Kraftnät Åland Ab:s stamledningsnät. Energiproduktion och -import

Transkript

1 Årsredovisning 2016

2 Kraftnät Åland Ab:s stamledningsnät 110 kv-ledning 45 kv-ledning 70/110 kv-station 110/45 kv-station 110 kv-station 45/20 kv-station 45/10 kv-station Energiproduktion och -import GWh Import från Sverige Lokalproducerat från fossila bränslen Från Finland Lokalproducerat förnybart

3 Innehåll 2 3 VD:s översikt 4 16 Styrelsens verksamhetsberättelse 4 Elöverföring 8 Elmarknaden 8 Personal 8 Anläggningsverksamhet och investeringar 10 Ekonomi 13 Bolagets aktier 13 Väsentliga händelser efter räkenskapsperiodens utgång 14 Framtidsutsikter 16 Styrelsens förslag till disposition av vinstmedel 17 Resultaträkning Balansräkning 20 Finansieringsanalys 21 Notuppgifter 25 Datering och underskrifter Revisionsberättelse 28 Förvaltning 28 Personal Pärmbild: Ventiler i Ytterby omriktarstation, fotograf Jan Kahlroth Grafisk formgivning: Strax Kommunikation Tryckt på Mariehamns Tryckeri 2017

4 2 VD:s översikt Bolagets nittonde verksamhetsår är avslutat. Under året inträffade färre nätstörningar än året innan, totalt tre stycken mot åtta stycken Det var bara en störning på Sverigekabeln under året och den inträffade i samband med åska. Året var kallare än året innan och den totala åländska elförbrukningen ökade med 6,6 procent och den i stamnätet överförda volymen ökade med 5,6 procent i förhållande till Årsförbrukningen var den högsta någonsin och inte sedan 2010 har förbrukningen passerat 300 GWh. Förbrukningen är mycket temperaturberoende och den nya noteringen på årsförbrukningen 306 GWh skall också ses i ljuset av att året var varmare än normalåret. Den hittills högsta uppmätta effekttoppen uppmättes den 7 januari 2016 och är 70,6 MWh om lastkapning med mobila dieselgeneratorer medräknas. Projekt Ål link kunde slutföras under året. Mindre efterjusteringar av kabelförläggningen gjordes på basen av behov som framkommit efter analys av filmupptagning från kabelläggningen. Avtal med trålfiskarna slöts också under sommaren efter långvariga förhandlingar. Vår projektledare för Ål link Sven-Anders Eriksson gick i pension vid årsskiftet 2016/2017 efter 35 år vid bolaget och dess föregångare. En kunnig och färgstark person som på många sätt bidragit till att utveckla det åländska stamnätet försvann därmed från bolaget. Vår noggranna och kunniga äldsta elmontör, Yngve Johansson, gick även han i pension efter att ha varit anställd hos oss i 29 år. Kunskapsluckan dessa personer lämnar skall nu fyllas på bästa sätt. Likströmsförbindelsen har under 2016 mesta dels stått i läget cold stand by redo att träda in på 0,5 sekunder. Den planerade transiteringen mellan Sverige och Finland har inte kommit i gång i avvaktan på att Svenska kraftnät skall komma i gång med sitt nya driftledningssystem. Idag nyttjas förbindelsen som en ren reservförbindelse. De senaste indikationerna är att transitering, inom ramen för befintligt abonnemang i Senneby, tidigast kan komma i gång i början av Möjligheten att fullt utnyttja den tekniska kapaciteten hos förbindelsen begränsas både av tariffen i Senneby och behovet av förstärkningsåtgärder i Vattenfall Eldistribution AB:s nät. Diskussioner har förts med Vattenfall om förstärkningsåtgärder. Försök för att åstadkomma en förändring av tariffen i Senneby har inte resulterat i något konkret, frågan är svårlöst. Från finskt håll är man angelägen om att tillgänglig befintlig kapacitet mellan länderna utnyttjas och vi har haft ett starkt stöd från det finska stamnätbolaget Fingrid Oyj när vi diskuterat frågan med Svenska kraftnät. Efter att den stora investeringen i projekt Ål link nu är genomförd kan vi koncentera oss på åtgärder i 45 kv-nätet. Vi tog i drift ringmatningsmöjligheten Storby Västanträsk 2016 och kan nu renovera ledningen Godby Västanträsk, planeringsarbetet har påbörjats. Byggandet av den efterlängtade nya elstationen i Söderby inleddes och den skall stå klar hösten Det är ännu oklart hur Kraftnät Åland Ab kommer att påverkas av införandet av det finska nyckeltalssystemet för elnätsverksamheten. Ålands Energimyndighet som sköter tillsynen och övervakningen av elmarknaden på Åland har inte givit några konkreta besked så vi har inte kunnat förbereda rapporteringen till myndigheten. Det finns en oro om att det nya systemet kan medföra betydande tilläggsarbete utan att någon verklig nytta uppstår. De gemensamma europeiska nätföreskrifterna blir allt fler och skall implementeras i verksamheten. Kraftnät Åland Ab har etablerat ett samarbete med Fingrid, som är aktiva i de europeiska stamnätbolagens organisation Ensto-E, där de nya föreskrifterna förbereds. Fingrid bevakar även våra intressen på mötena i Ensto-E då Kraftnät Åland Ab inte har resurser för det. Nätföreskrifterna kommer att påverka oss och kräver bland annat förändrade rutiner och uppdateringar av avtal.

5 3 Elstationen i Västanträsk Reservkraftavtalet med Mariehamns Energi Ab har upphört. Produktionsenheterna finns ännu kvar och ansluta till vårt nät men framtiden är oviss. Den resurs gasturbinerna utgör borde tillvaratas så länge det kan försvaras ekonomiskt års resultat blev bättre än budget. Omsättningsökningen i förhållande till budget var cirka 2,7 procent och rörelsevinsten euro över budget. Vinsten före bokslutsdispositioner och skatter är också betydligt högre än budgeterad förlust på euro. Intäkterna var högre och kostnaderna för förlustelen, lägre personalkostnader, extern nättjänst, personal, övriga rörelsekostnader och räntekostnader var lägre än budgeterat. Vid årsskiftet var vi 15 anställda. Jag vill särkilt tacka personalen för era arbetsinsatser och ert engagemang och den yrkeskunskap ni uppvisar i det dagliga arbetet. Ett särskilt tack till Sven-Anders och Yngve för era insatser inom bolaget under ett långt yrkesliv. Därutöver vill jag rikta ett stort tack till styrelsen för året som gått samt till våra samarbetspartners och kunder. Mariehamn i maj 2017 Jan Kahlroth, VD

6 4 Styrelsens verksamhetsberättelse Elöverföring Den totala elanskaffningen år 2016 var 306,2 GWh mot 287,4 GWh, en 6,6-procentig ökning. Det är den högsta årsförbrukningen någonsin. Den i stamnätet överförda volymen var 294,9 GWh mot 279,3 GWh 2015, en ökning med 5,6 procent. Ökningen härstammar från ökad förbrukning och minskad lokal produktion på distributionsnätnivå. Inmatningen till stamnätet bestod till största delen av import. Införseln av elenergi från Sverige var 230,2 GWh (204,1 GWh 2015). Över Ål link importerades från riket 0,9 GWh. Via inmatningspunkten i Gustavs i riket infördes 17,7 GWh (13,5 GWh 2015). Inmatningen till stamnätet från lokal vindkraft var 45,9 GWh (51,1 GWh 2015) och från fossilbränslebaserad elproduktion 0,3 GWh (2,5 GWh 2015). Den totala vindkraftinmatningen, även innefattande inmatning på distributionsnätnivå, från de 19 åländska vindkraftverken var 56,9 GWh (64,6 GWh 2015). Vindkraftens totala andel av den totala elanskaffningen var 18,6 procent mot 22,5 procent år 2015 och därutöver producerade biokraftvärmeverket i Mariehamn 0,6 GWh el (0,3 GWh, 2015). Den procentuella andelen förnybart av den totala elanskaffningen utgjorde 18,8 procent, år 2015 var motsvarande del 22,6 procent. Ålands Elandelslags uttag från stamnätet var 175,4 GWh (158,2 GWh 2015), Mariehamns Elnät Ab:s 104,4 GWh (101,2 GWh 2015), Mariehamns Energi Ab:s egenförbrukning var 2,5 GWh (2,5 GWh 2015). Från stamnätet exporterades under tester och provdrift av Ål link 0,3 GWh. Differensen mellan den till stamnätet inmatade och uttagna elenergin utgörs av förluster i kablar, ledningar och transformatorer, mätfel samt egen förbrukning i stationer. Stamnätsförlusterna uppgick till 12,4 GWh (11,8 GWh 2015) eller 4,2 procent av den i stamnätet överförda elenergin. 0,2% 0,3% 0,8% 4,0% 0,1% 5,8% 18,6% 34,2% 75,1% 60,8% Inmatad elenergi hela Åland 2016 Vattenfall Eldistribution AB (från Sverige) Caruna Oy (från riket) Lokal produktion fossilbränsle baserad Lokal produktion vindkraft Lokal produktion biopanna Fingrid Oy (från riket) Uttagen elenergi hela Åland 2016 Mariehamns Elnät Ab Ålands Elandelslag Mariehamns Energi Ab Egen förbrukning, nätförluster och mätfel

7 Inmatad och uttagen elenergi från stamnätet (Kraftnät Åland Ab:s nät) Resultat 2015 Resultat 2016 MWh % av inmatn./ uttag MWh % av inmatn./ uttag Ändring i % jämfört 16/15 Summa elenergiinmatning , ,0 5,6 Vattenfall Eldistribution AB (från Sverige) , ,1 12,8 Caruna Oy (från riket) , ,0 30,6 Lokal produktion i stamnätet fossil , ,1 89,9 Lokal produktion till stamnätet vind , ,6 10,3 Fingrid Oy (från riket) , ,3 89,3 5 Summa elenergiuttag och export , ,0 5,6 Mariehamns Elnät Ab , ,4 3,2 Ålands Elandelslag , ,5 10,8 Mariehamns Energi Ab , ,8 1,2 Egen förbrukning, nätförluster och mätfel , ,2 4,7 Export , ,1 95,5 Kraftbalans 2016, MWh inmatad och uttagen elenergi i stamnätet

8 Medeleffekter per vecka 2016 MWh/h Import från Sverige Från Finland Lokalproducerat förnybart Lokalproducerat från fossila bränslen Toppeffekt per vecka 2016 års högsta timeffekttopp var 70,6 MWh (då 1,8 MW lastkapning med mobila dieselaggregat inom Ålands Elandelslags distributionsområde inräknas) och inträffade mellan klockan 17 och 18 torsdagen den 7 januari. Effekttoppen är den högsta noterade effekttoppen någonsin och 2,7 MW högre än den tidigare högsta toppen från Effekttoppen är mycket temperaturberoende och under kallperioder växer förbrukningen på landsbygden mest. Året som helhet var varmare än normalåret då graddagtalet, som är en beräkningsgrund för uppvärmningsbehovet, var ca. 8 procent lägre än för normalåret. I förhållande till 2015 var 2016 som helhet 13 procent kallare. Endast januari, oktober och november var kallare än normalåret. De senaste tio åren har den totala åländska elförbrukningen ökat i medeltal cirka 1,3 procent per år. Förbrukningsökningen tenderar att fortsätta och blir större under ett kallare år. Antalet nätstörningar i vårt nät har varit färre än året innan, totalt tre stycken (åtta stycken 2015). En störning på Sverigekabeln under året. Hela Åland förutom östra skärgården blir strömlöst i samband med avbrott på inkommande ledning i Senneby den 11 juli. Avbrottet orsakades av åska och varade i 4 minuter. Den 7 augusti blev hela Kumlinge strömlöst i 8 minuter. Felorsaken är okänd. Den 31 oktober blir det ett avbrott i Gustavs och hela östra skärgården blir strömlös i 3 minuter. Förebyggande underhåll för att öka driftsäkerheten utförs kontinuerligt innefattande röjning av ledningsgator med inhyrd entreprenör. I projektet som skall möjliggöra parallelldrift av transformatorbrytarna i Senneby och Tingsbacka återstår ännu transformator 1:s brytare i Senneby att färdigställa. Den kommer att göras klar efter idrifttagningen av likströmsförbindelsen och därefter kan transformatorerna drivas parallellt. Kraftnät Åland Ab skall ansvara för elsystemets funktion och tillse att det finns tillräcklig effektkapacitet tillgänglig inom systemet. I händelse av ett bortfall av den största effektkapaciteten, det vill säga Sverigekabeln, skall bolaget kunna disponera snabb reserveffekt på Åland. Kraftnät Åland Ab har till sitt förfogande den nya likströmsförbindelsen med 100 MW effekt och därutöver den egna reservkraftverkanläggningen med 25 MW uteffekt vid +10 C. Den tillgängliga reserveffekten är tillräcklig för att klara nätuppbyggnad och fort varighetstillstånd. Under perioden fram till den sista juni 2016 har Kraftnät Åland Ab dessutom haft tillgång till befintlig reservkraft hos Mariehamns Energi Ab. Denna dubbla säkerhet var bra att ha tillgång till när likströmsförbindelsen var avställd för årligt underhåll och vissa förläggningstekniska förbättringar på sjökabel våren 2016.

9 Den för Kraftnät Åland Ab utvecklade tilläggsfunktion som möjliggör avbrottsfri omkoppling av delningspunkten i skärgårdsnätet som är kopplat mot Gustavs har nyttjats flera gånger under året och har visat sig fungera bra. Årsservicen av omriktarstationerna och beredskap för Nådendal omriktarstation sköts av ABB service. Vår egen personal utför en stor del av underhållet vid årsservicen tillsammans med ABB. Årsservicen av gasturbinen i Ringsböle arrangeras av PWPS utgående från ingånget treårsavtal. Förhandlingar har förts för att åstadkomma en möjlighet att nyttja Ål link för transitering av el mellan Sverige och Finland. Inga formella hinder verkar finnas men möjligheterna begränsas av en pågående uppdatering av Svenska kraftnäts driftsystem. Svenska kraftnät har aviserat att ändringarna som behövs för att kunna handelsmässigt hantera transiteringen tidigast är klara sista kvartalet Tekniska förutsättningar för att nyttja förbindelsens fulla kapacitet begränsas idag av tariffen i Senneby och de tekniska begränsningarna i matande elnät. Tariffrågan har varit upp på högsta politiska nivå utan att någon lösning har kunnat nås. När det gäller de tekniska begränsningarna i matande elnät är nätförstärkningsåtgärder nödvändiga för att det skall vara möjligt att nyttja full effekt på Sverigekabeln. Det är väldigt viktigt att nå en lösning på den svenska sidan som möjliggör att fri kapacitet på förbindelsen marknadsmässigt skall kunna utnyttjas och utökas. Den åländska energimyndigheten har inlett sitt arbete och den rapportering den nya myndigheten begär ser ut att bli omfattande och resurskrävande. Det finns dock oklarheter i vad som till slut kommer att inbegäras. Inom EU utarbetas nätföreskrifter, som även berör Kraftnät Åland Ab. Kraftnät Åland Ab har hjälp av Fingrid Oyj i bevakningen av detta arbete. Dessa nätkoder bedöms att medföra en betydande arbetsinsats hos de bolag de berör. Mariehamns Energi Ab levererade förlustelen i kombination med ensamrätt på införsel från riket. Avtalet är baserat på elbörsen Nord Pools elspotpriser. Under år 2016 uppgick denna mängd till MWh motsvarande 4,2 procent av den totala inmatade elenergin på stamnätet. År 2015 var förlustenergin MWh och den relativa förlusten 4,2 procent. 7 Stamnätskostnader /MWh ,9 26 5, ,9 20 7,7 9,9 18 7,6 8,5 8,2 7,4 8,2 6,6 7,1 16 6,7 6,2 9,2 14 6,1 6,5 6,2 6,2 2,0 1,2 0,4 0,5 12 0,5 0,6 0,6 0,6 1,1 1,4 1,9 1,4 1,6 1,8 1,6 1,9 1,9 2,3 0,5 0,5 0,4 0,4 0,3 1,2 1,3 10 3,9 2,7 0,6 2,6 4,3 3,8 0,4 0,4 1,5 1,2 3,4 3,8 3,9 4,5 4,6 3,8 1,6 0,5 0,5 3,5 0,5 8 3,5 3,4 2,3 3,4 3,8 2,4 2,6 2,2 2,0 6 3,1 2,1 2,2 2,0 2,0 2,1 3,5 2,0 1,5 2,6 4 2,2 2,1 1,6 2 4,9 4,7 5,3 5,4 6,1 6,2 7,1 5,4 6,2 6,7 5,6 5,5 6,0 3,8 3,4 3,5 3, Reservkraftskostnader Sverigekabeln Nätavgifter till Vattenfall Eldistribution Caruna Oy Förluster Kraftnät Åland Ab:s stamnätskostnader Finlandskabeln

10 8 Elmarknaden För balanshanteringen används balanshanteringssystemet Generis för avräkning av balanskraft och rapportering av timserier till och från de åländska distributionsnätbolagen och balansansvariga aktörer samt för informationsutbyte med Svenska Kraftnät. Svenska Kraftnät meddelade i slutet av året att avräkningen inte skett i enlighet med ingånget avtal och tilläggsfakturerade Kraftnät Åland Ab och för perioden januari oktober tilläggsfakturerades euro. Kraftnät Åland innehar tillstånd för utsläpp av växthusgaser för perioden Vid årets slut fanns allmänna utsläppsrätter på utsläppsrättskontot. Utsläppen från gasturbinanläggningen i Ringsböle var 139 ton CO 2. Kraftnät Åland Ab har ett avtal med Enegia Oy om inköp på Elbasmarknaden i Finland i syfte att trygga tillgången på energi vid ett avbrott på Sverigekabeln. Kraftnät Åland Ab handlar energi på Elbasmarknaden för de åländska elhandlarna tills de har upphandlat sin el från sin leverantör i riket. Kraftnät Åland Ab har också registrerat sig som en klient på Nord Pool. Elpriset på den nordiska elbörsen Nord Pool var högre 2016 än Årsmedelpriset för Sverige i snitt 3 var 29,24 euro/mwh, motsvarande för 2015 var 22,00 euro/mwh. På årsmedelnivå var spotpriset 33 procent högre än året innan. Spotpriset i riket var 32,45 MWh, vilket är 11 procent högre än snitt 3 i Sverige och 9 procent högre än året innan. Förlustelen upphandlas med spotpris i riket som bas. Det högre spotpriset påverkade kostnaderna vid inköp av el för att täcka stamnätsförlusterna samt kostnaderna för balanselen i en negativ riktning. Personal Antalet anställda var vid årets slut 15 stycken. Två trotjänare gick i pension. Projektchef Sven-Anders Eriksson avslutade sin långa yrkesbana den 31 december 2017 och elmontör Yngve Johansson den sista augusti. En nyanställning gjordes under året. För fortbildning, kurser och mässor inom aktuella specialområden har personalen använt totalt 43 dagar. Personalen fortbildades enligt föreliggande behov. Anläggningsverksamhet och investeringar I det slutförda linjebyggnadsarbetet tillhörande 45 kv-ledningen Storby Västanträsk investerades euro. Ledningen togs i bruk Kortslutningsprov i Norrböle elstation

11 110 kv-, 80 kv- och 45 kv-ledningar kv Kabel Friledning Senneby Sandviken 400 mm 2 Al 1,8 km Sandviken Tellholm 240 mm 2 Cu 58,6 km Tellholm Tingsbacka 454 mm 2 Al 15,7 km Tingsbacka Ingby 1000 mm 2 Al 1,1 km 454 mm 2 Al 3,8 km Ingby Ytterby 1000 mm 2 Al 1,1 km 454 mm 2 Al 2,6 km Ingby Norrböle 454 mm 2 Al 4,3 km Nådendal Fingrid 1000 mm 2 Al 0,3 km 62,9 km 26,4 km 9 80 kv Ytterby Nådendal 630 mm 2 Al 161,8 km 161,8 km 45 kv Tingsbacka Mariehamn 240 mm 2 Al 1,6 km 236 mm 2 Al 9,2 km Tingsbacka Godby 346 mm 2 Al 4,5 km Tingsbacka Norrböle 236/329 mm 2 Al 9,6 km Tingsbacka Hellesby 236 mm 2 Al 9,9 km Hellesby Storby 240 mm 2 Al 0,5 km 236 mm 2 Al 12,0 km Storby Västanträsk 240 mm 2 Al 12,2 km 236 mm 2 Al 13,0 km Godby Västanträsk 99 mm 2 Al 12,3 km Godby Finby 85/14 mm 2 AlFe 13,2 km Norrböle Svinö 240 mm 2 Al 1,6 km 236 mm 2 Al 20,0 km Finby Svinö 150 mm 2 Al 4,8 km 152/25 mm 2 AlFe 12,3 km Svinö Sottunga 95 mm 2 Al 9,8 km 99 mm 2 AlFe 17,4 km Sottunga Kumlinge 95 mm 2 Al 13,8 km 152/25 mm 2 AlFe 4,7 km Kumlinge Brändö 150 mm 2 Al 14,4 km 152/25 mm 2 AlFe 13,2 km Brändö Gustavs 150 mm 2 Al 16,6 km 152/25 mm 2 AlFe 10,2 km Mariehamn Ytternäs delsträcka 1 95 mm 2 Al 1,9 km Mariehamn Ytternäs delsträcka mm 2 Al 2,2 km Ytternäs Lilla Båtskär 240 mm 2 Al 15,8 km Mariehamn Norrböle 240 mm 2 Al 1,6 km 152/25 mm 2 AlFe 2,6 km 96,8 km 164,1 km

12 10 Tätning av oljegrop vid Västanträsk elstation För planeringen av renoveringen ledningen Godby Västanträsk nyttjades 450 euro. I de befintliga 45/10 kv-elstationerna investerades euro, där linjefacket för ledningen till Västanstäsk i Storby elstation var den största posten. I den pågående utbyggnaden av stamnätet med en ny 45/10 kv-elstation i Söderby investerades euro. I optofibernätet investerades euro. Inom mätinstrument och verktyg investerades euro i ny pelarborrmaskin/fräs. Kontorsutrustning inköptes för euro. Ett nytt arbetsfordon inköptes och inreddes, kostnad euro. I kvarstående delar i projekt Ål link investerades euro. Totalt investerades under året euro. Den slutliga summan för projekt Ål link uppgår till euro. Under året utbetalades euro i investeringsstöd. Ekonomi 2016 års resultat blev bättre än budget främst på grund av högre överföringsintäkter, lägre förlustelkostnader och lägre räntekostnader. Förlustelkostnaderna blev lägre än budget då Ål link inte hölls i hot stand by i den omfattning som budgeterats. Intäkterna från nättjänsterna ökade med 14,5 procent från euro år 2015 till euro år 2016 Ålands Elandelslag debiterades euro, motsvarande 34,89 euro/mwh (33,69 euro/mwh 2015) för sina uttag. För Mariehamns Elnät Ab:s del debiterades euro, vilket motsvarar 32,10 euro/mwh (29,10 euro/mwh 2015). Skillnaden i euro/mwh mellan Ålands Elandelslag och Mariehamns Elnät Ab kommer främst av att Mariehamns Elnät Ab tar ut mer energi i förhållande till abonnerad effekt än Ålands Elandelslag. Dessutom är uttagspunkterna fler i förhållande till förbrukningen för Ålands Elandelslag. Mariehamns Energi Ab debiterades euro för nättjänster. Ersättning utgår vid inmatning av lokalt producerad el till stamnätet. Ersättningen för denna inmatning var för vindkraftverken anslutna till vårt nät något lägre än avgifterna, som tas ut för övriga nättjänster. Vindkraftproducenterna debiterades euro för nättjänsterna. Intäkterna från balanstjänster och såld effektkraft utgjorde euro och är en minskning i förhållande till Intäkterna från effektkraften utgjorde euro. Mot balanstjänstintäkterna ställs inköps-/produktionskostnaderna för effektkraft, balanstjänster, avbrottsförsäkringskostnader och systemkostnader innefattande ADB-kostnader samt personalkostnader för balanshanteringen. Intäkterna från övriga tjänster är totalt euro och utgörs främst av ersättning från uthyrning av optofiber. Ett av avtalen förnyades till en lägre nivå, därav intäktsminskningen.

13 Transformatorstationer Effekt Transformatorer Spänning kv Brytare 110 kv och 45 kv Utgående 10 kv-ledning Ytterby 117 MVA ,5 % / st 110 kv 2015 Nådendal 117 MVA ,5 % / st 110 kv 2015 Senneby 63 MVA 110 ± 9 1,67 % / 77 3 st 110 kv MVA 110 ± 9 1,67 % / Tellholm 5 st 110 kv 2014 Tingsbacka 63 MVA 110 ± 9 1,67 % / 45 6 st 110 kv MVA 110 ± 9 1,67 % / 45 8 st 45 kv 2009 Norrböle 63 MVA 110 ± 9 1,67 % / 45 1 st 110 kv Hellesby 6,3 MVA 47 ± 9 1,67 % / 10,5 1 st 45 kv 4 st 2000 Mariehamn 16 MVA 47 ± 6 1,67 % / 10,5 6 st 45 kv 6 st MVA 47 ± 6 1,67 % / 10, Holken 4 st 2004 Centrum 8 st 2012 Norrböle 10 MVA 47 ± 6 1,67 % / 10,5 6 st 45 kv 7 st MVA 47 ± 6 1,67 % / 10, Ytternäs 10 MVA 47 ± 6 1,67 % / 10,5 2 st 45 kv 5 st 1983 Svinö 5 MVA 45 ± 6 1,67 % / 10,5 4 st 45 kv 3 st 2011 Sottunga 3 MVA 45 ± 6 1,67 % / 10,5 2 st 45 kv 4 st 2012 Kumlinge 3 MVA 45 ± 6 1,67 % / 10,5 2 st 45 kv 3 st 1987 Godby 6,3 MVA 47 ± 6 1,67 % / 10,5 4 st 45 kv 7 st ,3 MVA 47 ± 6 1,67 % / 10, Västanträsk 6,3 MVA 47 ± 6 1,67 % / 10,5 1 st 45 kv 4 st 2011 Finby 6,3 MVA 47 ± 6 1,67 % / 10,5 2 st 45 kv 3 st 1983 Brändö 3 MVA 47 ± 6 1,67 % / 10,5 1 st 45 kv 2 st 1991 Knutsboda 2,5 MVA 47,5 ± 1 3,0 % / 0,66 1 st 45 kv 1997 Storby 6,3 MVA 47 ± 9 1,67 % / 10,5 1 st 45 kv 3 st 2004 Effekt Transformatorer Spänning kv Brytare 20 kv Inkommande 20 kv-ledning Idrifttagningsår Idrifttagningsår Lilla Båtskär 16 MVA 20/47,5 ± 9 1,67 % 1 st 3 st 2007

14 12 Motstånd i Ytterby omriktarstation Omsättningen var euro, vilket är 11,8 procent högre än år Övriga rörelseintäkter utgjorde euro. Inköp av material och tjänster utgjorde totalt euro och minskade med 19,6 procent i jämförelse med år Kostnaderna för stamnätsförlusterna var euro. Detta motsvarar ett medelpris på 37,62 euro/mwh mot 45,80 euro/mwh år De fasta reservkraftkostnaderna utgjorde euro. Beställd effektkraft kostade euro. Till ägarna av angränsande ledningsnät i Sverige och i riket betalades totalt euro i nätavgifter mot euro året innan. I totalkostnaden för material och tjänster ingår även inköpen av balanstjänster, uppgående till euro. Under året inköptes bränsle till reservkraftanläggningen i Ringsböle till en kostnad av euro och det förbrukades bränsle till en kostnad av euro. Personalkostnaderna var 3,6 procent högre än 2015 och utgjorde euro. Avskrivningarna enligt plan utgjorde euro. Övriga rörelsekostnader, totalt euro, har ökat med 37 procent jämfört med Övriga personalkostnader utgjorde euro, kostnader för resor euro och kostnader för varor och förnödenheter var euro, varav drift- och underhållsmaterial, verktyg och arbetsredskap samt elkostnaden för våra anläggningar utgjorde de största posterna. Kostnaderna för främmande tjänster var euro och dessa var 26 procent högre än De största posterna utgör reparationer och underhåll, totalt euro, samt hyror euro och specialisttjänster euro. Bland reparationer och underhåll är underhållet av likströmsförbindelsen och gasturbinanläggningen samt grundservicen av Västanträsk och Svinötransformatorn de största utgiftsposterna. Posten innehåller också tidigare ofakturerade underhållskostnader för gasturbinunderhållet tre år bakåt i tiden. Från Mariehamns Energi Ab köptes löneräkning för euro. Från Ålands Företagsbyrå Ab har administrativa tjänster köpts för euro. För specialisttjänster har erlagts euro, bland annat helikopterbesiktning av luftledningsnätet, beredskapstjänster för omriktarstationen i Nådendal och juristkostnader i samband med framtagandet av ett nytt nättjänstavtal. ADB-kostnaderna var euro. I dessa ingår kostnader för uppdatering av balanshanteringssystemet samt prognosprogram. Kostnaderna för resterande främmande tjänster var euro. I övriga rörelsekostnader ingår dessutom administrativa utgifter för euro, representation och marknadsföring 740 euro, försäkringspremier euro samt övriga kostnader euro. I övriga kostnader ingår licenskostnader från tidigare år för fjärrkontrollsystemet som leverantören nu fakturerat. Rörelseresultatet visar en vinst på euro mot euro året innan. Finansiella intäkter om euro från placerade medel. Räntekostnaderna minskade från euro till euro år Övriga finansiella kostnader var euro.

15 13 Vägbygge för utbyggnad av stamnätet med ny elstation i Söderby Vinsten före bokslutsdispositioner och skatter är euro mot en vinst på euro år Emedan bolaget inte avser att redovisa en vinst ökas den ackumulerade avskrivningsdifferensen med euro. Den ackumulerade avskrivningsdifferensen ökar från euro per den till att vid detta bokslut utgöra euro. Bolagets långsiktiga målsättning har varit att avskrivningsdifferensen inte skall utgöra mer än 15 procent av de materiella tillgångarna i balansräkningen. Ökningen 2016 innebär att avskrivningsdifferensen utgör 9,4 procent av de materiella tillgångarna Resultatregleringen görs på detta sätt med anledning av ett bättre resultat än budget och för att minska lånebehovet samt för att undvika stora årsvisa förändringar av tarifferna. Ingen vinst uppvisas efter skatt för räkenskapsperioden. Bolaget har haft god likviditet under året och har vid årets slut rörliga aktiva tillgångar om euro. Långfristigt främmande kapital är euro och kortfristigt euro vid årets slut. Balansomslutningen har minskat från till euro. Lagervärdet på bränslet i bränslecisternerna i Rings böle är euro. Bolaget visar en soliditet om 17,9 procent mot 15,9 procent året innan. Bolagets aktier Bolaget har aktier. Aktiekapitalet är euro. Väsentliga händelser efter räkenskapsperiodens utgång Landskapsregeringen avser att stärka Kraftnät Åland Ab:s kapital under en fyraårsperiod ( ) med maximalt euro på basen av beslut om tjänst av allmänt ekonomiskt intresse, Service of General Economic Interest, benämnt SGEI. Kraftnät Åland Ab kan med detta kapitaltillskott klara likviditeten trots att tariffnivån inte planeras att höjas fram till Inga övriga väsentliga förändringar har skett i bolagets ekonomiska ställning efter räkenskapsperiodens utgång och testet av betalningsförmågan i ABL 13:2 påverkar inte heller de utdelningsbara medlen.

16 14 Fasad Ytterby omriktarstation Framtidsutsikter Kraftnät Åland Ab har godkänts som systemansvarig för stamnätet och registrerad som TSO (Transmission System Operator) i den europeiska unionen. Alla TSO:er i Europa påverkas av de nya europeiska nätföreskrifterna, de s.k. Network Codes, och ett intensivt arbete pågår inom de europeiska stamnätsbolagens gemensamma intresseorganisation ENTSO-E med implementeringsfrågorna. Nätföreskrifterna blir bindande efterhand och Kraftnät Åland Ab försöker efter bästa förmåga och med hjälp av stamnätbolaget Fingrid följa med arbetet och utvärdera konsekvenserna av de nya spelreglerna. I maj tar det nya bolaget esett, ägt av de finska, norska och svenska stamnätsbolagen (TSO), den harmoniserade nordiska balansavräkningen (NBS) i drift. Kraftnät Åland Ab har ingått nödvändiga avtal och i övrigt förberett sig på förändringen. Tidtabellen för den gemensamma nordiska slutkundsmarknaden har reviderats och bedömningen är att det dröjer ytterligare något år innan den införs. Kraftnät Åland Ab har som systemansvarig en viktig roll för att tillsammans med övriga inblan- dade medverka till att en bra elmarknadslösning åstadkoms för Åland. Kraftnät Åland Ab:s anläggning i Senneby tillåter efter idrifttagning av den andra styrda brytaren 2017 att hela 80 MW-kapaciteten på förbindelsen kan nyttjas. Detta säkrar ordinarie kapacitet cirka 10 år framåt med prognostiserad utveckling. För att ta ut maximal effekt över Sverigeförbindelsen behöver Vattenfall Eldistribution AB förstärka sitt nät. I syfte att kunna nyttja förbindelsen för transitering i full skala har Kraftnät Åland Ab frågat Vattenfall Eldistribution AB om villkor och pris på en förstärkning. Transiteringsmöjligheterna begränsas också av tariffen i Senneby och en lösning på tariffrågan är nödvändig för att kunna nyttja kapaciteten fullt ut. Kraftnät Åland Ab har höjt abonnemanget i Senneby till 58 MW 2017 och avser att starta transitering inom ramen för abonnemanget då ekonomiska förutsättningar råder och nödvändiga överenskommelser är gjorda. Målet är satt till slutet av En avgörande faktor för fri kapacitet är den åländska förbrukningen, ju lägre förbrukning, desto mer fri kapacitet finns att erbjuda. Här spelar den lokala produktionen, som idag är främst

17 vindkraft, en viktig roll. En successiv avveckling av befintlig vindkraft i kombination med ökad förbrukning minskar transiteringsmöjligheterna. Prisskillnaden mellan Finland och Sverige kan också bli mindre när det nya kärnkraftverket i Olkiluoto tas i drift nästa år. För Kraftnät Åland Ab blir det en ny utmaning att prognostisera den fria kapaciteten och bjuda ut den på marknaden. Likströmsförbindelsen Ål link är klar och projektet är stängt. Under året kommer garantitiden att gå ut och enbart åtgärder med anledning av detta åtagande kommer att kvarstå för leverantören ABB. I projektet har ingen reservtransformator ingått och finansieringen behöver lösas innan beslut om beställning eventuellt kan tas. Transformatorns leveranstid är 19 månader och bland kritiska anläggningsdelar, som det idag inte finns ersättande reservdelar för, har transformatorn den längsta leveranstiden. Mariehamns Energi Ab har inte längre behov av sina produktionsenheter och de kommer att avvecklas om inget annat inträffar. Under servicen på Ål link våren 2017 kommer två av enheterna att vara tillgängliga som reserv. Kraftnät Åland Ab har ställt frågan om vad det kostar att hålla kvar Mariehamns Energi Ab:s två gasturbiner som reserv under serviceperioder då enbart en förbindelse är tillgänglig. Genom tillgång till den kapaciteten skulle det finnas reserv under serviceperioden. Ål link-projektet har en stor påverkan på nättjänstetarifferna och målsättningen är att dessa skall kunna hållas oförändrade fram till Det finns dock ett behov av en höjning av tarifferna men Ålands landskapsregering avser att genom kapitalinsats säkerställa likviditeten hos Kraftnät Åland Ab under dessa fyra år. Bolaget har en hög skuldsättningsnivå och bland lånen till Ål linkprojektet är räntan på det ena 30-miljonerslånet rörlig och har tills vidare inte skyddats. Skyddsbeslut övervägs kontinuerligt. Förutom investeringskostnad och därav av lånefinansieringen uppkomna låneräntor har driftkostnaderna av förbindelsen en stor betydelse för framtida överföringstariffer. I nuvarande läge planeras transitering inom ramen för abonnemanget i Senneby, fri kapacitet och behov. I övrigt startas förbindelsen upp vid behov. Det ser mörkt ut för en utbyggnad av den åländska vindkraften. Eventuellt kan delar av projekt Långstenarna byggas och anslutas till elstationen i Tellholm. I övrigt är lönsamheten, i och med de låga elpriserna, dålig för vindkraften och nermontering av befintliga verk har inletts. Utgående från detta torde det inte bli aktuellt med någon utökad andel förnybart i den åländska elmixen. Underhållet och driften av likströmsförbindelsen Ål link har medfört ändringar i organisationen. Transiteringen medför nya arbetsuppgifter som bland annat planeras att hanteras av driftcentraljouren, som blir mer bunden dagtid än idag. De installerade nollpunktsreaktorerna i Västanträsk och Eckerö tas även de i drift Det faktum att delar av stamnätet byggdes på 1970-talet medför behov av förnyelse av anläggningsdelar. Förnyelsen kommer att fortsätta ske under en längre period framåt. Dessa insatser kommer också att öka stamnätskostnaderna. Kraftnät Åland Ab har tilldelats utsläppstillstånd för den nya reservkraftanläggningen för åren De tidigare beviljade utsläppsrätterna har hittills överstigit de faktiska utsläppen och överskott finns på utsläppskontot. Ventiler i Ytterby omriktarstation 15

18 16 Ser man på resultatpåverkande faktorer på längre sikt har räntehöjningar en stor betydelse eftersom andelen främmande kapital är stor. Räntenivån har de senaste åren varit låg, vilket varit positivt för bolagets resultat. Ett av gasturbinlånen samt hälften av lånet hos NIB för Ål link-projektet är räntesäkrade för att sätta en takkostnad på dessa räntor. Räntorna ligger dock idag under denna nivå. Effektutvecklingen är också ett orosmoln eftersom denna dimensionerar en stor del av investeringsbehovet, men också förorsakar kostnader för abonne mang på nätsidan. Bolaget påverkas av den nordiska energipolitiken och elbrist på den nordiska elmarknaden ökar omkostnaderna. Haverier på anläggningar och då särskilt centrala anläggningsdelar kan leda till omfattande kostnader för reparationer, följdskador och ersättande elproduktion vid inmatningsbegränsningar. De ekonomiska återverkningarna på bolaget av dylika skador har begränsats med försäkringar. Det faktum att anläggningarna och övervakningssystemen blir allt mer komplicerade ställer allt högre krav på specialkompetensen. I en liten organisation är det risk att spridningen av specialkunskap blir begränsad och detta försöker vi motverka genom att sprida kunskapen på flera personer. År 2018 kommer det att ske VD-byte på grund av nuvarande VD:s pensionering. Styrelsens förslag till disposition av vinstmedel De utdelningsbara medlen är ,36 euro varav periodens resultat är 0,00 euro. Styrelsen föreslår för bolagsstämman att de utdelningsbara medlen kvarlämnas under fritt eget kapital och följaktligen ingen dividend utdelas. Transformator 2 i Godbystationen

19 Resultaträkning EUR EUR OMSÄTTNING , ,54 17 Övriga rörelseintäkter 1 293, ,01 Material och tjänster Material, förnödenheter och varor Inköp under räkenskapsperioden , ,40 Förändring av lager , ,94 Sa Material och tjänster , ,34 Personalkostnader Löner och arvoden , ,84 Lönebikostnader Pensionskostnader , ,10 Övriga lönebikostnader , ,43 Sa Personalkostnader , ,37 Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar enligt plan , ,22 Sa Avskrivningar och nedskrivningar , ,22 Övriga rörelsekostnader , ,76 RÖRELSEVINST , ,86 Finansiella intäkter och kostnader Övriga ränteintäkter och finansiella intäkter Från övriga 7 664, ,49 Räntekostnader och övriga finansiella kostnader Till övriga , ,19 Sa Finansiella intäkter och kostnader , ,70 VINST FÖRE BOKSLUTSDISPOSITIONER OCH SKATTER , ,16 Bokslutsdispositioner Förändring av avskrivningsdifferens , ,16 Sa Bokslutsdispositioner , ,16 RÄKENSKAPSPERIODENS VINST 0,00 0,00

20 Balansräkning 18 AKTIVA BESTÅENDE AKTIVA EUR EUR Immateriella tillgångar Immateriella rättigheter , ,25 Övriga utgifter med lång verkningstid 5 709, ,39 Sa Immateriella tillgångar , ,64 Materiella tillgångar Mark- och vattenområden Ägda fastigheter , ,37 Hyresrättigheter till fastigheter , ,75 Byggnader och konstruktioner Ägda byggnader och konstruktioner , ,20 Transmissionsnät , ,30 Reservkraftsanläggning , ,69 Inventarier och fordon , ,26 Övriga materiella tillgångar , ,68 Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar , ,35 Sa Materiella tillgångar , ,60 Placeringar Övriga aktier och andelar 1 919, ,83 Övriga fordringar , ,07 Sa Placeringar , ,90 SA BESTÅENDE AKTIVA , ,14 RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar Material och förnödenheter , ,18 Sa Omsättningstillgångar , ,18 Fordringar Kortfristiga fordringar Kundfordringar , ,04 Övriga fordringar , ,36 Resultatregleringar 3 387, ,36 Sa Kortfristiga fordringar , ,76 Sa Fordringar , ,76 Kassa och bank , ,80 SA RÖRLIGA AKTIVA , ,74 SA AKTIVA , ,88

21 PASSIVA EGET KAPITAL EUR EUR 19 Aktiekapital , ,21 Balanserad vinst från tidigare räkenskapsperioder , ,36 SA EGET KAPITAL , ,57 ACKUMULERADE BOKSLUTSDISPOSITIONER Avskrivningsdifferens , ,24 SA ACKUMULERADE BOKSLUTSDISPOSITIONER , ,24 FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt Skulder till kreditinstitut , ,06 Övriga skulder , ,99 Sa Långfristigt , ,05 Kortfristigt Skulder till kreditinstitut , ,60 Leverantörsskulder , ,09 Övriga skulder , ,09 Resultatregleringar , ,24 Sa Kortfristigt , ,02 SA FRÄMMANDE KAPITAL , ,07 SA PASSIVA , ,88

22 Finansieringsanalys 20 Affärsverksamhetens kassaflöde: Erhållna betalningar för försäljning , ,78 Erhållna betalningar för övriga rörelseintäkter 1 293, ,01 Betalda rörelsekostnader , ,46 Affärsverksamhetens kassaflöde före finansiella poster och skatter , ,33 Betalda räntor och betalningar för affärsverksamhetens övriga finansiella kostnader , ,62 Erhållna räntor från affärsverksamheten 7 614, ,50 Erhållna dividender från affärsverksamheten 50,40 30,00 Kassaflöde före extraordinära poster , ,21 Affärsverksamhetens kassaflöde (A) , ,21 EUR EUR Investeringarnas kassaflöde: Investeringar i materiella och immateriella tillgångar , ,26 Investeringar i övriga placeringar 8 409,40 0,00 Investeringarnas kassaflöde (B) , ,26 Finansieringens kassaflöde: Ökning av eget kapital mot betalning 0, ,67 Upptagna kortfristiga lån 0, ,15 Amortering av kortfristiga lån ,62 0,00 Upptagna långfristiga lån 0, ,00 Amortering av långfristiga lån , ,29 Finansieringens kassaflöde (C) , ,53 Förändring av likvida medel (A+B+C) , ,52 Likvida medel vid räkenskapsperiodens början , ,32 Likvida medel vid räkenskapsperiodens slut , , , ,52

23 Notuppgifter Bokslutet är uppgjort i enlighet med Statsrådets förordning om uppgifter som ska tas upp i små- och mikroföretags bokslut. Från huvudregeln avvikande värderingsprinciper och -metoder Anläggningstillgångarna har upptagits i balansräkningen enligt direkta anskaffningskostnader med avdrag för planenliga avskrivningar. De planenliga avskrivningarna har beräknats lineärt och de är baserade på anläggningstillgångarnas ekonomiska livslängd. 21 Avskrivningstiderna är: Immateriella rättigheter år Övriga utgifter med lång verkningstid... 5 år Hyresrätter år Byggnader och konstruktioner år Transmissionsnät stamnät och optofibernät år elstationer och utrustning år mät- och manöversystem... 5 år Maskiner och inventarier gasturbinanläggning år (80 % av anskaffningsvärdet avskrivs under 20 år och resterande del därefter på 10 år) blocktransformator år inventarier och fordon... 5 år Övriga materiella tillgångar...10 år Omsättning Nättjänster , ,89 Balanstjänster , ,67 Övriga tjänster , ,98 Totalt , ,54 Material och tjänster Material, förnödenheter och varor Inköp under räkenskapsperioden , ,40 Totalt , ,40 Personalkostnader Löner och arvoden , ,83 varav är aktiverade som materiella tillgångar , ,99 Pensionskostnader , ,88 varav är aktiverade som materiella tillgångar 9 868, ,78 Övriga lönebikostnader , ,26 varav är aktiverade som materiella tillgångar 1 886, ,83 Totalt , ,37

24 Notuppgifter 22 Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar enligt plan Immateriella rättigheter , ,34 Övriga utgifter med lång verkningstid 3 878, ,55 Nyttjanderätter 9 141, ,04 Byggnader och konstruktioner , ,82 Transmissionsnät , ,50 Reservkraftsanläggning , ,49 Inventarier och fordon , ,48 Övriga materiella tillgångar , ,00 Totalt , ,22 Revisorns arvode Hermans & Revisorernas Ab och Tage Silander Revisionsarvoden 5 950, ,00 Immateriella tillgångar Immateriella rättigheter 5 950, ,00 Övriga utgifter med lång verkningstid Totalt Anskaffningsutgift , , ,64 Landskapsbidrag ,00 0,00 0,00 Anskaffningsutgift , , ,64 Ackumulerade avskrivningar , , ,00 Avskrivningar under perioden , , ,74 Ackumulerade avskrivningar , , ,74 Bokföringsvärde , , ,90 Materiella tillgångar Jordområden och Nyttjanderätter Byggnader och konstruktioner Anskaffningsutgift , ,73 Ökningar , ,35 Anskaffningsutgift , ,08 Ackumulerade avskrivningar , ,53 Avskrivningar under perioden 9 141, ,52 Ackumulerade avskrivningar , ,05 Bokföringsvärde , ,03

25 Transmissionsnät Inventarier och fordon Reservkraftsanläggning Anskaffningsutgift , , ,88 Ökningar , ,79 0,00 Anskaffningsutgift , , ,88 Ackumulerade avskrivningar , , ,19 Avskrivningar under perioden , , ,49 Ackumulerade avskrivningar , , ,68 23 Bokföringsvärde , , ,20 Övriga materiella tillgångar Pågågende anskaffningar Totalt Anskaffningsutgift , , ,36 Ökningar , , ,60 Minskningar , , ,35 Anskaffningsutgift , , ,61 Ackumulerade avskrivningar ,20 0, ,76 Avskrivningar under perioden ,00 0, ,81 Ackumulerade avskrivningar ,20 0, ,57 Bokföringsvärde , , ,04 Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar Elstationsutbyggnad , ,81 Projekt för framtida vindkraftsutbyggnader 8 982, ,00 45 kv ledningsutbyggnad 0, ,58 Söderby elstation ,03 0,00 Norra Bergshöjden 8 311, ,96 Totalt , ,35 Eget kapital Aktiekapital , ,54 Ökning av aktiekapital 0, ,67 Aktiekapital , ,21 Balanserad vinst , ,36 Föregående periods resultat 0,00 0,00 Balanserad vinst , ,36 Räkenskapsperiodens resultat 0,00 0,00 Eget kapital totalt , ,57

26 Notuppgifter 24 Främmande kapital Långfristigt främmande kapital Skulder till kreditinstitut , ,06 Skuld till Ålands landskapsregering , ,27 Skuld till övriga , ,72 Totalt , ,05 Lån som förfaller senare än efter fem år Skulder till kreditinstitut , ,20 Övriga skulder , ,49 Totalt , ,69 Givna säkerheter För egen del, tullkredit 0, ,40 Totalt 0, ,40 Företagsinteckning, Åbonejdens Andelsbank , ,00 Totalt , ,00 Personal Genomsnittliga antalet anställda Antalet anställda i medeltal under räkenskapsperioden 15,10 15,00 Totalt 15,10 15,00 Bolagets aktier Bolaget har aktier. Varje aktie berättigar till en röst vid bolagsstämman.

27 Datering och underskrifter Bokslutets och verksamhetsberättelsens underskrifter 25 Mariehamn den 19 april 2017 Danne Sundman, ordförande Ida Hellgren, viceordförande Barbro Sundback Tanja Sabel Jim Bergbo Jan Kahlroth, verkställande direktör Revisorspåteckning Över utförd revision har idag avgivits berättelse. Mariehamn den 5 maj 2017 Erika Sjölund, GR Tage Silander, GR

28 Revisionsberättelse 26 Till bolagsstämman i Kraftnät Åland Ab Revision av bokslutet Uttalande Vi har utfört en revision av bokslutet för Kraftnät Åland Ab (fo-nummer ) för räkenskapsperioden Bokslutet omfattar balansräkning, resultaträkning, finansieringsanalys och noter till bokslutet. Enligt vår uppfattning ger bokslutet, som uppvisar ett 0 resultat, en rättvisande bild av bolagets ekonomiska ställning samt av resultatet av dess verksamhet i enlighet med i Finland ikraftvarande stadganden gällande upprättande av bokslut och det uppfyller de lagstadgade kraven. Grund för uttalandet Vi har utfört vår revision i enlighet med god revisionssed i Finland. Våra skyldigheter enligt god revisionssed beskrivs närmare i avsnittet Revisorns skyldigheter vid revision av bokslutet. Vi är oberoende i förhållande till bolaget enligt de etiska kraven i Finland som gäller den av oss utförda revisionen och vi har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för bokslutet Styrelsen och verkställande direktören ansvarar för upprättandet av bokslutet och för att bokslutet ger en rättvisande bild i enlighet med i Finland ikraftvarande stadganden gällande upprättande av bokslut samt uppfyller de lagstadgade kraven. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta ett bokslut som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid upprättandet av bokslutet ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av bolagets förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om man avser att likvidera bolaget, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta. Revisorns skyldigheter vid revision av bokslutet Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida bokslutet som helhet innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller fel och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i bokslutet. Som del av en revision enligt god revisionssed använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Dessutom: identifierar och bedömer vi riskerna för väsentliga felaktigheter i bokslutet, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel, utformar och utför granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och ändamålsenliga för att utgöra en grund för våra uttalanden. Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet som beror på fel, eftersom oegentligheter kan innefatta agerande i maskopi, förfalskning, avsiktliga utelämnanden, felaktig information eller åsidosättande av intern kontroll. skaffar vi oss en förståelse av den del av bolagets interna kontroll som har betydelse för vår revision för att utforma granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men inte för att uttala oss om effektiviteten i den interna kontrollen. utvärderar vi lämpligheten i de redovisningsprinciper som används och rimligheten i ledningens uppskattningar i redovisningen och tillhörande upplysningar.

29 drar vi en slutsats om lämpligheten i att styrelsen och verkställande direktören använder antagandet om fortsatt drift vid upprättandet av bokslutet. Vi drar också en slutsats, med grund i de inhämtade revisionsbevisen, om huruvida det finns någon väsentlig osäkerhetsfaktor som avser sådana händelser eller förhållanden som kan leda till betydande tvivel om bolagets förmåga att fortsätta verksamheten. Om vi drar slutsatsen att det finns en väsentlig osäkerhetsfaktor, måste vi i revisionsberättelsen fästa uppmärksamheten på upplysningarna i bokslutet om den väsentliga osäkerhetsfaktorn eller, om sådana upplysningar är otillräckliga, modifiera uttalandet om bokslutet. Våra slutsatser baseras på de revisionsbevis som inhämtas fram till datumet för revisionsberättelsen. Dock kan framtida händelser eller förhållanden göra att ett bolag inte längre kan fortsätta verksamheten. utvärderar vi den övergripande presentationen, strukturen och innehållet i bokslutet, däribland upplysningarna, och om bokslutet återger de underliggande transaktionerna och händelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild. Vi kommunicerar med dem som har ansvar för bolagets styrning avseende, bland annat, revisionens planerade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den, samt betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland betydande brister i den interna kontrollen som vi identifierat under revisionen. Övriga rapporteringsskyldigheter Övrig information Styrelsen och verkställande direktören ansvarar för den övriga informationen. Övrig information omfattar informationen i verksamhetsberättelsen. Vårt uttalande om bokslutet täcker inte övrig information. Vår skyldighet är att läsa informationen i verksamhetsberättelsen i samband med revisionen av bokslutet och i samband med detta göra en bedömning av om det finns väsentliga motstridigheter mellan informationen i verksamhetsberättelsen och bokslutet eller den uppfattning vi har inhämtat under revisionen eller om informationen i verksamhetsberättelsen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter. Det är ytterligare vår skyldighet att bedöma om verksamhetsberättelsen har upprättats enligt gällande bestämmelser. Enligt vår uppfattning är uppgifterna i verksamhetsberättelsen och bokslutet enhetliga och verksamhetsberättelsen har upprättats i enlighet med bestämmelserna om upprättande av verksamhetsberättelse. Om vi utgående från vårt arbete drar slutsatsen att det förekommer en väsentlig felaktighet i informationen i verksamhetsberättelsen bör vi rapportera detta. Vi har ingenting att rapportera gällande detta. 27 Mariehamn den 5 maj 2017 Erika Sjölund, GR Torggatan MARIEHAMN Tage Silander, GR Tallvägen MARIEHAMN