senaste årens mätningar blivit svagare än förväntat. Vi kan dock också se att efter uppgången det senaste halvåret ligger konjunkturindikatorn ungefär på den nivå som företagen förväntade sig för ett år sedan. Nu räknar dock företagen med en fortsatt starkare konjunktur och snabbare tillväxt under det kommande året, både i industri- och i tjänstesektorn. På riksnivå spår småföretagen att konjunkturindikatorn uppmäts till 85 på ett års sikt, vilket historiskt sett är en nivå som indikerar god tillväxt och sysselsättningsökning. 17