kraftnät åland ab Årsberättelse

Transkript

1 kraftnät åland ab Årsberättelse 2009

2 Digitalt tryck på Mariehamns Tryckeri Ab, 2010

3 KRAFTNÄT ÅLAND AB 2009 Innehåll VD:s översikt...3 Bokslut Styrelsens verksamhetsberättelse Elöverföring Elmarknaden Personal Anläggningsverksamhet och investeringar Ekonomi Väsentliga händelser efter räkenskapsperiodens utgång.. 14 Framtidsutsikter Styrelsens förslag till disposition av vinstmedel Statistik Ledningar och transformatorstationer...9 Resultaträkning Balansräkning Finansieringsanalys...19 Bokslutsprinciper...20 Noter Datering och underskrifter...26 Revisionsberättelse...27 Förvaltning...28 Personal...28 Karta över stamledningsnät

4 Fördelning av anskaffningen 276 GWh, 2009 Lokal produktion förnybart 23 % Lokal produktion fossilbränslebaserad 1 % Fortum Sähkönsiirto Oy (från riket) 6 % Vattenfall Eldistribution AB (från Sverige) 70 % Fördelning av elförbrukningen 276 GWh år 2009 KN egen förbrukning, nätförluster o mätfel 3,5 % Ålands Energi Ab 1,0 % Export 0 % Mariehamns stads elverk 38,4 % Ålands Elandelslag 57,0 % 2

5 Bolagets tolfte verksamhetsår är avslutat. De två föregående åren minskade elförbrukningen, men 2009 vände detta och elförbrukningen ökade med 3,5 % i förhållande till Även den i stamnätet överförda volymen ökade där var ökningen 2,4 %. Ökningen i stamnätet är mindre p.g.a. att lokal vind- och biokraft matas in på distributionsnivå och förbrukas på den nivån. Förbrukningen är mycket temperaturberoende och de mildare vintrarna åren innan är en del av förklaringen till ökningen i förhållande till dem. Räknat från år 2000, har den åländska elförbrukningen ökat med ca. 1,3 % per år. Effektutvecklingen är högre och 2009 års högsta timeffekttopp var 58,1 MWh/h och inträffade mellan klockan 9 och 10 fredagen den 18 december. Det kalla vädret fortsatte efter nyåret och nya högsta någonsin timeffekttoppar noterades. Fredagen den 29 januari 2010 mellan 8-9 noterades 64 MWh/h då känd produktion med mobila enheter och avtalad uppstartad produktion hos distributionsnätkunder medräknas. Effektutvecklingen följer i stort den prognos vi har gjort och bekräftar nödvändigheten av att realisera Finlandsförbindelsen inom utsatt tidsram för att långsiktigt trygga den åländska elförsörjningen, då det redan nu kan uppstå bristsituationer. Projekt Finlandskabeln drivs framåt utifrån målet att förbindelsen till riket skall vara i drift i december Finansieringsfrågan är central i sammanhanget och den sidan är tyvärr försenad. Först i november 2009 var lagtingsbehandlingen klar och anhållan om extra anslag kunde sändas till Ålandsdelegationen. Lagtinget anhöll om extra anslag utgörande 60 procent av de godtagbara investeringskostnaderna för förbindelsen. Behandlingen i Ålandsdelegationen har inletts och tar minst 6 månader. Den del av investeringen som inte täcks av investeringsstöd finansieras med lån från penninginrättningar. Kraftnät Åland Ab har ansökt om landskapsgarantier för dessa lån. Upphandlingsprocessen är i det skede att det torde vara möjligt att välja leverantörer under våren Kontraktsteckning bör göras under sommaren 2010 för att tidplanen skall hålla. Det är därför viktigt att finansieringsfrågorna finner sin lösning innan sommaren. I den ordinarie elförsörjningen ingår en stor andel förnybar el och andelen var 23 % år Avgörande för fortsatt vindkraftutbyggnad är det åländska deltagandet i det finska inmatningstariffsystemet. Från åländskt håll jobbas det intensivt med att bereda åländska vindkraftaktörer möjlighet att deltaga i systemet. Projektägarna till de planerade vindkraftprojekten Stenarna och Långnabba, som vi gett klartecken för att ansluta till vår 110 VD:s översikt kv förbindelse i Tellholm, avvaktar utvecklingen innan elanslutning beställs. Ytterligare vindkraftutbyggnad är möjlig i anslutning till Finlandskabelprojektet där 100 MW vindkraft kan anslutas via en tredje terminal. En förutsättning för denna utbyggnad i östra skärgården är att Åland ingår i det finska inmatningstariffsystemet. Faller nödvändiga bitar på plats kommer krav på att snabbt bygga anslutningarna, vilket arbetsmässigt belastar bolaget under en redan intensiv projektperiod, vilket blir en utmaning att hantera. Under året hade vi ett större antal nätstörningar än normalt, men färre än året innan, totalt 13 stycken. Den under året pågående utbyggnaden med en andra transformator i Tingsbacka och Senneby har även haft en negativ påverkan på avbrottsstatistiken. Vår gasturbin togs ur drift under våren/sommaren för reparation av upptäckt skada och kunde därefter igen utnyttjas utan de användningsbegränsningar som fanns innan skadan reparerades. Det ekonomiska resultatet 2009 blev bättre än budget trots gasturbinskadan. Omsättningsökningen i förhållande till budget var ca. 7,4 % och rörelsevinsten 21 % över budget. Främsta orsaken till att resultatet är bättre än budgeterat är att kostnaderna för inköp av förlustelenergi och räntekostnaderna var lägre än budgeterat och att intäkterna från nättjänsterna och balanstjänsterna var högre än budgeterat. Under 2009 gick två av våra trotjänare i pension och en ersättare anställdes. Vid årsskiftet var vi 14 anställda. Likviditeten har varit god p.g.a. att medel reserverats och delvis upplånats för de avslutade och de under året pågående investeringarna. Jag vill slutligen tacka personalen för alla de arbetsinsatser Ni utfört under året och för det engagemang och den kunnighet Ni uppvisar samt även rikta ett stort tack till samarbetspartners och kunder. Mariehamn i april 2010 Jan Kahlroth, VD 3

6 Styrelsens verksamhetsberättelse Elöverföring Den totala elanskaffningen var 276,4 GWh mot 267,0 GWh år 2008, vilket innebär en ökning med 3,5 %. Den i stamnätet överförda volymen var 254,0 GWh, vilket innebär en ökning på 2,4 %. Inmatningen till stamnätet bestod till största delen av import. Införseln av elenergi från Sverige var 192,5 GWh (184,6 GWh 2008). Via inmatningspunkten i Gustavs i riket infördes 17,0 GWh (12,1 GWh 2008). Inmatningen till stamnätet från lokal vindkraft var 42,3 GWh (49,0 GWh 2008) och från fossilbränslebaserad elproduktion 2,2 GWh (2,4 GWh 2008). Den totala vindkraftinmatningen, även innefattande inmatning på distributionsnätnivå, från de 22 åländska vindkraftverken var 54,0 GWh (62,4 GWh 2008). Vindkraftens totala andel av den totala elanskaffningen var 19,5 % mot 23,4 % år 2008 och därutöver producerade biokraftvärmeverket i Mariehamn 10,7 GWh el (5,5 GWh, 2008). Den procentuella andelen förnybart av den totala elanskaffningen utgjorde 23,4 %, år 2008 var motsvarande del 25,4 %. Ålands Elandelslags uttag från stamnätet var 146,0 GWh (138,4 GWh 2008), Mariehamns stads elverk 95,5 GWh (97,7 GWh 2008), Ålands Energi Ab:s egenförbrukning var 2,8 GWh (2,8 GWh 2008) och stamnätsförlusterna uppgick till 9,7 GWh (9,2 GWh 2008) eller 3,8 % av den i stamnätet överförda elenergin. Differensen mellan den till stamnätet inmatade och uttagna elenergin utgörs av förluster i kablar, led ningar och transformatorer, mätfel samt egen förbrukning i stationer års högsta timeffekttopp var 58,1 MWh/h och inträffade mellan klockan 9 och 10 fredagen den 18 december. Timeffekttoppen inträffade timmen efter avbrott på förbindelsen från Sverige och tangerade den dittills högsta timeffekttoppen någonsin härstammande från söndagen den 5 januari Effekttoppen är mycket temperaturberoende och under kallperioder växer förbrukningen på landsbygden mest. Året som helhet var varmare än normalåret då graddagtalet, som är en beräkningsgrund för uppvärmningsbehovet, var ca. 4,7 % lägre än för normalåret. Året var dock utgående från graddagtalet 11 % kallare än Månaderna juni, oktober och december var kallare än normalåret. De senaste tio åren har den totala åländska elförbrukningen ökat i medeltal ca. 1,3 % per år. Förbrukningsökningen tenderar att fortsätta och torde bli större under ett kallare år. Antalet nätstörningar i vårt nät har varit färre än året innan, totalt 13 stycken. Den under året pågående utbyggnaden med en andra transformator i Tingsbacka och Senneby har även haft en negativ påverkan på avbrottsstatistiken. Den 9 januari löser överströmsskyddet för 45 kv brytaren i Brändö av okänd anledning östförbindelsen och våra elstationer Brändö, Kumlinge, Sottunga och Svinö blir strömlösa i två minuter. Den 22 februari löser Finby elstation p.g.a. fel på Ålands Elandelslags Tosarby-linje. Avbrottet varade 1 timme och 3 minuter. 26 april löser ledningsskyddet för ledningen Godby- Finby och ledningsskyddet för Finby-Svinö linjebrytarna i Finby och Svinö. Skydden indikerar överström. Störningen varar 2 minuter. Hela Åland förutom elstationerna i Sottunga, Kumlinge och Brändö blev strömlöst den 26 maj då Sverigekabelns distansskydd löser linjebrytaren i Tingsbacka och 110 kv brytaren i Senneby. Störningen varade 22 minuter. Anledningen till avbrottet var inte känd men kunde i samband med störningen den 30 juni härledas till att nyinkopplad ersättande kommunikationsväg skapar osanna differentialströmmar som löste linjeskyddet. En 20 kv kabelbox på transformatorn i elstation Lilla Båtskär havererade den 28 maj vilket ledde till avbrott 4

7 på ledningen Ytternäs-Lilla Båtskär. Kabelboxen kunde provisoriskt repareras och den 1 juni kunde vindkraftproduktionen återupptas. Den 30 juni blev hela Åland förutom elstationerna i Sottunga, Kumlinge och Brändö strömlöst då Sverigekabelns distansskydd igen löser linjebrytaren i Tingsbacka och 110 kv brytaren i Senneby. Störningen är en kopia av störningen den 26 maj. Avbrottet varar 5 minuter. Orsaken till störningen kunde nu härledas och I-diffenheten blockeras. Underspänning löste den 21 september linjebrytaren mot Norrböle i Svinö elstation. Störningen varade i 4 minuter och förorsakades av att spänningsregleringen i Senneby hade fel läge efter arbete i elstationen. Vid spänningssättning av Lilla Båtskär efter slutlig reparation den 23 september löser jordfelsskyddet för ledningen mellan Norrböle och ÅT 01 Mariehamn brytaren i Norrböle. Största delen av Mariehamn, Västra Jomala och Lemlands skärgård söder om staden blir strömlösa. Den normala matningen till Mariehamn sker över ledningen från Tingsbacka, men vid störningstillfället var denna avställd för underhåll och jordfelsskyddet kunde konstateras vara för lågt ställt för att klara inkopplingen av Båtskär. Avbrottstiden var 1 minut. Överströmsskyddet för ledningen till elstationen Lilla Båtskär löser linjebrytaren i Ytternäs elstation och transformatorbrytaren i elstationen på Lilla Båtskär i samband med en felmanöver vid service på vindkraftverket på Lilla Båtskär. Störningen inträffade den 26 oktober och varade 44 minuter. Hela Åland förutom östra skärgården blev strömlöst den 5 november då transformatorbrytarna i Senneby löste av okänd anledning. Avbrottet varade i 6 minuter. I samband med kopplingsarbete i Tingsbacka förorsakas den 11 november ett 21 minuters avbrott, som berör hela Åland förutom östra skärgården. Reglerautomatiken för reaktorinkopplingen hade antagit defaultvärden i samband med arbetena med transformator T2 i Senneby och reaktivinmatningen till Vattenfall Eldistributions nät blev den 14 december för hög och transformatorbrytarna i Senneby löser. Hela Åland utom östra skärgården blir strömlöst i 11 minuter. Arbete i Tingsbacka elstation. Den 18 december sker ett avbrott på förbindelsen från Sverige p.g.a. att inställd överströmgräns på ledningsskyddet överskrids och hela Åland förutom östra skärgården blir strömlöst i totalt ca. 19 minuter. Överströmsskydden justeras efteråt för att nu motsvara transformatorkapaciteten. Förebyggande underhåll för att öka driftsäkerheten utförs kontinuerligt innefattande röjning av ledningsgator med inhyrd entreprenör. Dubbleringen av transformatorkapaciteten på Sverigeförbindelsen har genomförts. Denna åtgärd höjer säkerheten och ökar överföringsmöjligheterna. Anläggningarna blev driftklara i december Parallelldrift kunde inte genomföras vid drifttagningsproven, men genomförs under låglastperiod Den reserveffektkapacitet som vår gasturbin i Ringsböle tillsammans med övriga kontrakterade reservkraftanläggningar erbjuder bedöms i de flesta situationer vara tillräcklig för att återstarta nätet och för att bibehålla nätet i stabil ö-drift vid skador på förbindelseledningen till Sverige. Inträffar ett avbrott på förbindelseledningen till Sverige i samband med en längre kallperiod kan reserveffektbrist uppstå. Detta underskott växer och skall långsiktigt täckas med den planerade likströmsförbindelsen till riket. Kortsiktigt fram till dess denna planeras vara i drift planeras ingen utökning av reserveffektresurserna. Åtgärder vidtas i samarbete med distributionsnätbolagen för att minimera risken för brist. 5

8 Inmatad och uttagen elenergi från stamnätet Resultat 2008 Resultat 2009 % av % av Ändring i inmatn. inmatn. % jämfört MWh /uttag MWh /uttag 09/08 SUMMA ELENERGIINMATNING , ,0 2,4 Sveanät AB (från Sverige) , ,8 4,3 Fortum Aluesiirto Oy (från riket) , ,7 40,4 Lokal produktion fossilbränslebaserad i stamnätet , ,9-8,1 Lokal produktion vindkraft i stamnätet , ,7-13,7 SUMMA ELENERGIUTTAG , ,0 2,4 Mariehamns stads elverk , ,6-2,2 Ålands Elandelslag , ,5 5,5 Ålands Energi Ab , ,1 0,0 Egen förbrukning, nätförluster o mätfel , ,8 5,2 Export 50 0,0 76 0,0 51,6 Energiuttag högpristid , ,1 7,5 Mariehamns stads elverk , ,6 0,6 Ålands Elandelslag , ,3 11,8 Ålands Energi AB , ,3-1,4 Egenförbrukn., nätförluster, o mätfel , ,0 9,9 Export... Energiuttag lågpristid , ,9 0,5 Mariehamns stads elverk , ,0-3,2 Ålands Elandelslag , ,2 2,8 Ålands Energi AB , ,9 0,4 Egenförbrukn., nätförluster o mätfel , ,8 3,2 GWh 300 Energiproduktion och import Import från Sverige Lok. olj.prod. Från Finland Förnybart 6

9 7

10 MWh/h 70 Medeleffekter per vecka Import Sverige Från Finland Vindkraft Lok. olj.prod. Toppeffekt/vecka Byte av 45 kv slackar i fack T2. 8

11 110 och 45 kv ledningar kv Kabel Friledning Sandviken - Tellholm mm²cu 58,6 km Tellholm - Tingsbacka mm²al 15,7 km Senneby - Sandviken mm²cu 1,8 km 60,4 km 15,7 km 45 kv Kabel Friledning Tingsbacka - Mariehamn mm²al 1,6 km 236 mm²al 9,2 km Tingsbacka - Godby mm²al 4,5 km Tingsbacka - Norrböle mm²al 9,6 km Tingsbacka - Hellesby mm²al 9,9 km Hellesby-Storby mm²al 0,5 km 236 mm²al 12,0 Norrböle - Svinö mm²al 1,6 km 236 mm²al 20,0 km Godby - Västanträsk mm²al 12,3 km Godby - Finby... 85/14 mm²alfe 13,2 km Finby - Svinö mm²al 4,8 km 152/25 mm²alfe 12,3 km Svinö - Sottunga mm²al 9,8 km 99 mm²alfe 17,4 km Sottunga - Kumlinge mm²al 13,8 km 152/25 mm²alfe 4,7 km Kumlinge - Brändö mm²al 14,4 km 152/25 mm²alfe 13,2 km Brändö - Gustavs mm²al 16,6 km 152/25 mm²alfe 10,2 km Mariehamn -Ytternäs delsträcka 1 95 mm²al 1,9 km Mariehamn-Ytternäs delsträcka mm²al 2,2 km Ytternäs-Lilla Båtskär mm²al 15,8 km Mariehamn - Norrböle mm²al 1,6 km 152/25 mm²alfe 2,6 km 84,6 km 151,1 km Transformatorstationer Transformatorer Brytare Utgående Drifttag. Effekt Spänning kv 110 o. 45 kv 10 kv ledning år Senneby MVA 110±9x1,67%/77 3 st 110 kv MVA 110±9x1,67%/ Tingsbacka MVA 110±9x1,67%/45 7 st 110 kv MVA 110±9x1,67%/45 8 st 45 kv 2009 Hellesby... 6,3 MVA 47±9x1,67%/10,5 1 st 45 kv 4 st 2000 Mariehamn MVA 47±6x1,67%/10,5 6 st 45 kv 6 st 1969 Mariehamn MVA 47±6x1,67%/10, Holken 4 st 2004 Centrum... 8 st 1972 Norrböle MVA 47±6x1,67%/10,5 4 st 45 kv 7 st 1978 Norrböle MVA 47±6x1,67%/10, Ytternäs MVA 47±6x1,67%/10,5 2 st 45 kv 5 st 1983 Svinö... 5 MVA 45±6x1,67%/10,5 4 st 45 kv 3 st 1973 Sottunga... 3 MVA 45±6x1,67%/10,5 2 st 45 kv 4 st 1976 Kumlinge... 3 MVA 45±6x1,67%/10,5 2 st 45 kv 3 st 1987 Godby...2 x 6,3 MVA 47±6x1,67%/10,5 4 st 45 kv 7 st 1998 Västanträsk... 5 MVA 47±6x1,67%/10,5 1 st 45 kv 4 st 1974 Finby... 6,3 MVA 47±6x1,67%/10,5 2 st 45 kv 3 st 1983 Brändö... 3 MVA 47±6x1,67%/10,5 1 st 45 kv 2 st 1991 Knutsboda.. 2,5 MVA 47,5±1x3,0%/0,66 1 st 45 kv Storby 6,3 MVA 47±9x1,67%/10,5 1 st 45 kv 3 st 2004 Transformatorer Brytare Inkommande Drifttag. Effekt Spänning 20 kv 20 kv ledning år Lilla Båtskär.. 16 MVA 20/47,5±9x1,67% 1 st 3 st

12 Den skada på vår gasturbins högtryckkompressorsektion, som upptäcktes i slutet av år 2008, har reparerats under våren/sommaren och modifieringar i enlighet med tillverkarens rekommendationer utfördes på samma gång. Vintern 2009 klarades utan att gasturbinen behövde nyttjas för reservkraftändamål och på detta sätt kunde risken för ytterligare skador minimeras. Orsaken till skadan har inte kunnat härledas trots gedigna utredningar och leverantören har därmed undgått skadeansvar. Skadan blev ett försäkringsfall där maskinskadeförsäkringen ersatte den direkta skadan, men självrisken och de modifieringar som samtidigt gjordes belastade Kraftnät Åland Ab. År 2009 var det sista året i det femåriga service- och underhållskontraktet med MAN Turbo AG med kostnadsfri årsservice. Avtalet går ut Under året har planeringen och upphandlingen av en ca. 100 MW likströmsförbindelse mellan Nådendal i riket och Ytterby, Jomala med anslutande 110 kv till det åländska stamnätet fortsatt. Den första delen av upphandlingen slutfördes och kommersiella anbud skall vara inlämnade den 19 februari En utvidgning av projektet för att möjliggöra utökade vindkraftanslutningsmöjligheter i den östra skärgården intogs, som en option i förfrågan, med anledning av det stora intresset för vindkraft. Ålands lagting lämnade i november in en ansökan om extra anslag till Ålandsdelegationen. Lagtinget höjde i anhållan stödandelen från 40 % till 60 %. Finansieringsfrågan har förts framåt under året och det slutliga avgörandet gällande investeringsstödet vilar på Ålandsdelegationen. Förutom på finansieringssidan återstår även tillståndsfrågor innan projektet kan realiseras. Bolagets inriktning för att lösa reservkraftfrågan på ett långsiktigt sätt är dock klar. I anslutning till likströmsförbindelsen till riket har även transiteringsmöjligheterna den nya förbindelsen erbjuder diskuterats. En lösning på den sedan länge aktuella och olösta frågan om avskaffning av gränstarifferna på den svenska sidan behövs för att fri kapacitet i förbindelsen marknadsmässigt skall kunna utnyttjas. Byggande av en ny elstation i Tellholm för anslutning av Ålands Elandelslags vindkraft-projekt Stenarna och Ålands Vindenergi Andelslags vindkraftprojekt Långnabba har försenats p.g.a. förseningar och oklarheter gällande införandet av inmatningstariffsystemet för vindkraft. Kraftnät Åland Ab har begränsat anslutning av ytterligare vindkraft till det åländska stamnätet till dessa projekt. I kombination med byggande av likströmsförbindelsen till riket kan dock potentialen för vindkraftutbyggnad utökas i östra skärgården om projekten kan koordineras och vindkraftaktörerna finansierar tilläggsinvesteringarna för vindkraft-anslutningen. Ålands Vindkraft Ab levererade förlustelen i kombination med ensamrätt på införsel från riket. Avtalet är baserat på elbörsen Nordpools elspotpriser. Under år 2009 uppgick denna mängd till MWh motsvarande 3,8 % av den totala inmatade elenergin på stamnätet. År 2008 var förlustenergin MWh och den relativa för lusten 3,7 %. Elmarknaden För balanshanteringen används ett system för avräkning av balanskraft och rapportering av timserier till och från de åländska distributionsnätbolagen och balansansvariga aktörer samt för informationsutbyte med Svenska Kraftnät. Efter en lång försening blev övergången till det nya balanshanteringssystemet Generis klar. Tillstånd för utsläpp av växthusgaser för perioden gavs av landskapsregeringen och Kraftnät Åland Ab tilldelades stycken utsläppsrätter för den aktuella perioden. Inga utsläppsrätter såldes under året och vid årets slut fanns 9319 utsläppsrätter på utsläppsrättskontot. Utsläppen från gasturbinanläggningen i Ringsböle var 718 ton CO 2. Elpriset på den nordiska elbörsen Nordpool sjönk i förhållande till Medelårspriset för prisområde Sverige var 37,01 /MWh Motsvarande årsmedelpris 2008 var 51,12 /MWh. Spotpriset inom prisområde Sverige var 27,6 % lägre på årsmedelnivå. Det lägre spotpriset sänkte kostnaderna vid inköp av el för att täcka stamnätsförlusterna. Personal Under året gick två av bolagets trotjänare i pension, Jan-Olof Danielsson efter 36 år och Bertil Stenlund efter 18 år om man inräknar tiden hos Ålands Kraftverksaktiebolag. Bägge har på ett värdefullt sätt, med sina arbetsinsatser och sin erfarenhet, bidragit till Kraftnät Åland Ab:s verksamhet alltsedan bolaget bildades. Den första augusti började en ny drifttekniker och antalet anställda vid årets slut var 14 stycken. Den av personalen utförda arbetsprestationen motsvarar 14,1 manår exklusive betald ledighet (13,5 manår 2008). 10

13 Anläggningsverksamhet och investeringar Under året slutfördes projektet med en andra transformator i Tingsbacka och Senneby. I utbyggnaden av Senneby elstation med den andra transformatorn har totalt investerats och för utbyggnaden i Tingsbacka del totalt Under året var investeringen i detta projekt totalt I övrigt investerade vi bl.a. i följande: m I 45 kv-ledningsnätet investerade vi totalt Den största delen utgörs av ombyggnaden av Norrböle-Svinö ledningen på sträckan Jettböle- Lemström. m I mät- och manöversystem investerade vi m Mindre ombyggnader i hyrd lokal gjordes för i samband med anpassning av upphyrda utrymmen vid enhetsflytt och utökad kontorsyta. m För att tillgodose behoven vid omflyttningarna av enheterna inköptes kontorsinventarier för m I Ringsböle gasturbinanläggning investerades i lagerhyllor. m Fordonsparken förstärktes då en ersättande flakbil för tidigare flakbil med kran inköptes. Kranen från inbytt flakbil återanvänds på den nya. I fordon investerades m I Norrböle lagret investerades 1078 i utvidgning i en gånggrind. m Slutreglering av balanshanteringssystemet gjordes och utbetalades. m Ett markområde i Ytterby inköptes för omriktarstationen tillhörande Finlandskabelprojektet. Till markinköp och markersättningar har använts. m Därutöver finns under pågående anskaffningar upptaget , där Finlandskabelprojektet är det största enskilda projektet. m Totalt investerades obeaktat pågående anskaffningar under året. Ekonomi m 2009 års resultat blev bättre än budget. De främsta orsakerna till detta var högre intäkter från både nättjänsterna och balanstjänsterna, lägre personalkostnader, lägre kostnader för förlustelen samt lägre räntekostnader. Gasturbin bortmonterad för reparation. 11

14 Kabelboxskada Båtskär. m Intäkterna från nättjänsterna ökade med 5,7 % från år 2008 till m Ålands Elandelslag debiterades , motsvarande 24,72 /MWh (24,69 /MWh 2008) för sina uttag. För Marie hamns stads elverks del debiterades , vilket motsvarar 21,48 /MWh (20,09 /MWh 2008). Skillnaden i / MWh mellan Ålands Elandelslag och Mariehamns stads elverk kommer främst av att Mariehamns stads elverk tar ut mer energi i förhållande till abonnerad effekt än Ålands Elandelslag. Dessutom är uttagspunkterna fler i förhållande till förbrukningen för Ålands Elandelslag. Medelpriset för dessa uttagskunder var 23,4 /MWh (22,7 / MWh 2008). m Ersättning utgår vid inmatning av lokalt producerad el till vårt nät. Ersättningen för denna inmatning var för vindkraftverken anslutna till vårt nät större än avgifterna, som tas ut för övriga nättjänster. Av detta följde att vi utbetalade till vindkraftproducenterna. m Intäkterna från balanstjänster har minskat med 17 % och utgjorde Mot intäkterna ställs inköps/produktionskostnaderna för effektkraft, balanstjänster, avbrottsförsäkrings-kostnader och systemkostnader innefattande ADB-kostnader samt personalkostnader för hanteringen. m Intäkterna från övriga tjänster är totalt och utgörs främst av ersättning från Ålcom för optofiberhyra. m Omsättningen var , vilket är 2,5 % högre än år m Övriga rörelseintäkter utgjorde m Inköp av material och tjänster utgjorde totalt och minskade i jämförelse med år 2008 med 2,6 %. Minskningen beror främst på att kostnaderna för elenergin som inköptes för att täcka stamnätets förluster sjönk och utgjorde Detta motsvarar ett medelpris på 36,8 /MWh mot 52,3 /MWh år De fasta reservkraftkostnaderna utgjorde Beställd effektkraft kostade Till ägarna av angränsande ledningsnät i Sverige och i riket betalades totalt i nätavgifter. I totalkostnaden för material och tjänster ingår även inköpen av balanstjänster, uppgående till

15 842. Vid provkörningar, planerade avbrott och ö-drifttest förbrukades bränsle till ett värde av m Personalkostnaderna har minskat och utgjorde Minskningen beror främst på att löneaktiveringar i samband med utbyggnaden av transformatorkapaciteten i Senneby och Tingsbacka. m Avskrivningarna enligt plan utgjorde m Övriga rörelsekostnader, totalt , har ökat med 33 % i en jämförelse med Kostnader för varor och förnödenheter var , varav drift- och underhållsmaterial och elkostnaden för vår reservkraftanläggning i Ringsböle utgjorde de största posterna. m Kostnaderna för främmande tjänster var Den största posten utgör reparationer och underhåll totalt , där reparationen av skadan på gasturbinen i Ringsböle utgör den enskilt största posten. Från Ålands Energi Ab köptes löneräkning och driftcentralbemanning för samt övriga tjänster för 480. Från Ålands Företagsbyrå Ab har administrativa tjänster köpts för För specialisttjänster har erlagts ADB-kostnaderna var Hyreskostnaderna utgjorde Kostnaderna för resterande främmande tjänster är m I övriga rörelsekostnader ingår även administrativa utgifter , representation och marknadsföring 479 samt försäkringspremier m Rörelseresultatet visar en vinst på mot året innan. m Finansiella intäkter är främst ränteintäkter från ränteswap. m Räntekostnaderna minskade från till år Övriga finansiella kostnader var m Vinsten före bokslutsdispositioner och skatter är mot en vinst på år m Emedan bolaget inte avser att redovisa en vinst ökas den ackumulerade avskrivningsdifferensen med Den ackumulerade avskriv- Tingsbacka. 13

16 ningsdifferensen ökar från per den till att vid detta bokslut utgöra Bolagets långsiktiga målsättning är dock att avskrivningsdifferensen inte skall utgöra mer än 15 % av de materiella tillgångarna i balansräkningen samt att försiktighet iakttas för att nå detta mål för att kunna upprätthålla likviditeten utan belastande tilläggsfinansiering. Ökning innebär ett avsteg i strävan att nå den långsiktiga målsättningen. Avskrivningsdifferensen utgör oförändrat 24 % av de materiella tillgångarna Resultatregleringen görs på detta sätt med anledning av ett bättre resultat än budget och för att minska lånebehovet vid kommande investeringar samt för att undvika stora årsvisa förändringar av tarifferna. m Ingen vinst uppvisas efter skatt för räkenskapsperioden. m Bolaget har haft god likviditet under året och har vid årets slut finansie ringstillgångar om m Långfristigt främmande kapital är och kortfristigt vid årets slut. Ba-lansomslutningen har ökat från till Under året tecknades ett nytt lån med landskapsgaranti hos Ålandsbanken. Lånebeloppet är 2,3 miljoner, varav dellyft på totalt 1 miljon gjordes under året. m Lagervärdet på bränslet i bränslecisternerna i Ringsböle är m Bolaget visar en 38,4 %-ig soliditet mot 38,2 % året innan. Bolagets aktier Bolaget har aktier. Varje aktie berättigar till en röst på bolagsstämman. Alla aktier har samma rätt till dividend och till bolagets medel. Väsentliga händelser efter räkenskapsperiodens utgång Inga väsentliga förändringar har skett i bolagets ekonomiska ställning efter räkenskapsperiodens utgång och testet av betalningsförmågan i ABL 13:2 påverkar inte heller de utdelningsbara medlen. Framtidsutsikter Förändringar i Kraftnät Åland Ab:s ägarstruktur behöver genomföras för att uppfylla kraven i EG:s direktiv 2009/72/EG om gemensamma regler för den inre marknaden för el och om upphävande av direktiv 2003/54/EG. Enligt direktivet skall den inre marknaden för el förbättras genom åtskilt ägande. För Kraftnät Åland Ab innebär detta att bolaget skall vara oberoende av leverans- eller produktionsintressen. Enlig direktivet skall ägarinflytandet stå i överensstämmelse med reglerna före 3 mars Vid åtskilt ägande ställs krav på att en eller flera personer inte kontrollerar ett produktionsföretag eller ett elhandelsföretag samtidigt som den eller de utövar kontroll över eller rättigheter gentemot en systemansvarig för överföringssystemet eller ett överföringssystem. Landskapsregeringen har med anledning av direktivet meddelat att man avser att inleda diskussioner med de övriga ägarna i Kraftnät Åland Ab om hur en situation som står i överensstämmelse med direktivets regler ska åstadkommas på Åland. Kraftnät Åland Ab följer implementeringsprocessen. Utbyggnaden med en andra transformator i elstationerna Senneby och Tingsbacka har utökat överföringsförmågan på förbindelsen till 80 MW, som kabeln dimensionerats för. Genom åtgärden möts det ökande elöverföringsbehovet och säkerheten i förbandet höjs. Åtgärden säkrar ordinarie kapacitet till med prognostiserad utveckling. Den gamla effekttoppen från 2003 tangerades i december och vid ihållande kall väderlek kan effekttoppar kring 65 MW förväntas under ett vardagsdygn. Arbetet med att långsiktigt täcka reserveffektbehovet med en likströmsförbindelse till riket pågår. I februari skall de kommersiella anbuden på likströmsförbindelsen vara inlämnade och det skall vara möjligt att få en aktuell kostnadsbild. Därefter följer utvärdering av anbuden och beslut om val av leverantörer att inleda förhandlingar med. En avsiktsförklaring är planerad att kunna tecknas våren 2010 och kontrakt innan hösten. Avgörande för denna tidplan är naturligtvis att finansieringsfrågan är löst. När det gäller investeringsstöddelen är Ålandsdelegationens beslut centralt. Behandlingen har inletts, men information om tidplan för beslut i frågan saknas. Kraftnät Åland Ab:s ansökan om landskapsgarantier för lån till projektet bör behandlas under våren, men kompliceras av att stödandelen är oklar. Detsamma gäller notifieringen av stödet, där också stödandelen bör vara känd i samband med notifieringen. Det planerade finska inmatningstariffsystemet för 14

17 vindkraft och möjligheterna till ett åländsk deltagande i systemet har aktiverat vindkraftaktörerna och nya anslutningsmöjligheter efter Tellholm har efterfrågats. Olika alternativ att i samband med Finlandskabelprojektet möjliggöra anslutning av ca. 100 MW vindkraft i östra skärgården utreds och kan påverka valet av teknisk lösning för förbindelsen till riket. Realiserande av en ny inmatning för vindkraft i kombination med Finlandskabelprojektet får dock inte försena projektet och tilläggsinvesteringen detta förorsakar skall i sin helhet betalas av vindkraftaktörerna. Avgörande för att tidplanen skall hålla och likströmsförbindelsen kunna tas i drift i december 2012 är att kontraktsteckning skall kunna ske hösten Den förnybara elproduktionens andel av den åländska elförsörjningen på årsbas beräknas till 24 % av elanskaffningen Lagstiftningen tillhörande det finska inmatningstariffsystemet för vindkraft året skall vara klar under 2010 och frågetecknen gällande det åländska deltagandet skall också vara uträtade. Kan Åland ingå i det finska systemet som planeras kommer projektägarna för vindkraftparkerna Stenarna och Långnabba att beställa en ny elstation i Tellholm för anslutning av de aktuella vindkraftparkerna. Stationen kommer troligen att byggas Ett fullständigt förverkligande av dessa projekt höjer på årsbasis andelen förnybart till mer än 70 % av det åländska elbehovet. Utöver detta finns det som tidigare redovisats ett stort intresse för ytterligare vindkraftutbyggnad. Utbyggnaden efter Tellholm avses att koncentreras till östra skärgården och huvudsakligen koordineras med Finlandskabelprojektet. De planerade vindkraftprojekten kväver vårt aktiva deltagande i processen. Avgörande för vindkraftprojekten är utformningen av framtida stödformer. Planeringen av ringledningen mellan Storby elstation och Västanträsk fortsätter för att möjliggöra byggstart Uppgraderingen av de äldre elstationerna fortsätter, Västanträsk och Svinö står först i tur. 10 kv inomhusställverket och byggnaden ersätts under Uppgraderingen ingår i det åtgärdsprogram som finns för det befintliga nätet. Uppgraderingen år 2010 följs av motsvarande åtgärder i Sottunga och elstationen Centrum i Mariehamn. på 70-talet medför såsom de planerade åtgärderna ovan visar behov av förnyelse av anläggningsdelar. Förnyelsen kommer att ske under en längre period framåt. Dessa insatser kommer också att öka stamnätskostnaderna. Kraftnät Åland Ab har tilldelats utsläppstillstånd för den nya reservkraftanläggningen för åren De beviljade utsläppsrätterna har hittills överstigit de faktiska utsläppen och kalkylerat överskottet från 2009 avses att säljas. Ser man på resultatpåverkande faktorer på längre sikt har räntehöjningar en stor betydelse eftersom andelen främmande kapital är stor. Räntenivån har i finanskrisens spår sjunkit, vilket påverkar bolagets resultat positivt. Gasturbinlånen har räntesäkrats för att sätta en takkostnad på dessa räntor. Räntorna ligger dock idag betydligt under denna nivå. Effektutvecklingen är också ett orosmoln eftersom denna dimensionerar en stor del av investeringsbehovet, men också förorsakar kostnader för abonnemang på nätsidan. Bolaget påverkas av den nordiska energipolitiken och elbrist på den nordiska elmarknaden ökar omkostnaderna. Haverier på anläggningar och då särskilt centrala anläggningsdelar kan leda till omfattande kostnader för reparationer, följdskador och ersättande elproduktion vid inmatningsbegränsningar. De ekonomiska återverkningarna på bolaget av dylika skador har begränsats med försäkringar. Det faktum att anläggningarna och övervakningssystemen blir allt mer komplicerade ställer allt högre krav på specialkompetensen. I en liten organisation är det risk att spridningen av specialkunskap blir begränsad och detta försöker vi motverka genom att sprida kunskapen på flera personer. Styrelsens förslag till disposition av vinstmedel De utdelningsbara medlen är ,36 varav periodens resultat är 0,00. Styrelsen föreslår för bolagsstämman att de utdelningsbara medlen kvarlämnas under fritt eget kapital och följaktligen ingen dividend utdelas. Det faktum att stora delar av stamnätet byggdes 15

18 Kraftnät Åland Ab RESULTATRÄKNING Not OMSÄTTNING , ,98 Övriga rörelseintäkter , ,25 Material och tjänster Material, förnödenheter och varor Inköp under räkenskapsperioden , ,73 Förändring av lager , ,67 Sa Material och tjänster , ,40 Personalkostnader 2 Löner och arvoden , ,43 Lönebikostnader Pensionskostnader , ,80 Övriga lönebikostnader , ,01 Sa Personalkostnader , ,24 Avskrivningar och nedskrivningar 3 Avskrivningar enligt plan , ,49 Sa Avskrivningar och nedskrivningar , ,49 Övriga rörelsekostnader , ,36 RÖRELSEVINST , ,74 Finansiella intäkter och kostnader Övriga ränteintäkter och finansiella intäkter Från övriga , ,95 Räntekostnader och övriga finansiella kostnader Till övriga , ,79 Sa Finansiella intäkter och kostnader , ,84 VINST FÖRE EXTRAORDINÄRA POSTER , ,90 VINST FÖRE BOKSLUTS- DISPOSITIONER OCH SKATTER , ,90 Bokslutsdispositioner Förändring av avskrivningsdifferens , ,22 Sa Bokslutsdispositioner , ,22 Inkomstskatt -61,29-68,68 RÄKENSKAPSPERIODENS VINST 0,00 0,00 16

19 Kraftnät Åland Ab BALANSRÄKNING Not A K T I V A BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar 4 Immateriella rättigheter , ,31 Övriga utgifter med lång verkningstid 4 444, ,46 Sa Immateriella tillgångar , ,77 Materiella tillgångar 5 Mark- och vattenområden Ägda fastigheter , ,02 Hyresrättigheter till fastigheter , ,82 Byggnader och konstruktioner Ägda byggnader och konstruktioner , ,73 Transmissionsnät , ,98 Reservkraftsanläggning , ,52 Inventarier och fordon , ,88 Övriga materiella tillgångar , ,48 Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar , ,12 Sa Materiella tillgångar , ,55 Placeringar Övriga aktier och andelar 1 919, ,83 Övriga fordringar , ,79 Sa Placeringar , ,62 SA BESTÅENDE AKTIVA , ,94 RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar Material och förnödenheter , ,05 Övriga omsättningstillgångar 219,56 0,00 Sa Omsättningstillgångar , ,05 Fordringar Kortfristiga Kundfordringar , ,15 Övriga fordringar , ,15 Resultatregleringar 6 770, ,86 Sa Kortfristiga , ,16 Sa Fordringar , ,16 Kassa och bank , ,50 SA RÖRLIGA AKTIVA , ,71 S A A K T I V A , ,65 17

20 Kraftnät Åland Ab BALANSRÄKNING Not P A S S I V A EGET KAPITAL Aktiekapital , ,53 Balanserad vinst från tidigare räkenskapsperioder , ,36 Räkenskapsperiodens vinst/förlust 0,00 0,00 SA EGET KAPITAL , ,89 ACKUMULERADE BOKSLUTSDISPOSITIONER Avskrivningsdifferens , ,77 SA ACKUMULERADE BOKSLUTSDISPOSITIONER , ,77 FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt 7 Skulder till kreditinstitut , ,54 Övriga skulder , ,57 Sa Långfristigt , ,11 Kortfristigt Skulder till kreditinstitut , ,00 Leverantörsskulder , ,69 Övriga skulder , ,22 Resultatregleringar , ,97 Sa Kortfristigt , ,88 SA FRÄMMANDE KAPITAL , ,99 S A P A S S I V A , ,65 18

21 Kraftnät Åland Ab FINANSIERINGSANALYS Affärsverksamhetens kassaflöde: Erhållna betalningar för försäljning , ,85 Erhållna betalningar för övriga rörelseintäkter , ,25 Betalda rörelsekostnader , ,05 Affärsverksamhetens kassaflöde före finansiella poster och skatter , ,05 Betalda räntor och betalningar för affärsverksamhetens övriga finansiella kostnader , ,27 Erhållna räntor från affärsverksamheten , ,20 Betalda direkta skatter 0,00 0,00 Kassaflöde före extraordinära poster , ,98 Affärsverksamhetens kassaflöde (A) , ,98 Investeringarnas kassaflöde: Investeringar i materiella och immateriella tillgångar , ,77 Investeringar i övriga placeringar 0, ,39 Överlåtelseinkomser från övriga placeringar 433, ,87 Erhållna räntor på investeringar 60,00 410,00 Investeringarnas kassaflöde (B) , ,49 Finansieringens kassaflöde Upptagna kortfristiga lån ,42 0,00 Amortering av kortfristiga lån 0,00-771,14 Upptagna långfristiga lån ,83 0,00 Amortering av långfristiga lån 0, ,52 Betalda direkta skatter -61,29-68,68 Finansieringens kassaflöde (C) , ,34 Förändring av likvida medel (A+B+C) , ,13 Likvida medel vid räkenskapsperiodens början , ,37 Likvida medel vid räkenskapsperiodens slut , , , ,13 19

22 Kraftnät Åland Ab BOKSLUTSPRINCIPER Värderingsprinciper och värderingsmetoder Värdering av anläggningstillgångar Anläggningstillgångarna har upptagits i balansräkningen enligt direkta anskaffningskostnader med avdrag för planenliga avskrivningar. De planenliga avskrivningarna har beräknats lineärt och de är baserade på anläggningstillgångarnas ekonomiska livslängd. Som praxis tillämpas hälften av normal avskrivning första året då tillgången tas i bruk. Avskrivningstiderna är: Immateriella rättigheter Övriga utgifter med lång verkningstid Byggnader och konstruktioner Transmissionsnät stamnät och optofibernät elstationer och utrustning mät- och manöversystem Maskiner och inventarier gasturbinanläggning 5 år 5 år 20 år 30 år 20 år 5 år 20 år (80% av anskaffningsvärdet avskrivs under 20 år och resterande del därefter på 10 år) blocktransformator 20 år inventarier o fordon 5 år Övriga materiella tillgångar 10 år Värdering av omsättningstillgångar Omsättningstillgångarna har upptagits enligt fifo-principen. Omsättningstillgångarna har värderats enligt anskaffningsutgiften eller till ett lägre pris som motsvarat det sannolika återanskaffningspriset. Som anskaffningsutgift har upptagits de direkta kostnaderna. Värdering av finansieringstillgångar De värdepapper som ingår i finansieringstillgångarna har värderats till anskaffningsvärdet eller till ett lägre belopp som motsvarar marknadsvärdet. Poster i utländsk valuta Fordringar och skulder i utländsk valuta har omräknats till euro enligt den kurs som Europeiska centralbanken noterade på bokslutsdagen. 20

23 Kraftnät Åland Ab NOTER RESULTATRÄKNING 1 Omsättning Nättjänster , ,28 Balanstjänster , ,16 Övriga tjänster , ,54 Avrundning 1,06 0,00 Totalt , ,98 2 Personalkostnader Löner och arvoden , ,43 varav är aktiverade som materiella tillgångar ,32 0,00 Pensionskostnader , ,80 varav är aktiverade som materiella tillgångar ,71 0,00 Övriga lönebikostnader , ,01 varav är aktiverade som materiella tillgångar ,50 0,00 Totalt , ,24 3 Avskrivningar och nedskrivningar 3.1 Avskrivningar enligt plan Immateriella rättigheter , ,63 Övriga utgifter med lång verkningstid 8 073, ,30 Nyttjanderätter 4 242, ,80 Byggnader och konstruktioner , ,04 Transmissionsnät , ,16 Reservkraftsanläggning , ,68 Inventarier och fordon , ,18 Övriga materiella tillgångar , ,70 Totalt , ,49 21

24 Kraftnät Åland Ab NOTER BALANSRÄKNING 4 Immateriella tillgångar Övriga utgifter Immateriella med lång rättigheter verkningstid Totalt Anskaffningsutgift , , ,27 Ökningar , , ,25 Anskaffningsutgift , , ,52 Ackumulerade avskrivningar , , ,50 Avskrivningar under perioden , , ,63 Ackumulerade avskrivningar , , ,13 Bokföringsvärde , , ,39 5 Materiella tillgångar Jordområden o Nyttjanderätter Byggnader och konstruktioner Anskaffningsutgift , ,93 Ökningar , ,75 Anskaffningsutgift , ,68 Ackumulerade avskrivningar , ,20 Avskrivningar under perioden 4 242, ,89 Ackumulerade avskrivningar , ,09 Bokföringsvärde , ,59 Inventarier och Reservkraftsan- Transmissionsnät fordon läggning Anskaffningsutgift , , ,02 Ökningar , ,64 0,00 Anskaffningsutgift , , ,02 Ackumulerade avskrivningar , , ,50 Avskrivningar under perioden , , ,24 Ackumulerade avskrivningar , , ,74 Bokföringsvärde , , ,28 22

25 Kraftnät Åland Ab NOTER BALANSRÄKNING Övriga materiella Pågående tillgångar anskaffningar Totalt Anskaffningsutgift , , ,29 Ökningar , , ,35 Minskningar , , ,40 Anskaffningsutgift , , ,24 Ackumulerade avskrivningar ,70 0, ,74 Avskrivningar under perioden ,48 0, ,25 Värdeminskningar 0,00 0,00 0,00 Ackumulerade avskrivningar ,18 0, ,99 Uppskrivningar 0,00 0,00 0,00 Bokföringsvärde , , ,25 6 Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar Beställningsrat för transformatorutbyggnad , ,62 Planering för framtida vindkraftsutbyggnader , ,96 Planering likströmsförbindelse , ,54 Totalt , ,12 7 Främmande kapital 7.1 Långfristigt främmande kapital Skulder till kreditinstitut , ,54 Skuld till Ålands Landskapsregering , ,35 Skuld till övriga , ,22 Totalt , , Lån som förfaller senare än efter fem år Skulder till kreditinstitut , ,30 Övriga skulder , ,94 Totalt , ,24 23

26 Kraftnät Åland Ab SÄKERHETER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER Givna säkerheter För egen del, tullkredit 8 409, ,40 Totalt 8 409, ,40 NOTER ANGÅENDE PERSONALEN OCH MEDLEMMAR AV FÖRVALTNINGSORGAN Genomsnittliga antalet anställda Antalet anställda i medeltal under räkenskapsperioden 14,10 13,50 Totalt 14,10 13,50 Ledningens löner och arvoden Styrelse och VD , ,97 Totalt , ,97 24

27 KRAFTNÄT ÅLAND AB UTSLÄPPSRÄTTER, TON CO 2 Kraftnät Åland Ab:s tilldelning per anläggning, LR beslut inklusive tilldelning enligt reserveffektavtal med Ålands Energi Ab Gasturbin GT100 Ringsböle Tilldelning från Ålands Energi Ab Total tilldelning Kraftnät Åland Ab:s CO 2 utsläpp från total produktion inklusive Ålands Energi Ab:s reservkraftproduktion för Kraftnät Åland Ab Gasturbin GT100 Ringsböle Ringsböle Dieselgenerator 1 1 Ålands Energi Ab:s reservkraftproduktion Totala utsläpp KN:s överskott från tilldelning ton CO Summa överskott från tilldelning ton CO Försäljning Försäljningsvärde ,96 /ton CO 2 Försäljningskostnad 0,03 /ton CO 2 Värde försäljning Försäljning Försäljningsvärde ,46 /ton CO 2 Försäljningskostnad 0,03 /ton CO 2 Värde försäljning Saldo konto FI , Utsläpp från KN;s anläggningar -517 Nettotilldelning från Ålands Energi Saldo konto FI , Utsläpp från KN;s anläggningar -718 Nettotilldelning från Ålands Energi

28 26

29 27

30 Förvaltning Ordinarie bolagsstämma hölls den 3 juni med aktier representerade. Bolagets aktieägare : Ålands landskapsregering aktier 46,84 % Ålands Elandelslag ,10 % Mariehamns stad ,73 % Ålands Energi Ab ,24 % Kumlinge kommun 10 0,03 % Sottunga kommun 6 0,02 % Föglö kommun 5 0,02 % Ålands Producentförbund 5 0,02 % aktier 100,00 % Styrelsens medlemmar 2009: Tuula Mattsson, ordförande Roger Slotte, viceordförande Yvonne Aspholm Karl-Göran Eriksson Jan Wennström Under året har 13 styrelsesammanträden hållits. Personal Personalen den 31 december 2009: Jan Kahlroth Sven-Anders Eriksson Henrik Sandqvist Peter Selenius Edward Branér Per Eriksson Henrik Johansson Yngve Johansson John Lindström Ove Söderlund Jan Mörn Stefan Mattsson Peik Karlsson Susanne Karlsson verkställande direktör nybyggnadschef nybyggnadsingenjör underhållschef underhållstekniker drifttekniker eltekniker elmontör elmontör ritningstekniker IT-chef mätningsingenjör IT-ingenjör balanstjänst/admin. stöd Jan Kahlroth, Sven-Anders Eriksson, Jan Mörn och Peter Selenius ingick vid årsskiftet bolagets ledningsgrupp. Dessa personer har tillsammans med Stefan Mattsson, Henrik Sandqvist och Ove Söderlund även haft schemalagd beredskap utom arbetstid. Övrig personal förutom Yngve Johansson, Susanne Karlsson och Per Eriksson deltog i driftcentralbemanningen. Revisorer har varit: Leif Hermans, CGR Tage Silander, GRM Revisorsuppleanter: Magnus Lundberg, GRM Gunnar Mattsson, GRM Den av personalen utförda arbetsprestationen motsvarar 14,1 manår exklusive betald ledighet (13,5 manår 2008). Jan Kahlroth har fungerat som verkställande direktör och teknisk ledare samt föredragande och sekreterare i styrelsen. För fortbildning, kurser och mässor inom aktuella specialområden har personalen använt totalt 21 dagar. 28

31 24 Stamnätskostnader ,7 6,2 6,6 7,6 8,2 8,5 /MWh ,1 1,1 0,5 1,2 0,4 3,4 3,5 3,1 1,5 4,9 4,7 6,5 6,2 6,2 1,3 0,4 1,5 1,2 0,5 0,5 3,4 3,4 3,8 2,6 2,2 2,1 3,8 3,4 3,5 1,4 1,9 0,5 0,4 3,8 3,9 2,1 2,2 5,3 5,4 1,2 0,4 1,9 0,3 3,9 2,6 2,4 2,6 6,1 6,2 1,4 0,5 2,7 2,3 7,1 0 ÅR Kraftnät Åland AB:s stamnätskostnader Förluster Fortum Aluessiirto Oy Regionätsavgifter till Vattenfall Eldistribution Sverigekabeln Reservkraftkostnader 29