Innehåll. 12 Framtidsutsikter

Transkript

1 Årsredovisning 2015

2 Kraftnät Åland Ab:s stamledningsnät 110 kv-ledning 45 kv-ledning 70/110 kv-station 110/45 kv-station 110 kv-station 45/20 kv-station 45/10 kv-station Innehåll Energiproduktion och -import GWh Import från Sverige Lokalproducerat från fossila bränslen Från Finland Lokalproducerat förnybart Pärmbild: Sjökabeln ombord på Pleijel, fotograf Rikard Marek Fotograf s. 7: Theresa Axén, Ålandstidningen Grafisk formgivning: Strax Kommunikation Tryckt på Mariehamns Tryckeri VD:s översikt 4 14 Styrelsens verksamhetsberättelse 4 Elöverföring 8 Elmarknaden 8 Personal 8 Anläggningsverksamhet och investeringar 10 Ekonomi 12 Bolagets aktier 12 Väsentliga händelser efter räkenskapsperiodens utgång 12 Framtidsutsikter 14 Styrelsens förslag till disposition av vinstmedel 15 Resultaträkning Balansräkning 18 Finansieringsanalys 19 Bokslutsprinciper 20 Noter till resultaträkningen Noter till balansräkningen 23 Säkerheter och ansvarsförbindelser 23 Noter angående personalen och medlemmar av förvaltningsorgan Utsläppsrätter 26 Datering och underskrifter 27 Revisionsberättelse 28 Förvaltning 28 Personal

3 2 VD:s översikt 3 Bolagets artonde verksamhetsår är avslutat. Under året inträffade ett betydligt färre antal nätstörningar än året innan, totalt åtta stycken mot 17 stycken Två störningar på Sverigekabeln inträffade under året. Efterdyningarna från haveriet i samband med ödriften i slutet av 2014 klarades upp då Mariehamns Energi Ab efter tillläggsutredning omfattade skadeståndskraven från Kraftnät Åland Ab. Den totala åländska elförbrukningen minskade med 0,4 procent och den i stamnätet överförda volymen ökade med 1,4 procent i förhållande till Den i stamnätet överförda elen ökade på grund av att det under höstens test- och provdrift exporterades 5,6 GWh elenergi över stamnätet. Förbrukningen är mycket temperaturberoende och förbrukningsminskningen beror på att året som helhet var varmare än Nådendal omriktarstation Torsdagen den 28 december mellan klockan 17 och 18 inträffade årets högsta timeffekttopp, 55,0 MWh. Den hittills högsta uppmätta effekt toppen uppmättes efter årsskiftet och är 70,6 MWh om lastkapning med mobila dieselgeneratorer medräknas. Toppen är 2,7 MWh högre än den tidigare högsta noteringen från Under året har mycket kretsat kring projekt Ål link. I mars tecknades ett 10-miljonerslån via Andelsbanken. I april var faslinorna på 110 kv-ledningen utbytta. Kabelutläggningen startade den 13 april och den 13 juni var alla delsträckor lagda och indraget i Nådendal klart. Omriktarstationen i Ytterby spänningssätts första gången den 13 juli och Nådendal den 15 juli. Första spänningssättning av kabeln sker den 31 augusti och överföring av kraft den 2 september. Efter detta inleds testperioden, som pågår veckorna Måndagen den 21 september klockan görs det första black start-testet, som avlöper fint och dokumenteras på film av ABB. Efter att dessa tester genomförts startar den fyra veckor långa provdriftperioden som avslutas den 5 november. Formellt övertagande av förbindelsen sker torsdagen den 12 november, två och en halv vecka före tidplan. Efter övertagandet har kabelförbandet spolats ned på en sträcka av cirka 8 km för att undvika skador i samband med trålfiske samt tester av tilläggsfunktionen EWNC. En lyckad invigningstillställning hölls lördagen den 5 december. Förbindelsen har, med undantag för korta uppehåll, stått klar att ta över last sedan 5 januari 2016, då kompletterande dykarbeten avslutades. Diskussioner om transitering över förbindelsen, inom ramen för befintligt abonnemang i Senneby, har förts med Fingrid och svenska kraftnät med förhoppningen att komma igång så fort som möjligt. Det har dock uppkommit hinder på den svenska sidan som fördröjer uppstarten. Möjligheten att fullt utnyttja den tekniska kapaciteten begränsas fortfarande av tariffen i Senneby. För att nyttja den fulla kapaciteten hos förbindelsen krävs även nätförstärkningsåtgärder i Vattenfall Eldistribution AB:s nät. Tilläggskapacitet mellan Sverige och Finland är efterfrågad och det skulle vara väldigt angeläget att få igång transiteringen samt att nå en lösning av tariffrågan på den svenska sidan så att fri kapacitet i förbindelsen kunde utnyttjas för transitering. Utan transitering blir förbindelsen en ren reservförbindelse. En politisk överenskommelse måste uppnås då ingen av de inblandade nätägarna i Sverige har mandat att göra de nödvändiga förändringarna. Kraftnät Åland Ab har i enlighet med ellagstiftningen certifierats som stamnätsinnehavare. Bolagets verksamhet omfattas numera av de gemensamma nätföreskrifterna. Den planerade utbyggnaden av förnybar elproduktion på Åland genom vindkraftprojekten Stenarna och Långnabba I och II ser inte ut att bli av då det inte är möjlig att komma med i det finska stödsystemet års resultat blev bättre än budget. Omsättningsökningen i förhållande till budget var cirka 3 procent och rörelsevinsten euro över budget. Den främsta orsaken till omsättningsökningen var högre intäkter från balanstjänsterna härstammande till största del från inkomster vid transitering under test- och provdriften av Ål link. Vinsten före bokslutsdispositioner och skatter är dock betydligt högre än budgeterat överskott på euro. Kostnaderna för förlustelen, extern nättjänst, personal, övriga rörelsekostnader och räntekostnader var lägre än budgeterat. Vid årsskiftet var vi 15 anställda, varav en var deltidspensionär. Jag vill särkilt tacka personalen för era arbetsinsatser och ert engagemang och den yrkeskunskap ni uppvisar i det dagliga arbetet speciellt era insatser i Ål link-projektet. Därutöver vill jag rikta ett stort tack till styrelsen för året som gått samt till våra samarbetspartners och kunder. Mariehamn i april 2016 Jan Kahlroth, VD

4 Inmatad och uttagen elenergi från stamnätet (Kraftnät Åland Ab:s nät) Styrelsens verksamhetsberättelse MWh uttag MWh uttag 15/ Elöverföring Den totala elanskaffningen var 287,4 GWh mot 288,4 GWh år 2014, en minskning med 0,4 procent. De två senaste årens minskning av elanskaffningen är 1,8 procent. Den i stamnätet överförda volymen var 279,3 GWh mot 275,5 GWh 2014, en ökning med 1,4 procent. Ökningen härstammar från transitering över Finlandskabeln Ål link under provdriften och testerna på hösten. Inmatningen till stamnätet bestod till största delen av import. Införseln av elenergi från Sverige var 204,1 GWh (200,7 GWh 2014). Över Ål link importerades från riket 8,1 GWh. Via inmatningspunkten i Gustavs i riket infördes 13,5 GWh (17,6 GWh 2014). Inmatningen var lägre på grund av att elstationen i Gustavs var avställd för ombyggnad cirka tre månader. Inmatningen till stamnätet från lokal vindkraft var 51,1 GWh (45,5 GWh 2014) och från fossilbränslebaserad elproduktion 2,5 GWh (11,7 GWh 2014). Den totala vindkraftinmatningen, även innefattande inmatning på distributionsnätnivå, från 0,1% 2,5% de 20 åländska vindkraftverken var 64,6 GWh (57,5 GWh 2014). Vindkraftens totala andel av den totala elanskaffningen var 22,5 procent mot 19,9 procent år 2014 och därutöver producerade biokraftvärmeverket i Mariehamn 0,3 GWh el (1,0 GWh, 2014). Den procentuella andelen förnybart av den totala elanskaffningen utgjorde 22,6 procent, år 2014 var motsvarande del 20,2 procent. Ålands Elandelslags uttag från stamnätet var 158,2 GWh (159,6 GWh 2014), Mariehamns Elnät Ab:s 101,2 GWh (102,7 GWh 2014), Mariehamns Energi Ab:s egenförbrukning var 2,5 GWh (2,6 GWh 2014). Från stamnätet exporterades under tester och provdrift av Ål link 5,6 GWh. Differensen mellan den till stamnätet inmatade och uttagna elenergin utgörs av förluster i kablar, ledningar och transformatorer, mätfel samt egen förbrukning i stationer. Stamnätsförlusterna uppgick till 11,8 GWh (10,6 GWh 2014) eller 4,2 procent av den i stamnätet överförda elenergin. 0,9% 4,1% Resultat 2014 Resultat 2015 % av inmatn./ % av inmatn./ Ändring i % jämfört Summa elenergiinmatning , ,0 1,4 Vattenfall Eldistribution AB (från Sverige) , ,1 1,7 Caruna Oy (från riket) , ,8 23,1 Lokal produktion i stamnätet fossil , ,9 78,8 Lokal produktion till stamnätet vind , ,3 12,3 Fingrid Oy (från riket) ,9 Summa elenergiuttag och export , ,0 1,4 Mariehamns Elnät Ab , ,2 1,5 Ålands Elandelslag , ,7 0,9 Mariehamns Energi Ab , ,9 5,3 Egen förbrukning, nätförluster och mätfel , ,2 12,0 Export 26 0, ,0 Kraftbalans 2015, MWh inmatad och uttagen elenergi i stamnätet Mariehamns Energi Ab 1481 Lättoljediesel 4 Gasturbin 394 Tungoljediesel 1083 Gasturbin Kraftnät 996 Från Sverige Från riket Vindkraft Vind 22,5% Inmatad elenergi ,9% 4,7% 69,3% 59,7% 35,3% Nätförluster och mätfel Övriga 2463 Inmatad elenergi hela Åland 2015 Uttagen elenergi hela Åland 2015 Export 5593 Vattenfall Eldistribution AB (från Sverige) Caruna Oy (från riket) Lokal produktion fossilbränsle baserad Lokal produktion vindkraft Lokal produktion biopanna Fingrid Oy (från riket) Mariehamns Elnät Ab Ålands Elandelslag Mariehamns Energi Ab Egen förbrukning, nätförluster och mätfel Mariehamns Elnät Ab Ålands Elandelslag

5 MWh/h Förutom som ren reserv avses även likströmsförbindelsen nyttjas för transitering när det finns 6 7 tekniska Import från Sverige Från Finland Lokalproducerat förnybart Lokalproducerat från fossila bränslen Toppeffekt per vecka 2015 års högsta timeffekttopp var 55 MWh och inträffade mellan klockan 17 och 18 torsdagen den 28 december. Effekttoppen är lägre än den hittills högsta noterade effekttoppen från den 15 februari 2011, som är 67,9 MWh. Effekttoppen är mycket temperaturberoende och under kallperioder växer förbrukningen på landsbygden mest. Året som helhet var varmare än normalåret då graddagtalet, som är en beräkningsgrund för uppvärmningsbehovet, var cirka 19 procent lägre än för normalåret. I förhållande till 2014 var 2015 som helhet 7 procent varmare. Endast oktober var kallare än normalåret. Medeleffekter per vecka 2015 Den 30 juli blir hela Åland förutom östra skärgården strömlöst på grund av avbrott på inkommande ledning i Senneby. Avbrottet förorsakades av åska och varade 15 minuter. Hela Åland blir strömlöst den 2 september på grund av för hög reaktiv inmatning i Senneby. Avbrottet berörde hela Åland då Gustavs elstation var ur drift. Avbrottet varade 19 minuter. I samband med högeffekttest den 9 september blev hela Åland strömlöst 2 minuter. En produktionsenhet stoppar, vilket förorsakar överlast i Senneby. avbrottet på 110 kv-ledningen till Gustavs. De berörda elstationerna kopplades mot övriga Ålandsnätet och strömförsörjningen var återställd. Förebyggande underhåll för att öka driftsäkerheten utförs kontinuerligt innefattande röjning av ledningsgator med inhyrd entreprenör. I projektet som skall möjliggöra parallelldrift av transformatorbrytarna i Senneby och Tingsbacka återstår ännu transformator 1:s brytare i Senneby att färdigställa. Den kommer att göras klar efter drifttagningen av likströmsförbindelsen och därefter kan transformatorerna drivas parallellt. Kraftnät Åland Ab skall inom skälig tid efter upptäckt störning eller avbrott på förbindelseledningen från Sverige tillhandahålla tillräcklig reserveffektkapacitet för att täcka det åländska elbehovet närhelst störningen eller avbrottet sker. Utgångspunkten är att tillbudsstående kapacitet skall vara tillräcklig för att klara nätuppbyggnad och fortvarighetstillstånd. I och med övertagandet av likströmsförbindelsen till riket den 12 november 2015 och den resurs vi därmed erhållit finns inte längre det tidigare så aktuella reservkraftunderskottet. Under perioden fram till sista juni 2016 har Kraftnät Åland Ab dock tillgång till befintlig reservkraft hos Mariehamns Energi Ab. Denna dubbla säkerhet är bra då likströmsförbindelsen kommer att vara avställd för underhåll och vissa förläggningstekniska förbättringar på sjökabel våren Likströmsförbindelsen har en för Kraftnät Åland Ab utvecklad tilläggsfunktion som möjliggör avbrottsfri omkoppling av delningspunkten i skärgårdsnätet som är kopplat mot Gustavs. Ett serviceavtal för underhåll av omriktarstationerna och beredskap för Nådendal omriktarstation har tecknats med ABB service. Vår egen personal skall utföra en stor del av underhållet vid årsservicen tillsammans med ABB. Årsservicen av gasturbinen i Ringsböle arrangeras av PWPS utgående från ingånget treårsavtal. och ekonomiska förutsättningar samt nödvändiga avtal ingåtts. Möjligheterna att nyttja förbindelsens tekniska förutsättningar begränsas idag av tariffen i Senneby och de tekniska begränsningarna i matande elnät. Tariffrågan har diskuterats på högsta politiska nivå men ingen lösning på frågan har kunnat nås. När det gäller de tekniska begränsningarna i matande elnät har Vattenfall Eldistribution AB meddelat att nätförstärkningsåtgärder i deras nät är nödvändiga för att det skall vara möjligt att nyttja full effekt på Sverigekabeln. Det skulle vara väldigt viktigt att nå en lösning på den svenska sidan som skulle möjliggöra att fri kapacitet på förbindelsen marknadsmässigt skall kunna utnyttjas och utökas. Det avtal som ingåtts med Fingrid Oy är uppgjort utgående från att förbindelsen utnyttjas som reserv. Kraftnät Åland Ab har certifieras som stamnätsinnehavare av det åländska stamnätet. Ny elmarknadslagstiftning baserad på den finska elmarknadslagen har införts på Åland och rapporteringen till den nya myndigheten Ålands energimyndighet kommer att utvidgas, vilket kräver nya rutiner vid tariffsättning, projektplanering och förorsakar merarbete för alla nätbolag på Åland. Inom EU utarbetas nätföreskrifter, som även berör Kraftnät Åland Ab. Införandet av dessa Network Codes bedöms att medföra en betydande arbetsinsats hos de bolag de berör. Ålands Elandelslag levererade förlustelen i kombination med ensamrätt på införsel från riket. De senaste tio åren har den totala åländska elförbrukningen ökat i medeltal cirka 0,6 procent per år. Förbrukningsökningen tenderar att fortsätta och blir större under ett kallare år. Antalet nätstörningar i vårt nät har varit färre än året innan, totalt åtta stycken (17 stycken 2014). Två störningar på Sverigekabeln under året. Den 7 maj löser brytaren för matande ledning från Tingsbacka mot Godby för överström. Elstationerna Godby, Västanträsk och Finby blir strömlösa. Avbrottet förorsakades av att ett träd fälldes över linjen Godby Västanträsk. Avbrottet varade 6 minuter för Godby och Finby elstationer. Västanträsk elstation spänningssattes efter en timme och 53 minuter. Hela Åland förutom östra skärgården blir strömlöst i samband med avbrott på inkommande ledning i Senneby den 16 juli. Avbrottet orsakades av åska och varade i 7 minuter. Den 7 oktober löser jordfelsskydd ut i Ytternäs elstation för ledningen till Båtskär och elstationen på Båtskär blir strömlös samtidigt som jordfelsskyddet för Svinöledningen i Norrböle elstation löser ut och Knutsboda, Svinö, Sottunga, Kumlige och Brändö elstationer blir strömlösa. Dessa elstationer får igen spänning efter 16 minuter. För Båtskärs del dröjer det 64 minuter innan den igen har spänning. Felorsaken är okänd. I samband med tester av Ål link löser den 10 november underspänningsskyddet ut i Båtskär elstation och ledningen till Båtskär blir strömlös. 2 minuter senare löser överspänningsskyddet i Centrum elstation ut och stationen blir strömlös i tre minuter. För Båtskärs del varade avbrottet 11 minuter. Den 2 december blir det ett avbrott i matningen från Gustavs och hela östra skärgården blir strömlös i 19 minuter. En kranbil i Reso förorsakade Projektledare Ola Ekström ABB och Jan Kahlroth under invigningen av Ål link-förbindelsen den 5 december 2015.

6 /MWh Stamnätskostnader I ett nytt utomhuslager i Ringsböle investerades euro inklusive markarbeten och stängselflytt. I 45/10 kv-elstationerna investerades euro, där de två nya 45/10 kv-transformatorerna som ersatte befintliga i Godby var den största posten av stationer. Den totala investeringen inklusive ,2 0,4 1,5 4,9 4,7 6,7 6,2 6,1 6,5 1,9 1,1 1,4 0,5 0,5 0,4 1,3 0,4 1,5 1,2 3,4 0,5 0,5 3,8 3,9 3,5 3,4 3,1 2,6 6,2 6,2 3,4 3,8 2,2 2,1 3,8 3,4 3,5 6,6 2,1 2,2 5,3 5,4 7,6 8,2 1,2 0,4 3,9 2,4 2,6 6,1 6, Reservkraftskostnader Sverigekabeln Nätavgifter till Vattenfall Eldistribution Caruna Oy Förluster Kraftnät Åland Ab:s stamnätskostnader Finlandskabeln 1,9 0,3 2,6 8,5 1,4 0,5 2,3 7,1 7,1 2,3 0,6 2,7 4,3 3,5 2,2 2,0 2,0 2,0 5,4 7,7 2,0 0,5 6,2 7,4 9,9 1,6 1,8 0,6 0,6 4,5 4,6 5,6 5,5 11,9 12,5 1,6 0,6 3,8 2,0 6,7 1,3 1,9 0,4 3,8 2,1 6,0 I mät- och manöversystem ingående i transmissionsnätet investerades 396 euro. Inom mätinstrument och verktyg investerades euro. 110 kv-, 80 kv- och 45 kv-ledningar 2015 Kontorsutrustning inköptes för euro. Under året investerades, utan beaktande av erhållet investeringsstöd, euro i projektet Ål link, det vill säga likströmsförbindelsen till riket inklusive 110 kv-ledning och sambyggd 110/45 kv-ledning samt om- och tillbyggnader kostnader för ödrift uppgick den sista december till euro och då var alla betalningar till ABB AB gjorda. Under året utbetalades euro i investeringsstöd. 110 kv Kabel Friledning Senneby Sandviken 400 mm 2 Al 1,8 km Sandviken Tellholm 240 mm 2 Cu 58,6 km Tellholm Tingsbacka 454 mm 2 Al 15,7 km Tingsbacka Ingby 1000 mm 2 Al 1,1 km 454 mm 2 Al 3,8 km Ingby Ytterby 1000 mm 2 Al 1,1 km 454 mm 2 Al 2,6 km Ingby Norrböle 454 mm 2 Al 4,3 km Nådendal Fingrid 1000 mm 2 Al 0,3 km 62,9 km 26,4 km Avtalet är baserat på elbörsen Nord Pools elspotpriser. Under år 2015 uppgick denna mängd till MWh motsvarande 4,2 procent av den totala inmatade elenergin på stamnätet. År 2014 var förlustenergin MWh och den relativa förlusten 3,8 procent. Förlustenergin ökade främst på grund av tester och provdrift av Ål link. Elmarknaden För balanshanteringen används balanshanteringssystemet Generis för avräkning av balanskraft och rapportering av timserier till och från de åländska distributionsnätbolagen och balansansvariga aktörer samt för informationsutbyte med Svenska Kraftnät. Systemet uppdaterades under året. Kraftnät Åland innehar tillstånd för utsläpp av växthusgaser för perioden Vid årets slut fanns allmänna utsläppsrätter på utsläppsrättskontot. Utsläppen från gasturbinanläggningen i Ringsböle var 844 ton CO 2. I slutet av året slöt Kraftnät Åland Ab avtal med Enegia Oy om inköp på Elbasmarknaden i Finland i syfte att trygga tillgången på energi vid ett avbrott på Sverigekabeln. Kraftnät Åland Ab handlar energi på Elbasmarknaden för de åländska elhandlarna tills de har upphandlat sin el från sin leverantör i riket. Kraftnät Åland Ab har också registrerat sig som en klient på Nord Pool. Elpriset på den nordiska elbörsen Nord Pool var lägre 2015 än Årsmedelpriset för Sverige i snitt 3 var 22,00 euro/mwh, motsvarande för 2014 var 31,62 euro/mwh. På årsmedelnivå var spotpriset 20 procent lägre än året innan. Spotpriset i riket var 29,66 euro/mwh, vilket är 35 procent högre än snitt 3 i Sverige men 18 procent lägre än året innan. Förlustelen upphandlas med spotpris i riket som bas. Det lägre spotpriset påverkade kostnaderna vid inköp av el för att täcka stamnätsförlusterna samt kostnaderna för balanselen i en positiv riktning. Personal Antalet anställda var vid årets slut 15 stycken. För fortbildning, kurser och mässor inom aktuella specialområden har personalen använt totalt 51 dagar. Personalen fortbildades enligt föreliggande behov och till en stor del för att få kunskap om likströmsförbindelsen. Anläggningsverksamhet och investeringar I det slutförda linjebyggnadsarbetet tillhörande 45 kv-ledningen Storby Västanträsk investerades euro. Ledningen tas i bruk kv Ytterby Nådendal 630 mm 2 Al 161,8 km 161,8 km 45 kv Tingsbacka Mariehamn 240 mm 2 Al 1,6 km 236 mm 2 Al 9,2 km Tingsbacka Godby 346 mm 2 Al 4,5 km Tingsbacka Norrböle 236/329 mm 2 Al 9,6 km Tingsbacka Hellesby 236 mm 2 Al 9,9 km Hellesby Storby 240 mm 2 Al 0,5 km 236 mm 2 Al 12,0 km Storby Västanträsk 240 mm 2 Al 12,2 km 236 mm 2 Al 13,0 km Godby Västanträsk 99 mm 2 Al 12,3 km Godby Finby 85/14 mm 2 AlFe 13,2 km Norrböle Svinö 240 mm 2 Al 1,6 km 236 mm 2 Al 20,0 km Finby Svinö 150 mm 2 Al 4,8 km 152/25 mm 2 AlFe 12,3 km Svinö Sottunga 95 mm 2 Al 9,8 km 99 mm 2 AlFe 17,4 km Sottunga Kumlinge 95 mm 2 Al 13,8 km 152/25 mm 2 AlFe 4,7 km Kumlinge Brändö 150 mm 2 Al 14,4 km 152/25 mm 2 AlFe 13,2 km Brändö Gustavs 150 mm 2 Al 16,6 km 152/25 mm 2 AlFe 10,2 km Mariehamn Ytternäs delsträcka 1 95 mm 2 Al 1,9 km Mariehamn Ytternäs delsträcka mm 2 Al 2,2 km Ytternäs Lilla Båtskär 240 mm 2 Al 15,8 km Mariehamn Norrböle 240 mm 2 Al 1,6 km 152/25 mm 2 AlFe 2,6 km 96,8 km 164,1 km

7 Transformatorstationer Effekt Transformatorer Spänning kv Brytare 110 kv och 45 kv Utgående 10 kv-ledning Ytterby 117 MVA ,5 %/ st 110 kv 2015 inköps-/produktionskostnaderna för effektkraft, resterande främmande tjänster var euro. 10 Nådendal 117 MVA ,5 %/ st 110 kv Ekonomi Ålands landskapsregering tecknade den 24 februari 2015 vid nyemission av aktier nya aktier till ett värde av euro års resultat blev bättre än budget trots extra kostnader i samband med tester och provdrift av Ål link var kostnaderna lägre för extern nättjänst, balanskraft, bränsleinköp, personal och räntekostnader. Intäkterna från nättjänsterna ökade med 7,8 procent från euro år 2014 till euro. Ålands Elandelslag debiterades euro, motsvarande 33,69 euro/mwh (30,98 euro/mwh Senneby 63 MVA 110 ± 9 1,67 %/ 77 3 st 110 kv MVA 110 ± 9 1,67 %/ Tellholm 5 st 110 kv 2014 Tingsbacka 63 MVA 110 ± 9 1,67 %/ 45 6 st 110 kv MVA 110 ± 9 1,67 %/ 45 8 st 45 kv 2009 Hellesby 6,3 MVA 47 ± 9 1,67 %/ 10,5 1 st 45 kv 4 st 2000 Mariehamn 16 MVA 47 ± 6 1,67 %/ 10,5 6 st 45 kv 6 st 1969 Mariehamn 16 MVA 47 ± 6 1,67 %/ 10, Holken 4 st 2004 Centrum 8 st 2012 Norrböle 10 MVA 47 ± 6 1,67 %/ 10,5 4 st 45 kv 7 st 1978 Norrböle 10 MVA 47 ± 6 1,67 %/ 10, Ytternäs 10 MVA 47 ± 6 1,67 %/ 10,5 2 st 45 kv 5 st 1983 Svinö 5 MVA 45 ± 6 1,67 %/ 10,5 4 st 45 kv 3 st 2011 Sottunga 3 MVA 45 ± 6 1,67 %/ 10,5 2 st 45 kv 4 st 2012 Kumlinge 3 MVA 45 ± 6 1,67 %/ 10,5 2 st 45 kv 3 st 1987 Godby 6,3 MVA 47 ± 6 1,67 %/ 10,5 4 st 45 kv 7 st 1998 Godby 6,3 MVA 47 ± 6 1,67 %/ 10, Västanträsk 5 MVA 47 ± 6 1,67 %/ 10,5 1 st 45 kv 4 st 2011 Finby 6,3 MVA 47 ± 6 1,67 %/ 10,5 2 st 45 kv 3 st 1983 Brändö 3 MVA 47 ± 6 1,67 %/ 10,5 1 st 45 kv 2 st 1991 Knutsboda 2,5 MVA 47,5 ± 1 3,0 %/ 0,66 1 st 45 kv 1997 Storby 6,3 MVA 47 ± 9 1,67 %/ 10,5 1 st 45 kv 3 st 2004 Idrifttagningsår Transformatorer Brytare Inkommande Idrifttagningsår Effekt Spänning kv 20 kv 20 kv-ledning Lilla Båtskär 16 MVA 20/47,5 ± 9 1,67% 1 st 3 st ) för sina uttag. För Mariehamns Elnät Ab:s del debiterades euro, vilket motsvarar 29,10 euro/mwh (26,61 euro/mwh 2014). Skillnaden i euro/mwh mellan Ålands Elandelslag och Mariehamns Elnät Ab kommer främst av att Mariehamns Elnät Ab tar ut mer energi i förhållande till abonnerad effekt än Ålands Elandelslag. Dessutom är uttagspunkterna fler i förhållande till förbrukningen för Ålands Elandelslag. Ersättning utgår vid inmatning av lokalt producerad el till vårt nät. Ersättningen för denna inmatning var för vindkraftverken anslutna till vårt nät något lägre än avgifterna, som tas ut för övriga nättjänster. Vindkraftproducenterna debiterades euro för nättjänsterna. Intäkterna från balanstjänster och såld effektkraft utgjorde euro och är en minskning i förhållande till Minskningen beror på att såld effektkraft i samband med avbrott på förbindelsen till Sverige var mindre. Intäkterna från effektkraften utgjorde euro. Mot intäkterna ställs balanstjänster, avbrottsförsäkringskostnader och systemkostnader innefattande ADB-kostnader samt personalkostnader för hanteringen Intäkterna från övriga tjänster är totalt euro och utgörs främst av ersättning från uthyrning av optofiber. Omsättningen var euro, vilket är 3,5 procent högre än år Övriga rörelseintäkter utgjorde euro. Inköp av material och tjänster utgjorde totalt euro och minskade med 13,6 procent i jämförelse med år Kostnaderna för stamnätsförlusterna var euro. Detta motsvarar ett medelpris på 45,8 euro/mwh mot 42,0 euro/mwh år De fasta reservkraftkostnaderna utgjorde euro. Beställd effektkraft i samband med ödrift och tester kostade euro. Till ägarna av angränsande ledningsnät i Sverige och i riket betalades totalt euro i nätavgifter mot euro året innan. I totalkostnaden för material och tjänster ingår även inköpen av balanstjänster, uppgående till euro. Under året inköptes bränsle till reservkraftanläggningen i Ringsböle till en kostnad av euro. Vid ödrift och tester i projekt Ål link förbrukades bränsle och bränslevarulagerförändringens värde var euro. Personalkostnaderna var 1,8 procent lägre än 2014 och utgjorde euro. Avskrivningarna enligt plan utgjorde euro. Övriga rörelsekostnader, totalt euro, har ökat med 8,7 procent jämfört med Övriga personalkostnader utgjorde euro, kostnader för resor euro och kostnader för varor och förnödenheter var euro, varav drift- och underhållsmaterial, verktyg och arbetsredskap samt elkostnaden för vår reservkraftanläggning i Ringsböle utgjorde de största posterna. Kostnaderna för främmande tjänster var euro och dessa var 12 procent högre än De största posterna utgör reparationer och underhåll, totalt euro, samt hyror euro. Bland reparationer och underhåll är gasturbinunderhållet, grundservicen av Godby transformator och omkostnaderna för ändrad drift vid transformatorhaveriet i Finby de största utgiftsposterna. Från Mariehamns Energi Ab köptes löneräkning för euro. Från Ålands Företagsbyrå Ab har administrativa tjänster köpts för euro. För specialisttjänster har erlagts euro, bland annat för brytar- och lindningskopplarservice, juristkostnader och specialist utred ning i samband med uppgörelsen om tilläggskostnaderna vid ödriften ADB-kostnaderna var euro. I dessa ingår leverantörens arbetskostnader vid fjärrkontrolluppgraderingen totalt euro. Kostnaderna för I övriga rörelsekostnader ingår dessutom administrativa utgifter för euro, representation och marknadsföring euro, försäkringspremier euro samt övriga kostnader euro. Rörelseresultatet visar en vinst på euro mot euro året innan. Finansiella intäkter om euro från placerade medel. Räntekostnaderna ökade från euro till euro år Övriga finansiella kostnader var euro. Vinsten före bokslutsdispositioner och skatter är euro mot en vinst på euro år Emedan bolaget inte avser att redovisa en vinst ökas den ackumulerade avskrivningsdifferensen med euro. Den ackumulerade avskrivningsdifferensen ökar från euro per den till att vid detta bokslut utgöra euro. Bolagets långsiktiga målsättning har varit att avskrivningsdifferensen inte skall utgöra mer än 15 procent av de materiella tillgångarna i balansräkningen. Ökningen 2015 innebär att avskrivningsdifferensen utgör 9,1 procent av de materiella tillgångarna Resultatregleringen görs på detta sätt med anledning av ett bättre resultat än budget och för att minska lånebehovet samt för att undvika stora årsvisa förändringar av tarifferna. Ingen vinst uppvisas efter skatt för räkenskapsperioden. Omriktarstationen i Ytterby

8 12 Bolaget har haft god likviditet under året och har vid årets slut rörliga aktiva tillgångar om euro. Långfristigt främmande kapital är euro och kortfristigt euro vid årets slut. Balansomslutningen har ökat från euro till euro. Lagervärdet på bränslet i bränslecisternerna i Rings böle är euro. Bolaget visar en soliditet om 15,9 procent mot 17,2 procent året innan. Bolagets aktier Ilandtagning av den första kabeln i Ytterby Bolaget har aktier. Aktiekapitalet är euro. Vid nyemission av aktier tecknade ägaren Ålands landskapsregering nya aktier. Varje aktie berättigar till en röst på bolagsstämman. Alla aktier har samma rätt till dividend och till bolagets medel. Väsentliga händelser efter räkenskapsperiodens utgång Kraftnät Åland Ab har efter räkenskapsperiodens utgång erhållit de två sista stödraterna i projekt Ål link. På basen av delredovisning 9 utbetalade landskapsregeringen euro enligt beslut daterat 21 december På basen av delredovisning 10 utbetalade landskapsregeringen euro enligt beslut daterat 10 februari Dessa stödrater har beaktats i årets bokslut och minskar värdet av de materiella tillgångarna i årets balansräkning. Totalt har 50 miljoner euro erhållits i stöd för projektet. Inga övriga väsentliga förändringar har skett i bolagets ekonomiska ställning efter räkenskapsperiodens utgång och testet av betalningsförmågan i ABL 13:2 påverkar inte heller de utdelningsbara medlen. Framtidsutsikter Kraftnät Åland Ab har godkänts som systemansvarig för stamnätet och kommer att registreras som TSO (Transmission System Operator) i den europeiska unionen. Alla TSO:er i Europa påverkas av de nya europeiska nätföreskrifterna, de så kallade Network Codes, varav en på marknadssidan redan trätt i kraft (Riktlinjen för kapacitetstilldelning och hantering av överbelastning) och tre nätföreskrifter för anslutning ligger hos parlamentet. I nätföreskriften på marknadssidan ställs krav på ett stort informationsflöde till övervakande myndighet. Bedömningen idag är att Kraftnät Åland Ab inte påverkas av denna föreskrift, hur och i vilken omfattning Kraftnät Åland Ab påverkas av de övriga föreskrifterna är i detta skede oklart. Det är dock nödvändigt att från åländskt håll följa med utvecklingen och att i samarbete med berörda myndigheter försöka hitta en bra lösning för Åland och Kraftnät Åland Ab. Det finns också en allmän uttalad strävan på EU-nivå att utöka inmatning av småskalig förnybar elproduktion i elnäten, vilket innebär en utmaning för nätägarna och i förlängningen även påverkar Kraftnät Åland Ab. De finska, norska och svenska stamnätsbolagen (TSO), Fingrid Oyj, Statnett och Svenska Kraftnät, har beslutat att implementera en harmoniserad nordisk balansavräkning (NBS). Det gemensamma bolaget esett ansvarar för balansavräkningen och systemet tas i bruk under Införande av ett gemensamt balansavräkningssysten är en förutsättning för att öppna den nordiska elmarknaden för slutkunder. Tidtabellen för den gemensamma nordiska slutkundsmarknaden har reviderats och bedömningen är att det dröjer ytterligare något år innan den införs. Kraftnät Åland Ab har som systemansvarig en viktig roll för att tillsammans med övriga inblandade medverka till att en bra elmarknadslösning åstadkoms för Åland. Överföringsledningen till Sverige kan i och med transformatordubbleringen nyttjas för 80 MW. Detta säkrar ordinarie kapacitet i cirka tio år framåt med prognostiserad utveckling. En begränsning finns idag då den andra utbytta brytaren i Senneby ännu inte är i drift. Den tas i drift Vattenfall Eldistribution AB har på Kraftnät Åland Ab:s förfrågan om maximal tillgänglig effekt i vår uttagspunkt meddelat att en förstärkning av deras nät är nödvändig för att det skall vara möjligt att ta ut full effekt på förbindelsen. En förstärkning skall initieras av en beställning och förstärkningen är en nödvändig åtgärd för att transitering i full skala skall vara möjlig. I detta skede begränsas transiteringsmöjligheterna också av tariffen i Senneby och ansträngningarna att nå en lösning på tariffrågan har intensifieras och ett positivt resultat är nödvändigt för att reducera driftkostnaderna för Finlandskabel samt skapa nya intäktsmöjligheter. Kraftnät Åland Ab har initerat en höjning av abonnemanget i Senneby till 58 MW för Vattenfall Eldistribution AB undersöker vilka konsekvenserna för deras del blir av en abonnemangshöjning. Kraftnät Åland Ab planerar tillsammans med Fingrid Oyj och Svenska Kraftnät att inom ramen för nu gällande förutsättningar transitera el över förbindelsen under en testperiod och utgående från resultatet besluta hur man går vidare. Ju lägre förbrukning vi har på Åland, desto mer fri kapacitet finns att erbjuda. I detta fall spelar den lokala vindkraftproduktionen en stor roll. En reduktion på den fronten minskar transiteringsmöjligheterna och en ökning av lokal produktion ökar möjligheterna. Det blir en ny utmaning att prognostisera den fria kapaciteten och bjuda ut den på marknaden. Projektet Ål link är genomfört så när som på vissa justeringar av sjökabeln för att reducera antalet längre frispann. Detta skall göras av dykare i början av april. Vidare kvarstår uppgörelsen med fiskarna i den åboländska skärgården för utebliven fångst då sjökabeln och sjökabelarbeten hindrade dem att bottentråla på vissa sträckor i november och december. En uppgörelse skall enligt tidplan vara i hamn inom mars. Den ekonomiska ramen för projektet har i stort sett hållit, en överskridning av budgeten med under en procent kan noteras, men finansieringen har varit tillräcklig för likviditeten. I projektkostnaden har inte rymts en reservtransformator och finansieringen behöver lösas innan beslut om beställning eventuellt kan tas. Transformatorns leveranstid är 19 månader och bland kritiska anläggningsdelar, som det idag inte finns ersättande reservdelar för, har transformatorn den längsta leveranstiden. Utgående från tidigare uppgifter från leverantören skulle matning från Finland via Ål link inte ha konsekvenser för selektiviteten och vid bortkoppling av fel i befintligt nät, detta har dock i ett sent skede genom simulering av olika driftfall konstaterats att inte stämma. Simuleringen har gjorts i Vasa på uppdrag av Kraftnät Åland Ab med ABB AB:s modell för den färdiga likströmsförbindelsen i kombination med Kraftnät Åland Ab:s nätmodell. Den preliminära slutsatsen är att det krävs komplet- Projektledaren Sven-Anders Eriksson och konsult Rikard Marek tering av reläskydd för att uppnå selektivitet och bortkoppling vid fel om det inte är möjligt att höja strömutmatningen vid fel. Detta innebär inskränkningar i nyttjandet av förbindelsen tills åtgärder för felbortkoppling genomförts. Åtgärder för att i första hand klara felbortkopplingen kommer att göras i skyndsam ordning. Åtgärder för att klara selektiviteten planeras och implementeras så snart det finns möjlighet. I detta skede finns ingen kostnadsuppskattning av åtgärderna. Mariehamns Energi Ab:s produktionsenheter för reservkraftproduktion kommer att nyttjas för reservkraftändamål fram till juni 2016 baserat på det avtal som undertecknades under Anläggningarna blir troligen kvar ännu en tid efter detta och nyttjas på särskilt överenskomna villkor om behov skulle uppstå. Finlandskabelprojektet har en stor påverkan på avgifterna för nättjänsterna och målsättningen är att de kommande tarifferna utformas utifrån en jämn tariffnivå utan stora årsvisa variationer. Räntan på det ena 30-miljonerslånet är bundet till fast ränta för att uppnå förutsägbarhet. Räntan på det andra 30-miljonerslånet är rörlig och har tillsvidare inte skyddats. Skyddsbeslut övervägs under Förutom investeringskostnad och därav av lånefinansieringen uppkomna låneräntor har drift- 13

9 14 kostnaderna av förbindelsen en stor betydelse för framtida överföringstariffer. I nuvarande läge planeras transitering inom ramen för abonnemanget i Senneby, fri kapacitet och behov. I övrigt startas förbindelsen upp vid behov. Det ser mörkt ut för en utbyggnad av den åländska vindkraften. Eventuellt kan ett par, tre verk byggas och anslutas till elstationen i Tellholm. I övrigt är lönsamheten, i och med de låga elpriserna, dålig för vindkraften och det finns hot om nedmontering av befintliga verk. Utgående från detta torde det inte bli aktuellt med någon mycket större andel förnybart i den åländska elmixen. Underhållet och driften av likströmsförbindelsen Ål link har även medfört ändringar i organisationen och en skild grupp har bildats inom företaget med särskilt ansvar för förbindelsen. Transiteringen medför nya arbetsuppgifter som bland annat planeras att hanteras av driftcentraljouren, som blir mer bunden dagtid än idag. Ringledningen mellan Storby elstation och Västanträsk kommer att tas i drift De installerade nollpunktsreaktorerna Västanträsk och Eckerö tas även de i drift Det faktum att stora delar av stamnätet byggdes på 1970-talet medför behov av förnyelse av anläggningsdelar. Förnyelsen kommer att ske under en längre period framåt. Dessa insatser kommer också att öka stamnätskostnaderna. Resultaträkning Not EUR EUR OMSÄTTNING , ,73 Övriga rörelseintäkter 1 706, ,20 Material och tjänster Material, förnödenheter och varor Inköp under räkenskapsperioden , ,51 Förändring av lager , ,74 Sa Material och tjänster , ,77 15 Kraftnät Åland Ab har tilldelats utsläppstillstånd för den nya reservkraftanläggningen för åren De tidigare beviljade utsläppsrätterna har hittills överstigit de faktiska utsläppen och överskott finns på utsläppskontot. Personalkostnader 3 Löner och arvoden , ,71 Lönebikostnader Pensionskostnader , ,52 Övriga lönebikostnader , ,97 Sa Personalkostnader , ,20 Ser man på resultatpåverkande faktorer på längre sikt har räntehöjningar en stor betydelse eftersom andelen främmande kapital är stor. Räntenivån har de senaste åren varit låg, vilket varit positivt för bolagets resultat. Två av gasturbinlånen samt hälften av lånet hos NIB för Ål link-projektet är räntesäkrade för att sätta en takkostnad på dessa räntor. Räntorna ligger dock idag under denna nivå. Avskrivningar och nedskrivningar 4 Avskrivningar enligt plan , ,74 Sa Avskrivningar och nedskrivningar , ,74 Övriga rörelsekostnader , ,63 Effektutvecklingen är också ett orosmoln eftersom denna dimensionerar en stor del av investeringsbehovet, men också förorsakar kostnader för abonnemang på nätsidan. Bolaget påverkas av den nordiska energipolitiken och elbrist på den nordiska elmarknaden ökar omkostnaderna. Haverier på anläggningar, och då särskilt centrala anläggningsdelar, kan leda till omfattande kostnader för reparationer, följdskador och ersättande elproduktion vid inmatningsbegränsningar. De ekonomiska återverkningarna på bolaget av dylika skador har begränsats med försäkringar. Det faktum att anläggningarna och övervakningssystemen blir allt mer komplicerade ställer allt högre krav på specialkompetensen. I en liten organisation är det risk att spridningen av specialkunskap blir begränsad och detta försöker vi motverka genom att sprida kunskapen på flera personer. Styrelsens förslag till disposition av vinstmedel RÖRELSEVINST , ,59 Finansiella intäkter och kostnader Övriga ränteintäkter och finansiella intäkter Från övriga , ,01 Räntekostnader och övriga finansiella kostnader Till övriga , ,03 Sa Finansiella intäkter och kostnader , ,02 VINST FÖRE EXTRAORDINÄRA POSTER , ,57 VINST FÖRE BOKSLUTSDISPOSITIONER OCH SKATTER , ,57 Bokslutsdispositioner Förändring av avskrivningsdifferens , ,57 Sa Bokslutsdispositioner , ,57 RÄKENSKAPSPERIODENS VINST 0,00 0,00 De utdelningsbara medlen är ,36 euro varav periodens resultat är 0,00 euro. Styrelsen föreslår för bolagsstämman att de utdelningsbara medlen kvarlämnas under fritt eget kapital och följaktligen ingen dividend utdelas. Lindragning 110 kv

10 Balansräkning 16 AKTIVA Not EUR EUR PASSIVA Not EUR EUR 17 BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar 6 Immateriella rättigheter , ,59 Övriga utgifter med lång verkningstid 9 588, ,94 Sa Immateriella tillgångar , ,53 Materiella tillgångar 7 Mark- och vattenområden Ägda fastigheter , ,48 Hyresrättigheter till fastigheter , ,03 Byggnader och konstruktioner Ägda byggnader och konstruktioner , ,18 Transmissionsnät , ,70 Reservkraftsanläggning , ,18 Inventarier och fordon , ,68 Övriga materiella tillgångar , ,50 Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar , ,61 Sa Materiella tillgångar , ,36 Placeringar Övriga aktier och andelar 1 919, ,83 Övriga fordringar , ,07 Sa Placeringar , ,90 SA BESTÅENDE AKTIVA , ,79 RÖRLIGA AKTIVA EGET KAPITAL 9 Aktiekapital , ,54 Balanserad vinst från tidigare räkenskapsperioder , ,36 Räkenskapsperiodens vinst/förlust 0,00 0,00 SA EGET KAPITAL , ,90 ACKUMULERADE BOKSLUTSDISPOSITIONER Avskrivningsdifferens , ,08 SA ACKUMULERADE BOKSLUTSDISPOSITIONER , ,08 FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt 10 Skulder till kreditinstitut , ,34 Övriga skulder , ,25 Sa Långfristigt , ,59 Kortfristigt Skulder till kreditinstitut , ,20 Leverantörsskulder , ,20 Övriga skulder , ,75 Resultatregleringar , ,76 Sa Kortfristigt , ,91 SA FRÄMMANDE KAPITAL , ,50 SA PASSIVA , ,48 Omsättningstillgångar Material och förnödenheter , ,12 Sa Omsättningstillgångar , ,12 Fordringar Kortfristiga Kundfordringar , ,28 Övriga fordringar , ,55 Resultatregleringar 3 591, ,42 Sa Kortfristiga , ,25 Sa Fordringar , ,25 Kassa och bank , ,32 SA RÖRLIGA AKTIVA , ,69 SA AKTIVA , ,48

11 Finansieringsanalys Bokslutsprinciper 18 Affärsverksamhetens kassaflöde: EUR EUR Värderingsprinciper och värderingsmetoder Värdering av anläggningstillgångar 19 Erhållna betalningar för försäljning , ,27 Erhållna betalningar för övriga rörelseintäkter 1 706, ,00 Betalda rörelsekostnader , ,20 Affärsverksamhetens kassaflöde före finansiella poster och skatter , ,07 Anläggningstillgångarna har upptagits i balansräkningen enligt direkta anskaffningskostnader med avdrag för planenliga avskrivningar. De planenliga avskrivningarna har beräknats lineärt och de är baserade på anläggningstillgångarnas ekonomiska livslängd. Som praxis tillämpas hälften av normal avskrivning första året då tillgången tas i bruk. Dock har investeringen i Finlandskabeln avskrivits med 1/12 gällande ibruktagningsåret Betalda räntor och betalningar för affärsverksamhetens övriga finansiella kostnader , ,22 Erhållna räntor från affärsverksamheten , ,42 Erhållna dividender från affärsverksamheten 30,00 365,00 Kassaflöde före extraordinära poster , ,27 Affärsverksamhetens kassaflöde (A) , ,27 Investeringarnas kassaflöde: Investeringar i materiella och immateriella tillgångar , ,33 Investeringarnas kassaflöde (B) , ,33 Finansieringens kassaflöde: Avskrivningstiderna är: Immateriella rättigheter... 5 år Övriga utgifter med lång verkningstid... 5 år Byggnader och konstruktioner år Transmissionsnät stamnät och optofibernät år elstationer och utrustning år mät- och manöversystem... 5 år Maskiner och inventarier gasturbinanläggning år (80% av anskaffningsvärdet avskrivs under 20 år och resterande del därefter på 10 år) blocktransformator år inventarier och fordon... 5 år Övriga materiella tillgångar...10 år Ökning av eget kapital mot betalning , ,01 Upptagna kortfristiga lån ,15 0,00 Värdering av omsättningstillgångar Upptagna långfristiga lån , ,00 Amortering av långfristiga lån , ,20 Finansieringens kassaflöde (C) , ,81 Omsättningstillgångarna har upptagits enligt fifo-principen. Omsättningstillgångarna har värderats enligt anskaffningsutgiften eller till ett lägre pris som motsvarat det sannolika återanskaffningspriset. Som anskaffningsutgift har upptagits de direkta kostnaderna. Förändring av likvida medel (A+B+C) , ,87 Värdering av finansieringstillgångar Likvida medel vid räkenskapsperiodens början , ,45 De värdepapper som ingår i finansieringstillgångarna har värderats till anskaffningsvärdet eller till ett lägre belopp som motsvarar marknadsvärdet. Likvida medel vid räkenskapsperiodens slut , , , ,87 Poster i utländsk valuta Fordringar och skulder i utländsk valuta har omräknats till euro enligt den kurs som Europeiska centralbanken noterade på bokslutsdagen.

12 Noter till resultaträkningen Noter till balansräkningen Omsättning Nättjänster , ,35 Balanstjänster , ,92 Övriga tjänster , ,46 Totalt , ,73 6. Immateriella tillgångar Immateriella rättigheter Övriga utgifter med lång verkningstid Totalt Anskaffningsutgift , , ,64 Landskapsbidrag , , ,00 Anskaffningsutgift , , , Material och tjänster Ackumulerade avskrivningar , , ,11 Avskrivningar under perioden , , ,89 Ackumulerade avskrivningar , , ,00 Material, förnödenheter och varor Inköp under räkenskapsperioden , ,68 Bokföringsvärde , , ,64 Erhållna understöd av myndighet 0, ,17 Totalt , ,51 7. Materiella tillgångar 3. Personalkostnader Löner och arvoden , ,48 varav är aktiverade som materiella tillgångar , ,77 Pensionskostnader , ,21 Jordområden och Nyttjanderätter Byggnader och konstruktioner Anskaffningsutgift , ,89 Ökningar , ,99 Landskapsbidrag , ,15 Anskaffningsutgift , ,73 varav är aktiverade som materiella tillgångar , ,69 Övriga lönebikostnader , ,55 varav är aktiverade som materiella tillgångar 7 579, ,58 Totalt , ,20 Ackumulerade avskrivningar , ,71 Avskrivningar under perioden 8 657, ,82 Ackumulerade avskrivningar , ,53 Bokföringsvärde , ,20 4. Avskrivningar och nedskrivningar Transmissionsnät Inventarier och fordon Reservkraftsanläggning 4.1. Avskrivningar enligt plan Anskaffningsutgift , , ,88 Immateriella rättigheter , ,47 Ökningar , ,06 0,00 Övriga utgifter med lång verkningstid 3 334, ,47 Landskapsbidrag ,35 0,00 0,00 Nyttjanderätter 8 657, ,46 Anskaffningsutgift , , ,88 Byggnader och konstruktioner , ,12 Transmissionsnät , ,90 Reservkraftsanläggning , ,49 Inventarier och fordon , ,83 Ackumulerade avskrivningar , , ,70 Avskrivningar under perioden , , ,49 Ackumulerade avskrivningar , , ,19 Övriga materiella tillgångar , ,00 Totalt , ,74 Bokföringsvärde , , ,69 5. Revisorns arvode Hermans & Revisorernas Ab och Tage Silander Revisionsarvoden 7 130, , , ,00

13 Noter till balansräkningen 10. Främmande kapital Långfristigt främmande kapital 22 Övriga materiella tillgångar Pågågende anskaffningar Totalt Anskaffningsutgift , , ,78 Ökningar , , ,53 Skulder till kreditinstitut , ,34 Skuld till Ålands landskapsregering , ,03 Skuld till övriga , ,22 Totalt , ,59 23 Landskapsbidrag ,33 0, ,81 Korr Landskapsbidrag tidigare år , , ,29 Minskningar , , ,43 Anskaffningsutgift , , , Lån som förfaller senare än efter fem år Skulder till kreditinstitut , ,00 Övriga skulder , ,73 Totalt , ,73 Ackumulerade avskrivningar ,20 0, ,43 Avskrivningar under perioden ,00 0, ,33 Ackumulerade avskrivningar ,20 0, ,76 Bokföringsvärde , , ,60 Säkerheter och ansvarsförbindelser 8. Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar Elstationsutbyggnad , ,81 Projekt för framtida vindkraftsutbyggnader 8 533, ,00 Projekt likströmsförbindelse 0, ,89 Givna säkerheter För egen del, tullkredit 8 409, ,40 Totalt 8 409, ,40 45 kv ledningsutbyggnad , ,88 Tranformatorbyte 0, ,03 Norra Bergshöjden 7 802,96 0,00 Företagsinteckning, Åbonejdens Andelsbank ,00 0,00 Totalt ,00 0,00 Totalt , ,61 9. Eget kapital Noter angående personalen och medlemmar av förvaltningsorgan Aktiekapital , ,53 Ökning av aktiekapital , ,01 Aktiekapital , ,54 Genomsnittliga antalet anställda Balanserad vinst , ,36 Föregående periods resultat 0,00 0,00 Balanserad vinst , ,36 Antalet anställda i medeltal under räkenskapsperioden 15,00 14,00 Totalt 15,00 14,00 Räkenskapsperiodens resultat 0,00 0,00 Eget kapital totalt , ,90 Ledningens löner och arvoden Styrelse och VD , ,40 Totalt , ,40