Kraftnät Åland Ab:s stamledningsnät

Transkript

1 Årsredovisning 2013

2 Kraftnät Åland Ab:s stamledningsnät 110 kv-ledning 45 kv-ledning 70/110 kv-station 110/45 kv-station 45/10 kv-station Energiproduktion och -import GWh Import från Sverige Från Finland Lokalproducerat från fossila bränslen Lokalproducerat förnybart

3 Innehåll 2 3 VD:s översikt 4 14 Styrelsens verksamhetsberättelse 4 Elöverföring 9 Elmarknaden 9 Personal 9 Anläggningsverksamhet och investeringar 10 Ekonomi 12 Bolagets aktier 12 Väsentliga händelser efter räkenskapsperiodens utgång 13 Framtidsutsikter 14 Styrelsens förslag till disposition av vinstmedel 15 Resultaträkning Balansräkning 18 Finansieringsanalys 19 Bokslutsprinciper 20 Noter till resultaträkningen Noter till balansräkningen 23 Säkerheter och ansvarsförbindelser 23 Noter angående personalen och medlemmar av förvaltningsorgan Utsläppsrätter 26 Datering och underskrifter 27 Revisionsberättelse Grafisk formgivning: Strax Kommunikation Tryckt på Mariehamns Tryckeri Förvaltning 28 Personal

4 2 VD:s översikt Bolagets sextonde verksamhetsår är avslutat. Året var det första under min tid som VD utan avbrott från Sverige och antalet nätstörningar i vårt nät har varit färre än året innan, totalt tre stycken (12 stycken 2012). Den totala åländska elförbrukningen minskade med 0,8 procent och den i stamnätet överförda volymen minskade med 0,7 procent i förhållande till Den i stamnätet överförda elen har minskat på grund av att förbrukningen har minskat. Förbrukningen är mycket temperaturberoende och förbrukningsminskningen beror på att året som helhet var varmare än 2012 men ändå varmare än normalåret. I medeltal har förbrukningsökningen under de senaste tio åren varit 1,3 procent. Fredagen den 18 januari mellan klockan 10 och 11 inträffade årets högsta timeffekttopp, 64,0 MWh/h. Den hittills högsta uppmätta effekttoppen är 66,3 MWh/h och härstammar från Inräknas även lastkapning med mobila dieselgeneratorer blir effekttoppen 67,9 MWh/h. Effekt- och energiutvecklingen följer Kraftnät Åland Ab:s prognoser. Detta år inleddes projektet ÅL-Link på riktigt. Under vintern inleddes arbetet med att bygga fundament för stolpar tillhörande den nya 110 kv-ledningen. Markförhållandena är besvärliga på många stolpplatser. Alla inblandade antog utmaningen och fann innovativa lösningar så att flera fundament kunde gjutas under vintern. Under våren tecknades kontrakt för markarbetena i Nådendal och arbetena kunde inledas under sommaren. Tomten med infartsväg stod klar och instängslad under hösten. Då var också lokalkraftförsörjningen klar. Fingrid bygger samtidigt sin nya 110 kv elstation i Nådendal till vilken vår anläggning skall anslutas. Beslut om att bygga elstationen i Tellholm togs och markinköp verkställdes under sommaren. Under hösten fortsatte arbetena med stolpfundamenten och kontrakt skrevs för markarbetena i Ytterby, som inleddes efter årsskiftet. Upphandling av stations- och ledningsbyggnadsentreprenaderna genomfördes och den 2 december undertecknades kontrakten med Eltel Networks Oy. Tidigt under året uppdagades problem med det beviljade förläggningstillståndet för sjökabeln på rikssidan. Under hela året pågick en process tillsammans med yrkesfiskarna, deras intresseorganisationer, Trafi och berörda myndigheter för att åstadkomma en bättre lösning för fiskeriverksamheten. Parterna kom överens och ändringsansökan skickades in i slutet av året. Vissa kompletteringar gjordes dock efter årsskiftet och ansökan kunde kungöras i februari. Tillståndsprocessen pågår och inkomna kommentarer från ett antal vattenägare har bemötts. Regionförvaltningsverket avgörande torde vara nära förestående, vilket är nödvändigt för projektet. Baserat på idag kända fakta håller både de ekonomiska kalkylerna och tidplanen för projektet. För att skapa förutsägbarhet och trygghet knöts det under 2013 lyfta 30 miljoner euros-lånet hos Nordiska Investeringsbanken till 10-årig fast ränta. Diskussioner om marknadslösning i syfte att tillvarata transiteringsmöjligheterna den nya förbindelsen erbjuder har förts. Ett backslag i dessa strävanden kom i höstas då Vattenfall Eldistribution Ab meddelade att de inte kan förändra tariffen i Senneby så att transitering möjliggörs och att nätförstärkningsåtgärder i deras nät är nödvändiga för att det skall vara möjligt att nyttja full effekt på Sverigekabeln. Kapaciteten är efterfrågad och det skulle vara väldigt viktigt att nå en lösning av tariffrågan på den svenska sidan som möjliggör att fri kapacitet i förbindelsen marknadsmässigt skall kunna utnyttjas. Tills detta är löst kan likströmsförbindelsen enbart drivas som en ren reservförbindelse. Frågan måste hanteras på det politiska planet för att få en lösning då ingen av de inblandade parterna har mandat att göra de nödvändiga förändringarna. Utöver ÅL-Link projektet har arbetet med ledningen Storby Västanträsk pågått. I Västanträsk har utefältet byggts om för att kunna ta emot den nya ledningen. På ledningssidan har rörläggning vid ilandtagningsplatser utförts och Ålands Elandelslag inledde friledningsbyggnationen med de nya kompositstolparna. Reservkraftsituationen var bättre än året innan eftersom tillgängligheten var bättre. Inför 2014 slöts ett nytt reservkraftavtal för perioden 2014 till juni 2016 med Mariehamns Energi Ab. Den tillhandahållna kapaciteten är i förhållande till tidigare avtal sänkt med 3 MW till 45 MW, vilket ytterligare ökar underskottsproblematiken. Under året vidtogs åtgärder för att kompensera bortfallet av effekt genom att utöka inmatningsmöjligheterna från Gustavs. Det finns dock ett permanent reservkraftunderskott tills ÅL-Link är i drift, som våra ägare och kunder accepterar. Inga beslut tas gällande utbyggnad av förnybar elproduktion på Åland förrän stödformerna

5 3 Kontraktsteckning med Eltel Networks Oy den 2 december Övre raden från vänster: Sven-Anders Eriksson (Kraftnät Åland Ab (KN)), Henrik Sandqvist (KN), Christer Åberg (Eltel Networks Oy (Eltel)), Ari Eskola (Eltel), Kari Nieminen (Eltel), Malin Sjöqvist (Pöyry Swedpower AB (Pöyry)) och Claes Malcolm (Pöyry). Undre raden från vänster: Jan Kahlroth (KN), Roger Slotte (KN), Torsten Silvander (Eltel) och Tapio Leskinen (Eltel). klargjorts. Ett åländskt deltagande i det finska inmatningstariffsystemet verkar möjligt på vissa villkor. Såvida ett attraktivt stödsystem införs kommer aktörerna att vilja förverkliga de planerade vindkraftprojekten Stenarna och Långnabba så snabbt som möjligt. Eftersom Tellholm elstation byggs inom projektet ÅL-Link torde det inte vara några större problem för Kraftnät Åland Ab att bygga vindkraftanslutningen i Tellholm till dess den behövs års resultat blev bättre än budget. Omsättningsökningen i förhållande till budget var cirka 6 procent och rörelsevinsten euro över budget. Den främsta orsaken till omsättningsökningen var högre intäkter från balanstjänsterna. Vinsten före bokslutsdispositioner och skatter är dock betydligt högre än budgeterat underskott på euro. Orsak till detta var högre nettointäkter från balanstjänsterna, lägre personalkostnader, lägre avskrivningar, lägre övriga kostnader på grund av mindre inköp av främmande tjänster, varor och förnödenheter samt lägre räntekostnader för ÅL-Link-projektet. Vid årsskiftet var vi 14 anställda. Jag vill tacka personalen för era arbetsinsatser och ert engagemang och den yrkeskunskap ni uppvisar i det dagliga arbetet. Därutöver vill jag rikta ett stort tack till styrelsen för året som gått samt våra samarbetspartners och kunder. Mariehamn i april 2014 Jan Kahlroth, VD

6 4 Styrelsens verksamhetsberättelse Elöverföring Den totala elanskaffningen var 294,0 GWh mot 296,4 GWh år 2012, en 0,8-procentig minskning. Den i stamnätet överförda volymen var 279,5 GWh mot 281,4 GWh 2012, överföringen i stamnätet minskade med 0,7 procent. Inmatningen till stamnätet bestod till största delen av import. Införseln av elenergi från Sverige var 215,0 GWh (212,4 GWh 2012). Via inmatningspunkten i Gustavs i riket infördes 17,8 GWh (19,7 GWh 2012). Inmatningen till stamnätet från lokal vindkraft var 45,9 GWh (48,5 GWh 2012) och från fossilbränslebaserad elproduktion 0,8 GWh (0,8 GWh 2012). Den totala vindkraftinmatningen, även innefattande inmatning på distributionsnätnivå, från de 21 åländska vindkraftverken var 58,2 GWh (61,4 GWh 2012). Vindkraftens totala andel av den totala elanskaffningen var 19,8 procent mot 20,7 procent år 2012 och därutöver producerade biokraftvärmeverket i Mariehamn 2,2 GWh el (2,0 GWh, 2012). Den procentuella andelen förnybart av den totala elanskaffningen utgjorde 20,6 procent, år 2012 var motsvarande del 21,4 procent. Ålands Elandelslags uttag från stamnätet var 161,3 GWh (161,3 GWh 2012), Mariehamns stads elverk 104,4 GWh (106,8 GWh 2012), Mariehamns Energi Ab:s egenförbrukning var 2,6 GWh (2,7 GWh 2012) och stamnätsförlusterna uppgick till 11,3 GWh (10,7 GWh 2012) eller 4,0 procent av den i stamnätet överförda elenergin. Differensen mellan den till stamnätet inmatade och uttagna elenergin utgörs av förluster i kablar, ledningar och transformatorer, mätfel samt egen förbrukning i stationer. 0,8% 0,9% 3,8% 0,3% 19,8% 6,0% 36,3% 73,1% 59,0% Procentuell fördelning av elanskaffningen (294 GWh) Vattenfall Eldistribution AB (från Sverige) Fortum Sähkönsiirto Oy (från riket) Lokal produktion fossilbränsle baserad Lokal produktion vindkraft Lokal produktion biopanna Procentuell fördelning av elförbrukningen (294 GWh) Mariehamns stads elverk Ålands Elandelslag Mariehamns Energi Ab Egen förbrukning, nätförluster och mätfel

7 Inmatad och uttagen elenergi från stamnätet (Kraftnät Åland Ab:s nät) Resultat 2012 Resultat 2013 MWh % av inmatn./ uttag MWh % av inmatn./ uttag Ändring i % jämfört 13/12 Summa elenergiinmatning , ,0 0,7 Vattenfall Eldistribution AB (från Sverige) , ,9 1,2 Fortum Sähkönsiirto Oy (från riket) , ,4 9,8 Lokal produktion i stamnätet fossil 823 0, ,3 1,7 Lokal produktion till stamnätet vind , ,4 5,3 5 Summa elenergiuttag och export , ,0 0,7 Mariehamns stads elverk , ,3 2,3 Ålands Elandelslag , ,7 0,0 Mariehamns Energi Ab , ,9 4,5 Egen förbrukning, nätförluster och mätfel , ,0 5,9 Export ,3 Kraftbalans 2013, MWh inmatad och uttagen elenergi i stamnätet

8 MWh/h 70 Medeleffekter per vecka Import från Sverige Från Finland Lokalproducerat förnybart Lokalproducerat från fossila bränslen Toppeffekt per vecka 2013 års högsta timeffekttopp var 64,0 MWh/h och inträffade mellan klockan 10 och 11 fredagen den 18 januari. Effekttoppen är lägre än den hittills högsta noterade effekttoppen från den 15 februari 2011, som uppmättes till 66,3 MWh/h. Inräknas även lastkapning med dieselaggregat inom Ålands Elandelslags distri butionsområde är effekttoppen 67,9 MWh/h. Effektutvecklingen är i linje med Kraftnät Åland Ab:s prognos och understryker behovet av utökad reserveffektkapacitet för att klara ett avbrott på Sverigekabeln när helst det inträffar. Effekttoppen är mycket temperaturberoende och under kallperioder växer förbrukningen på landsbygden mest. Året som helhet var varmare än normalåret då graddagtalet, som är en beräkningsgrund för uppvärmningsbehovet, var cirka 9 procent lägre än för normalåret. I förhållande till 2012 var 2013 som helhet 7 procent varmare. Endast månaderna januari, mars och april var kallare än normalåret. De senaste tio åren har den totala åländska elförbrukningen ökat i medeltal cirka 1,3 procent per år. Förbrukningsökningen tenderar att fortsätta och torde bli större under ett kallare år. Antalet nätstörningar i vårt nät har varit färre än året innan, totalt tre stycken (12 stycken 2012). Inget avbrott på Sverigekabeln under året. Den 12 april löser jordfelsskyddet för 10 kv-skenan ut transformatorbrytarna i Kumlinge elstation. Samtidigt löser också Lappoledningens brytare i samma station. Okänd felorsak. Avbrottet varade 17 minuter. Den 21 november löser skenskyddet åter ut bägge transformatorbrytarna i Kumlinge och ledningsskyddet för Lappoledningen löser samtidigt ut linjebrytaren. Brytarna löser sedan efter inkoppling i flera repriser och allt är stabilt igen efter 3,5 timmar. Orsaken är inte känd. Det var hård nordlig vind vid störningstillfället. Den 1 december löser skenskyddet igen ut bägge transformatorbrytarna i Kumlinge samtidigt som ledningsskyddet för Lappoledningen löser ut linjebrytaren. Brytarna löser sedan efter inkoppling i flera repriser och allt är stabilt igen efter fyra timmar. Orsaken är inte känd. Det var hård nordlig vind vid störningstillfället. Förebyggande underhåll för att öka driftsäkerheten utförs kontinuerligt innefattande röjning av ledningsgator med inhyrd entreprenör. I projektet som skall möjliggöra parallelldrift av transformatorbrytarna i Senneby och Tingsbacka återstår transformator 1:s brytare i Senneby att färdigställa. Den kommer att göras klar våren 2014 och efter detta kan transformatorerna drivas parallellt. Kraftnät Åland Ab skall inom skälig tid efter upptäckt störning eller avbrott på förbindelseledningen från Sverige tillhandahålla tillräcklig reserveffektkapacitet för att täcka det åländska elbehovet närhelst störningen eller avbrottet sker. Utgångspunkten är att tillbudsstående kapacitet skall vara tillräcklig för att klara nätuppbyggnad och fortvarighetstillstånd.

9 7 Vidar Liljeroos sista arbetsdag i driftcentralen I dagsläget är situationen sådan att den reserveffektkapacitet som tillhandahålls med vår gasturbin i Ringsböle tillsammans med övriga kontrakterade reservkraftanläggningar inte är tillräcklig i alla driftsituationer. Från distributionsnätbolagens sida har man dock ansett att den tillgängliga reservkraftkapaciteten varit tillräcklig och parterna kom i nättjänstavtalet 2013 överens om att Kraftnät Åland Ab är befriad från ansvar vid situationer då otillräcklig produktionskapacitet uppstår under förutsättning att hela produktionskapaciteten ingående i reservkrafthållningen samt östförbindelsen fullt utnyttjas men inte är tillräcklig för att täcka el behovet i en ödriftsituation trots att överenskomna åtgärder för att minimera risken för ett underskott vidtagits. Samma överenskommelse finns också i nättjänstavtalen för Lösningen har förespråkats i ägardirektiv från Ålands land skaps regering. Med tanke på den effektutveckling vi haft de senaste åren är sannolikheten numera större för effektbrist i samband med ett avbrott på förbindelseledningen till Sverige vintertid. Detta underskott växer år för år och skall långsiktigt täckas med likströmsförbindelsen till riket. Förbindelsen skall enligt ingånget kontrakt vara klar för övertagande i november år För att säkerställa tillgången på befintlig reservkraft har ett nytt reservkraftavtal för perioden 2014 till juni 2016 ingåtts med Mariehamns Energi Ab. Kapaciteten Mariehamns Energi Ab tillhandahåller är i förhållande till tidigare Utbyggnad av 45 kv-delen i Västanträsk

10 /MWh Stamnätskostnader ,7 9,9 18 6,6 7,6 8,2 8,5 7,1 7,4 16 6,7 6, ,1 1,2 0,4 1,1 0,5 3,4 6,5 1,3 0,4 6,2 6,2 1,5 1,2 0,5 0,5 1,4 0,5 3,8 1,9 0,4 3,9 1,2 0,4 3,9 1,9 0,3 2,6 1,4 0,5 2,7 2,3 0,6 3,5 2,0 0,5 4,3 1,6 1,8 0,6 0,6 4,5 4,6 8 3,5 3,4 3,4 3,8 2,4 2,6 2,3 2, ,1 1,5 4,9 4,7 2,6 2,2 2,1 3,8 3,4 3,5 2,1 2,2 5,3 5,4 6,1 6,2 7,1 2,0 5,4 6,2 2,0 2,0 5,6 5, Reservkraftskostnader Sverigekabeln Regionsnätsavgifter till Vattenfall Eldistribution Fortum Sähkönsiirto Oy Förluster Kraftnät Åland Ab:s stamnätskostnader sänkt med 3 MW till 45 MW, vilket ytterligare ökar underskottsproblematiken. I syfte att kompensera bortfallet av effekt från Mariehamns Energi Ab har åtgärder vidtagits för att utöka inmatningsmöjligheterna från Gustavs. I Finby har en kompenseringsanläggning byggts och inmatningen från riket beräknas kunna ökas till cirka 12 MW vid en ödriftsituation. Årsservicen av gasturbinen i Ringsböle gjordes för första gången OFS, efter beställning via Pratt & Whitney. Detta fungerade bra och blir troligen den framtida modellen. Vid årsservicen konstaterades att bränslet i cisternerna innehåller bakterier och behöver behandlas. Verkställighetsdelen av likströmsförbindelsen till riket, projekt ÅL-Link, har inletts. Markarbetena i Nådendal är klara, markarbetena i Ytterby har inletts, markområde i Tellholm för den nya elstationen inköpts. ABB har inlett sina aktiviteter, främst på planerings- och inköpssidan och i enlighet med kontraktet fakturerat två rater. Under året har planeringen för upphandlingen av utbyggnad av 110 kv-nätet Tingsbacka Ytterby Norrböle samt ombyggnad av befintlig 45 kv-ledning Tingsbacka Norrböle i samma stolpar som den nya 110 kv-ledningen gjorts. Vidare har planeringen för upphandlingen av den nya elstationen i Tellholm, utvidgningen av Norrböle elstation samt ombyggnaden av Norrböle elstation även utförts. Upphandlingen av dessa projekt gjordes sedan under hösten och Eltel Networks Oy vann anbudstävlingen i båda fallen och kontrakt skrevs med dem den 2 december. Det första lånelyftet på 30 miljoner euro hos Nordiska Investeringsbanken lyftes i januari och den andra och sista delen av 60 miljoner euros-lånet skall lyftas före den 31 mars De första två stödraterna har baserat på Kraftnät Åland Ab:s redovisning av investeringskostnader utbetalats. På tillståndssidan har en ändringsansökan till Regionförvaltningsverket beretts på grund av att tillstånd beviljats på fel sträckning och med anledning av missnöje från yrkesfiskare. I anslutning till likströmsförbindelsen till riket har även transiteringsmöjligheterna den nya förbindelsen erbjuder diskuterats. Ingen lösning på frågan har kunnat nås och Vattenfall Eldistribution AB har även meddelat att nätförstärkningsåtgärder i deras nät är nödvändiga för att det skall vara möjligt att nyttja full effekt på Sverigekabeln. Det skulle vara väldigt viktigt att nå en lösning av tariffrågan

11 på den svenska sidan som möjliggör att fri kapacitet i förbindelsen marknadsmässigt skall kunna utnyttjas. Mariehamns Energi Ab levererade förlustelen i kombination med ensamrätt på införsel från riket. Avtalet är baserat på elbörsen Nordpools elspotpriser. Under år 2013 uppgick denna mängd till MWh motsvarande 4,0 procent av den totala inmatade elenergin på stamnätet. År 2012 var förlustenergin MWh och den relativa förlusten 3,8 procent. Elmarknaden För balanshanteringen används balanshanteringssystemet Generis för avräkning av balanskraft och rapportering av timserier till och från de åländska distributionsnätbolagen och balansansvariga aktörer samt för informationsutbyte med Svenska Kraftnät. Kraftnät Åland innehar tillstånd för utsläpp av växthusgaser för perioden Vid årets slut fanns utsläppsrätter på utsläppsrättskontot. Utsläppen från gasturbinanläggningen i Ringsböle var 161 ton CO 2. Elpriset på den nordiska elbörsen Nordpool var högre 2013 än Medelårspriset för Sverige i snitt 3 var 39,45 euro/mwh, motsvarande för 2012 var 32,32 euro/mwh. På årsmedelnivå var spotpriset 22 procent högre än året innan. Det högre spotpriset ökade kostnaderna vid inköp av el för att täcka stamnätsförlusterna. Personal Antalet anställda var vid årets slut 14 stycken. För fortbildning, kurser och mässor inom aktuella specialområden har personalen använt totalt 28 dagar. Personalen fortbildades enligt föreliggande behov. Anläggningsverksamhet och investeringar I det pågående linjebyggnadsarbetet tillhörande 45 kv-ledningen Storby Västanträsk investerades euro och i stationsombyggnaden i Väs och 45 kv-ledningar 110 kv Kabel Friledning Sandviken Tellholm 240 mm²cu 58,6 km Tellholm Tingsbacka 454 mm²al 15,7 km Senneby Sandviken 400 mm²cu 1,8 km 60,4 km 15,7 km 45 kv Tingsbacka Mariehamn 240 mm²al 1,6 km 236 mm²al 9,2 km Tingsbacka Godby 236 mm²al 4,5 km Tingsbacka Norrböle 236 mm²al 9,6 km Tingsbacka Hellesby 236 mm²al 9,9 km Hellesby Storby 240 mm²al 0,5 km 236 mm²al 12,0 Norrböle Svinö 240 mm²al 1,6 km 236 mm²al 20,0 km Godby Västanträsk 99 mm²al 12,3 km Godby Finby 85/14 mm²alfe 13,2 km Finby Svinö 150 mm²al 4,8 km 152/25 mm²alfe 12,3 km Svinö Sottunga 95 mm²al 9,8 km 99 mm²alfe 17,4 km Sottunga Kumlinge 95 mm²al 13,8 km 152/25 mm²alfe 4,7 km Kumlinge Brändö 150 mm²al 14,4 km 152/25 mm²alfe 13,2 km Brändö Gustavs 150 mm²al 16,6 km 152/25 mm²alfe 10,2 km Mariehamn Ytternäs delsträcka 1 95 mm²al 1,9 km Mariehamn Ytternäs delsträcka mm²al 2,2 km Ytternäs Lilla Båtskär 240 mm²al 15,8 km Mariehamn Norrböle 240 mm²al 1,6 km 152/25 mm²alfe 2,6 km 84,6 km 151,1 km

12 Transformatorstationer 10 Transformatorer Brytare Utgående Idrifttagningsår Effekt Spänning kv 110 kv och 45 kv 10 kv-ledning Senneby 63 MVA 110 ± 9 1,67 %/ 77 3 st 110 kv MVA 110 ± 9 1,67 %/ Tingsbacka 63 MVA 110 ± 9 1,67 %/ 45 7 st 110 kv MVA 110 ± 9 1,67 %/ 45 8 st 45 kv 2009 Hellesby 6,3 MVA 47 ± 9 1,67 %/ 10,5 1 st 45 kv 4 st 2000 Mariehamn 16 MVA 47 ± 6 1,67 %/ 10,5 6 st 45 kv 6 st 1969 Mariehamn 16 MVA 47 ± 6 1,67 %/ 10, Holken 4 st 2004 Centrum 8 st 2012 Norrböle 10 MVA 47 ± 6 1,67 %/ 10,5 4 st 45 kv 7 st 1978 Norrböle 10 MVA 47 ± 6 1,67 %/ 10, Ytternäs 10 MVA 47 ± 6 1,67 %/ 10,5 2 st 45 kv 5 st 1983 Svinö 5 MVA 45 ± 6 1,67 %/ 10,5 4 st 45 kv 3 st 2011 Sottunga 3 MVA 45 ± 6 1,67 %/ 10,5 2 st 45 kv 4 st 2012 Kumlinge 3 MVA 45 ± 6 1,67 %/ 10,5 2 st 45 kv 3 st 1987 Godby 2 6,3 MVA 47 ± 6 1,67 %/ 10,5 4 st 45 kv 7 st 1998 Västanträsk 5 MVA 47 ± 6 1,67 %/ 10,5 1 st 45 kv 4 st 2011 Finby 6,3 MVA 47 ± 6 1,67 %/ 10,5 2 st 45 kv 3 st 1983 Brändö 3 MVA 47 ± 6 1,67 %/ 10,5 1 st 45 kv 2 st 1991 Knutsboda 2,5 MVA 47,5 ± 1 3,0 %/ 0,66 1 st 45 kv 1997 Storby 6,3 MVA 47 ± 9 1,67 %/ 10,5 1 st 45 kv 3 st 2004 Transformatorer Brytare Utgående Idrifttagningsår Effekt Spänning kv 20 kv 20 kv-ledning Lilla Båtskär 16 MVA 20/47,5 ± 9 1,67% 1 st 3 st 2007 tanträsk investerades euro för den aktuella ledningen. Stationen i Finby utvidgades med ett 45 kv-fack innehållande kompenseringsutrustning för att möjliggöra större uttag från Gustavs till en kostnad av euro. I Svinö och Sottunga slutfördes installationen av nollpunktsutrustning till en kostnad av euro. I stationerna Centrum och Storby investerades euro. I Tingsbacka och Senneby investerades euro i de sista två styrda 110 kv-brytarna, varav Tingsbacka gjordes helt klar. Värme-/kylutrustningen i mät- och manöverbyggnaden byggdes om för euro. I mät- och manöversystem ingående i transmissionsnätet investerades euro i fjärrkont roll uppgradering, nya elmätare och Wimax-nätutbyggnad. Inom mätinstrument och verktyg investerades euro. Kontorsutrustning inköptes för 952 euro. Under pågående anskaffningar investerades euro i projektet ÅL-Link, det vill säga likströmsförbindelsen till riket. För detta projekt utbetalades euro i investeringsstöd under året. Totalt investerades euro exklusive investeringsstöd. Ekonomi 2013 års resultat blev bättre än budget. Högre nettointäkter från balanstjänsterna, lägre personalkostnader på grund av färre anställda och högre andel aktiverade löner, lägre avskrivningar, lägre övriga kostnader på grund av mindre inköp av främmande tjänster, varor och förnödenheter samt lägre räntekostnader var de främsta orsakerna till det bättre resultatet.

13 11 Utbyggnad med kondensatorbatteri i Finby elstation Intäkterna från nättjänsterna ökade med 9,9 procent från euro år 2012 till euro. Ålands Elandelslag debiterades euro, motsvarande 27,93 euro/mwh (25,38 euro/mwh 2012) för sina uttag. För Mariehamns stads elverks del debiterades euro, vilket motsvarar 23,89 euro/mwh (21,26 euro/mwh 2012). Skillnaden i euro/mwh mellan Ålands Elandelslag och Mariehamns stads elverk kommer främst av att Mariehamns stads elverk tar ut mer energi i förhållande till abonnerad effekt än Ålands Elandelslag. Dessutom är uttagspunkterna fler i förhållande till förbrukningen för Ålands Elandelslag. Ersättning utgår vid inmatning av lokalt producerad el till vårt nät. Ersättningen för denna inmatning var för vindkraftverken anslutna till vårt nät något lägre än avgifterna, som tas ut för övriga nättjänster. Vindkraftproducenterna debiterades euro för nättjänsterna. Intäkterna från balanstjänster har minskat med 1,6 procent och utgjorde euro. Mot intäkterna ställs inköps-/produktionskostnaderna för effektkraft, balanstjänster, avbrottsförsäkringskostnader och systemkostnader innefattande ADBkostnader samt personalkostnader för hanteringen. Intäkterna från övriga tjänster är totalt euro och utgörs främst av ersättning från Ålcom för optofiberhyra. Omsättningen var euro, vilket är 8,4 procent högre än år Kabeldike i Hammarland

14 12 Övriga rörelseintäkter utgjorde euro. Inköp av material och tjänster utgjorde totalt euro och ökade med 4,2 procent i jämförelse med år Kostnaderna för stamnätsförlusterna var euro. Detta motsvarar ett medelpris på 44,3 euro/mwh mot 43,2 euro/ MWh år De fasta reservkraftkostnaderna utgjorde euro. Beställd effektkraft kostade euro. Till ägarna av angränsande ledningsnät i Sverige och i riket betalades totalt euro i nätavgifter mot euro året innan. I totalkostnaden för material och tjänster ingår även inköpen av balanstjänster, uppgående till euro. Vid provkörningar och planerade avbrott förbrukades bränsle till ett värde av euro, samt till blackstartdieseln i Ringsböle införskaffades bränsle för 879 euro. Personalkostnaderna har minskat med 3,3 procent i förhållande till 2012 och utgjorde euro. Minskningen beror främst på ökade löneaktiveringar. Avskrivningarna enligt plan utgjorde euro. Övriga rörelsekostnader, totalt euro, har minskat med 8,3 procent jämfört med Kostnader för varor och förnödenheter var euro, varav drifts- och underhållsmaterial och elkostnaden för vår reservkraftanläggning i Ringsböle utgjorde de största posterna. Kostnaderna för främmande tjänster var euro och dessa var 1,5 procent högre än De största posterna utgör reparationer och underhåll, totalt euro, samt hyror euro. Bland reparationer och underhåll är kostnader för röjning av ledningsgator den största kostnaden. Från Mariehamns Energi Ab köptes löneräkning och driftcentralbemanning för euro samt övriga tjänster för euro. Från Ålands Företagsbyrå Ab har administrativa tjänster köpts för euro. För specialisttjänster har erlagts euro. ADB-kostnaderna var euro. Kostnaderna för resterande främmande tjänster var euro. I övriga rörelsekostnader ingår dessutom administrativa utgifter för euro, representation och marknadsföring 507 euro, försäkringspremier euro samt övriga kostnader euro. Rörelseresultatet visar en vinst på euro mot euro året innan. Finansiella intäkter om euro från placerade medel. Räntekostnaderna ökade från euro till euro år Övriga finansiella kostnader var euro, till största delen utgörande avgifter vid lånelyft. Vinsten före bokslutsdispositioner och skatter är euro mot en vinst på euro år Emedan bolaget inte avser att redovisa en vinst ökas den ackumulerade avskrivningsdifferensen med euro. Den ackumulerade avskrivningsdifferensen ökar från euro per den till att vid detta bokslut utgöra euro. Bolagets långsiktiga målsättning är att avskrivningsdifferensen inte skall utgöra mer än 15 procent av de materiella tillgångarna i balansräkningen. Ökningen 2013 innebär att avskrivningsdifferensen utgör 21,3 procent av de materiella tillgångarna Resultatregleringen görs på detta sätt med anledning av ett bättre resultat än budget och för att minska lånebehovet samt för att undvika stora årsvisa förändringar av tarifferna. Ingen vinst uppvisas efter skatt för räkenskapsperioden. Bolaget har haft god likviditet under året och har vid årets slut rörliga aktiva tillgångar om euro. Långfristigt främmande kapital är euro och kortfristigt euro vid årets slut. Balansomslutningen har ökat från euro till euro. Lagervärdet på bränslet i bränslecisternerna i Rings böle är euro. Bolaget visar en 19,7-procentig soliditet mot 28,2 procent året innan. Stationsområdet i Nådendal Bolagets aktier Bolaget har aktier. Varje aktie berättigar till en röst på bolagsstämman. Alla aktier har samma rätt till dividend och till bolagets medel.

15 Väsentliga händelser efter räkenskapsperiodens utgång Efter räkenskapsperiodens utgång har ägaren Ålands landskapsregering tagit beslut om nyemission av aktier i Kraftnät Åland Ab. Ålands landskapsregering har tecknat samtliga aktier och i enlighet med emissionsbeslutet och inbetalt teckningspriset för aktier, totalt euro, i februari Emissionen är införd i Handelsregistret. Aktiebetalningen av resterande aktier till ett värde av euro, genomförs Inga övriga väsentliga förändringar har skett i bolagets ekonomiska ställning efter räkenskapsperiodens utgång och testet av betalningsförmågan i ABL 13:2 påverkar inte heller de utdelningsbara medlen. Framtidsutsikter Certifieringen av stamnätinnehavare i enlighet med EU-lagstiftningen görs även för Kraftnät Åland Ab. Den åländska ellagstiftningen har ändrats för att uppfylla EU-lagstiftningen och som en följd av detta skall Kraftnät Åland Ab ansöka hos den åländska elmarknadstillsynsmyndigheten om att fortsättningsvis godkännas som systemansvarig för stamnätet. Kraftnät Åland Ab kommer i samband med certifieringen att registreras som TSO (Transmission System Operator) i den europeiska unionen. Bolaget kommer härmed att påverkas av det nya europeiska regelsystemet med så kallade Grid codes med bland annat utökat rapporteringsansvar. Hur de kommande reglerna påverkar Kraftnät Åland Ab är ännu oklart och bolaget behöver följa med vad som sker på den fronten och där det är möjligt göra sin röst hörd. Det finns också en allmän uttalad strävan på EU-nivå att utöka inmatning av småskalig förnybar elproduktion i elnäten, vilket innebär en utmaning för nätägarna och i förlängningen även påverkar Kraftnät Åland Ab. Arbetet med att öppna den nordiska elmarknaden för slutkunder pågår och målet är fortsättningsvis att öppna marknaden Kraftnät Åland Ab har som systemansvarig en viktig roll för att tillsammans med övriga inblandade medverka till att en bra elmarknadslösning åstadkoms för Åland. Dubbleringen av transformatorkapaciteten i Senneby och Tingsbacka har gjort att överföringsledningen till Sverige kan nyttjas för 80 MW, som kabeln dimensionerats för. Detta säkrar ordinarie kapacitet fram till med prognostiserad utveckling. Under 2014 skall den sista av de utbytta brytarna tas i drift och i och med detta skall de nuvarande begränsningarna för parallelldrift vara borta. En förstärkning av Vattenfall Eldistribution AB:s nät är enligt dem nödvändigt för att ta ut full effekt och en nödvändig åtgärd för att transitering i full skala skall vara möjlig. Ansträngningarna att nå en lösning på tariffrågan i Senneby för att skapa möjligheter till transitering behöver intensifieras och ett positivt resultat är nödvändigt för att reducera driftskostnaderna för Finlandskabel samt skapa nya intäktsmöjligheter. Utgående från hittills förda förhandlingar ser det ut som frågan först måste avgöras på det politiska planet för att en lösning skall kunna implementeras. När det gäller projektet ÅL-Link har nu alla större kontrakt tecknats och den totala kostnadsbilden framgår. Det ser ut som att totalkostnaden hålls inom den ursprungliga ramen med en viss marginal. Osäkerhetsfaktorer är främst tilläggskostnaden för nerspolning av kabel på vissa ställen på rikssidan, något som tillkommit på grund av hänsyn till fiskeintressen. De aktuella områdena för nerspolning är kända och har angivits i ändringsansökan till tidigare givet tillstånd enligt vattenlagen. Tillståndsändringen är under behandling och det finns därmed en viss osäkerhetsfaktor till denna del. Mariehamns Energi Ab:s produktionsenheter för reservkraftproduktion kommer att nyttjas för reservkraftändamål fram till juni 2016 baserat på det avtal som undertecknades under Reservkraftbrist kommer att råda fram till Finlandskabeln är klar. I syfte att öka kapaciteten genom att höja överföringsförmågan på förbindelsen från Gustavs, så att även Finby elstation i en ö-driftsituation skulle kunna försörjas österifrån, har stationen i Finby utvidgas med en kompenseringsanläggning. Finlandskabelprojektet har en stor påverkan på avgifterna för nättjänsterna och målsättningen är att de kommande tarifferna utformas utifrån Fundament för knutpunkt Ingby 13

16 14 en jämn tariffnivå utan stora årsvisa variationer. Räntan på det lyfta lånet har bundits för att uppnå förutsägbarhet. I vilken omfattning räntan på lånerat två skyddas avgörs under Förutom investeringskostnad och därav av lånefinansieringen uppkomna låneräntor har driftkostnaderna av förbindelsen en stor betydelse för framtida överföringstariffer. I nuvarande situation utan lösning på tariffrågan i Senneby ser det ut som förbindelsen enbart kan drivas som en cold stand by, det vill säga startas upp vid behov. Diskussioner om vad detta innebär och vilka andra möjligheter det finns för ett bättre utnyttjande förs med Fingrid Oyj och utgången av dessa förhandlingar kommer att klarna under 2014, då även nödvändiga avtal parterna emellan sluts. Såvida en lösning på tariffrågan i Senneby kan åstadkommas behövs i snabb ordning en förändring av nuvarande åländska elmarknadslösning. Denna elmarknadslösning bör också beakta de förändringar öppnande av en gemensam nordisk slutkundsmarknad för elenergi ställer. Osäkerhet råder fortfarande om stödformerna för utbyggnad av den åländska vindkraften. Uppnås en lösning som innebär att de åländska aktörerna erbjuds liknande förutsättningar som aktörerna på rikshåll kommer de nu vilande vindkraftprojekten att ta fart. Elstationen i Tellholm skall då snabbt byggas ut för vindkraftinmatning. Med gynnsamma framtida stödformer kan på sikt det bli intressant med den inmatningspunkt för vindkraft på Finlandskabeln, som nu lagts på is. Byggande av anslutningen i Tellholm samtidigt som ÅL-Link och alla andra pågående projekt kommer att bli en stor utmaning för Kraftnät Åland Ab. Ett fullständigt förverkligande av dessa projekt höjer på årsbasis andelen förnybart till mer än 70 procent av det åländska elbehovet. Utöver detta finns det ett stort intresse för ytterligare vindkraftutbyggnad. En mindre utbyggnad kan vara möjlig på nuvarande östförbindelse. Utbyggnaden efter Tellholm avses att koncentreras till östra skärgården och huvudsakligen koordineras med Finlandskabelprojektet. Förverkligandet av ÅL-Link-projektet föranleder också förändringar i organisationen för att kunna förverkligas och drivas efter övertagande. Avgörande för val av framtida organisation är hur den nya förbindelsen skall drivas och underhållas. Ändringar i organisationen utifrån idag kända fakta har inletts. Ringledningen mellan Storby elstation och Västanträsk kommer att vara klar för drift Vidare kommer de inköpta nollpunktsreaktorerna för Västanträsk och Eckerö att tas i drift För att förverkliga dessa projekt behövs likvida medel och lånebördan utökas i enlighet med behov och utnyttjande beviljade landskapsgarantier. Det faktum att stora delar av stamnätet byggdes på 1970-talet medför behov av förnyelse av anläggningsdelar. Förnyelsen kommer att ske under en längre period framåt. Dessa insatser kommer också att öka stamnätskostnaderna. Kraftnät Åland Ab har tilldelats utsläppstillstånd för den nya reservkraftanläggningen för åren De tidigare beviljade utsläppsrätterna har hittills överstigit de faktiska utsläppen och överskott finns på utsläppskontot. Ser man på resultatpåverkande faktorer på längre sikt har räntehöjningar en stor betydelse eftersom andelen främmande kapital är stor och kommer att växa ytterligare. Räntenivån har de senaste åren sjunkit, vilket påverkat bolagets resultat positivt. Två av gasturbinlånen samt det lyfta lånet hos NIB för ÅL-Link-projektet är räntesäkrade för att sätta en takkostnad på dessa räntor. Räntorna ligger dock idag under denna nivå. Effektutvecklingen är också ett orosmoln eftersom denna dimensionerar en stor del av investeringsbehovet, men också förorsakar kostnader för abonnemang på nätsidan. Bolaget påverkas av den nordiska energipolitiken och elbrist på den nordiska elmarknaden ökar omkostnaderna. Haverier på anläggningar, och då särskilt centrala anläggningsdelar, kan leda till omfattande kostnader för reparationer, följdskador och ersättande elproduktion vid inmatningsbegränsningar. De ekonomiska återverkningarna på bolaget av dylika skador har begränsats med försäkringar. Det faktum att anläggningarna och övervakningssystemen blir allt mer komplicerade ställer allt högre krav på specialkompetensen. I en liten organisation är det risk att spridningen av specialkunskap blir begränsad och detta försöker vi motverka genom att sprida kunskapen på flera personer. Styrelsens förslag till disposition av vinstmedel De utdelningsbara medlen är ,36 euro varav periodens resultat är 0,00 euro. Styrelsen föreslår för bolagsstämman att de utdelningsbara medlen kvarlämnas under fritt eget kapital och följaktligen ingen dividend utdelas.

17 Resultaträkning Not EUR EUR OMSÄTTNING , ,41 15 Övriga rörelseintäkter , ,36 Material och tjänster Material, förnödenheter och varor Inköp under räkenskapsperioden , ,67 Förändring av lager , ,25 Sa Material och tjänster , ,92 Personalkostnader 2 Löner och arvoden , ,80 Lönebikostnader Pensionskostnader , ,91 Övriga lönebikostnader , ,22 Sa Personalkostnader , ,93 Avskrivningar och nedskrivningar 3 Avskrivningar enligt plan , ,83 Sa Avskrivningar och nedskrivningar , ,83 Övriga rörelsekostnader , ,84 RÖRELSEVINST , ,25 Finansiella intäkter och kostnader Övriga ränteintäkter och finansiella intäkter Från övriga , ,39 Räntekostnader och övriga finansiella kostnader Till övriga , ,05 Sa Finansiella intäkter och kostnader , ,66 VINST FÖRE EXTRAORDINÄRA POSTER , ,59 VINST FÖRE BOKSLUTSDISPOSITIONER OCH SKATTER , ,59 Bokslutsdispositioner Förändring av avskrivningsdifferens , ,59 Sa Bokslutsdispositioner , ,59 Inkomstskatt 135,17 0,00 RÄKENSKAPSPERIODENS VINST 0,00 0,00

18 Balansräkning 16 AKTIVA BESTÅENDE AKTIVA Not EUR EUR Immateriella tillgångar 5 Immateriella rättigheter , ,53 Övriga utgifter med lång verkningstid ,41 471,80 Sa Immateriella tillgångar , ,33 Materiella tillgångar 6 Mark- och vattenområden Ägda fastigheter , ,46 Hyresrättigheter till fastigheter , ,33 Byggnader och konstruktioner Ägda byggnader och konstruktioner , ,94 Transmissionsnät , ,94 Reservkraftsanläggning , ,16 Inventarier och fordon , ,20 Övriga materiella tillgångar , ,93 Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar , ,27 Sa Materiella tillgångar , ,23 Placeringar Övriga aktier och andelar 1 919, ,83 Övriga fordringar , ,07 Sa Placeringar , ,90 SA BESTÅENDE AKTIVA , ,46 RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar Material och förnödenheter , ,34 Sa Omsättningstillgångar , ,34 Fordringar Kortfristiga Kundfordringar , ,88 Övriga fordringar , ,93 Resultatregleringar 3 641, ,34 Sa Kortfristiga , ,15 Sa Fordringar , ,15 Kassa och bank , ,94 SA RÖRLIGA AKTIVA , ,43 SA AKTIVA , ,89

19 PASSIVA EGET KAPITAL Not EUR EUR 17 Aktiekapital , ,53 Balanserad vinst från tidigare räkenskapsperioder , ,36 Räkenskapsperiodens vinst/förlust 0,00 0,00 SA EGET KAPITAL , ,89 ACKUMULERADE BOKSLUTSDISPOSITIONER Avskrivningsdifferens , ,50 SA ACKUMULERADE BOKSLUTSDISPOSITIONER , ,50 FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt 8 Skulder till kreditinstitut , ,58 Övriga skulder , ,31 Sa Långfristigt , ,89 Kortfristigt Skulder till kreditinstitut , ,12 Leverantörsskulder , ,03 Övriga skulder , ,65 Resultatregleringar , ,81 Sa Kortfristigt , ,61 SA FRÄMMANDE KAPITAL , ,50 SA PASSIVA , ,89

20 Finansieringsanalys 18 Affärsverksamhetens kassaflöde: Erhållna betalningar för försäljning , ,61 Erhållna betalningar för övriga rörelseintäkter , ,36 Betalda rörelsekostnader , ,90 Affärsverksamhetens kassaflöde före finansiella poster och skatter , ,07 Betalda räntor och betalningar för affärsverksamhetens övriga finansiella kostnader , ,77 Erhållna räntor från affärsverksamheten , ,58 Erhållna dividender från affärsverksamheten 380,00 350,00 Betalda direkta skatter 135,17 0,00 Kassaflöde före extraordinära poster , ,88 Affärsverksamhetens kassaflöde (A) , ,88 EUR EUR Investeringarnas kassaflöde: Investeringar i materiella och immateriella tillgångar , ,76 Investeringar i placeringar 0, ,28 Investeringarnas kassaflöde (B) , ,04 Finansieringens kassaflöde: Upptagna långfristiga lån ,00 0,00 Amortering av långfristiga lån , ,51 Finansieringens kassaflöde (C) , ,51 Förändring av likvida medel (A+B+C) , ,67 Likvida medel vid räkenskapsperiodens början , ,61 Likvida medel vid räkenskapsperiodens slut , , , ,67

21 Bokslutsprinciper Värderingsprinciper och värderingsmetoder Värdering av anläggningstillgångar 19 Anläggningstillgångarna har upptagits i balansräkningen enligt direkta anskaffningskostnader med avdrag för planenliga avskrivningar. De planenliga avskrivningarna har beräknats lineärt och de är baserade på anläggningstillgångarnas ekonomiska livslängd. Som praxis tillämpas hälften av normal avskrivning första året då tillgången tas i bruk. Avskrivningstiderna är: Immateriella rättigheter... 5 år Övriga utgifter med lång verkningstid... 5 år Byggnader och konstruktioner år Transmissionsnät stamnät och optofibernät år elstationer och utrustning år mät- och manöversystem... 5 år Maskiner och inventarier gasturbinanläggning år (80% av anskaffningsvärdet avskrivs under 20 år och resterande del därefter på 10 år) blocktransformator år inventarier och fordon... 5 år Övriga materiella tillgångar...10 år Värdering av omsättningstillgångar Omsättningstillgångarna har upptagits enligt fifo-principen. Omsättningstillgångarna har värderats enligt anskaffningsutgiften eller till ett lägre pris som motsvarat det sannolika återanskaffningspriset. Som anskaffningsutgift har upptagits de direkta kostnaderna. Värdering av finansieringstillgångar De värdepapper som ingår i finansieringstillgångarna har värderats till anskaffningsvärdet eller till ett lägre belopp som motsvarar marknadsvärdet. Poster i utländsk valuta Fordringar och skulder i utländsk valuta har omräknats till euro enligt den kurs som Europeiska centralbanken noterade på bokslutsdagen.

22 Noter till resultaträkningen Omsättning Nättjänster , ,24 Balanstjänster , ,34 Övriga tjänster , ,83 Totalt , ,41 2. Personalkostnader Löner och arvoden , ,08 varav är aktiverade som materiella tillgångar , ,28 Pensionskostnader , ,53 varav är aktiverade som materiella tillgångar , ,62 Övriga lönebikostnader , ,37 varav är aktiverade som materiella tillgångar 3 814, ,15 Totalt , ,93 3. Avskrivningar och nedskrivningar 3.1. Avskrivningar enligt plan Immateriella rättigheter 3 301, ,09 Övriga utgifter med lång verkningstid 1 853,15 544,06 Nyttjanderätter 4 412, ,90 Byggnader och konstruktioner , ,38 Transmissionsnät , ,71 Reservkraftsanläggning , ,49 Inventarier och fordon , ,53 Övriga materiella tillgångar , ,67 Totalt , ,83 4. Revisorns arvode Hermans & Revisorernas Ab och Tage Silander Revisionsarvoden 6 348, , , ,00

23 Noter till balansräkningen 5. Immateriella tillgångar Immateriella rättigheter Övriga utgifter med lång verkningstid Totalt Anskaffningsutgift , , ,88 Ökningar , , ,76 Anskaffningsutgift , , ,64 21 Ackumulerade avskrivningar , , ,55 Avskrivningar under perioden 3 301, , ,62 Ackumulerade avskrivningar , , ,17 Bokföringsvärde , , ,47 6. Materiella tillgångar Jordområden och nyttjanderätter Byggnader och konstruktioner Anskaffningsutgift , ,27 Ökningar , ,00 Landskapsbidrag ,00 0,00 Anskaffningsutgift , ,27 Ackumulerade avskrivningar , ,33 Avskrivningar under perioden 4 412, ,26 Ackumulerade avskrivningar , ,59 Bokföringsvärde , ,68 Transmissionsnät Inventarier och fordon Reservkraftsanläggning Anskaffningsutgift , , ,88 Ökningar , ,98 0,00 Anskaffningsutgift , , ,88 Ackumulerade avskrivningar , , ,72 Avskrivningar under perioden , , ,49 Ackumulerade avskrivningar , , ,21 Bokföringsvärde , , ,67

24 Noter till balansräkningen 22 Övriga materiella tillgångar Pågågende anskaffningar Totalt Anskaffningsutgift , , ,72 Ökningar , , ,19 Landskapsbidrag ,00 Anskaffningsutgift , , ,91 Ackumulerade avskrivningar ,20 0, ,49 Avskrivningar under perioden ,00 0, ,14 Värdeminskningar 0,00 0,00 0,00 Ackumulerade avskrivningar ,20 0, ,63 Bokföringsvärde , , ,28 7. Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar Elstationsutbyggnad , ,06 Projekt för framtida vindkraftsutbyggnader 8 533, ,00 Projekt likströmsförbindelse , ,55 Fjärrkontrolluppdatering , ,66 Vimaxutbyggnad ,79 0,00 Mätarbyte ,99 0,00 Totalt , ,27 8. Främmande kapital 8.1. Långfristigt främmande kapital Skulder till kreditinstitut , ,58 Skuld till Ålands landskapsregering , ,55 Skuld till övriga , ,76 Totalt , , Lån som förfaller senare än efter fem år Skulder till kreditinstitut , ,82 Övriga skulder , ,29 Totalt , ,11

25 Säkerheter och ansvarsförbindelser Givna säkerheter För egen del, tullkredit 8 409, ,40 Totalt 8 409, ,40 Noter angående personalen och medlemmar av förvaltningsorgan Genomsnittliga antalet anställda Antalet anställda i medeltal under räkenskapsperioden 14,00 15,00 Totalt 14,00 15,00

26 Utsläppsrätter, ton CO 2 24 Kraftnät Åland Ab:s tilldelning per anläggning, LR beslut , inklusive tilldelning enligt reserveffektavtal med Mariehamns Energi Ab: Gasturbin GT100 Ringsböle Tilldelning från Mariehamns Energi Ab Total tilldelning Kraftnät Åland Ab:s CO 2 -utsläpp från total produktion inklusive Mariehamns Energi Ab:s reservkraftproduktion för Kraftnät Åland Ab: Gasturbin GT100 Ringsböle ,8 Ringsböle Dieselgenerator ,4 Mariehamns Energi Ab:s reservkraftproduktion Totala utsläpp Kraftnät Ålands överskott från tilldelning Summa överskott från tilldelning Försäljning Försäljningsvärde ,96 /ton CO 2 Försäljningskostnad 0,03 /ton CO 2 Värde försäljning Försäljning Försäljningsvärde ,46 /ton CO 2 Försäljningskostnad 0,03 /ton CO 2 Värde försäljning Försäljning Försäljningsvärde ,11 /ton CO 2 Försäljningskostnad 0,03 /ton CO 2 Värde försäljning Försäljning Försäljningsvärde ,82 /ton CO 2 Försäljningskostnad 0 /ton CO 2 Värde försäljning 341