Sambandet mellan personlighet och arbetsmotivation bland kvinnliga entreprenörer

Linnéuniversitetet Institutionen för pedagogik, psykologi och Idrottsvetenskap/PPI Psykologi 2PS600, 61-90hp Ht 2011 Sambandet mellan personlighet och arbetsmotivation bland kvinnliga entreprenörer Arbetspsykologisk inriktning Författare: Doris Piguillet Handledare: Mikael Rennemark Examinator: Yvonne Terjestam

Abstract A company is a key driver of a country s development. The year 2012, media predict as a very difficult time, however economic curves supposes to go up this year, it s goes almost certainly down, and unemployment will be a fact. Many innovators will be needed to restore and make the country s economy stronger. The purpose of this study was to determine whether female entrepreneurs` personality has something to do with the work motivation they have to run business. A questionnaire study was conducted with three of the five personal characteristics, neuroticism, extraversion, openness, agreeableness and conscientiousness and work motivation. Fifty women which are part of a network of innovative women in southern Sweden participated. Pearson s correlation analysis showed significant relationships between internal motivation and extraversion and openness. The same result shows the regression analysis. The conclusion of this study is that knowledge of the significant relationships between inside motivation factor, extraversion and openness, can be a great value in admissions to courses in entrepreneurship, human resources and administration education and economics courses. Abstrakt Ett företag är en mycket viktig drivkraft för ett lands utveckling. Framtiden förespås i media 2012 som mycket ansträngd, och den ekonomiska kurvan antas vända nedåt och arbetslösheten blir i så fall ett faktum. Flera innovatörer kommer i framtiden att behövas för att återställa och göra landets ekonomi starkare. Syftet med denna studie var att ta reda på om kvinnliga entreprenörers personlighet har något samband med den arbetsmotivationen de har för att driva ett företag. En enkätstudie genomfördes med påstående om tre av de fem personliga egenskaper, neuroticism, extraversion, openness, agreeableness och conscientiousness och arbetsmotivation. Femtio kvinnor, vilka ingick i ett nätverk för kvinnliga entreprenörer i södra Sverige deltog. Pearsons korrelationsanalys visade på signifikanta samband mellan inre motivation och extraversion samt openness. Samma resultat visar regressionsanalysen. En slutsats är att kunskaperna om signifikanta samband mellan inre motivationsfaktorn, extraversion och openness, kan vara av stort värde vid intagningar till utbildningar inom entreprenörskap, personal och administrationsutbildningar, och till ekonomiutbildningar. Keywords: personality, work motivation, The Big Five, Herzberg s motivation factor, female entrepreneurship 2

Introduktion Entreprenörer finns bland många kategorier av människor: män, kvinnor, unga, gamla, svenskfödda, invandrare, hög- eller lågutbildade. Jacobsson (2007) menar att det svenska välståndet är beroende av personer som har tro och vågar satsa på sina idéer att bli egna företagare. Företagen är en betydelsefull drivkraft för ekonomisk tillväxt i ett lands ekonomi (Jacobsson, 2007). Sverige har 981 349 företag registrerade (SCB:s företagsregister, hämtat 2011-12-15), och hundratusentals av dessa drivs av kvinnor som med gott resultat har satt igång och drivit företag. Men kvinnor är en grupp som många gånger inte syns i beskrivningar av företagare, även i medier visar man oftast de manliga företagarna, och då också på områden där många affärsmän ofta är kvinnor. Enligt Företagsamheten (hämtat 2011-12-11) är 22 procent av Sveriges alla småföretagare kvinnor. Vidare skriver Företagsamheten att en fjärdedel av alla företag i landet drivs av en kvinnlig entreprenör. Sett ur ett internationellt perspektiv representerar kvinnor mer än en1/3 av alla de människor som är engagerade i entreprenörsaktiviteter (Minniti, Allen & Langowitz, 2006). Det är viktigt att ställa sig frågan vad som krävs för ett lönsamt entreprenörskap i framtiden. Sannolikt är att många förändringar i arbetslivet kommer att ske, och i allt snabbare takt även i framtiden. Att vara medveten om de förändringar som sker i samhället och kunna möta dessa på ett bra sätt kan vara en utslagsgivande faktor för hur ett företag kommer att ha konkurrenskraft och framgång eller inte i framtiden (Tollgerdt-Andersson, 1993). Det är av stor vikt för en organisation att ledare och chefer har kunskap om vad som ligger bakom en individs arbetsmotivation och den viljekraft en del människor har. Detta för att få effektfulla arbetsinsatser i organisationen (Flach, 2006). I Brandstätters (1996) undersökning där ägare till små och medelstora företag deltog, visades att det är viktigt att vara medveten om personlighetsegenskapernas struktur för att lyckas med ett företag. Brandstätter skriver i sin artikel att det är av vikt inom den ekonomiska politiken att främja privata företag, så att rätt personer, dvs. de med hög känslomässig stabilitet och oberoende har möjlighet att bli företagare eller att de kan expandera sin verksamhet. 3

Personlighet Inom arbetslivet har personlighetspsykologin en stor betydelse för att förstå en persons karaktär vid t.ex. rekrytering och karriärutveckling. Då utgår man ibland från fem grundläggande personlighetsdimensioner, även kallade The Big Five (Kaufmann& Kaufmann, 2005; Fahlke & Johansson, 2007). Alla människor har någon grad av de fem dimensionerna. Dessa är en vidareutveckling från Eysencks tre egenskapsdimensioner (Psykoticism, Extraversion, Neuroticism, P-E-N). Enligt Kaufmann och Kaufmann (2005) är det dessa fem personlighetsdimensionerna som utgör modellen: Neuroticism (Känslomässig instabilitet). Detta personlighetsdrag beskriver en persons benägenhet att uppfatta negativa känslosamma lägen som ångest, oro och destruktiva tankar. Personer med för hög grad av neuroticism är ofta oroliga, instabila och självkritiska, och har allmänt en negativ inställning till sin arbetssituation. En låg grad däremot visar på att personen är lugn, tålmodig och emotionellt stabil och trygg i sig själv. Extraversion (Utåtriktning). Människor med hög grad av detta personlighetsdrag är oftast sociala, företagsamma och tillmötesgående. De är optimistiskt lagda. Motsatsen till extrovert är introvert, och då är personerna reserverade, distanserade, uppgiftsorienterade och har färre sociala kontakter. Openness (Öppenhet). Människor med denna personlighet är öppna för ett stort antal intryck, för allt det okända och är riskvilliga. Dessa egenskaper är viktiga personlighetsdrag när arbetsuppgifterna ställer stora krav på kreativitet, uppfinningsförmåga och nybildning. Agreeableness (Tillgänglighet). Detta personlighetsdrag avgör på vilket sätt man kommer överrens med andra människor. Det handlar om att vara tillmötesgående, samarbetsvillig, hjälpsam och förtroendefull. Dessa egenskaper är ett bra utgångsläge för att bli en bra kollega i ett arbetslag. Motsatsen till agreeableness är att personen oftast är misstänksam, manipulerande och inte samarbetsvillig. Conscientiousness (Samvetsgrannhet). Den här dimensionen beskriver en persons förhållande till arbetsprestation. En hög grad av conscientiousness visar på att personen är hårt arbetande, självdisciplinerade och organiserade. Men däremot de med en låg grad oftast är opålitliga, oorganiserade och gärna vill tillfredställa sina egna behov. Fahlke och Johanssons (2007) undersökning menar att en person kan ha låg respektive hög grad av dimensionerna. Exempel på det kan vara att en person som har hög grad av samvetsgrannhet upplevs vanligen som disciplinerad och pålitlig av andra människor. Medan en person med låg grad av samvetsgrannhet upplevs som lat av andra. Vidare skriver författarna att människan har mer eller mindre av de olika personlighetsegenskaperna. 4

Egenskaperna är varken positiva eller negativa utan två ytterligheter i en kontinuerlig helhet. Vidare menar författarna att vi människor har mer eller mindre av de olika grundläggande personlighetsegenskaperna, men de flesta människor hamnar någonstans i mitten på skalan. (Fahlke & Johansson 2007). Arbetsmotivation I enlighet med Herzberg s tvåfaktorteori (Herzberg, Mausner & Snyderman, 1993) motiveras människor utifrån två aspekter i deras arbetsmiljö. Det är motivationsfaktorn som är de inre faktorerna och hygienfaktorn som är de yttre faktorerna. Motivationsfaktorer har att göra med arbetsinnehåll så som prestationer, ansvarighet, uppskattning, arbetet i sig själv, karriären och personliga utvecklingsmöjligheter. Hygienfaktorer är de faktorer som har med själva arbetssituationen att göra och räknas som behov av en lägre ordning så som arbetsmiljön, mellanmänskliga relationer, organisationens politik och administration, ledaren, lön, trygghet i arbetet, status och privatlivet. Tidigare empiriska studier Utbudet på vetenskapliga rapporter om kvinnligt entreprenörskap i kombination med personlighet och arbetsmotivation i ämnet psykologi är begränsat. Detta gör att forskning om detta samband blir mer angeläget.(ekengren & Hinnfors, 2006). I en undersökning bland kvinnliga företagare och kvinnor som hade ett starkt intresse för kvinnligt företagande i Australien, framkom det att det var behovet av självständighet, vara sin egen chef, arbetsmotivation och ekonomisk vinst, var viktiga faktorer bakom eget entreprenörskap (Bennett & Dann, 2000). Vidare skriver författarna i sin undersökning att en hög intern locus of control (individer med en hög locus of control tror att händelser genereras främst i sitt eget beteende och handlingar, Wikipedia) och behov av att ta risker är personliga egenskaper som hittats hos de kvinnliga respondenterna i Australien. I Furnham, Forde och Ferraris (1999) undersökning om personlighet och arbetsmotivation bland arbetssökande män och kvinnor, fann de att hygienfaktorn (yttre) var starkare relaterad än motivationsfaktorn (inre) till personlighetsegenskaperna. I Zhang et al. (2009) studie där undersökningsgruppen är hämtade från ett svensk tvillingregister och där båda könen är representerade, identifierades två utmärkande personlighetsdrag, extraversion och neuroticism bland entreprenörer. Extraversion och neuroticism påverkade kvinnors benägenhet till att bli entreprenörer, medan endast 5

extraversion tillsammans med faktorer i omgivningen påverkade mäns benägenhet till att bli entreprenörer. Furnhams et al. (1999) undersökning visar att hygienfaktorn är starkare än motivationsfaktorn hos kvinnliga entreprenörer och det var extraversion och neuroticism bland personlighetsegenskaperna som var utmärkande för de kvinnliga entreprenörerna. Ibland var det både extraversion och neuroticism tillsammans och ibland var för sig (Furnham et al.1999; Zhang et al. 2009). Ett område som börjar växa sig starkare är social entreprenörskap vilket fyller mellanrummet mellan offentliga sektorn och den privata. Koe, Nga och Shamuganathans (2010) undersökning inriktar sig på aspekter inom det sociala entreprenörskapet: social vision, bärkraftighet, social nätverkande, innovationsförmåga och ekonomisk avkastning. Resultatet i deras undersökning visade att agreeableness påverkade alla aspekterna positivt. Medan openness påverkade positivt på social vision, innovationsförmåga och ekonomisk avkastning. I ovanstående undersökningar finns det stöd för att främst personlighetsdragen openness, neuroticism, extraversion och som Koe et al. (2010) också agreeableness, påverkar hur hög arbetsmotivationen en person har i förhållandet till sitt arbete. Därför ligger fokus i den här studien på att undersöka om ovanstående resultat också stämmer bland svenska nätverkande kvinnliga entreprenörerna. Varför just dessa respondenter valdes var att det inte finns tidigare undersökningar som är specifikt riktade mot kvinnliga entreprenörer, som tillhör ett nätverk. Syfte och frågeställning Syfte med denna studie är att ta reda på om de kvinnliga entreprenörernas tre personlighetsdrag påverkar deras driv och arbetsmotivation för eget företagande. Frågeställningen för föreliggande studie är: Har openness, neuroticism och extraversion något samband med inre och yttre arbetsmotivationen hos kvinnliga entreprenörer? 6

Metod Deltagare Respondenterna i studien bestod av kvinnliga entreprenörer i södra Sverige. Kvinnorna är allt från ensam företagerska till VD för flera hundra anställda. 160 kvinnliga företagare tillfrågades och 50 stycken (31,3 %) valde att delta. Material Undersökningen genomfördes med en enkät bestående av 67 påståenden. För att mäta de personliga egenskaperna användes personlighetstestet SGC I, som var en svensk version av Costa & McCrae s (1986) FFM frågeformulär. FFM bestod av 60 frågor i kategorierna Neuroticism, Extraversion, Openness, Agreeableness och Conscientiousness. Av dessa användes Neuroticism, Extraversion, Openness. För att mäta arbetsmotivationen användes QPS Nordic (Dallner et al. 2000). Svarsalternativen var konstruerade utifrån en femgradig Likertskala där 1 var Instämmer inte alls och 5 Instämmer helt och hållet. De sju påståendena i formuläret om arbetsmotivation och Hur viktigt är följande i Din uppfattning om ett idealarbete? var hämtat från QPS Nordics frågeformulär. Tre av påstående handlade om den inre motivationsfaktorn och fyra om den yttre hygienfaktorn. Dessa följde samma mönster som de föregåenden 60, men nu var 1 Helt oviktigt och 5 Helt nödvändigt. När enkäterna var ifyllda inverterades 27 av de 67 påståendena. Procedur Under november 2011, skickades 160 enkäter ut till de kvinnliga entreprenörerna via mail. En vecka senare upprepades en förfrågan och 50 enkäter överlämnades personligen. Efter ytterligare en vecka skickades en påminnelse ut om att fylla i enkäten och skicka tillbaka den. Tillsammans med enkäten följde ett informationsbrev. I det informerades deltagarna om studiens syfte och att deras medverkan var frivillig och kunde avbrytas när som helst och utan förklaring. De informerades också om att de hade full anonymitet. På sidan fanns även kontaktuppgifter till författaren och foto på denne, och handledarens namn och telefonnummer. Databearbetning Uppsatsen bygger på en kvantitativ metod. För att kunna analysera resultatet av enkäterna användes statistikprogrammet SPSS för 19.0 för Windows, och Brace, Kemp och Sneglar (2009). I syfte att undersöka sambandet mellan personlighetsegenskaperna Neuroticism, Extraversion, Openness och motivationsfaktorn och hygiensfaktorn användes Pearsons korrelationstest. Och för att undersöka samband i förhållande till orsak och verkan mellan dessa användes multivariat regressionsanalys (MRA) (Denscombe, 2000). 7

Resultat I tabell 1 redovisas deskriptiv statistik för de variabler som ingår i denna studie. Den visar att medelvärdet för extraversion (45,34) och openness (41,22) är nästan dubbelt så högt som för neuroticism (26,54). Tabell 1 Medelvärde (M)och standardavvikelse (SD) för alla variabler i denna studie. Variabler N M SD Personlighet neuro 50 26,54 7,05 Personlighet extra 50 45,34 6,45 Personlighet open 50 41,22 7,30 Arbetsmotivation inre 50 12,24 2,19 Arbetsmotivation yttre 50 12,80 2,28 Valid N (listwise) 50 I tabell 2 redovisas korrelationerna mellan den inre motivationsfaktor, den yttre hygiensfaktor och de tre personlighetsegenskaperna neuroticism, extraversion och openness. Utifrån resultaten så kunde ett samband utläsas mellan inre motivationsfaktor och extraversion samt openness. Även korrelationen mellan openness och extraversion (r=, 367) visar på att ett samband fanns. Den yttre motivationsfaktorn är emellertid inte personlighetsrelaterad. Neuroticism däremot hade inget samband med varken den inre motivationsfaktorn eller den yttre hygiensfaktorn. 8

Tabell 2 Pearson korrelation mellan alla variablerna i denna studie. Variabler 1 2 3 4 5 1. Neuroticism 1 Sig.(2-tailed) 2. Extraversion -,022 1 Sig.(2-tailed,879 3. Openness,168,367** 1 Sig.(2-tailed),243,009 4. Inre faktorer,095,465 **,517 ** 1 Sig.(2-tailed),514,001,000 5. yttre faktorer,213,165,095,145 1 Sig.(2-tailed),138,252,513,,316 n=50 ** Korrelation är signifikant på 0,01 nivå (2-svansad) I tabell 3 redovisas den multivariata regressionsanalysen (MRA) mellan inre arbetsmotivation och personlighetsegenskaperna neuroticism, extraversion och openness. Analysen visar på betydelsefulla samband mellan den inre motivationsfaktorn och personlighetsegenskaperna extraversion (p=, 016) och openness (p=, 004). Tabell 3 regressionsanalys (MRA) för personlighetsegenskaperna med den inre motivationsfaktorn som beroendevariabel. Variabler B Std. Error Beta T Sig. 1 (Constant) 2,131 2,211,964,340 Neuroticism,011,037,036,295,769 Extraversion,109,043,321 2,514,016 Openness,118,039,393 3,035,004 a. Dependent variable: Arbetsmotivation inre 9

Diskussion Syftet var att undersöka om det fanns några samband mellan de tre personlighetsegenskaperna openness, extraversion, neuroticism och Herzberg s hygien- och motivationsfaktorer hos kvinnliga entreprenörer. Medelvärdena i de tre personlighetsegenskaperna (tabell 1) visar att de kvinnliga entreprenörerna hade en högre grad av personlighetsegenskaperna extraversion och openness, medan de hade en betydligt lägre grad av neuroticism. På liknande sätt visar Zhang et al. (2009) studie att extraversions medelvärde var dubbelt så hög som neuroticism. Det är en intressant upptäckt eftersom i Furnham et al.(1999) och Zhang et al. (2009) studie var det extraversion och neuroticism som var de utmärkande egenskaperna. Furnham et al.(1999) menar att dessa människor ofta väljer att söka sig till arbeten som omfattar arbetsmiljön, mellanmänskliga relationer, organisationens politik och administration, ledaren, lön, trygghet i arbetet, status och privatlivet. I motsägelse med Furnhams et al.(1999) studie och föreliggande, attraheras extroverta och openness personer i denna studie av den inre motivationsfaktorn. Det viktigaste resultatet som kom fram med denna studie, och som också var dess syfte att undersöka, var om personlighetsdimensionerna hade en påverkan på arbetsmotivationens faktorer bland kvinnliga entreprenörer. Det har denna studie givit stöd för. Studiens resultat stämmer också bra överrens med Herzberg (1993) och hans två-faktorteori om att det är de inre faktorerna som anses har störst betydelse. En tänkbar orsak till varför den yttre hygiensfaktorn spelade mindre roll i relationen personlighet/arbetsmotivation för den här studiens respondenter kan vara att de kvinnor som deltog i denna studie är sin egen chef, och kan därför själva påverka de faktorer som har med själva arbetssituationen att göra. Vilket en anställd i ett företag eller organisation inte kan göra i samma utsträckning. Då personlighetsegenskaperna står för en femtedel av variationen i både inre motivationsfaktor och yttre hygiensfaktorn, menar författaren till denna studie att detta kan vara av intresse för företag och organisationer när det planerar för motivationshöjande satsningar. En personlighetstest kan vara till hjälp för organisationer för att på så sätt få mer förståelse för sina medarbetare och vad det är som motiverar dem till högre arbetsprestation. Tollgerdt-Andersson (1993) menar att det är av stor betydelse för organisationer, att veta vad som motiverar deras medarbetare. Det är ju medarbetarna som till stor del påverkar hur framgångsrikt en organisation blir. 10

Svaghet En svaghet i studien var att svarsfrekvensen var låg (50/160), och därför blir resultatet svårt att generalisera. Att dels skicka ut enkäten på mail och endast överlämna just 50 stycken personligt, visar att ett större svarstal hade kunnats uppnås om alla 160 enkäter hade överlämnats personligen. Den här studien använde ett självskattningsformulär som mätinstrument vilket kan vara en svaghet då social önskvärdhet kan ha påverkat på de svarandes självskattning när de gav svar i enkäterna. Att undersökningen gjordes i slutet på november, då julstressen börjar göra sig påmind, kan ha inverkat negativt på den låga svarsfrekvensen. Ingen hänsyn har tagits till ålder eller utbildning. Om det hade tagits med hade kanske ytterligare mönster kommit fram i resultatet. En fördel med denna undersökning var att det var en tämligen outforskad yrkesgrupp, kvinnliga, nätverkande entreprenörer. Kunskaperna om personlighetsegenskapernas betydelse för arbetsmotivationen hos entreprenörer, och hos medarbetare allmänt, kan vara av stort värde vid utbildningar inom entreprenörskap, personal och administrationsutbildningar, och på ekonomiutbildningar. Framtida forskning Framtida forskning om personlighetsegenskapernas betydelse för ett lyckat och vinstgivande entreprenörskap kan vara till nytta inom utbildningar och området företagande. Finns det kunskap om de olika personlighetsdragens för- och nackdelar, kan utbildningarna kanske lättare välja ut det som är mest lämpade för just entreprenörskap. Denna studies respondenter var kvinnliga entreprenörer som tillhörde ett nätverk. Fortsatt studier kan förslagsvis göras med ett större underlag av respondenter och/eller med båda könen representerade, för att sedan söka likheter/skillnader av könen i hur personlighetsegenskaperna samspelar med motivationsfaktorerna. Det kan också vara av intresse och göra en studie på kvinnliga entreprenörer, som inte tillhör något nätverk. Detta för att jämföra denna studies resultat från nätverkande entreprenörer med icke nätverkande kvinnliga entreprenörer. 11

Referenser Bennett, R., Dann, S. (2000). The changing experience of Australian female entrepreneurs. Gender, work and organization, 2000, nr, 2, 75-83. Brace, N., Kemp, R., Sneglar., R. (2009). SPSS for Psychologists: a guide to data analysis using SPSS for Windows (4 th edition). London/Basingstoke: Palgrave Macmillan. Brandstätter, H. (1996). Becoming an entrepreneur a question of personality structure? Journal of Economic 1997, nr, 18, 157-177. Costa Jr, P.T., McCrae, R.R. (1986). The NEO-PI/NEO-FFI manual supplement. Odessa, FL: Psychological Assessment Resources. Dallner, M., Lindström, K., Elo, A-L., Skogstad, A., Gamberale, F., Hottinen, V., Knardahl, S., Ørhede, E (2000:19). QPS Nordic. Frågeformulär om psykologiska och sociala faktorer i arbetslivet. Stockholm, Arbetslivsinstitutet, Nordiska ministerrådet. Denscombe, M. (2000). Forskningshandboken för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Studentlitteratur, Lund. Ekengren A-M., Hinnfors J (2006). Uppsatshandboken. Hur du lyckas med din uppsats. Studentlitteratur, Danmark. Fahlke, C., Johansson, P.M. (2007). Personlighetspsykologi. Natur och Kultur, Stockholm. Flach, B. (2006). Personalledning Human Resource Management I forskning och praktik. Lund: Studentlitteratur. Furnham, A., Forde., L., Ferrari, K. (1999). Personality and work motivation. Personality and Individual Differences, 1999, nr, 26, 1035-1043. Herzberg, F., Mausner, B., Snyderman, B.B. (cop.1993). The motivation to work. 12

Jakobsson, U. (2007) Globaliseringen av svenskt näringsliv. Svenskt näringsliv, Stockholm. Kaufmann, G., Kaufmann, A. (2005) 2:a uppl. Psykologi i organisation och ledning. Studentlitteratur, Lund. Koe, J., Nga, H., Shamuganathan, G. (2010). The influence of Personality Traits and Demographic factors on Social Entrepreneurship Start Up Intentions. Journal of Business Ethics, 2010, 259-282. Minniti, M., Allen, I.E., Langowitz, N. (2006). 2005 Report on Women and Entreprenurship. Babson College and London Business School. Global entrepreneurship monitor, GEM. Tollgerdt-Andersson, I, (1993). Arbetsmotivation: en studie inom svenskt näringsliv. Stockholms handelshögskola. Zhen Zhang A., Michael J., Zyphur, Jayanth Narayanan, Richard D., Arvey, Sankalp Chaturvedi, Bruce J. Avolio, Paul Lichtenstein, Larsson, G (2009). The genetic basis o entrepreneurship: Effects of gender and personality. Organizational behavior and human Decision processes, 2009, 93-107. Internet Företagsamheten, hämtat 2011-12-11. http://www.foretagsamheten.se/entreprenorer/kvinnliga-foretagare/ Uppdragsgivare: Svenskt näringsliv. SCB, Statistiska centralbyrån, hämtat 2011-12-15. http://www.scb.se/pages/list 19851.aspx Wikipedia, hämtat 2012-02-29, http://en.wikipedia.org/wiki/locus_of_control 13