Innehåll. 12 Framtidsutsikter

Årsredovisning 2015

Kraftnät Åland Ab:s stamledningsnät 110 kv-ledning 45 kv-ledning 70/110 kv-station 110/45 kv-station 110 kv-station 45/20 kv-station 45/10 kv-station Innehåll Energiproduktion och -import GWh 300 250 200 150 100 50 0 1990 1995 2000 2005 2010 2015 Import från Sverige Lokalproducerat från fossila bränslen Från Finland Lokalproducerat förnybart Pärmbild: Sjökabeln ombord på Pleijel, fotograf Rikard Marek Fotograf s. 7: Theresa Axén, Ålandstidningen Grafisk formgivning: Strax Kommunikation Tryckt på Mariehamns Tryckeri 2016 2 3 VD:s översikt 4 14 Styrelsens verksamhetsberättelse 4 Elöverföring 8 Elmarknaden 8 Personal 8 Anläggningsverksamhet och investeringar 10 Ekonomi 12 Bolagets aktier 12 Väsentliga händelser efter räkenskapsperiodens utgång 12 Framtidsutsikter 14 Styrelsens förslag till disposition av vinstmedel 15 Resultaträkning 16 17 Balansräkning 18 Finansieringsanalys 19 Bokslutsprinciper 20 Noter till resultaträkningen 21 23 Noter till balansräkningen 23 Säkerheter och ansvarsförbindelser 23 Noter angående personalen och medlemmar av förvaltningsorgan 24 25 Utsläppsrätter 26 Datering och underskrifter 27 Revisionsberättelse 28 Förvaltning 28 Personal

2 VD:s översikt 3 Bolagets artonde verksamhetsår är avslutat. Under året inträffade ett betydligt färre antal nätstörningar än året innan, totalt åtta stycken mot 17 stycken 2014. Två störningar på Sverigekabeln inträffade under året. Efterdyningarna från haveriet i samband med ödriften i slutet av 2014 klarades upp då Mariehamns Energi Ab efter tillläggsutredning omfattade skadeståndskraven från Kraftnät Åland Ab. Den totala åländska elförbrukningen minskade med 0,4 procent och den i stamnätet överförda volymen ökade med 1,4 procent i förhållande till 2014. Den i stamnätet överförda elen ökade på grund av att det under höstens test- och provdrift exporterades 5,6 GWh elenergi över stamnätet. Förbrukningen är mycket temperaturberoende och förbrukningsminskningen beror på att året som helhet var varmare än 2014. Nådendal omriktarstation Torsdagen den 28 december mellan klockan 17 och 18 inträffade årets högsta timeffekttopp, 55,0 MWh. Den hittills högsta uppmätta effekt toppen uppmättes efter årsskiftet och är 70,6 MWh om lastkapning med mobila dieselgeneratorer medräknas. Toppen är 2,7 MWh högre än den tidigare högsta noteringen från 2011. Under året har mycket kretsat kring projekt Ål link. I mars tecknades ett 10-miljonerslån via Andelsbanken. I april var faslinorna på 110 kv-ledningen utbytta. Kabelutläggningen startade den 13 april och den 13 juni var alla delsträckor lagda och indraget i Nådendal klart. Omriktarstationen i Ytterby spänningssätts första gången den 13 juli 14.30 och Nådendal den 15 juli. Första spänningssättning av kabeln sker den 31 augusti och överföring av kraft den 2 september. Efter detta inleds testperioden, som pågår veckorna 36 42. Måndagen den 21 september klockan 02.00 görs det första black start-testet, som avlöper fint och dokumenteras på film av ABB. Efter att dessa tester genomförts startar den fyra veckor långa provdriftperioden som avslutas den 5 november. Formellt övertagande av förbindelsen sker torsdagen den 12 november, två och en halv vecka före tidplan. Efter övertagandet har kabelförbandet spolats ned på en sträcka av cirka 8 km för att undvika skador i samband med trålfiske samt tester av tilläggsfunktionen EWNC. En lyckad invigningstillställning hölls lördagen den 5 december. Förbindelsen har, med undantag för korta uppehåll, stått klar att ta över last sedan 5 januari 2016, då kompletterande dykarbeten avslutades. Diskussioner om transitering över förbindelsen, inom ramen för befintligt abonnemang i Senneby, har förts med Fingrid och svenska kraftnät med förhoppningen att komma igång så fort som möjligt. Det har dock uppkommit hinder på den svenska sidan som fördröjer uppstarten. Möjligheten att fullt utnyttja den tekniska kapaciteten begränsas fortfarande av tariffen i Senneby. För att nyttja den fulla kapaciteten hos förbindelsen krävs även nätförstärkningsåtgärder i Vattenfall Eldistribution AB:s nät. Tilläggskapacitet mellan Sverige och Finland är efterfrågad och det skulle vara väldigt angeläget att få igång transiteringen samt att nå en lösning av tariffrågan på den svenska sidan så att fri kapacitet i förbindelsen kunde utnyttjas för transitering. Utan transitering blir förbindelsen en ren reservförbindelse. En politisk överenskommelse måste uppnås då ingen av de inblandade nätägarna i Sverige har mandat att göra de nödvändiga förändringarna. Kraftnät Åland Ab har i enlighet med ellagstiftningen certifierats som stamnätsinnehavare. Bolagets verksamhet omfattas numera av de gemensamma nätföreskrifterna. Den planerade utbyggnaden av förnybar elproduktion på Åland genom vindkraftprojekten Stenarna och Långnabba I och II ser inte ut att bli av då det inte är möjlig att komma med i det finska stödsystemet. 2015 års resultat blev bättre än budget. Omsättningsökningen i förhållande till budget var cirka 3 procent och rörelsevinsten 720 256 euro över budget. Den främsta orsaken till omsättningsökningen var högre intäkter från balanstjänsterna härstammande till största del från inkomster vid transitering under test- och provdriften av Ål link. Vinsten före bokslutsdispositioner och skatter är dock betydligt högre än budgeterat överskott på 106 004 euro. Kostnaderna för förlustelen, extern nättjänst, personal, övriga rörelsekostnader och räntekostnader var lägre än budgeterat. Vid årsskiftet var vi 15 anställda, varav en var deltidspensionär. Jag vill särkilt tacka personalen för era arbetsinsatser och ert engagemang och den yrkeskunskap ni uppvisar i det dagliga arbetet speciellt era insatser i Ål link-projektet. Därutöver vill jag rikta ett stort tack till styrelsen för året som gått samt till våra samarbetspartners och kunder. Mariehamn i april 2016 Jan Kahlroth, VD

Inmatad och uttagen elenergi från stamnätet (Kraftnät Åland Ab:s nät) Styrelsens verksamhetsberättelse MWh uttag MWh uttag 15/14 4 5 Elöverföring Den totala elanskaffningen var 287,4 GWh mot 288,4 GWh år 2014, en minskning med 0,4 procent. De två senaste årens minskning av elanskaffningen är 1,8 procent. Den i stamnätet överförda volymen var 279,3 GWh mot 275,5 GWh 2014, en ökning med 1,4 procent. Ökningen härstammar från transitering över Finlandskabeln Ål link under provdriften och testerna på hösten. Inmatningen till stamnätet bestod till största delen av import. Införseln av elenergi från Sverige var 204,1 GWh (200,7 GWh 2014). Över Ål link importerades från riket 8,1 GWh. Via inmatningspunkten i Gustavs i riket infördes 13,5 GWh (17,6 GWh 2014). Inmatningen var lägre på grund av att elstationen i Gustavs var avställd för ombyggnad cirka tre månader. Inmatningen till stamnätet från lokal vindkraft var 51,1 GWh (45,5 GWh 2014) och från fossilbränslebaserad elproduktion 2,5 GWh (11,7 GWh 2014). Den totala vindkraftinmatningen, även innefattande inmatning på distributionsnätnivå, från 0,1% 2,5% de 20 åländska vindkraftverken var 64,6 GWh (57,5 GWh 2014). Vindkraftens totala andel av den totala elanskaffningen var 22,5 procent mot 19,9 procent år 2014 och därutöver producerade biokraftvärmeverket i Mariehamn 0,3 GWh el (1,0 GWh, 2014). Den procentuella andelen förnybart av den totala elanskaffningen utgjorde 22,6 procent, år 2014 var motsvarande del 20,2 procent. Ålands Elandelslags uttag från stamnätet var 158,2 GWh (159,6 GWh 2014), Mariehamns Elnät Ab:s 101,2 GWh (102,7 GWh 2014), Mariehamns Energi Ab:s egenförbrukning var 2,5 GWh (2,6 GWh 2014). Från stamnätet exporterades under tester och provdrift av Ål link 5,6 GWh. Differensen mellan den till stamnätet inmatade och uttagna elenergin utgörs av förluster i kablar, ledningar och transformatorer, mätfel samt egen förbrukning i stationer. Stamnätsförlusterna uppgick till 11,8 GWh (10,6 GWh 2014) eller 4,2 procent av den i stamnätet överförda elenergin. 0,9% 4,1% Resultat 2014 Resultat 2015 % av inmatn./ % av inmatn./ Ändring i % jämfört Summa elenergiinmatning 275 519 100,0 279 283 100,0 1,4 Vattenfall Eldistribution AB (från Sverige) 200 695 72,8 204 060 73,1 1,7 Caruna Oy (från riket) 17 597 6,4 13 539 4,8 23,1 Lokal produktion i stamnätet fossil 11 678 4,2 2 478 0,9 78,8 Lokal produktion till stamnätet vind 45 550 16,5 51 149 18,3 12,3 Fingrid Oy (från riket) 8 057 2,9 Summa elenergiuttag och export 275 519 100,0 279 283 100,0 1,4 Mariehamns Elnät Ab 102 697 37,3 101 161 36,2 1,5 Ålands Elandelslag 159 624 57,9 158 228 56,7 0,9 Mariehamns Energi Ab 2 601 0,9 2 463 0,9 5,3 Egen förbrukning, nätförluster och mätfel 10 571 3,8 11 838 4,2 12,0 Export 26 0,0 5 593 2,0 Kraftbalans 2015, MWh inmatad och uttagen elenergi i stamnätet Mariehamns Energi Ab 1481 Lättoljediesel 4 Gasturbin 394 Tungoljediesel 1083 Gasturbin Kraftnät 996 Från Sverige 204060 Från riket 21596 Vindkraft 51149 51149 Vind 22,5% Inmatad elenergi 279283 0,9% 4,7% 69,3% 59,7% 35,3% Nätförluster och mätfel 11838 Övriga 2463 Inmatad elenergi hela Åland 2015 Uttagen elenergi hela Åland 2015 Export 5593 Vattenfall Eldistribution AB (från Sverige) Caruna Oy (från riket) Lokal produktion fossilbränsle baserad Lokal produktion vindkraft Lokal produktion biopanna Fingrid Oy (från riket) Mariehamns Elnät Ab Ålands Elandelslag Mariehamns Energi Ab Egen förbrukning, nätförluster och mätfel 101161 Mariehamns Elnät Ab 158228 Ålands Elandelslag

MWh/h 60 50 Förutom som ren reserv avses även likströmsförbindelsen nyttjas för transitering när det finns 6 7 tekniska 40 30 20 10 0 1 3 5 7 9 11 13 15 17 19 21 23 25 27 29 31 33 35 37 39 41 43 45 47 49 51 53 Import från Sverige Från Finland Lokalproducerat förnybart Lokalproducerat från fossila bränslen Toppeffekt per vecka 2015 års högsta timeffekttopp var 55 MWh och inträffade mellan klockan 17 och 18 torsdagen den 28 december. Effekttoppen är lägre än den hittills högsta noterade effekttoppen från den 15 februari 2011, som är 67,9 MWh. Effekttoppen är mycket temperaturberoende och under kallperioder växer förbrukningen på landsbygden mest. Året som helhet var varmare än normalåret då graddagtalet, som är en beräkningsgrund för uppvärmningsbehovet, var cirka 19 procent lägre än för normalåret. I förhållande till 2014 var 2015 som helhet 7 procent varmare. Endast oktober var kallare än normalåret. Medeleffekter per vecka 2015 Den 30 juli blir hela Åland förutom östra skärgården strömlöst på grund av avbrott på inkommande ledning i Senneby. Avbrottet förorsakades av åska och varade 15 minuter. Hela Åland blir strömlöst den 2 september på grund av för hög reaktiv inmatning i Senneby. Avbrottet berörde hela Åland då Gustavs elstation var ur drift. Avbrottet varade 19 minuter. I samband med högeffekttest den 9 september blev hela Åland strömlöst 2 minuter. En produktionsenhet stoppar, vilket förorsakar överlast i Senneby. avbrottet på 110 kv-ledningen till Gustavs. De berörda elstationerna kopplades mot övriga Ålandsnätet och strömförsörjningen var återställd. Förebyggande underhåll för att öka driftsäkerheten utförs kontinuerligt innefattande röjning av ledningsgator med inhyrd entreprenör. I projektet som skall möjliggöra parallelldrift av transformatorbrytarna i Senneby och Tingsbacka återstår ännu transformator 1:s brytare i Senneby att färdigställa. Den kommer att göras klar efter drifttagningen av likströmsförbindelsen och därefter kan transformatorerna drivas parallellt. Kraftnät Åland Ab skall inom skälig tid efter upptäckt störning eller avbrott på förbindelseledningen från Sverige tillhandahålla tillräcklig reserveffektkapacitet för att täcka det åländska elbehovet närhelst störningen eller avbrottet sker. Utgångspunkten är att tillbudsstående kapacitet skall vara tillräcklig för att klara nätuppbyggnad och fortvarighetstillstånd. I och med övertagandet av likströmsförbindelsen till riket den 12 november 2015 och den resurs vi därmed erhållit finns inte längre det tidigare så aktuella reservkraftunderskottet. Under perioden fram till sista juni 2016 har Kraftnät Åland Ab dock tillgång till befintlig reservkraft hos Mariehamns Energi Ab. Denna dubbla säkerhet är bra då likströmsförbindelsen kommer att vara avställd för underhåll och vissa förläggningstekniska förbättringar på sjökabel våren 2016. Likströmsförbindelsen har en för Kraftnät Åland Ab utvecklad tilläggsfunktion som möjliggör avbrottsfri omkoppling av delningspunkten i skärgårdsnätet som är kopplat mot Gustavs. Ett serviceavtal för underhåll av omriktarstationerna och beredskap för Nådendal omriktarstation har tecknats med ABB service. Vår egen personal skall utföra en stor del av underhållet vid årsservicen tillsammans med ABB. Årsservicen av gasturbinen i Ringsböle arrangeras av PWPS utgående från ingånget treårsavtal. och ekonomiska förutsättningar samt nödvändiga avtal ingåtts. Möjligheterna att nyttja förbindelsens tekniska förutsättningar begränsas idag av tariffen i Senneby och de tekniska begränsningarna i matande elnät. Tariffrågan har diskuterats på högsta politiska nivå men ingen lösning på frågan har kunnat nås. När det gäller de tekniska begränsningarna i matande elnät har Vattenfall Eldistribution AB meddelat att nätförstärkningsåtgärder i deras nät är nödvändiga för att det skall vara möjligt att nyttja full effekt på Sverigekabeln. Det skulle vara väldigt viktigt att nå en lösning på den svenska sidan som skulle möjliggöra att fri kapacitet på förbindelsen marknadsmässigt skall kunna utnyttjas och utökas. Det avtal som ingåtts med Fingrid Oy är uppgjort utgående från att förbindelsen utnyttjas som reserv. Kraftnät Åland Ab har certifieras som stamnätsinnehavare av det åländska stamnätet. Ny elmarknadslagstiftning baserad på den finska elmarknadslagen har införts på Åland och rapporteringen till den nya myndigheten Ålands energimyndighet kommer att utvidgas, vilket kräver nya rutiner vid tariffsättning, projektplanering och förorsakar merarbete för alla nätbolag på Åland. Inom EU utarbetas nätföreskrifter, som även berör Kraftnät Åland Ab. Införandet av dessa Network Codes bedöms att medföra en betydande arbetsinsats hos de bolag de berör. Ålands Elandelslag levererade förlustelen i kombination med ensamrätt på införsel från riket. De senaste tio åren har den totala åländska elförbrukningen ökat i medeltal cirka 0,6 procent per år. Förbrukningsökningen tenderar att fortsätta och blir större under ett kallare år. Antalet nätstörningar i vårt nät har varit färre än året innan, totalt åtta stycken (17 stycken 2014). Två störningar på Sverigekabeln under året. Den 7 maj löser brytaren för matande ledning från Tingsbacka mot Godby för överström. Elstationerna Godby, Västanträsk och Finby blir strömlösa. Avbrottet förorsakades av att ett träd fälldes över linjen Godby Västanträsk. Avbrottet varade 6 minuter för Godby och Finby elstationer. Västanträsk elstation spänningssattes efter en timme och 53 minuter. Hela Åland förutom östra skärgården blir strömlöst i samband med avbrott på inkommande ledning i Senneby den 16 juli. Avbrottet orsakades av åska och varade i 7 minuter. Den 7 oktober löser jordfelsskydd ut i Ytternäs elstation för ledningen till Båtskär och elstationen på Båtskär blir strömlös samtidigt som jordfelsskyddet för Svinöledningen i Norrböle elstation löser ut och Knutsboda, Svinö, Sottunga, Kumlige och Brändö elstationer blir strömlösa. Dessa elstationer får igen spänning efter 16 minuter. För Båtskärs del dröjer det 64 minuter innan den igen har spänning. Felorsaken är okänd. I samband med tester av Ål link löser den 10 november underspänningsskyddet ut i Båtskär elstation och ledningen till Båtskär blir strömlös. 2 minuter senare löser överspänningsskyddet i Centrum elstation ut och stationen blir strömlös i tre minuter. För Båtskärs del varade avbrottet 11 minuter. Den 2 december blir det ett avbrott i matningen från Gustavs och hela östra skärgården blir strömlös i 19 minuter. En kranbil i Reso förorsakade Projektledare Ola Ekström ABB och Jan Kahlroth under invigningen av Ål link-förbindelsen den 5 december 2015.

/MWh 30 28 26 Stamnätskostnader 2000 2015 I ett nytt utomhuslager i Ringsböle investerades 67 837 euro inklusive markarbeten och stängselflytt. I 45/10 kv-elstationerna investerades 302 495 euro, där de två nya 45/10 kv-transformatorerna som ersatte befintliga i Godby var den största posten. 24 8 av stationer. Den totala investeringen inklusive 9 22 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 1,2 0,4 1,5 4,9 4,7 6,7 6,2 6,1 6,5 1,9 1,1 1,4 0,5 0,5 0,4 1,3 0,4 1,5 1,2 3,4 0,5 0,5 3,8 3,9 3,5 3,4 3,1 2,6 6,2 6,2 3,4 3,8 2,2 2,1 3,8 3,4 3,5 6,6 2,1 2,2 5,3 5,4 7,6 8,2 1,2 0,4 3,9 2,4 2,6 6,1 6,2 2000 2003 2006 2009 2012 2015 Reservkraftskostnader Sverigekabeln Nätavgifter till Vattenfall Eldistribution Caruna Oy Förluster Kraftnät Åland Ab:s stamnätskostnader Finlandskabeln 1,9 0,3 2,6 8,5 1,4 0,5 2,3 7,1 7,1 2,3 0,6 2,7 4,3 3,5 2,2 2,0 2,0 2,0 5,4 7,7 2,0 0,5 6,2 7,4 9,9 1,6 1,8 0,6 0,6 4,5 4,6 5,6 5,5 11,9 12,5 1,6 0,6 3,8 2,0 6,7 1,3 1,9 0,4 3,8 2,1 6,0 I mät- och manöversystem ingående i transmissionsnätet investerades 396 euro. Inom mätinstrument och verktyg investerades 7 759 euro. 110 kv-, 80 kv- och 45 kv-ledningar 2015 Kontorsutrustning inköptes för 9 957 euro. Under året investerades, utan beaktande av erhållet investeringsstöd, 79 207 329 euro i projektet Ål link, det vill säga likströmsförbindelsen till riket inklusive 110 kv-ledning och sambyggd 110/45 kv-ledning samt om- och tillbyggnader kostnader för ödrift uppgick den sista december till 126 460 997 euro och då var alla betalningar till ABB AB gjorda. Under året utbetalades 30 207 000 euro i investeringsstöd. 110 kv Kabel Friledning Senneby Sandviken 400 mm 2 Al 1,8 km Sandviken Tellholm 240 mm 2 Cu 58,6 km Tellholm Tingsbacka 454 mm 2 Al 15,7 km Tingsbacka Ingby 1000 mm 2 Al 1,1 km 454 mm 2 Al 3,8 km Ingby Ytterby 1000 mm 2 Al 1,1 km 454 mm 2 Al 2,6 km Ingby Norrböle 454 mm 2 Al 4,3 km Nådendal Fingrid 1000 mm 2 Al 0,3 km 62,9 km 26,4 km Avtalet är baserat på elbörsen Nord Pools elspotpriser. Under år 2015 uppgick denna mängd till 11 838 MWh motsvarande 4,2 procent av den totala inmatade elenergin på stamnätet. År 2014 var förlustenergin 10 571 MWh och den relativa förlusten 3,8 procent. Förlustenergin ökade främst på grund av tester och provdrift av Ål link. Elmarknaden För balanshanteringen används balanshanteringssystemet Generis för avräkning av balanskraft och rapportering av timserier till och från de åländska distributionsnätbolagen och balansansvariga aktörer samt för informationsutbyte med Svenska Kraftnät. Systemet uppdaterades under året. Kraftnät Åland innehar tillstånd för utsläpp av växthusgaser för perioden 2013 2020. Vid årets slut fanns 17 764 allmänna utsläppsrätter på utsläppsrättskontot. Utsläppen från gasturbinanläggningen i Ringsböle var 844 ton CO 2. I slutet av året slöt Kraftnät Åland Ab avtal med Enegia Oy om inköp på Elbasmarknaden i Finland i syfte att trygga tillgången på energi vid ett avbrott på Sverigekabeln. Kraftnät Åland Ab handlar energi på Elbasmarknaden för de åländska elhandlarna tills de har upphandlat sin el från sin leverantör i riket. Kraftnät Åland Ab har också registrerat sig som en klient på Nord Pool. Elpriset på den nordiska elbörsen Nord Pool var lägre 2015 än 2014. Årsmedelpriset för Sverige i snitt 3 var 22,00 euro/mwh, motsvarande för 2014 var 31,62 euro/mwh. På årsmedelnivå var spotpriset 20 procent lägre än året innan. Spotpriset i riket var 29,66 euro/mwh, vilket är 35 procent högre än snitt 3 i Sverige men 18 procent lägre än året innan. Förlustelen upphandlas med spotpris i riket som bas. Det lägre spotpriset påverkade kostnaderna vid inköp av el för att täcka stamnätsförlusterna samt kostnaderna för balanselen i en positiv riktning. Personal Antalet anställda var vid årets slut 15 stycken. För fortbildning, kurser och mässor inom aktuella specialområden har personalen använt totalt 51 dagar. Personalen fortbildades enligt föreliggande behov och till en stor del för att få kunskap om likströmsförbindelsen. Anläggningsverksamhet och investeringar I det slutförda linjebyggnadsarbetet tillhörande 45 kv-ledningen Storby Västanträsk investerades 89 161 euro. Ledningen tas i bruk 2016. 80 kv Ytterby Nådendal 630 mm 2 Al 161,8 km 161,8 km 45 kv Tingsbacka Mariehamn 240 mm 2 Al 1,6 km 236 mm 2 Al 9,2 km Tingsbacka Godby 346 mm 2 Al 4,5 km Tingsbacka Norrböle 236/329 mm 2 Al 9,6 km Tingsbacka Hellesby 236 mm 2 Al 9,9 km Hellesby Storby 240 mm 2 Al 0,5 km 236 mm 2 Al 12,0 km Storby Västanträsk 240 mm 2 Al 12,2 km 236 mm 2 Al 13,0 km Godby Västanträsk 99 mm 2 Al 12,3 km Godby Finby 85/14 mm 2 AlFe 13,2 km Norrböle Svinö 240 mm 2 Al 1,6 km 236 mm 2 Al 20,0 km Finby Svinö 150 mm 2 Al 4,8 km 152/25 mm 2 AlFe 12,3 km Svinö Sottunga 95 mm 2 Al 9,8 km 99 mm 2 AlFe 17,4 km Sottunga Kumlinge 95 mm 2 Al 13,8 km 152/25 mm 2 AlFe 4,7 km Kumlinge Brändö 150 mm 2 Al 14,4 km 152/25 mm 2 AlFe 13,2 km Brändö Gustavs 150 mm 2 Al 16,6 km 152/25 mm 2 AlFe 10,2 km Mariehamn Ytternäs delsträcka 1 95 mm 2 Al 1,9 km Mariehamn Ytternäs delsträcka 2 240 mm 2 Al 2,2 km Ytternäs Lilla Båtskär 240 mm 2 Al 15,8 km Mariehamn Norrböle 240 mm 2 Al 1,6 km 152/25 mm 2 AlFe 2,6 km 96,8 km 164,1 km

Transformatorstationer Effekt Transformatorer Spänning kv Brytare 110 kv och 45 kv Utgående 10 kv-ledning Ytterby 117 MVA 110 + 20 8 1,5 %/ 105 3 st 110 kv 2015 inköps-/produktionskostnaderna för effektkraft, resterande främmande tjänster var 67 880 euro. 10 Nådendal 117 MVA 110 + 20 8 1,5 %/ 105 2 st 110 kv 2015 11 Ekonomi Ålands landskapsregering tecknade den 24 februari 2015 vid nyemission av aktier 7 432 nya aktier till ett värde av 1 249 973 euro. 2015 års resultat blev bättre än budget trots extra kostnader i samband med tester och provdrift av Ål link. 2015 var kostnaderna lägre för extern nättjänst, balanskraft, bränsleinköp, personal och räntekostnader. Intäkterna från nättjänsterna ökade med 7,8 procent från 7 909 969 euro år 2014 till 8 520 602 euro. Ålands Elandelslag debiterades 5 331 352 euro, motsvarande 33,69 euro/mwh (30,98 euro/mwh Senneby 63 MVA 110 ± 9 1,67 %/ 77 3 st 110 kv 2000 63 MVA 110 ± 9 1,67 %/ 77 2009 Tellholm 5 st 110 kv 2014 Tingsbacka 63 MVA 110 ± 9 1,67 %/ 45 6 st 110 kv 2000 63 MVA 110 ± 9 1,67 %/ 45 8 st 45 kv 2009 Hellesby 6,3 MVA 47 ± 9 1,67 %/ 10,5 1 st 45 kv 4 st 2000 Mariehamn 16 MVA 47 ± 6 1,67 %/ 10,5 6 st 45 kv 6 st 1969 Mariehamn 16 MVA 47 ± 6 1,67 %/ 10,5 1987 Holken 4 st 2004 Centrum 8 st 2012 Norrböle 10 MVA 47 ± 6 1,67 %/ 10,5 4 st 45 kv 7 st 1978 Norrböle 10 MVA 47 ± 6 1,67 %/ 10,5 2002 Ytternäs 10 MVA 47 ± 6 1,67 %/ 10,5 2 st 45 kv 5 st 1983 Svinö 5 MVA 45 ± 6 1,67 %/ 10,5 4 st 45 kv 3 st 2011 Sottunga 3 MVA 45 ± 6 1,67 %/ 10,5 2 st 45 kv 4 st 2012 Kumlinge 3 MVA 45 ± 6 1,67 %/ 10,5 2 st 45 kv 3 st 1987 Godby 6,3 MVA 47 ± 6 1,67 %/ 10,5 4 st 45 kv 7 st 1998 Godby 6,3 MVA 47 ± 6 1,67 %/ 10,5 1982 Västanträsk 5 MVA 47 ± 6 1,67 %/ 10,5 1 st 45 kv 4 st 2011 Finby 6,3 MVA 47 ± 6 1,67 %/ 10,5 2 st 45 kv 3 st 1983 Brändö 3 MVA 47 ± 6 1,67 %/ 10,5 1 st 45 kv 2 st 1991 Knutsboda 2,5 MVA 47,5 ± 1 3,0 %/ 0,66 1 st 45 kv 1997 Storby 6,3 MVA 47 ± 9 1,67 %/ 10,5 1 st 45 kv 3 st 2004 Idrifttagningsår Transformatorer Brytare Inkommande Idrifttagningsår Effekt Spänning kv 20 kv 20 kv-ledning Lilla Båtskär 16 MVA 20/47,5 ± 9 1,67% 1 st 3 st 2007 2014) för sina uttag. För Mariehamns Elnät Ab:s del debiterades 2 944 038 euro, vilket motsvarar 29,10 euro/mwh (26,61 euro/mwh 2014). Skillnaden i euro/mwh mellan Ålands Elandelslag och Mariehamns Elnät Ab kommer främst av att Mariehamns Elnät Ab tar ut mer energi i förhållande till abonnerad effekt än Ålands Elandelslag. Dessutom är uttagspunkterna fler i förhållande till förbrukningen för Ålands Elandelslag. Ersättning utgår vid inmatning av lokalt producerad el till vårt nät. Ersättningen för denna inmatning var för vindkraftverken anslutna till vårt nät något lägre än avgifterna, som tas ut för övriga nättjänster. Vindkraftproducenterna debiterades 1 005 euro för nättjänsterna. Intäkterna från balanstjänster och såld effektkraft utgjorde 640 954 euro och är en minskning i förhållande till 2014. Minskningen beror på att såld effektkraft i samband med avbrott på förbindelsen till Sverige var mindre. Intäkterna från effektkraften utgjorde 166 848 euro. Mot intäkterna ställs balanstjänster, avbrottsförsäkringskostnader och systemkostnader innefattande ADB-kostnader samt personalkostnader för hanteringen Intäkterna från övriga tjänster är totalt 55 779 euro och utgörs främst av ersättning från uthyrning av optofiber. Omsättningen var 9 217 335 euro, vilket är 3,5 procent högre än år 2014. Övriga rörelseintäkter utgjorde 1 706 euro. Inköp av material och tjänster utgjorde totalt 3 217 686 euro och minskade med 13,6 procent i jämförelse med år 2014. Kostnaderna för stamnätsförlusterna var 542 694 euro. Detta motsvarar ett medelpris på 45,8 euro/mwh mot 42,0 euro/mwh år 2014. De fasta reservkraftkostnaderna utgjorde 796 887 euro. Beställd effektkraft i samband med ödrift och tester kostade 210 040 euro. Till ägarna av angränsande ledningsnät i Sverige och i riket betalades totalt 1 180 946 euro i nätavgifter mot 1 227 510 euro året innan. I totalkostnaden för material och tjänster ingår även inköpen av balanstjänster, uppgående till 302 991 euro. Under året inköptes bränsle till reservkraftanläggningen i Ringsböle till en kostnad av 124 731 euro. Vid ödrift och tester i projekt Ål link förbrukades bränsle och bränslevarulagerförändringens värde var 59 397 euro. Personalkostnaderna var 1,8 procent lägre än 2014 och utgjorde 1 076 675 euro. Avskrivningarna enligt plan utgjorde 1 710 925 euro. Övriga rörelsekostnader, totalt 1 014 341 euro, har ökat med 8,7 procent jämfört med 2014. Övriga personalkostnader utgjorde 38 188 euro, kostnader för resor 10 324 euro och kostnader för varor och förnödenheter var 120 307 euro, varav drift- och underhållsmaterial, verktyg och arbetsredskap samt elkostnaden för vår reservkraftanläggning i Ringsböle utgjorde de största posterna. Kostnaderna för främmande tjänster var 588 710 euro och dessa var 12 procent högre än 2014. De största posterna utgör reparationer och underhåll, totalt 140 524 euro, samt hyror 141 157 euro. Bland reparationer och underhåll är gasturbinunderhållet, grundservicen av Godby transformator och omkostnaderna för ändrad drift vid transformatorhaveriet i Finby de största utgiftsposterna. Från Mariehamns Energi Ab köptes löneräkning för 13 894 euro. Från Ålands Företagsbyrå Ab har administrativa tjänster köpts för 26 721 euro. För specialisttjänster har erlagts 74 081 euro, bland annat för brytar- och lindningskopplarservice, juristkostnader och specialist utred ning i samband med uppgörelsen om tilläggskostnaderna vid ödriften 2014. ADB-kostnaderna var 124 453 euro. I dessa ingår leverantörens arbetskostnader vid fjärrkontrolluppgraderingen totalt 94 048 euro. Kostnaderna för I övriga rörelsekostnader ingår dessutom administrativa utgifter för 65 142 euro, representation och marknadsföring 2 307 euro, försäkringspremier 148 107 euro samt övriga kostnader 41 256 euro. Rörelseresultatet visar en vinst på 2 199 413 euro mot 1 691 237 euro året innan. Finansiella intäkter om 87 295 euro från placerade medel. Räntekostnaderna ökade från 1 340 403 euro till 1 457 752 euro år 2015. Övriga finansiella kostnader var 2 697 euro. Vinsten före bokslutsdispositioner och skatter är 826 260 euro mot en vinst på 571 359 euro år 2014. Emedan bolaget inte avser att redovisa en vinst ökas den ackumulerade avskrivningsdifferensen med 826 260 euro. Den ackumulerade avskrivningsdifferensen ökar från 7 810 064 euro per den 31.12.2014 till att vid detta bokslut utgöra 8 636 324 euro. Bolagets långsiktiga målsättning har varit att avskrivningsdifferensen inte skall utgöra mer än 15 procent av de materiella tillgångarna i balansräkningen. Ökningen 2015 innebär att avskrivningsdifferensen utgör 9,1 procent av de materiella tillgångarna 2015. Resultatregleringen görs på detta sätt med anledning av ett bättre resultat än budget och för att minska lånebehovet samt för att undvika stora årsvisa förändringar av tarifferna. Ingen vinst uppvisas efter skatt för räkenskapsperioden. Omriktarstationen i Ytterby

12 Bolaget har haft god likviditet under året och har vid årets slut rörliga aktiva tillgångar om 13 420 947 euro. Långfristigt främmande kapital är 75 350 595 euro och kortfristigt 14 341 813 euro vid årets slut. Balansomslutningen har ökat från 89 488 872 euro till 108 762 124 euro. Lagervärdet på bränslet i bränslecisternerna i Rings böle är 412 461 euro. Bolaget visar en soliditet om 15,9 procent mot 17,2 procent året innan. Bolagets aktier Ilandtagning av den första kabeln i Ytterby Bolaget har 61 754 aktier. Aktiekapitalet är 10 386 277 euro. Vid nyemission av aktier tecknade ägaren Ålands landskapsregering 7 432 nya aktier. Varje aktie berättigar till en röst på bolagsstämman. Alla aktier har samma rätt till dividend och till bolagets medel. Väsentliga händelser efter räkenskapsperiodens utgång Kraftnät Åland Ab har efter räkenskapsperiodens utgång erhållit de två sista stödraterna i projekt Ål link. På basen av delredovisning 9 utbetalade landskapsregeringen 4 783 000 euro enligt beslut daterat 21 december 2015. På basen av delredovisning 10 utbetalade landskapsregeringen 2 167 000 euro enligt beslut daterat 10 februari 2016. Dessa stödrater har beaktats i årets bokslut och minskar värdet av de materiella tillgångarna i årets balansräkning. Totalt har 50 miljoner euro erhållits i stöd för projektet. Inga övriga väsentliga förändringar har skett i bolagets ekonomiska ställning efter räkenskapsperiodens utgång och testet av betalningsförmågan i ABL 13:2 påverkar inte heller de utdelningsbara medlen. Framtidsutsikter Kraftnät Åland Ab har godkänts som systemansvarig för stamnätet och kommer att registreras som TSO (Transmission System Operator) i den europeiska unionen. Alla TSO:er i Europa påverkas av de nya europeiska nätföreskrifterna, de så kallade Network Codes, varav en på marknadssidan redan trätt i kraft (Riktlinjen för kapacitetstilldelning och hantering av överbelastning) och tre nätföreskrifter för anslutning ligger hos parlamentet. I nätföreskriften på marknadssidan ställs krav på ett stort informationsflöde till övervakande myndighet. Bedömningen idag är att Kraftnät Åland Ab inte påverkas av denna föreskrift, hur och i vilken omfattning Kraftnät Åland Ab påverkas av de övriga föreskrifterna är i detta skede oklart. Det är dock nödvändigt att från åländskt håll följa med utvecklingen och att i samarbete med berörda myndigheter försöka hitta en bra lösning för Åland och Kraftnät Åland Ab. Det finns också en allmän uttalad strävan på EU-nivå att utöka inmatning av småskalig förnybar elproduktion i elnäten, vilket innebär en utmaning för nätägarna och i förlängningen även påverkar Kraftnät Åland Ab. De finska, norska och svenska stamnätsbolagen (TSO), Fingrid Oyj, Statnett och Svenska Kraftnät, har beslutat att implementera en harmoniserad nordisk balansavräkning (NBS). Det gemensamma bolaget esett ansvarar för balansavräkningen och systemet tas i bruk under 2016. Införande av ett gemensamt balansavräkningssysten är en förutsättning för att öppna den nordiska elmarknaden för slutkunder. Tidtabellen för den gemensamma nordiska slutkundsmarknaden har reviderats och bedömningen är att det dröjer ytterligare något år innan den införs. Kraftnät Åland Ab har som systemansvarig en viktig roll för att tillsammans med övriga inblandade medverka till att en bra elmarknadslösning åstadkoms för Åland. Överföringsledningen till Sverige kan i och med transformatordubbleringen nyttjas för 80 MW. Detta säkrar ordinarie kapacitet i cirka tio år framåt med prognostiserad utveckling. En begränsning finns idag då den andra utbytta brytaren i Senneby ännu inte är i drift. Den tas i drift 2016. Vattenfall Eldistribution AB har på Kraftnät Åland Ab:s förfrågan om maximal tillgänglig effekt i vår uttagspunkt meddelat att en förstärkning av deras nät är nödvändig för att det skall vara möjligt att ta ut full effekt på förbindelsen. En förstärkning skall initieras av en beställning och förstärkningen är en nödvändig åtgärd för att transitering i full skala skall vara möjlig. I detta skede begränsas transiteringsmöjligheterna också av tariffen i Senneby och ansträngningarna att nå en lösning på tariffrågan har intensifieras och ett positivt resultat är nödvändigt för att reducera driftkostnaderna för Finlandskabel samt skapa nya intäktsmöjligheter. Kraftnät Åland Ab har initerat en höjning av abonnemanget i Senneby till 58 MW för 2016. Vattenfall Eldistribution AB undersöker vilka konsekvenserna för deras del blir av en abonnemangshöjning. Kraftnät Åland Ab planerar tillsammans med Fingrid Oyj och Svenska Kraftnät att inom ramen för nu gällande förutsättningar transitera el över förbindelsen under en testperiod och utgående från resultatet besluta hur man går vidare. Ju lägre förbrukning vi har på Åland, desto mer fri kapacitet finns att erbjuda. I detta fall spelar den lokala vindkraftproduktionen en stor roll. En reduktion på den fronten minskar transiteringsmöjligheterna och en ökning av lokal produktion ökar möjligheterna. Det blir en ny utmaning att prognostisera den fria kapaciteten och bjuda ut den på marknaden. Projektet Ål link är genomfört så när som på vissa justeringar av sjökabeln för att reducera antalet längre frispann. Detta skall göras av dykare i början av april. Vidare kvarstår uppgörelsen med fiskarna i den åboländska skärgården för utebliven fångst då sjökabeln och sjökabelarbeten hindrade dem att bottentråla på vissa sträckor i november och december. En uppgörelse skall enligt tidplan vara i hamn inom mars. Den ekonomiska ramen för projektet har i stort sett hållit, en överskridning av budgeten med under en procent kan noteras, men finansieringen har varit tillräcklig för likviditeten. I projektkostnaden har inte rymts en reservtransformator och finansieringen behöver lösas innan beslut om beställning eventuellt kan tas. Transformatorns leveranstid är 19 månader och bland kritiska anläggningsdelar, som det idag inte finns ersättande reservdelar för, har transformatorn den längsta leveranstiden. Utgående från tidigare uppgifter från leverantören skulle matning från Finland via Ål link inte ha konsekvenser för selektiviteten och vid bortkoppling av fel i befintligt nät, detta har dock i ett sent skede genom simulering av olika driftfall konstaterats att inte stämma. Simuleringen har gjorts i Vasa på uppdrag av Kraftnät Åland Ab med ABB AB:s modell för den färdiga likströmsförbindelsen i kombination med Kraftnät Åland Ab:s nätmodell. Den preliminära slutsatsen är att det krävs komplet- Projektledaren Sven-Anders Eriksson och konsult Rikard Marek tering av reläskydd för att uppnå selektivitet och bortkoppling vid fel om det inte är möjligt att höja strömutmatningen vid fel. Detta innebär inskränkningar i nyttjandet av förbindelsen tills åtgärder för felbortkoppling genomförts. Åtgärder för att i första hand klara felbortkopplingen kommer att göras i skyndsam ordning. Åtgärder för att klara selektiviteten planeras och implementeras så snart det finns möjlighet. I detta skede finns ingen kostnadsuppskattning av åtgärderna. Mariehamns Energi Ab:s produktionsenheter för reservkraftproduktion kommer att nyttjas för reservkraftändamål fram till juni 2016 baserat på det avtal som undertecknades under 2013. Anläggningarna blir troligen kvar ännu en tid efter detta och nyttjas på särskilt överenskomna villkor om behov skulle uppstå. Finlandskabelprojektet har en stor påverkan på avgifterna för nättjänsterna och målsättningen är att de kommande tarifferna utformas utifrån en jämn tariffnivå utan stora årsvisa variationer. Räntan på det ena 30-miljonerslånet är bundet till fast ränta för att uppnå förutsägbarhet. Räntan på det andra 30-miljonerslånet är rörlig och har tillsvidare inte skyddats. Skyddsbeslut övervägs under 2016. Förutom investeringskostnad och därav av lånefinansieringen uppkomna låneräntor har drift- 13

14 kostnaderna av förbindelsen en stor betydelse för framtida överföringstariffer. I nuvarande läge planeras transitering inom ramen för abonnemanget i Senneby, fri kapacitet och behov. I övrigt startas förbindelsen upp vid behov. Det ser mörkt ut för en utbyggnad av den åländska vindkraften. Eventuellt kan ett par, tre verk byggas och anslutas till elstationen i Tellholm. I övrigt är lönsamheten, i och med de låga elpriserna, dålig för vindkraften och det finns hot om nedmontering av befintliga verk. Utgående från detta torde det inte bli aktuellt med någon mycket större andel förnybart i den åländska elmixen. Underhållet och driften av likströmsförbindelsen Ål link har även medfört ändringar i organisationen och en skild grupp har bildats inom företaget med särskilt ansvar för förbindelsen. Transiteringen medför nya arbetsuppgifter som bland annat planeras att hanteras av driftcentraljouren, som blir mer bunden dagtid än idag. Ringledningen mellan Storby elstation och Västanträsk kommer att tas i drift 2016. De installerade nollpunktsreaktorerna Västanträsk och Eckerö tas även de i drift 2016. Det faktum att stora delar av stamnätet byggdes på 1970-talet medför behov av förnyelse av anläggningsdelar. Förnyelsen kommer att ske under en längre period framåt. Dessa insatser kommer också att öka stamnätskostnaderna. Resultaträkning Not 1.1 31.12.2015 1.1 31.12.2014 EUR EUR OMSÄTTNING 1 9 217 334,54 8 907 594,73 Övriga rörelseintäkter 1 706,01 1 919,20 Material och tjänster Material, förnödenheter och varor Inköp under räkenskapsperioden 2 3 158 289,40 3 831 170,51 Förändring av lager 59 396,94 107 217,74 Sa Material och tjänster 3 217 686,34 3 723 952,77 15 Kraftnät Åland Ab har tilldelats utsläppstillstånd för den nya reservkraftanläggningen för åren 2013 2020. De tidigare beviljade utsläppsrätterna har hittills överstigit de faktiska utsläppen och överskott finns på utsläppskontot. Personalkostnader 3 Löner och arvoden 875 122,84 901 414,71 Lönebikostnader Pensionskostnader 163 338,10 161 990,52 Övriga lönebikostnader 38 214,43 33 188,97 Sa Personalkostnader 1 076 675,37 1 096 594,20 Ser man på resultatpåverkande faktorer på längre sikt har räntehöjningar en stor betydelse eftersom andelen främmande kapital är stor. Räntenivån har de senaste åren varit låg, vilket varit positivt för bolagets resultat. Två av gasturbinlånen samt hälften av lånet hos NIB för Ål link-projektet är räntesäkrade för att sätta en takkostnad på dessa räntor. Räntorna ligger dock idag under denna nivå. Avskrivningar och nedskrivningar 4 Avskrivningar enligt plan 1 710 925,22 1 464 879,74 Sa Avskrivningar och nedskrivningar 1 710 925,22 1 464 879,74 Övriga rörelsekostnader 5 1 014 340,76 932 850,63 Effektutvecklingen är också ett orosmoln eftersom denna dimensionerar en stor del av investeringsbehovet, men också förorsakar kostnader för abonnemang på nätsidan. Bolaget påverkas av den nordiska energipolitiken och elbrist på den nordiska elmarknaden ökar omkostnaderna. Haverier på anläggningar, och då särskilt centrala anläggningsdelar, kan leda till omfattande kostnader för reparationer, följdskador och ersättande elproduktion vid inmatningsbegränsningar. De ekonomiska återverkningarna på bolaget av dylika skador har begränsats med försäkringar. Det faktum att anläggningarna och övervakningssystemen blir allt mer komplicerade ställer allt högre krav på specialkompetensen. I en liten organisation är det risk att spridningen av specialkunskap blir begränsad och detta försöker vi motverka genom att sprida kunskapen på flera personer. Styrelsens förslag till disposition av vinstmedel RÖRELSEVINST 2 199 412,86 1 691 236,59 Finansiella intäkter och kostnader Övriga ränteintäkter och finansiella intäkter Från övriga 87 295,49 335 821,01 Räntekostnader och övriga finansiella kostnader Till övriga 1 460 448,19 1 455 699,03 Sa Finansiella intäkter och kostnader 1 373 152,70 1 119 878,02 VINST FÖRE EXTRAORDINÄRA POSTER 826 260,16 571 358,57 VINST FÖRE BOKSLUTSDISPOSITIONER OCH SKATTER 826 260,16 571 358,57 Bokslutsdispositioner Förändring av avskrivningsdifferens 826 260,16 571 358,57 Sa Bokslutsdispositioner 826 260,16 571 358,57 RÄKENSKAPSPERIODENS VINST 0,00 0,00 De utdelningsbara medlen är 47 114,36 euro varav periodens resultat är 0,00 euro. Styrelsen föreslår för bolagsstämman att de utdelningsbara medlen kvarlämnas under fritt eget kapital och följaktligen ingen dividend utdelas. Lindragning 110 kv

Balansräkning 16 AKTIVA Not EUR EUR PASSIVA Not EUR EUR 17 BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar 6 Immateriella rättigheter 342 429,25 360 944,59 Övriga utgifter med lång verkningstid 9 588,39 9 658,94 Sa Immateriella tillgångar 352 017,64 370 603,53 Materiella tillgångar 7 Mark- och vattenområden Ägda fastigheter 525 395,37 524 614,48 Hyresrättigheter till fastigheter 132 010,75 128 459,03 Byggnader och konstruktioner Ägda byggnader och konstruktioner 10 070 195,20 1 135 690,18 Transmissionsnät 77 437 394,30 13 488 582,70 Reservkraftsanläggning 3 801 027,69 4 063 327,18 Inventarier och fordon 37 766,26 45 762,68 Övriga materiella tillgångar 595 973,68 664 170,50 Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar 8 2 355 409,35 33 340 212,61 Sa Materiella tillgångar 94 955 172,60 53 390 819,36 Placeringar Övriga aktier och andelar 1 919,83 1 919,83 Övriga fordringar 32 066,07 32 066,07 Sa Placeringar 33 985,90 33 985,90 SA BESTÅENDE AKTIVA 95 341 176,14 53 795 408,79 RÖRLIGA AKTIVA EGET KAPITAL 9 Aktiekapital 10 386 277,21 9 136 304,54 Balanserad vinst från tidigare räkenskapsperioder 47 114,36 47 114,36 Räkenskapsperiodens vinst/förlust 0,00 0,00 SA EGET KAPITAL 10 433 391,57 9 183 418,90 ACKUMULERADE BOKSLUTSDISPOSITIONER Avskrivningsdifferens 8 636 324,24 7 810 064,08 SA ACKUMULERADE BOKSLUTSDISPOSITIONER 8 636 324,24 7 810 064,08 FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt 10 Skulder till kreditinstitut 74 499 837,06 67 803 749,34 Övriga skulder 850 757,99 1 048 638,25 Sa Långfristigt 75 350 595,05 68 852 387,59 Kortfristigt Skulder till kreditinstitut 5 608 772,60 858 810,20 Leverantörsskulder 8 313 100,09 2 308 333,20 Övriga skulder 66 217,09 160 839,75 Resultatregleringar 353 723,24 315 018,76 Sa Kortfristigt 14 341 813,02 3 643 001,91 SA FRÄMMANDE KAPITAL 89 692 408,07 72 495 389,50 SA PASSIVA 108 762 123,88 89 488 872,48 Omsättningstillgångar Material och förnödenheter 412 461,18 471 858,12 Sa Omsättningstillgångar 412 461,18 471 858,12 Fordringar Kortfristiga Kundfordringar 951 336,04 1 209 456,28 Övriga fordringar 10 602 748,36 3 044 351,55 Resultatregleringar 3 591,36 521 742,42 Sa Kortfristiga 11 557 675,76 4 775 550,25 Sa Fordringar 11 557 675,76 4 775 550,25 Kassa och bank 1 450 810,80 30 446 055,32 SA RÖRLIGA AKTIVA 13 420 947,74 35 693 463,69 SA AKTIVA 108 762 123,88 89 488 872,48

Finansieringsanalys Bokslutsprinciper 18 Affärsverksamhetens kassaflöde: 1.1 31.12.2015 1.1 31.12.2014 EUR EUR Värderingsprinciper och värderingsmetoder Värdering av anläggningstillgångar 19 Erhållna betalningar för försäljning 9 475 454,78 8 508 999,27 Erhållna betalningar för övriga rörelseintäkter 1 706,01 1 919,00 Betalda rörelsekostnader 5 095 743,46 6 093 775,20 Affärsverksamhetens kassaflöde före finansiella poster och skatter 4 381 417,33 2 417 143,07 Anläggningstillgångarna har upptagits i balansräkningen enligt direkta anskaffningskostnader med avdrag för planenliga avskrivningar. De planenliga avskrivningarna har beräknats lineärt och de är baserade på anläggningstillgångarnas ekonomiska livslängd. Som praxis tillämpas hälften av normal avskrivning första året då tillgången tas i bruk. Dock har investeringen i Finlandskabeln avskrivits med 1/12 gällande ibruktagningsåret 2015. Betalda räntor och betalningar för affärsverksamhetens övriga finansiella kostnader 1 459 080,62 1 463 512,22 Erhållna räntor från affärsverksamheten 87 190,50 335 456,42 Erhållna dividender från affärsverksamheten 30,00 365,00 Kassaflöde före extraordinära poster 3 009 557,21 1 289 452,27 Affärsverksamhetens kassaflöde (A) 3 009 557,21 1 289 452,27 Investeringarnas kassaflöde: Investeringar i materiella och immateriella tillgångar 22 834 503,21 12 959 765,33 Investeringarnas kassaflöde (B) 22 834 503,21 12 959 765,33 Finansieringens kassaflöde: Avskrivningstiderna är: Immateriella rättigheter... 5 år Övriga utgifter med lång verkningstid... 5 år Byggnader och konstruktioner... 20 år Transmissionsnät stamnät och optofibernät...30 35 år elstationer och utrustning...20 35 år mät- och manöversystem... 5 år Maskiner och inventarier gasturbinanläggning... 20 år (80% av anskaffningsvärdet avskrivs under 20 år och resterande del därefter på 10 år) blocktransformator... 20 år inventarier och fordon... 5 år Övriga materiella tillgångar...10 år Ökning av eget kapital mot betalning 1 249 972,67 3 749 918,01 Upptagna kortfristiga lån 2 106 481,15 0,00 Värdering av omsättningstillgångar Upptagna långfristiga lån 10 000 000,00 30 000 000,00 Amortering av långfristiga lån 858 311,29 858 810,20 Finansieringens kassaflöde (C) 12 498 142,53 32 891 107,81 Omsättningstillgångarna har upptagits enligt fifo-principen. Omsättningstillgångarna har värderats enligt anskaffningsutgiften eller till ett lägre pris som motsvarat det sannolika återanskaffningspriset. Som anskaffningsutgift har upptagits de direkta kostnaderna. Förändring av likvida medel (A+B+C) 28 995 244,52 11 346 056,87 Värdering av finansieringstillgångar Likvida medel vid räkenskapsperiodens början 30 446 055,32 19 099 998,45 De värdepapper som ingår i finansieringstillgångarna har värderats till anskaffningsvärdet eller till ett lägre belopp som motsvarar marknadsvärdet. Likvida medel vid räkenskapsperiodens slut 1 450 810,80 30 446 055,32 28 995 244,52 11 346 056,87 Poster i utländsk valuta Fordringar och skulder i utländsk valuta har omräknats till euro enligt den kurs som Europeiska centralbanken noterade på bokslutsdagen.

Noter till resultaträkningen Noter till balansräkningen 20 1. Omsättning Nättjänster 8 520 601,89 7 909 969,35 Balanstjänster 640 953,67 921 937,92 Övriga tjänster 55 778,98 75 687,46 Totalt 9 217 334,54 8 907 594,73 6. Immateriella tillgångar Immateriella rättigheter Övriga utgifter med lång verkningstid Totalt Anskaffningsutgift 1.1.2015 622 465,53 91 064,11 713 529,64 Landskapsbidrag 1.1.15 31.12.15 0,00 3 264,00 3 264,00 Anskaffningsutgift 31.12.2015 622 465,53 94 328,11 716 793,64 21 2. Material och tjänster Ackumulerade avskrivningar 1.1.2015 261 520,94 81 405,17 342 926,11 Avskrivningar under perioden 18 515,34 3 334,55 21 849,89 Ackumulerade avskrivningar 31.12.2015 280 036,28 84 739,72 364 776,00 Material, förnödenheter och varor Inköp under räkenskapsperioden 3 158 289,40 4 331 707,68 Bokföringsvärde 31.12.2015 342 429,25 9 588,39 352 017,64 Erhållna understöd av myndighet 0,00 500 537,17 Totalt 3 158 289,40 3 831 170,51 7. Materiella tillgångar 3. Personalkostnader Löner och arvoden 1 098 059,83 995 904,48 varav är aktiverade som materiella tillgångar 222 936,99 94 489,77 Pensionskostnader 203 399,88 183 838,21 Jordområden och Nyttjanderätter Byggnader och konstruktioner Anskaffningsutgift 1.1.2015 701 090,69 2 406 228,89 Ökningar 1.1.15 31.12.15 473 261,64 15 206 283,99 Landskapsbidrag 1.1.15 31.12.15 460 271,98 6 143 251,15 Anskaffningsutgift 31.12.2015 714 080,35 11 469 261,73 varav är aktiverade som materiella tillgångar 40 061,78 21 847,69 Övriga lönebikostnader 45 794,26 37 675,55 varav är aktiverade som materiella tillgångar 7 579,83 4 486,58 Totalt 1 076 675,37 1 096 594,20 Ackumulerade avskrivningar 1.1.2015 48 017,19 1 270 538,71 Avskrivningar under perioden 8 657,04 128 527,82 Ackumulerade avskrivningar 31.12.2015 56 674,23 1 399 066,53 Bokföringsvärde 31.12.2015 657 406,12 10 070 195,20 4. Avskrivningar och nedskrivningar Transmissionsnät Inventarier och fordon Reservkraftsanläggning 4.1. Avskrivningar enligt plan Anskaffningsutgift 1.1.2015 33 573 702,19 870 016,82 6 508 381,88 Immateriella rättigheter 18 515,34 1 846,47 Ökningar 1.1.15 31.12.15 107 175 348,45 7 759,06 0,00 Övriga utgifter med lång verkningstid 3 334,55 2 912,47 Landskapsbidrag 1.1.15 31.12.15 42 012 127,35 0,00 0,00 Nyttjanderätter 8 657,04 6 719,46 Anskaffningsutgift 31.12.2015 98 736 923,29 877 775,88 6 508 381,88 Byggnader och konstruktioner 128 527,82 100 701,12 Transmissionsnät 1 214 409,50 1 026 035,90 Reservkraftsanläggning 262 299,49 262 299,49 Inventarier och fordon 15 755,48 26 201,83 Ackumulerade avskrivningar 1.1.2015 20 085 119,49 824 254,14 2 445 054,70 Avskrivningar under perioden 1 214 409,50 15 755,48 262 299,49 Ackumulerade avskrivningar 31.12.2015 21 299 528,99 840 009,62 2 707 354,19 Övriga materiella tillgångar 59 426,00 38 163,00 Totalt 1 710 925,22 1 464 879,74 Bokföringsvärde 31.12.2015 77 437 394,30 37 766,26 3 801 027,69 5. Revisorns arvode Hermans & Revisorernas Ab och Tage Silander Revisionsarvoden 7 130,00 4 850,00 7 130,00 4 850,00

Noter till balansräkningen 10. Främmande kapital 10.1. Långfristigt främmande kapital 22 Övriga materiella tillgångar Pågågende anskaffningar Totalt Anskaffningsutgift 1.1.2015 893 063,70 33 340 212,61 78 292 696,78 Ökningar 1.1.15 31.12.15 64 561,51 103 765,88 123 030 980,53 Skulder till kreditinstitut 74 499 837,06 67 803 749,34 Skuld till Ålands landskapsregering 768 859,27 961 074,03 Skuld till övriga 81 898,72 87 564,22 Totalt 75 350 595,05 68 852 387,59 23 Landskapsbidrag 1.1.15 31.12.15 73 332,33 0,00 48 688 982,81 Korr Landskapsbidrag tidigare år 1.1.15 31.12.15 0,00 12 847 560,29 12 847 560,29 Minskningar 1.1.15 31.12.15 0,00 43 936 129,43 43 936 129,43 Anskaffningsutgift 31.12.2015 884 292,88 2 355 409,35 79 533 998,01 10.2. Lån som förfaller senare än efter fem år Skulder till kreditinstitut 61 574 312,20 56 031 817,00 Övriga skulder 61 264,49 257 595,73 Totalt 61 635 576,69 56 289 412,73 Ackumulerade avskrivningar 1.1.2015 228 893,20 0,00 24 901 877,43 Avskrivningar under perioden 59 426,00 0,00 1 689 075,33 Ackumulerade avskrivningar 31.12.2015 288 319,20 0,00 26 590 952,76 Bokföringsvärde 31.12.2015 595 973,68 2 355 409,35 94 955 172,60 Säkerheter och ansvarsförbindelser 8. Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar Elstationsutbyggnad 180 781,81 180 781,81 Projekt för framtida vindkraftsutbyggnader 8 533,00 8 533,00 Projekt likströmsförbindelse 0,00 31 009 928,89 Givna säkerheter För egen del, tullkredit 8 409,40 8 409,40 Totalt 8 409,40 8 409,40 45 kv ledningsutbyggnad 2 158 291,58 2 065 586,88 Tranformatorbyte 0,00 75 382,03 Norra Bergshöjden 7 802,96 0,00 Företagsinteckning, Åbonejdens Andelsbank 6 000 000,00 0,00 Totalt 6 000 000,00 0,00 Totalt 2 355 409,35 33 340 212,61 9. Eget kapital Noter angående personalen och medlemmar av förvaltningsorgan Aktiekapital 1.1 9 136 304,54 5 386 386,53 Ökning av aktiekapital 1 249 972,67 3 749 918,01 Aktiekapital 31.12 10 386 277,21 9 136 304,54 Genomsnittliga antalet anställda Balanserad vinst 1.1 47 114,36 47 114,36 Föregående periods resultat 0,00 0,00 Balanserad vinst 31.12 47 114,36 47 114,36 Antalet anställda i medeltal under räkenskapsperioden 15,00 14,00 Totalt 15,00 14,00 Räkenskapsperiodens resultat 0,00 0,00 Eget kapital totalt 10 433 391,57 9 183 418,90 Ledningens löner och arvoden Styrelse och VD 130 679,26 123 990,40 Totalt 130 679,26 123 990,40