kraftnät åland ab Årsberättelse

Transkript

1 kraftnät åland ab Årsberättelse 2010

2 Digitalt tryck på Mariehamns Tryckeri Ab, 2011

3 KRAFTNÄT ÅLAND AB 2010 Innehåll VD:s översikt... 3 Bokslut Styrelsens verksamhetsberättelse Elöverföring Elmarknaden...10 Personal...10 Anläggningsverksamhet och investeringar Ekonomi Väsentliga händelser efter räkenskapsperiodens utgång...13 Framtidsutsikter Styrelsens förslag till disposition av vinstmedel...15 Statistik Ledningar och transformatorstationer... 9 Resultaträkning...16 Balansräkning Finansieringsanalys...19 Bokslutsprinciper Noter Datering och underskrifter Revisionsberättelse Förvaltning Personal Karta över stamledningsnät

4 Fördelning av anskaffningen 300 GWh, 2010 Lokal produktion förnybart 21 % Lokal produktion fossilbränslebaserad 3 % Fortum Sähkönsiirto Oy (från riket) 7 % Vattenfall Eldistribution AB (från Sverige) 69 % Fördelning av elförbrukningen 300 GWh år 2010 KN egen förbrukning, nätförluster o mätfel 3,4 % Export Ålands Energi Ab 0 % 1,0 % Ålands Elandelslag 58,5 % Mariehamns stads elverk 37,1 % 2

5 VD:s översikt Bolagets trettonde verksamhetsår är avslutat. Den åländska elförbrukningen ökade igen för andra året i rad. Årets förbrukning var 8,6 % större än Ökningen av den i stamnätet överförda volymen var ännu större och uppgick till 9,4 %. Förbrukningen är mycket temperaturberoende och den stora förbrukningsökningen härstammar från det faktum att vi hade ett kallare år 2010, som t.o.m. på årsbasis var kallare än normalåret. I medeltal har dock förbrukningsökningen under de senaste tio åren varit 1,8 %. Temperaturen återspeglas naturligtvis också i effektutvecklingen då en ny entimmes effekttopp på 64,7 MWh/h noterades mellan 16 och 17 på julaftonen. Denna topp var 11 % högre än den tidigare högsta noterade effekttoppen. Årsskiftet följdes av en kall januari och en ännu kallare februari, vilket ledde till nya effekttoppar och tisdagen den 15 februari mellan klockan 9 och 10 noterades en ny högsta effekttopp på 67,9 MWh/h. Såväl energi- som effektutvecklingen ligger i linje med Kraftnät Åland Ab:s prognoser och verkligheten bekräftar nödvändigheten av Finlandskabeln och ett snabbt förverkligande av projektet. Eftersom finansieringen av Finlandskabelprojektet inte är klar har det blivit nödvändigt att förskjuta projekttidplanen. Baserat på att beslut om extra anslag tas i början av sommaren och att notifieringsprocessen är avklarad i september kan leveranskontrakt tecknas under hösten. Kontraktsteckning förutsätter även att landskapsgarantier för lånefinansieringen kan beviljas inom samma tidsrymd. Utgående från detta är det en realistisk bedömning att drifttagning skall kunna ske i slutet av 2014, vilket är närmare två år senare än ursprunglig tidplan. Den effektutveckling vi har kombinerad med förseningen gör att perioden, under vilken det finns risk för reserveffektbrist i samband med ett avbrott på förbindelsen från Sverige, blir längre än vi tidigare kalkylerat med. Utgående från detta måste befintlig reservkraft utnyttjas längre och beslut om hur underskottet skall hanteras under mellanperioden måste tas snarast möjligt. I den ordinarie elförsörjningen ingår en andel förnybar el och andelen var 21,4 % år Utbyggnaden av förnybar el har avstannat i avvaktan på att ett nytt stödsystem till förnybar elproduktion införs på Åland. Förhandlingar pågår mellan landskapsregeringen och den finska regeringen om ett åländskt deltagande i det finska inmatningstariffsystemet. Införs systemet på Åland kommer de planerade vindkraftprojekten Stenarna och Långnabba, som vi gett klartecken för att ansluta till vår 110 kv förbindelse i Tellholm, att förverkligas i snabb takt. Flera aktörer avvaktar utvecklingen på stödfronten och införs stödsystemet blir det press på att tillhandahålla anslutningar. Kan ytterligare vindkraftutbyggnad samordnas med Finlandskabelprojektet finns det möjlighet att ansluta 100 MW vindkraft via en tredje terminal. Byggandet av en tredje terminal får dock inte försena projektet. Eftersom det är fullt möjligt att projekten på vindkraftsidan kommer att infalla under en redan intensiv projektperiod blir detta en utmaning för bolaget. Antalet nätstörningar i vårt nät har varit färre än året innan, totalt 11 stycken (13 stycken 2009) och endast två avbrott på förbindelsen från Sverige, som varit störningsfri sedan 14 juli. Ett svårfunnet problem med växlingen av källa för gasturbinanläggningens egenförbrukning har under hösten/vintern medfört tilläggsarrangemang vid körning av vår gasturbin års resultat blev bättre än budget. Omsättningsökningen i förhållande till budget var ca. 9,2 % och rörelsevinsten 2,7 % över budget. De främsta orsakerna till omsättningsökningen var högre intäkter från både nättjänsterna och balanstjänsterna. Vinsten före bokslutsdispositioner och skatter är dock betydligt högre än budgeterat underskott på Orsak till detta var att räntekostnaderna blev lägre än i budget p.g.a. gynnsamt ränteläge och det faktum att budgeterade räntekostnader från nya lån för Finlandskabeln inte uppstod. Vid årsskiftet var vi 15 anställda. Jag vill tacka personalen för alla de arbetsinsatser Ni utfört under året och för det engagemang och den kunnighet Ni uppvisar i det dagliga arbetet. Därutöver vill jag rikta ett stort tack till styrelsen för året som gått samt våra samarbetspartners och kunder. Mariehamn i april 2011 Jan Kahlroth, VD 3

6 Styrelsens verksamhetsberättelse Elöverföring Den totala elanskaffningen var 300,2 GWh mot 276,4 GWh år 2009, vilket innebär en ökning med 8,6 %. Den i stamnätet överförda volymen var 277,8 GWh mot 254 GWh 2009, vilket innebär en ökning på 9,4 %. Inmatningen till stamnätet bestod till största delen av import. Införseln av elenergi från Sverige var 206,0 GWh (192,5 GWh 2009). Via inmatningspunkten i Gustavs i riket infördes 21,8 GWh (17,0 GWh 2009). Inmatningen till stamnätet från lokal vindkraft var 41,8 GWh (42,3 GWh 2009) och från fossilbränslebaserad elproduktion 8,3 GWh (2,2 GWh 2009). Den totala vindkraftinmatningen, även innefattande inmatning på distributionsnätnivå, från de 21 åländska vindkraftverken var 53,3 GWh (54,0 GWh 2009). Vindkraftens totala andel av den totala elanskaffningen var 17,8 % mot 19,5 % år 2009 och därutöver producerade biokraftvärmeverket i Mariehamn 10,9 GWh el (10,7 GWh, 2009). Den procentuella andelen förnybart av den totala elanskaffningen utgjorde 21,4 %, år 2009 var motsvarande del 23,4 %. Ålands Elandelslags uttag från stamnätet var 164,2 GWh (146,0 GWh 2009), Mariehamns stads elverk 100,4 GWh (95,5 GWh 2009), Ålands Energi Ab:s egenförbrukning var 3,0 GWh (2,8 GWh 2009) och stamnätsförlusterna uppgick till 10,2 GWh (9,7 GWh 2009) eller 3,7 % av den i stamnätet överförda elenergin. Differensen mellan den till stamnätet inmatade och uttagna elenergin utgörs av förluster i kablar, ledningar och transformatorer, mätfel samt egen förbrukning i stationer års högsta timeffekttopp var 64,7 MWh/h och inträffade mellan klockan 16 och 17 på julaftonen fredagen den 24 december. Effekttoppen är 11 % högre än den hittills högsta noterade effekttoppen och är i linje med Kraftnät Åland Ab:s prognos och understryker behovet av utökad reserveffektkapacitet i form av ett snabbt realiserande av Finlandskabelprojektet. Effekttoppen är mycket temperaturberoende och under kallperioder växer förbrukningen på landsbygden mest. Året som helhet var kallare än normalåret då graddagtalet, som är en beräkningsgrund för uppvärmningsbehovet, var ca. 12,7 % högre än för normalåret. Graddagtalet var 31 % högre än för år Endast månaderna maj, juni, juli och september var varmare än normalåret. De senaste tio åren har den totala åländska elförbrukningen ökat i medeltal ca. 1,8 % per år. Förbrukningsökningen tenderar att fortsätta och torde bli större under ett kallare år. Antalet nätstörningar i vårt nät har varit färre än året innan, totalt 11 stycken (13 stycken 2009). Den 26 april löser i samband med inkoppling av ett av vindkraftverken av okänd anledning jordfelsskyddet för ledningen till elstationen Lilla Båtskär linjebrytaren i Ytternäs elstation. Avbrottet varade 14 minuter. Den 3 maj löser Finby elstation p.g.a. jordfel på Ålands Elandelslags Tosarby-linje. Avbrottet varade 40 minuter. 19 maj löser spänningsskyddet för linjebrytarna i Finby. Lokalt åskväder var den troliga orsaken till avbrottet, avbrottstid 38 minuter. Hela Åland förutom elstationerna i Sottunga, Kumlinge och Brändö blev strömlöst den 26 maj då Sverigekabelns distansskydd löser linjebrytaren i Tingsbacka och 110 kv brytaren i Senneby. Störningen varade 22 minuter. Anledningen till avbrottet var inte känd men kunde i samband med störningen den 30 juni härledas till att nyinkopplad ersättande kommunikationsväg skapar osanna differentialströmmar som löste linjeskyddet. Den 1 juni aviserar Fortum frånkoppling av Brändöledningen i Gustavs p.g.a.att en presenning blåst upp i matande 110 kv ledning. Vår driftcentral slår ifrån linjebrytaren i Brändö och Brändö, Kumlinge och Sottunga elstationer blir strömlösa i 40 sekunder innan inkoppling av östra skärgården mot Ålandsnätet sker. 4

7 Den 15 juni löser differentialskyddet transformator 1 i Mariehamn i samband med spänningssättning av transformator 2 då återgång till normal drift efter tillfällig driftomläggning sker. Sydvästra Jomala och stora delar av Mariehamn berörs av avbrottet. Avbrottet varar 4 minuter. Ett nytt inkopplingsförsök av transformator 2 i Mariehamn görs den 16 juni med samma resultat som den 15 juni. Eftersom omkopplingar gjorts berördes nu enbart centrala Mariehamn och sydvästra Jomala. Avbrottet varade 4 minuter. Reläskyddsinställningen justerades därefter efter att en noggrann analys genomförts. Den 14 juli blev hela Åland förutom elstationerna i Sottunga, Kumlinge och Brändö strömlöst då Sverigekabelns då Vattenfall eldistribution AB:s jordfelsskydd som skyddar 70 kv ledningen till Senneby elstation kopplar ifrån ledningen. Avbrottet orsakades av att en fågel flugit in i ledningen. Avbrottet varade 13 minuter. Överströmsskyddet för linjebrytaren i Brändö kopplar den 28 juli ifrån brytaren i samband med ett kraftigt åskoväder. Brändö, Kumlinge och Sottunga elstationer blir strömlösa i 3 minuter innan inkoppling sker. Överströmsskyddet i Tingsbacka för linjebrytaren mot Hellesby kopplar den 8 augusti i samband med ett kraftigt åskväder ifrån brytaren. Avbrottet varade 3 minuter och berörde Hellesby och Storby elstationer. Överströmsskyddet för ledningen till Svinö elstation löser av okänd orsak linjebrytaren i Norrböle elstation. Elstationerna i Knutsboda och Svinö berörs av avbrottet. Störningen inträffade den 25 oktober och varade 5 minuter. Den 11 november löser transformatorbrytaren i Svinö elstation för överström i samband med inkoppling av 10 kv linjen Degerby. En misslyckad provinkoppling görs men efter 12 minuter har alla ström igen. Förebyggande underhåll för att öka driftsäkerheten utförs kontinuerligt innefattande röjning av ledningsgator med inhyrd entreprenör. Den genomförda dubbleringen av transformatorkapaciteten på Sverigeförbindelsen lider fortfarande av problem vid inkoppling av transformatorerna för parallelldrift. Omfattande praktiska tester har genomförts för att klargöra det komplicerade inkopplingsförloppet. Resultatet från testerna skall tillsammans med beställda ytterligare simuleringar resultera i förslag på teknisk lösning för att komma till rätta med problemet. Förslaget förväntas på vårvintern Den reserveffektkapacitet som vår gasturbin i Ringsböle tillsammans med övriga kontrakterade reservkraftanläggningar erbjuder bedöms i de flesta situationer vara tillräcklig för att återstarta nätet och för att bibehålla nätet i stabil ö-drift vid skador på förbindelseledningen till Sverige. Med tanke på den effektutveckling vi haft det senaste året är sannolikheten numera större och blir allt högre för effektbrist i samband med ett avbrott på förbindelseledningen till Sverige vintertid. Detta underskott växer år för år och skall långsiktigt täckas med den planerade likströmsförbindelsen till riket. Den förskjutning av tidplanen för projektet, som den utdragna finansieringsprocessen medför, ökar ytterligare risken för reserveffektunderskott om inte underskottet under mellanperioden täcks. Förbindelsen kan utgående från tillgängliga uppgifter vara klar för övertagande år För att säkerställa tillgången på befintlig reservkraft avses att inleda förhandlingar om förlängning av reservkraftavtalet med Ålands Energi Ab. Inget beslut gällande hanteringen av reserveffektunderskottet under mellanperioden har fattats. Gasturbinen i Ringsböle har varit tillgänglig förutom vid planlagd service. Ett svårfunnet fel i lokalkraftväxlingsautomatiken har dock inte möjliggjort fjärrstart och därför krävt bemanning på plats vid start. För att möjliggöra snabb start har en särskild gasturbinberedskap införts under den kalla delen i slutet av året. Under året har planeringen och upphandlingen av en ca. 100 MW likströmsförbindelse mellan Nådendal i riket och Ytterby, Jomala med anslutande 110 kv till det åländska stamnätet fortsatt. En första upphandling slutfördes under andra kvartalet, men en anbudsgivare besvärade sig mot beslutet att inleda kontraktsförhandlingar med ABB. Styrelsen beslutade med anledning av besväret att göra en ny upphandling baserad på förhandlat förfarande. Anbud baserat på den nya upphandlingen lämnades i slutet av året och upphandlingsprocessen fortgår efter årsskiftet. Ålandsdelegationen har för sin beslutsprocess gällande extra anslagsansökan erhållit efterfrågade utlåtanden från riksministerierna. I utlåtandet från Arbets- och näringsministeriet fanns uppgifter baserade på missuppfattningar och bristfälliga uppgifter. Ålandsdelegationen har p.g.a. 5

8 Inmatad och uttagen elenergi från stamnätet (Kraftnät Åland Ab:s nät) R resultat 2009 resultat 2010 % av % av Ändring i inmatn. inmatn. % jämfört MWh /uttag MWh /uttag 10/09 SUMMA ELENERGIINMATNING , ,0 9,4 Vattenfall Eldistribution AB (från Sverige) , ,1 7,0 Fortum Sähkönsiirto Oy (från riket) , ,8 28,3 Lokal produktion i stamnätet fossil , ,0 - Lokal produktion till stamnätet vind , ,0-1,3 SUMMA ELENERGIUTTAG OCH EXPORT , ,0 9,4 Mariehamns stads elverk , ,1 5,1 Ålands Elandelslag , ,1 12,4 Ålands Energi Ab , ,1 7,0 Egen förbrukning, nätförluster o mätfel , ,7 5,8 Export ,9 GWh 350 Energiproduktion och import Import från Sverige Lok. olj.prod. Från Finland Förnybart 6

9 7

10 MWh/h Medeleffekter per vecka Import Sverige Från Finland Vindkraft Lok. olj.prod. Toppeffekt/vecka Kabeldike, Tellholm 8

11 110 och 45 kv ledningar kv Kabel Friledning Sandviken - Tellholm mm²cu 58,6 km Tellholm - Tingsbacka mm²al 15,7 km Senneby - Sandviken mm²cu 1,8 km 60,4 km 15,7 km 45 kv Kabel Friledning Tingsbacka - Mariehamn mm²al 1,6 km 236 mm²al 9,2 km Tingsbacka - Godby mm²al 4,5 km Tingsbacka - Norrböle mm²al 9,6 km Tingsbacka - Hellesby mm²al 9,9 km Hellesby-Storby mm²al 0,5 km 236 mm²al 12,0 Norrböle - Svinö mm²al 1,6 km 236 mm²al 20,0 km Godby - Västanträsk mm²al 12,3 km Godby - Finby... 85/14 mm²alfe 13,2 km Finby - Svinö mm²al 4,8 km 152/25 mm²alfe 12,3 km Svinö - Sottunga mm²al 9,8 km 99 mm²alfe 17,4 km Sottunga - Kumlinge mm²al 13,8 km 152/25 mm²alfe 4,7 km Kumlinge - Brändö mm²al 14,4 km 152/25 mm²alfe 13,2 km Brändö - Gustavs mm²al 16,6 km 152/25 mm²alfe 10,2 km Mariehamn -Ytternäs delsträcka 1 95 mm²al 1,9 km Mariehamn-Ytternäs delsträcka mm²al 2,2 km Ytternäs-Lilla Båtskär mm²al 15,8 km Mariehamn - Norrböle mm²al 1,6 km 152/25 mm²alfe 2,6 km 84,6 km 151,1 km Transformatorstationer Transformatorer Brytare Utgående Drifttag. Effekt Spänning kv 110 o. 45 kv 10 kv ledning år Senneby MVA 110±9x1,67%/77 3 st 110 kv MVA 110±9x1,67%/ Tingsbacka MVA 110±9x1,67%/45 7 st 110 kv MVA 110±9x1,67%/45 8 st 45 kv 2009 Hellesby... 6,3 MVA 47±9x1,67%/10,5 1 st 45 kv 4 st 2000 Mariehamn MVA 47±6x1,67%/10,5 6 st 45 kv 6 st 1969 Mariehamn MVA 47±6x1,67%/10, Holken 4 st 2004 Centrum... 8 st 1972 Norrböle MVA 47±6x1,67%/10,5 4 st 45 kv 7 st 1978 Norrböle MVA 47±6x1,67%/10, Ytternäs MVA 47±6x1,67%/10,5 2 st 45 kv 5 st 1983 Svinö... 5 MVA 45±6x1,67%/10,5 4 st 45 kv 3 st 1973 Sottunga... 3 MVA 45±6x1,67%/10,5 2 st 45 kv 4 st 1976 Kumlinge... 3 MVA 45±6x1,67%/10,5 2 st 45 kv 3 st 1987 Godby...2 x 6,3 MVA 47±6x1,67%/10,5 4 st 45 kv 7 st 1998 Västanträsk... 5 MVA 47±6x1,67%/10,5 1 st 45 kv 4 st 1974 Finby... 6,3 MVA 47±6x1,67%/10,5 2 st 45 kv 3 st 1983 Brändö... 3 MVA 47±6x1,67%/10,5 1 st 45 kv 2 st 1991 Knutsboda.. 2,5 MVA 47,5±1x3,0%/0,66 1 st 45 kv Storby 6,3 MVA 47±9x1,67%/10,5 1 st 45 kv 3 st 2004 Transformatorer Brytare Inkommande Drifttag. Effekt Spänning 20 kv 20 kv ledning år Lilla Båtskär.. 16 MVA 20/47,5±9x1,67% 1 st 3 st

12 detta bett om utlåtande från landskapsregeringen över Arbets- och näringsministeriets utlåtande. I syfte att tillrättalägga missförstånden och leverera efterfrågade uppgifter och för att nå en samsyn har landskapsregeringen involverat Arbets- och näringsministeriet i utlåtandeprocessen. Innan denna process är klar tar inte Ålandsdelegationen ställning i extra anslagsfrågan. Ett beslut i den frågan förväntas tidigast i juni 2011, vilket förskjuter tidplanen för genomförande ytterligare. I dagsläget finns ingen klar tidplan för Ålandsdelegationens beslut och ytterligare förskjutningar bortom juni 2011 kan vara aktuella. På tillståndsidan går processen framåt och byggnadslovet från Energimarknadsverket är under behandling. Miljökonsekvensbedömningen slutfördes under året och med denna som grund kan nu miljötillstånd sökas. I anslutning till likströmsförbindelsen till riket har även transiteringsmöjligheterna den nya förbindelsen erbjuder diskuterats. En lösning på den sedan länge aktuella och olösta frågan om avskaffning av gränstarifferna på den svenska sidan behövs för att fri kapacitet i förbindelsen marknadsmässigt skall kunna utnyttjas. Planer på byggandet av en ny elstation i Tellholm för anslutning av Ålands Elandelslags vindkraftprojekt Stenarna och Ålands Vindenergi Andelslags vindkraftprojekt Långnabba finns men projektet har försenats p.g.a. förseningar och oklarheter gällande införandet av inmatningstariffsystemet för vindkraft. Kraftnät Åland Ab har hittills begränsat anslutning av ytterligare vindkraft till det åländska stamnätet till dessa projekt. I kombination med byggande av likströmsförbindelsen till riket kan dock potentialen för vindkraftutbyggnad utökas i östra skärgården om projekten kan koordineras och vindkraftaktörerna finansierar tilläggsinvesteringarna för vindkraftanslutningen. Ålands Vindkraft Ab levererade förlustelen i kombination med ensamrätt på införsel från riket. Avtalet är baserat på elbörsen Nordpools elspotpriser. Under år 2010 uppgick denna mängd till MWh motsvarande 3,7 % av den totala inmatade elenergin på stamnätet. År 2009 var förlustenergin MWh och den relativa förlusten 3,8 %. Elmarknaden För balanshanteringen används balanshanteringssystemet Generis för avräkning av balanskraft och rapportering av timserier till och från de åländska distributionsnätbolagen och balansansvariga aktörer samt för informationsutbyte med Svenska Kraftnät. Tillstånd för utsläpp av växthusgaser för perioden gavs av landskapsregeringen och Kraftnät Åland Ab tilldelades stycken utsläppsrätter för den aktuella perioden utsläppsrätter såldes under året och vid årets slut fanns 9382 utsläppsrätter på utsläppsrättskontot. Inkomsterna från försäljningen var Utsläppen från gasturbinanläggningen i Ringsböle var 298 ton CO2. Elpriset på den nordiska elbörsen Nordpool steg kraftigt i förhållande till Medelårspriset för prisområde Sverige var 56,82 /MWh Motsvarande medelårspris 2009 var 37,01 /MWh. På årmedelnivå var spotpriset inom prisområde Sverige var 53,5 % högre än året innan. Det högre spotpriset ökade avsevärt kostnaderna vid inköp av el för att täcka stamnätsförlusterna. Personal Under året anställdes en ny elmontör ersättande den tidigare trotjänaren Jan-Olof Danielsson, som slutade Antalet anställda var vid årets slut 15 stycken. Den av personalen utförda arbetsprestationen motsvarar 14,8 manår exklusive betald ledighet (14,1 manår 2009). För fortbildning, kurser och mässor inom aktuella specialområden har personalen använt totalt 29 dagar. Nyanställda genomgick nödvändiga externa baskurser för att lättare komma in i verksamheten och för att erhålla nödvändig säkerhetsutbildning. Övrig personal fortbildades enligt föreliggande behov. Anläggningsverksamhet och investeringar Tomtmark för den planerade omriktarstationen i Nådendal inköptes och i dessa jordområden investerades totalt I elstationsbyggnader investerade vi totalt Nya elstationsbyggnader, som skall ersättade nuvarande ännu ej urbruktagna 10 kv ställverksbyggnaderna uppfördes i Västanträsk och Svinö. I transmissionsnätet investerades , innefattande även följande pågående ej slutförda projekt; stationsutbyte i Svinö, utvidgning av 45 kv ställverket i Storby och inledande arbete tillhörande den planerade 45 kv leningen Storby-Västanträsk. Av de under året pågående projekten togs det nya 10 kv ställverket i Västanträsk i drift. 10

13 I mät- och manöversystem ingående i transmissionsnätet investerade vi Fjärrkontrollutrustning och energimätningsutrustning, som införskaffades till ersättande elstationer var den största posten. Mätinstrument och verktyg inköptes till en kostnad av Kontorsinventarier inköptes för Fordonsparken förstärktes med ett nytt arbetsfordon. I fordon investerades Under pågående anskaffningar finns upptaget för Finlandskabelprojektet, varav investerades Totalt investerades inklusive pågående anskaffningar under året. Ekonomi Norrböle brytarservice 2010 års resultat blev bättre än budget. De främsta orsakerna till detta var högre intäkter från både nättjänsterna och balanstjänsterna samt lägre räntekostnader. Räntekostnaderna var högre i budget men p.g.a. försening i investeringsstödprocessen för Finlandskabeln har förutsättningar för att lyfta nya lån ej funnits och därmed har inte budgeterade räntekostnader uppstått. Intäkterna från nättjänsterna ökade med 1,4 % från år 2009 till Ålands Elandelslag debiterades , motsvarande 22,39 /MWh (24,72 /MWh 2009) för sina uttag. För Mariehamns stads elverks del debiterades , vilket motsvarar 20,60 /MWh (21,48 /MWh 2009). Skillnaden i /MWh mellan Ålands Elandelslag och Mariehamns stads elverk kommer främst av att Mariehamns stads elverk tar ut mer energi i förhållande till abonnerad effekt än Ålands Elandelslag. Dessutom är uttagspunkterna fler i förhållande till förbrukningen för Ålands Elandelslag. Medelpriset för dessa uttagskunder var 21,9 /MWh (23,4 /MWh 2009). Ersättning utgår vid inmatning av lokalt producerad el till vårt nät, men har sänkts i förhållande till året innan. Ersättningen för denna inmatning var för vindkraftverken anslutna till vårt nät något mindre än avgifterna, som tas ut för övriga nättjänster. Vindkraftproducenterna debiterades 1621 för nättjänsterna. Intäkterna från balanstjänster har ökat med 9,5 % och utgjorde Mot intäkterna ställs inköps/produktionskostnaderna för effektkraft, balanstjänster, avbrottsförsäkrings-kostnader och systemkostnader innefattande ADB-kostnader samt personalkostnader för hanteringen. Intäkterna från övriga tjänster är totalt och utgörs främst av ersättning från Ålcom för optofiberhyra. Omsättningen var , vilket är 2,4 % högre än år Övriga rörelseintäkter utgjorde och av dessa inflöt vid försäljning av utsläppsrätter. Inköp av material och tjänster utgjorde totalt och ökade i jämförelse med år 2009 med 17,9 %. Ökningen beror främst på att kostnaderna för elenergin som inköptes för att täcka stamnätets förluster och avgifterna för nättjänster till angränsande nät ökat. Kostnaderna för stamnätsförlusterna var Detta motsvarar ett med- 11

14 elpris på 63,5 /MWh mot 36,8 /MWh år De fasta reservkraftkostnaderna utgjorde Beställd effektkraft kostade Till ägarna av angränsande ledningsnät i Sverige och i riket betalades totalt i nätavgifter mot året innan. I totalkostnaden för material och tjänster ingår även inköpen av balanstjänster, uppgående till Vid provkörningar, planerade avbrott och ö-drifttest förbrukades bränsle till ett värde av Personalkostnaderna har ökat och utgjorde Löner och arvoden har stigit med 3,5 % i förhållande till 2009, främst p.g.a. en nyanställning. Den största ökningen beror främst på minskade löneaktiveringar. Avskrivningarna enligt plan utgjorde Övriga rörelsekostnader, totalt , har minskat med 25 % i en jämförelse med 2009, gasturbinskadan år 2009 förorsakade de högre kostnaderna. Kostnader för varor och förnödenheter var , varav drift- och underhållsmaterial och elkostnaden för vår reservkraftanläggning i Ringsböle utgjorde de största posterna. Kostnaderna för främmande tjänster var Den största posten utgör reparationer och underhåll totalt , där den enskilt största posten utgörs av underhållskostnader för gasturbinen i Ringsböle. Från Ålands Energi Ab köptes löneräkning och driftcentralbemanning för samt övriga tjänster för Från Ålands Företagsbyrå Ab har administrativa tjänster köpts för För specialisttjänster har erlagts ADB-kostnaderna var Hyreskostnaderna utgjorde Kostnaderna för resterande främmande tjänster är I övriga rörelsekostnader ingår även administrativa utgifter för , representation och marknadsföring 1911 samt försäkringspremier Rörelseresultatet visar en vinst på mot året innan. Resultatet visar en vinst som är ca över budget. Montage Svinö 10 kv ställverk 12

15 Finansiella intäkter Räntekostnaderna minskade p.g.a gynnsamt ränteläge från till år Övriga finansiella kostnader var 834. Vinsten före bokslutsdispositioner och skatter är mot en vinst på år Emedan bolaget inte avser att redovisa en vinst ökas den ackumulerade avskrivningsdifferensen med Den ackumulerade avskrivningsdifferensen ökar från per den till att vid detta bokslut utgöra Bolagets långsiktiga målsättning är dock att av- Rörläggning utefält, Svinö skrivningsdifferensen inte skall utgöra mer än 15 % av de materiella tillgångarna i balansräkningen samt att försiktighet iakttas för att nå detta mål för att kunna upprätthålla likviditeten utan belastande tilläggsfinansiering. Ökning innebär ett avsteg i strävan att nå den långsiktiga målsättningen. Avskrivningsdifferensen utgör 24,5 % av de materiella tillgångarna Resultatregleringen görs på detta sätt med anledning av ett bättre resultat än budget och för att minska lånebehovet vid kommande investeringar samt för att undvika stora årsvisa förändringar av tarifferna. Ingen vinst uppvisas efter skatt för räkenskapsperioden. Bolaget har haft god likviditet under året och har vid årets slut finansieringstillgångar om Ingen utökning av lånebördan gjordes under året. Långfristigt främmande kapital är och kortfristigt vid årets slut. Balansomslutningen har minskat från till Lagervärdet på bränslet i bränslecisternerna i Ringsböle är Bolaget visar en 40,5 %-ig soliditet mot 38,4 % året innan. Bolagets aktier Bolaget har aktier. Varje aktie berättigar till en röst på bolagsstämman. Alla aktier har samma rätt till dividend och till bolagets medel. Väsentliga händelser efter räkenskapsperiodens utgång Inga väsentliga förändringar har skett i bolagets ekonomiska ställning efter räkenskapsperiodens utgång och testet av betalningsförmågan i ABL 13:2 påverkar inte heller de utdelningsbara medlen. Framtidsutsikter Enligt EG:s direktiv 2009/72/EG om gemensamma regler för den inre marknaden för el och om upphävande av direktiv 2003/54/EG skall den inre marknaden för el förbättras genom åtskilt ägande. Omfattade bolag skall enligt direktivet vara oberoende av leverans- eller produktionsintressen och ägarinflytandet skall stå i överensstämmelse med reglerna före 3 mars Vid åtskilt ägande ställs krav på att en eller flera personer inte kontrollerar ett produktionsföretag eller ett elhandelsföretag samtidigt som den eller de utövar kontroll över eller rättigheter gentemot en systemansvarig för överföringssystemet eller ett överföringssystem. Landskapsregeringen är ansvarig för implementeringen av direktivet på Åland och överväger till- 13

16 budsstående alternativ. Landskapsregeringen har, som en del i processen, inlett diskussioner med de övriga ägarna i Kraftnät Åland Ab om förändring i ägarförhållandena. Kraftnät Åland Ab följer implementeringsprocessen och vidtar de åtgärder den föranleder. NordREG, de nordiska energimarknadsmyndigheterna, har på uppdrag av de nordiska energiministrarna tagit fram en implementeringsplan för en gemensam nordisk slutkundsmarknad för elenergi. Öppnande av den nordiska elmarknaden för slutkunder är planerad att genomföras Åland kommer att ingå i den gemensamma slutkundsmarknaden men har hittills inte deltagit i processen. Det kommer dock att vara nödvändigt att Kraftnät Åland Ab som systemansvarig aktiverar sig i processen för att tillsammans med övriga inblandade medverka till att en bra elmarknadslösning åstadkoms för Åland. Överföringsförmågan på förbindelsen till Sverige är genom tidigare utförd dubblering av transformatorkapaciteten utbyggd till 80 MW, som kabeln dimensionerats för. Åtgärden säkrar ordinarie kapacitet till med prognostiserad utveckling. Vid drifttagning av transformatorerna kunde dock konstateras problem med parallelldrift. Inkopplingsproblemen har noggrant utretts och förslag till åtgärder för att komma till rätta med problemen förväntas till våren Implementering av åtgärderna görs sedan i skyndsam ordning. Fram till detta är gjort nyttjas en transformator i taget och utgör driftreserver för varandra. Den gamla entimmes effekttoppen från 2003 raderades ut under året och på julaftonen noterades den högsta toppen under året, 64,7 MWh/h. Vid ihållande kall väderlek kan effekttoppar kring 70 MW förväntas under ett vardagsdygn. Effektutvecklingen följer prognos och motiverar en snabb utbyggnad av reservkraften för att täcka upp reserveffektbristen. Arbetet med att långsiktigt täcka reserveffektbehovet med en likströmsförbindelse till riket pågår. Upphandlingsprocessen som genomfördes under första halvåret anmäldes till Marknadsdomstolen och för att trygga en likabehandling av anbudsgivarna och för att säkerställa en effektiv konkurrens beslöt styrelsen att avbryta upphandlingen av likströmsförbindelsen och inleda arbetet med en ny upphandlingsrunda. Förberedelserna för denna nya upphandling startade omgående och anbud inkom i november. Upphandlingsmodellen är förhandlat förfarande och målsättningen är att erhålla slutligt anbud i april Avsikten är att därefter teckna kontrakt med vald leverantör. Finansieringen av projektet är dock ännu inte i hamn och finansieringen måste vara löst för att kontraktsåtaganden i praktiken skall gälla och arbeten påbörjas. Med anledning av att finansieringsfrågan inte är löst har det varit nödvändigt att skjuta fram drifttagningsdatum. I förhållande till ursprunglig tidplan förskjuts denna tidpunkt minst ett men troligtvis två år framåt även Ålandsdelegationens beslut om extra anslag tas i juni. När finansieringsfrågan är löst kan slutligt leveransdatum fastslås. Det är inte heller möjligt för Kraftnät Åland Ab att ansöka om landskapsgarantier för lån till projektet då stödandelen är oklar. Detsamma gäller notifieringen av stödet, där också stödandelen bör vara känd i samband med notifieringen. Projektfinansieringen är helt uppbunden till Ålandsdelegationens beslut. Med tanke på förskjutningen av tidplanen och effektutvecklingen bör en lösning för att trygga reservkraften under mellantiden åstadkommas. Förhandlingar kommer att upptas med Ålands Energi Ab i syfte att uppnå ett avtal om reserveffekt under mellantiden. Kraftnät Åland Ab driver projektet framåt utgående från att finansieringsfrågan löser sig. Övriga upphandlingar och tillståndfrågor drivs framåt i den takt som är möjligt. Finlandskabelprojektet kommer att påverka avgifterna för nättjänsterna och det kommer att vara en utmaning att utforma tarifferna och finansieringen av projektet så att kostnaderna är förutsägbara och tariffnivån jämn utan stora årsvisa variationer. Den framtida driften av Finlandskabeln ställer även krav på en förändrad elmarknadslösning, som också beaktar de förändringar öppnande av en gemensam nordisk slutkundsmarknad för elenergi ställer. Detta arbete har påbörjats men aktiviteterna på detta område behöver utökas för att marknadslösningen skall vara klar till drifttagningen av förbindelsen. Den finska lagen om stöd till produktion av el från förnybara energikällor utfärdades i slutet av året. Notifieringen av lagen har fördröjt införandet av det finska inmatningstariffsystemet för vindkraft och landskapsregeringen har förhandlat med riket om möjligheterna och villkoren för ett åländsk deltagande i systemet. Erhåller de åländska vindkraftaktörerna samma stöd som på rikshåll kommer de nu vilande vindkraftprojekten som skall anslutas till en planerad elstation i Tellholm att dras igång med följd att elstationen på kort tid skall byggas. Därutö- 14

17 ver kommer intresset för den inmatningspunkt för vindkraft på Finlandskabeln, som ingår som en i pågående upphandling, att öka och det kommer att uppstå ett behov av att koordinera projekten. Realiserande av en ny inmatning för vindkraft i kombination med Finlandskabelprojektet får dock inte försena projektet och tilläggsinvesteringen detta förorsakar skall i sin helhet betalas av vindkraftaktörerna. Den förnybara elproduktionens andel av den åländska elförsörjningen på årsbas beräknas till 24 % av elanskaffningen Tas beslut om att bygga vindkraftparkerna Stenarna och Långnabba under 2011 byggs elstationen i Tellholm för anslutning av de aktuella vindkraftparkerna tidigast Ett fullständigt förverkligande av dessa projekt höjer på årsbasis andelen förnybart till mer än 70 % av det åländska elbehovet. Utöver detta finns det som tidigare redovisats ett stort intresse för ytterligare vindkraftutbyggnad. Utbyggnaden efter Tellholm avses att koncentreras till östra skärgården och huvudsakligen koordineras med Finlandskabelprojektet. De planerade vindkraftprojekten kväver vårt aktiva deltagande i processen. Mot bakgrund av att stödsystemet för vindkraft premierar tidigt deltagande i systemet kommer det att uppstå en press på leverans av anslutningar för vindkraft samtidigt som många andra projekt binder bolagets personal. Sammanfaller alla dessa projekt tidsmässigt kommer det att vara en stor utmaning för Kraftnät Åland Ab och andelen köpta tjänster i dessa projekt måste utökas. Förverkligandet av Finlandskabelprojektet föranleder också förändringar i organisationen för att kunna förverkligas och drivas efter övertagande. Planeringen av den framtida organisationen måste inledas så snart slutligt investeringsbeslut fattats. Planeringen av ringledningen mellan Storby elstation och Västanträsk fortsätter för att möjliggöra byggstart Utökningen av 45 kv utefältet i Storby blir klar 2011 men motsvarande utvidgning av 45 kv ställverket i Västanträsk kvarstår. ovan visar behov av förnyelse av anläggningsdelar. Förnyelsen kommer att ske under en längre period framåt. Dessa insatser kommer också att öka stamnätskostnaderna. Kraftnät Åland Ab har tilldelats utsläppstillstånd för den nya reservkraftanläggningen för åren De beviljade utsläppsrätterna har hittills överstigit de faktiska utsläppen och kalkylerat överskott från 2010 avses att säljas. Ser man på resultatpåverkande faktorer på längre sikt har räntehöjningar en stor betydelse eftersom andelen främmande kapital är stor. Räntenivån har i finanskrisens spår sjunkit, vilket påverkar bolagets resultat positivt. Ett av gasturbinlånen har räntesäkrats för att sätta en takkostnad på dessa räntor. Räntorna ligger dock idag betydligt under denna nivå. Effektutvecklingen är också ett orosmoln eftersom denna dimensionerar en stor del av investeringsbehovet, men också förorsakar kostnader för abonnemang på nätsidan. Bolaget påverkas av den nordiska energipolitiken och elbrist på den nordiska elmarknaden ökar omkostnaderna. Haverier på anläggningar och då särskilt centrala anläggningsdelar kan leda till omfattande kostnader för reparationer, följdskador och ersättande elproduktion vid inmatningsbegränsningar. De ekonomiska återverkningarna på bolaget av dylika skador har begränsats med försäkringar. Det faktum att anläggningarna och övervakningssystemen blir allt mer komplicerade ställer allt högre krav på specialkompetensen. I en liten organisation är det risk att spridningen av specialkunskap blir begränsad och detta försöker vi motverka genom att sprida kunskapen på flera personer. Styrelsens förslag till disposition av vinstmedel De utdelningsbara medlen är ,36 varav periodens resultat är 0,00. Styrelsen föreslår för bolagsstämman att de utdelningsbara medlen kvarlämnas under fritt eget kapital och följaktligen ingen dividend utdelas. Uppgraderingen av de äldre elstationerna fortsätter, Sottunga står i tur. Uppgraderingen ingår i det åtgärdsprogram som finns för det befintliga nätet. Uppgraderingen år 2011 följs av motsvarande åtgärder i elstationen Centrum i Mariehamn. Det faktum att stora delar av stamnätet byggdes på 70-talet medför såsom de planerade åtgärderna 15

18 Kraftnät Åland Ab RESULTATRÄKNING Not OMSÄTTNING , ,97 Övriga rörelseintäkter , ,76 Material och tjänster Material, förnödenheter och varor Inköp under räkenskapsperioden , ,41 Förändring av lager , ,72 Sa Material och tjänster , ,13 Personalkostnader 2 Löner och arvoden , ,62 Lönebikostnader Pensionskostnader , ,14 Övriga lönebikostnader , ,14 Sa Personalkostnader , ,90 Avskrivningar och nedskrivningar 3 Avskrivningar enligt plan , ,88 Sa Avskrivningar och nedskrivningar , ,88 Övriga rörelsekostnader , ,40 RÖRELSEVINST , ,42 Finansiella intäkter och kostnader Övriga ränteintäkter och finansiella intäkter Från övriga 9 758, ,22 Räntekostnader och övriga finansiella kostnader Till övriga , ,53 Sa Finansiella intäkter och kostnader , ,31 VINST FÖRE EXTRAORDINÄRA POSTER , ,11 VINST FÖRE BOKSLUTS- DISPOSITIONER OCH SKATTER , ,11 Bokslutsdispositioner Förändring av avskrivningsdifferens , ,82 Sa Bokslutsdispositioner , ,82 Inkomstskatt -79,54-61,29 RÄKENSKAPSPERIODENS VINST 0,00 0,00 16

19 Kraftnät Åland Ab BALANSRÄKNING Not A K T I V A BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar 4 Immateriella rättigheter , ,95 Övriga utgifter med lång verkningstid 1 848, ,44 Sa Immateriella tillgångar , ,39 Materiella tillgångar 5 Mark- och vattenområden Ägda fastigheter , ,85 Hyresrättigheter till fastigheter , ,28 Byggnader och konstruktioner Ägda byggnader och konstruktioner , ,59 Transmissionsnät , ,42 Reservkraftsanläggning , ,28 Inventarier och fordon , ,56 Övriga materiella tillgångar , ,00 Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar , ,27 Sa Materiella tillgångar , ,25 Placeringar Övriga aktier och andelar 1 919, ,83 Övriga fordringar , ,79 Sa Placeringar , ,62 SA BESTÅENDE AKTIVA , ,26 RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar Material och förnödenheter , ,33 Övriga omsättningstillgångar 0,00 219,56 Sa Omsättningstillgångar , ,89 Fordringar Kortfristiga Kundfordringar , ,31 Övriga fordringar , ,93 Resultatregleringar 2 941, ,12 Sa Kortfristiga , ,36 Sa Fordringar , ,36 Kassa och bank , ,34 SA RÖRLIGA AKTIVA , ,59 S A A K T I V A , ,85 17

20 Kraftnät Åland Ab BALANSRÄKNING Not P A S S I V A EGET KAPITAL Aktiekapital , ,53 Balanserad vinst från tidigare räkenskapsperioder , ,36 Räkenskapsperiodens vinst/förlust 0,00 0,00 SA EGET KAPITAL , ,89 ACKUMULERADE BOKSLUTSDISPOSITIONER Avskrivningsdifferens , ,59 SA ACKUMULERADE BOKSLUTSDISPOSITIONER , ,59 FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt 7 Skulder till kreditinstitut , ,94 Övriga skulder , ,00 Sa Långfristigt , ,94 Kortfristigt Skulder till kreditinstitut , ,83 Leverantörsskulder , ,35 Övriga skulder , ,59 Resultatregleringar , ,66 Sa Kortfristigt , ,43 SA FRÄMMANDE KAPITAL , ,37 S A P A S S I V A , ,85 18

21 Kraftnät Åland Ab FINANSIERINGSANALYS Affärsverksamhetens kassaflöde: Erhållna betalningar för försäljning , ,85 Erhållna betalningar för övriga rörelseintäkter , ,76 Betalda rörelsekostnader , ,36 Affärsverksamhetens kassaflöde före finansiella poster och skatter , ,25 Betalda räntor och betalningar för affärsverksamhetens övriga finansiella kostnader , ,85 Erhållna räntor från affärsverksamheten 8 829, ,99 Betalda direkta skatter 0,00 0,00 Kassaflöde före extraordinära poster , ,39 Affärsverksamhetens kassaflöde (A) , ,39 Investeringarnas kassaflöde: Investeringar i materiella och immateriella tillgångar , ,20 Investeringar i övriga placeringar 0,00 0,00 Överlåtelseinkomser från övriga placeringar 0,00 433,69 Erhållna räntor på investeringar 0,00 60,00 Investeringarnas kassaflöde (B) , ,51 Finansieringens kassaflöde Upptagna kortfristiga lån 0, ,42 Amortering av kortfristiga lån ,66 0,00 Upptagna långfristiga lån 0, ,83 Amortering av långfristiga lån ,77 0,00 Betalda direkta skatter -79,54-61,29 Finansieringens kassaflöde (C) , ,96 Förändring av likvida medel (A+B+C) , ,16 Likvida medel vid räkenskapsperiodens början , ,50 Likvida medel vid räkenskapsperiodens slut , , , ,16 19

22 Kraftnät Åland Ab BOKSLUTSPRINCIPER Värderingsprinciper och värderingsmetoder Värdering av anläggningstillgångar Anläggningstillgångarna har upptagits i balansräkningen enligt direkta anskaffningskostnader med avdrag för planenliga avskrivningar. De planenliga avskrivningarna har beräknats lineärt och de är baserade på anläggningstillgångarnas ekonomiska livslängd. Som praxis tillämpas hälften av normal avskrivning första året då tillgången tas i bruk. Avskrivningstiderna är: Immateriella rättigheter 5 år Övriga utgifter med lång verkningstid 5 år Byggnader och konstruktioner 20 år Transmissionsnät stamnät och optofibernät 30 år elstationer och utrustning 20 år mät- och manöversystem 5 år Maskiner och inventarier gasturbinanläggning 20 år (80% av anskaffningsvärdet avskrivs under 20 år och resterande del därefter på 10 år) blocktransformator 20 år inventarier o fordon 5 år Övriga materiella tillgångar 10 år Värdering av omsättningstillgångar Omsättningstillgångarna har upptagits enligt fifo-principen. Omsättningstillgångarna har värderats enligt anskaffningsutgiften eller till ett lägre pris som motsvarat det sannolika återanskaffningspriset. Som anskaffningsutgift har upptagits de direkta kostnaderna. Värdering av finansieringstillgångar De värdepapper som ingår i finansieringstillgångarna har värderats till anskaffningsvärdet eller till ett lägre belopp som motsvarar marknadsvärdet. Poster i utländsk valuta Fordringar och skulder i utländsk valuta har omräknats till euro enligt den kurs som Europeiska centralbanken noterade på bokslutsdagen. 20

23 Kraftnät Åland Ab NOTER RESULTATRÄKNING 1 Omsättning Nättjänster , ,15 Balanstjänster , ,60 Övriga tjänster , ,16 Avrundning 0,00 1,06 Totalt , ,97 2 Personalkostnader Löner och arvoden , ,94 varav är aktiverade som materiella tillgångar , ,32 Pensionskostnader , ,85 varav är aktiverade som materiella tillgångar , ,71 Övriga lönebikostnader , ,64 varav är aktiverade som materiella tillgångar -560, ,50 Totalt , ,90 3 Avskrivningar och nedskrivningar 3.1 Avskrivningar enligt plan Immateriella rättigheter , ,36 Övriga utgifter med lång verkningstid 2 596, ,27 Nyttjanderätter 4 291, ,54 Byggnader och konstruktioner , ,89 Transmissionsnät , ,14 Reservkraftsanläggning , ,24 Inventarier och fordon , ,96 Övriga materiella tillgångar , ,48 Totalt , ,88 21

24 Kraftnät Åland Ab NOTER BALANSRÄKNING 4 Immateriella tillgångar Övriga utgifter Immateriella med lång rättigheter verkningstid Totalt Anskaffningsutgift , , ,52 Ökningar ,30 0, ,30 Anskaffningsutgift , , ,82 Ackumulerade avskrivningar , , ,13 Avskrivningar under perioden , , ,79 Ackumulerade avskrivningar , , ,92 Bokföringsvärde , , ,90 5 Materiella tillgångar Jordområden o Nyttjanderätter Byggnader och konstruktioner Anskaffningsutgift , ,68 Ökningar , ,81 Anskaffningsutgift , ,49 Ackumulerade avskrivningar , ,09 Avskrivningar under perioden 4 291, ,33 Ackumulerade avskrivningar , ,42 Bokföringsvärde , ,07 Inventarier och Reservkraftsan- Transmissionsnät fordon läggning Anskaffningsutgift , , ,02 Ökningar , ,99 0,00 Anskaffningsutgift , , ,02 Ackumulerade avskrivningar , , ,74 Avskrivningar under perioden , , ,34 Ackumulerade avskrivningar , , ,08 Bokföringsvärde , , ,94 22

25 Kraftnät Åland Ab NOTER BALANSRÄKNING Övriga materiella Pågående tillgångar anskaffningar Totalt Anskaffningsutgift , , ,24 Ökningar , , ,14 Minskningar ,00 0,00 0,00 Anskaffningsutgift , , ,38 Ackumulerade avskrivningar ,18 0, ,99 Avskrivningar under perioden ,49 0, ,84 Värdeminskningar 0,00 0,00 0,00 Ackumulerade avskrivningar ,67 0, ,83 Bokföringsvärde ,00 0,00 0,00 Bokföringsvärde , , ,55 6 Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar Elstationsutbyggnad och utbyte , ,54 Planering för framtida vindkraftsutbyggnader , ,29 Planering likströmsförbindelse , ,44 Totalt , ,27 7 Främmande kapital 7.1 Långfristigt främmande kapital Skulder till kreditinstitut , ,94 Skuld till Ålands Landskapsregering , ,83 Skuld till övriga , ,17 Totalt , , Lån som förfaller senare än efter fem år Skulder till kreditinstitut , ,30 Övriga skulder , ,10 Totalt , ,40 23

26 Kraftnät Åland Ab SÄKERHETER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER Givna säkerheter För egen del, tullkredit 8 409, ,40 Totalt 8 409, ,40 NOTER ANGÅENDE PERSONALEN OCH MEDLEMMAR AV FÖRVALTNINGSORGAN Genomsnittliga antalet anställda Antalet anställda i medeltal under räkenskapsperioden 14,80 14,10 Totalt 14,80 14,10 Ledningens löner och arvoden Styrelse och VD , ,83 Totalt , ,83 24