Kraftnät Åland Ab:s stamledningsnät. Energiproduktion och -import

Transkript

1 Årsredovisning 2017

2 110 kv-ledning 45 kv-ledning 70/110 kv-station 110/45 kv-station 110 kv-station 45/20 kv-station 45/10 kv-station Kraftnät Åland Ab:s stamledningsnät Västanträsk Brändö Storby Hellesby GT100 Godby Tingsbacka Finby Kumlinge Tellholm Mariehamn Ytternäs Ytterby Norrböle Söderby Knutsboda Svinö Sottunga Senneby Båtskär Energiproduktion och -import Import från Sverige Från Finland Lokalproducerat från fossila bränslen Lokalproducerat förnybart

3 Innehåll 2 3 VD:s översikt 4 16 Styrelsens verksamhetsberättelse 4 Elöverföring 8 Elmarknaden 8 Personal 10 Anläggningsverksamhet och investeringar 12 Ekonomi 14 Bolagets aktier 14 Väsentliga händelser efter räkenskapsperiodens utgång 15 Framtidsutsikter 16 Styrelsens förslag till disposition av vinstmedel 17 Resultaträkning Balansräkning 20 Finansieringsanalys 21 Notuppgifter 25 Datering och underskrifter Revisionsberättelse 28 Förvaltning 28 Personal Pärmbild: Kraftnät Ålands elstation i Tingsbacka, fotograf Therese Andersson/Bildbyrå BLICK Grafisk formgivning: Strax Kommunikation Tryckt på Mariehamns Tryckeri 2018

4 2 VD:s översikt Bolagets tjugonde verksamhetsår är avslutat. Under året inträffade färre nätstörningar än året innan, enbart en mot 3 stycken Ingen störning på Sverigekabeln har inträffat Det har varit en historiskt lång tid utan avbrott från Sverige. Året var obetydligt varmare än året innan och den totala åländska elförbrukningen ökade med 1,5 procent och året som helhet var 9 procent varmare än normalåret. Den i stamnätet överförda volymen ökade med 3,4 procent i förhållande till Årsförbrukningen var den högsta någonsin 310,6 GWh då exporten borträknas. Förbrukningen är mycket temperaturberoende och den nya högsta noteringen på årsförbrukningen skall också ses i ljuset av att året var varmare än normalåret. Ingen ny effekttopp noterades 2017 men den 28 februari 2018 kl. 8 9 blev en ny högsta någonsin elförbrukningstopp för Åland noterad, 76,5 MW över en timme. Det är en 8,4-procentig höjning från den tidigare högsta effekttoppen från Effekttopputvecklingen ligger i linje med Kraftnät Åland Ab:s prognos för ett normalår. Effektutvecklingen är högre på landsbygden än i staden. Fotograf: Therese Andersson/Bildbyrå BLICK Jan Kahlroth tackar för sig och går efter mer än 17 år som verkställande direktör i pension våren 2018.

5 3 Ål-Link projektets garantitid var till ända under Det kvarstår ännu vissa saker att åtgärda inom ramen för garantin och vissa förbättringar att implementera. Ål-Links detektering av avbrott från Sverige kommer att förbättras för att utvidga möjligheterna för automatiskt lastövertagande. Under juni 2017 gjordes en heat run test med transitering av kraft men den planerade transiteringen mellan Sverige och Finland har ännu inte kommit i gång. Här väntar vi ännu på att Svenska kraftnät skall uppdatera sitt nya driftledningssystem med en modul som tar hand om transiteringen. Ål-Link används nu som en ren reservförbindelse. De senaste indikationerna är att transitering, inom ramen för befintligt abonnemang i Senneby, tidigast kan komma i gång tredje kvartalet Möjligheten att fullt utnyttja den tekniska kapaciteten hos förbindelsen begränsas både av tariffen i Senneby och behovet av förstärkningsåtgärder i Vattenfall Eldistribution AB:s nät. Kraftnät Åland Ab har begärt uppgifter från Vattenfall om förstärkningsåtgärder. Tariff-frågan i Senneby har stampat på stället, frågan är svårlöst men det är angeläget att komma till vägs ände med ärendet. Våra strävanden att nyttja tillgänglig kapacitet för transitering har ett starkt stöd från det finska stamnätbolaget Fingrid Oyj. På 45 kv nivå inleddes ombyggnaden av ledningen Godby Västanträsk, som byggs av Ålands Elandelslag och skall vara klar i juni I slutet på året togs den nya elstationen i Söderby i drift. Under hösten förvärvades Fastighets Ab Prebo innefattande bolagets fastighet på Dalvägen i Dalkarby. Kraftnät Åland Ab planerar att flytta verksamheten dit i maj/juni 2019 efter att omfattande ombyggnadsarbeten gjorts inom ramen för befintligstomstruktur. Det blir skönt att få för verksamheten anpassade lokaler med lagerutrymmen och större verkstad under samma tak. Det är fortfarande inte klart hur Kraftnät Åland Ab kommer att påverkas av införandet av det finska nyckeltalssystemet för elnätsverksamheten. Vi har blivit hänvisade till de standardmallar som tillämpas i riket och som vi anser att inte är anpassade till vår verksamhet och nätstruktur. Detta har påtalats till Ålands Energimyndighet men vi vet ännu i dagsläget vilken modell som skall gälla för Kraftnät Åland Ab. Därutöver finns en oro över att det nya systemet kommer att medföra betydande tilläggsarbete utan att någon verklig nytta uppstår. Arbetet med de gemensamma europeiska nätföreskrifterna fortgår i snabb takt på europeisk nivå. Nätkoderna blir allt fler och skall implementeras i verksamheten, vilket kräver resurser och engagemang. Det etablerade samarbetet med Fingrid i dessa frågor har fungerat väl och gjort det möjligt att med rimlig insats sköta Kraftnät Åland Ab:s åtaganden i dessa sammanhang. Ett exempel på implementering av nätkoder har varit uppdateringen av den nordiska balanshanteringen. Det krävdes långa förhandlingar mellan de nordiska stamnätbolagen innan man kunde enas om en principöverenskommelse och mars 2018 om ett gemensamt avtal i vilket Kraftnät Åland Ab även är part. Flera av reservkraftproduktionenheterna hos Mariehamns Energi Ab är till salu och det är med glädje jag konstaterar att vi genom att köpa en av de gamla gasturbinerna tryggar den reservkraftresursen en tid framåt års resultat blev bättre än budget. Omsättningsökningen i förhållande till budget var ca 6,1 procent och rörelsevinsten euro över budget. Vinsten före bokslutsdispositioner och skatter är också betydligt högre än budgeterad förlust på euro. Intäkterna var högre och kostnaderna för förlustelen, lägre personal- och räntekostnader. Vid årsskiftet var vi 14 anställda var mitt sista hela år som VD och jag vill tacka styrelsen och personalen för det goda samarbetet vi haft under min tid som VD. Det har varit ett nöje och ynnest att få arbeta med en sådan kunnig och engagerad personal. Det är med tillförsikt och stolthet över vad vi tillsammans åstadkommit jag lämnar över till min efterträdare Christian Augustsson. Lycka till Christian. Jag vill på detta sätt tacka för mig och därutöver på mina och Kraftnät Åland Ab:s vägnar tacka våra samarbetspartners och kunder. Mariehamn i april 2018 Jan Kahlroth, VD

6 4 Styrelsens verksamhetsberättelse Elöverföring Den totala elanskaffningen år 2017 var 316,1 GWh mot 306,2 GWh, en 3,2-procentig ökning. Det är den högsta elanskaffningen någonsin. Den i stamnätet överförda volymen var 305,0 GWh mot 294,9 GWh 2016, en ökning med 3,4 procent. Ökningen av den överförda volymen härstammar från ökad förbrukning och utökad export över stamnätet. Inmatningen till stamnätet bestod till största delen av import. Införseln av elenergi från Sverige var 241,5 GWh (230,2 GWh 2016). Över Ål-Link importerades från riket 2,3 GWh. Via inmatningspunkten i Gustavs i riket infördes 14,4 GWh (17,7 GWh 2016). Inmatningen till stamnätet från lokal vindkraft var 46,8 GWh (45,9 GWh 2016) och från fossilbränslebaserad elproduktion 0,1 GWh (0,3 GWh 2016). Den totala vindkraftinmatningen, även innefattande inmatning på distributionsnätnivå, från de 19 åländska vindkraftverken var 57,5 GWh (56,9 GWh 2016). Vindkraftens totala andel av den totala elanskaffningen var 18,2 procent mot 18,6 procent år 2016 och därutöver producerade biokraftvärmeverket i Mariehamn 0,5 GWh el (0,6 GWh, 2016). Den procentuella andelen förnybart av den totala elanskaffningen utgjorde 18,4 procent, år 2016 var motsvarande del 18,8 procent. Ålands Elandelslags uttag från stamnätet var 179,7 GWh (75,4 GWh 2016), Mariehamns Elnät Ab:s 103,8 GWh (104,4 GWh 2016), Mariehamns Energi Ab:s egenförbrukning var 2,3 GWh (2,5 GWh 2016). Från stamnätet exporterades under heat run i juni och vid höglasttest i oktober 5,5 GWh. Testerna gjordes för att få drifttid och testa höglastfunktion innan garantitiden Ål-Link upphörde i november Heat run testet finansierade sig själv på grund av ett högre pris på den finska marknaden som täckte de utökade driftkostnaderna. Differensen mellan den till stamnätet inmatade och uttagna elenergin utgörs av förluster i kablar, ledningar och transformatorer, mätfel samt egen förbrukning i stationer. Stamnäts förlusterna uppgick till 13,7 GWh (12,4 GWh 2016) eller 4,5 procent av den i stamnätet överförda elenergin. Ökningen härstammar från utökad användning av likströmsförbindelsen. 0,7% 4,3% 1,7% 33,0% 60,2% Inmatad elenergi hela Åland 2017 Vattenfall Eldistribution AB (från Sverige) Caruna Oy (från riket) Lokal produktion fossilbränsle baserad Lokal produktion vindkraft Lokal produktion biopanna Fingrid Oy (från riket) Uttagen elenergi hela Åland 2017 Mariehamns Elnät Ab Ålands Elandelslag Mariehamns Energi Ab Egen förbrukning, nätförluster och mätfel Export

7 Inmatad och uttagen elenergi från stamnätet (Kraftnät Åland Ab:s nät) Resultat 2016 Resultat 2017 MWh % av inmatn./ uttag MWh % av inmatn./ uttag Ändring i % jämfört 17/16 Summa elenergiinmatning , ,0 3,4 Vattenfall Eldistribution AB (från Sverige) , ,2 4,9 Caruna Oy (från riket) , ,7 18,8 Lokal produktion i stamnätet fossil 250 0,1 71 0,0 71,4 Lokal produktion till stamnätet vind , ,3 2,0 Fingrid Oy (från riket) 861 0, ,7 162,2 5 Summa elenergiuttag och export , ,0 3,4 Mariehamns Elnät Ab , ,1 0,5 Ålands Elandelslag , ,9 2,4 Mariehamns Energi Ab , ,7 8,5 Egen förbrukning, nätförluster och mätfel , ,5 10,7 Export 252 0, ,8 Kraftbalans 2017, MWh inmatad och uttagen elenergi i stamnätet Lättoljediesel 3 Gasturbin 4 Tungoljediesel 34 Gasturbin Kraftnät 30 Från Sverige Från riket Vindkraft Mariehamns Energi Ab 41 Inmatad elenergi Nätförluster och mätfel Övriga Export Mariehamns Elnät Ab Ålands Elandelslag

8 Medeleffekter per vecka Import från Sverige Från Finland Lokalproducerat förnybart Lokalproducerat från fossila bränslen Toppeffekt per vecka Årets högsta timeffekttopp var 65,8 MWh inträffade torsdagen den 5 januari. Noteringen 70,6 MWh (då 1,8 MW lastkapning med mobila dieselaggregat inom Ålands Elandelslags distributionsområde inräknas) från 7 januari 2016 är fortsättningsvis den högsta noterade effekttoppen någonsin. Effekttoppen är mycket temperaturberoende och under kallperioder växer förbrukningen på landsbygden mest. Året som helhet var varmare än normalåret då graddagtalet, som är en beräkningsgrund för uppvärmningsbehovet, var cirka 9 procent lägre än för normalåret. Månaderna april, maj, juni och augusti var kallare än normalåret. De senaste tio åren har den totala åländska el förbrukningen ökat i medeltal cirka 1,5 procent per år. Förbrukningsökningen tenderar att fortsätta och blir större under ett kallare år. Antalet nätstörningar i vårt nät har varit färre än året innan, endast en (3 stycken 2016). Ingen störning på Sverigekabeln under året. Den 27 augusti löser ett jordfel, troligen på ledningen ÅL4 S3 (Svinö Sottunga), ut 45 kv brytare i ÅT05 Finby och ÅT12 Ytternäs. Elstationerna ÅT05 Finby, ÅT06 Svinö och ÅT16 Båtskär blir spänningslösa i 17 minuter. Förebyggande underhåll för att öka driftsäkerheten utförs kontinuerligt innefattande röjning av lednings gator med inhyrd entreprenör. Projektet som skall möjliggöra parallelldrift av transformator brytarna i Senneby och Tingsbacka är i det närmaste klart och parallelldrift skall vara möjlig i början av Kraftnät Åland Ab skall ansvara för elsystemets funktion och tillse att det finns tillräcklig effektkapacitet tillgänglig inom systemet. I händelse av ett bortfall av den största effektkapaciteten, d.v.s. Sverigekabeln, skall bolaget kunna disponera snabb reserveffekt på Åland. Kraftnät Åland Ab har till sitt förfogande likströmsförbindelsen Ål-Link med 100 MW effekt och därutöver den egna reservkraftverkanläggningen med 25 MW uteffekt vid +10 o C. Den tillgängliga reserveffekten är tillräcklig för att klara nätuppbyggnad och fortvarighetstillstånd. Den för Kraftnät Åland Ab utvecklade tilläggsfunktion som möjliggör avbrottsfri omkoppling av delningspunkten i skärgårdsnätet som är kopplat mot Gustavs har varit både välutnyttjad och välfungerande. Årsservicen av omriktarstationerna och beredskap för Nådendal omriktarstation sköts av ABB service. Vår egen personal utför en allt större andel av underhållet både innan och vid årsservicen tillsammans med ABB. Årsservicen av gasturbinen i Ringsböle arrangeras av PWPS utgående från ingånget treårsavtal som gick ut vid årsskiftet. Framtagning av ett nytt avtal är under arbete.

9 Förhandlingar har förts för att åstadkomma en möjlighet att nytta Ål-Link för transitering av el mellan Sverige och Finland. Inga formella hinder verkar finnas men möjligheterna begränsas av en pågående uppdatering av Svk:s driftledningssystem Fifty. Svk har inte prioriterat denna fråga och några större framsteg har inte gjorts under året. De ändringar som behövs för att kunna handelsmässigt hantera transiteringen tidigast är klara sista kvartalet Tekniska förutsättningar för att nyttja förbindelsens fulla kapacitet begränsas idag även av tariffen i Senneby och de tekniska begränsningarna i matande elnät. Kraftnät Åland Ab har begärt prisuppgifter och villkor för att få tillgång till 88 MW i anslutningspunkten i Senneby. Tariffrågan har diskuterats utan att någon framgång uppnåtts. Avsikten är ändå att driva frågan vidare. När det gäller de tekniska begränsningarna i matande elnät är nätförstärkningsåtgärder nödvändiga för att det skall vara möjligt att nyttja full effekt på Sverigekabeln. Det är väldigt viktigt att nå en lösning på den svenska sidan som möjliggör att fri kapacitet på förbindelsen marknadsmässigt skall kunna utnyttjas och utökas. Den åländska energimyndigheten har inlett sitt arbete. Rapporteringen den nya myndigheten begär är omfattande och resurskrävande. Trots diskussionen och informationstillfälle är det dock ännu oklart vad Kraftnät Åland Ab skall rapportera. Inom EU utarbetas nätföreskrifter s.k. Network Codes, som även berör Kraftnät Åland Ab. Kraftnät Åland Ab har hjälp av Fingrid Oyj i bevakningen av detta arbete. Dessa föreskrifter medför en betydande arbetsinsats även hos Kraftnät Åland Ab. Ålands Elandelslag levererade förlustelen i kombination med ensamrätt på införsel från riket. Avtalet är baserat på elbörsen Nordpools elspotpriser. Under år 2017 uppgick denna mängd till MWh motsvarande 4,5 procent av den totala inmatade elenergin på stamnätet. 7 Stamnätskostnader Reservkraftskostnader Sverigekabeln Nätavgifter till Vattenfall Eldistribution Caruna Oy Förluster Kraftnät Åland Ab:s stamnätskostnader Finlandskabeln

10 8 Transformatorlyft vid elstationen i Söderby. Elmarknaden För balanshanteringen används balanshanteringssystemet Generis för avräkning av balanskraft och rapportering av timserier till och från de åländska distributionsnätbolagen och balansansvariga aktörer samt för informationsutbyte med Fingrid och Svenska Kraftnät. Kraftnät Åland innehar tillstånd för utsläpp av växthusgaser för perioden Vid årets slut fanns allmänna utsläppsrätter på utsläppsrättskontot. Utsläppen från gasturbinanläggningen i Ringsböle var 45 ton CO 2. Kraftnät Åland Ab har ett avtal med Enegia Oy om inköp på Elbasmarknaden i Finland i syfte att trygga tillgången på energi vid ett avbrott på Sverigekabeln. Kraftnät Åland Ab handlar energi på Elbasmarknaden för de åländska elhandlarna tills de har upphandlat sin el från sin leverantör i riket. Kraftnät Åland Ab är också registrerad som en klient på Nord Pool. bas. Det högre spotpriset påverkade kostnaderna vid inköp av el för att täcka stamnätsförlusterna samt kostnaderna för balanselen i en negativ riktning. Personal Antalet anställda var vid årets slut 14 stycken. Under året rekryterades en ny VD. Mercuri Urval anlitades för att sköta rekryteringsprocessen. Ingenjör Christian Augustsson från Ängelholm utsågs till ny VD. Han slutar sin anställning som elnätchef på Bjäre Kraft och börjar på Kraftnät Åland Ab den 19 mars Han ersätter nuvarande VD Jan Kahlroth, som går i pension efter mer än 17 år som VD. För fort bildning, kurser och mässor inom aktuella special områden har personalen använt totalt 52 dagar. Personalen fortbildades enligt föreliggande behov. Elpriset på den nordiska elbörsen Nordpool var högre 2017 än Årsmedelpriset för Sverige i snitt 3 var 31,25 euro/mwh, motsvarande för 2016 var 29,21 euro/mwh. På årsmedelnivå var spotpriset 7 procent högre än året innan. Spotpriset i riket var 33,21 MWh, vilket är 6 procent högre än snitt 3 i Sverige och 2,4 procent högre än året innan. Förlustelen upphandlas med spotpris i riket som

11 110 kv-, 80 kv- och 45 kv-ledningar kv Kabel Friledning Senneby Sandviken 400 mm 2 Al 1,8 km Sandviken Tellholm 240 mm 2 Cu 58,6 km Tellholm Tingsbacka 454 mm 2 Al 15,7 km Tingsbacka Ingby 1000 mm 2 Al 1,1 km 454 mm 2 Al 3,8 km Ingby Ytterby 1000 mm 2 Al 1,1 km 454 mm 2 Al 2,6 km Ingby Norrböle 454 mm 2 Al 4,3 km Nådendal Fingrid 1000 mm 2 Al 0,3 km 62,9 km 26,4 km 9 80 kv Ytterby Nådendal 630 mm 2 Al 161,8 km 161,8 km 45 kv Tingsbacka Mariehamn 240 mm 2 Al 1,6 km 236 mm 2 Al 9,2 km Tingsbacka Godby 346 mm 2 Al 4,5 km Tingsbacka Norrböle 236/329 mm 2 Al 9,6 km Tingsbacka Hellesby 236 mm 2 Al 9,9 km Hellesby Storby 240 mm 2 Al 0,5 km 236 mm 2 Al 12,0 km Storby Västanträsk 240 mm 2 Al 12,2 km 236 mm 2 Al 13,0 km Godby Västanträsk 99 mm 2 Al 12,3 km Godby Finby 85/14 mm 2 AlFe 13,2 km Norrböle Svinö 240 mm 2 Al 1,6 km 236 mm 2 Al 20,0 km Finby Svinö 150 mm 2 Al 4,8 km 152/25 mm 2 AlFe 12,3 km Svinö Sottunga 95 mm 2 Al 9,8 km 99 mm 2 AlFe 17,4 km Sottunga Kumlinge 95 mm 2 Al 13,8 km 152/25 mm 2 AlFe 4,7 km Kumlinge Brändö 150 mm 2 Al 14,4 km 152/25 mm 2 AlFe 13,2 km Brändö Gustavs 150 mm 2 Al 16,6 km 152/25 mm 2 AlFe 10,2 km Mariehamn Ytternäs delsträcka 1 95 mm 2 Al 1,9 km Mariehamn Ytternäs delsträcka mm 2 Al 2,2 km Ytternäs Lilla Båtskär 240 mm 2 Al 15,8 km Mariehamn Norrböle 240 mm 2 Al 1,6 km 152/25 mm 2 AlFe 2,6 km 96,8 km 164,1 km

12 10 Anläggningsverksamhet och investeringar För inledande ombyggnad av ledningen Godby Västanträsk nyttjades euro. I breddning av ledningsgatan på Storby Västanträsk ledningen inklusive markägarersättningar för breddningen investerades euro. I omriktarstationerna i Ytterby och Nådendal installerades kontinuerlig gasövervakning i krafttransformatorerna för euro. I övrigt investerades euro i olika delar tillhörande Ål link under året. I styrda brytarprojektet i Senneby investerades euro. I den befintliga 45/10 kv elstationen i Storby investerades euro i en nollpunktsreaktor. I utbyggnaden stamnätet med en ny 45/10 kv elstation i Söderby investerades euro. Totalkostnaden för Söderby elstation blev euro euro utgörande beställningsrat för en 6,3 MVA 45/10 kv reservtransformator, som leverans våren 2018 erlades. I mät och manöversystemet investerades euro. I den nya kontors-, verkstads- och lagerfastigheten investerades euro. Kontorsutrustning inköptes för euro. Totalt investerades euro under året inklusive pågående anskaffningar. 20kV brytarunderhåll på Lilla Båtskär. Stolpbyte på grund av skada försorsakad av hackspett!

13 Transformatorstationer Effekt Transformatorer Spänning kv Brytare 110 kv och 45 kv Utgående 10 kv-ledning Ytterby 117 MVA ,5 % / st 110 kv 2015 Nådendal 117 MVA ,5 % / st 110 kv 2015 Senneby 63 MVA 110 ± 9 1,67 % / 77 3 st 110 kv MVA 110 ± 9 1,67 % / Tellholm 5 st 110 kv 2014 Tingsbacka 63 MVA 110 ± 9 1,67 % / 45 6 st 110 kv MVA 110 ± 9 1,67 % / 45 8 st 45 kv 2009 Norrböle 63 MVA 110 ± 9 1,67 % / 45 1 st 110 kv 2015 Hellesby 6,3 MVA 47 ± 9 1,67 % / 10,5 1 st 45 kv 4 st 2000 Mariehamn 16 MVA 47 ± 6 1,67 % / 10,5 6 st 45 kv 6 st MVA 47 ± 6 1,67 % / 10, Holken 4 st 2004 Centrum 8 st 2012 Norrböle 10 MVA 47 ± 6 1,67 % / 10,5 6 st 45 kv 7 st MVA 47 ± 6 1,67 % / 10, Ytternäs 10 MVA 47 ± 6 1,67 % / 10,5 2 st 45 kv 5 st 1983 Svinö 5 MVA 45 ± 6 1,67 % / 10,5 4 st 45 kv 3 st 2011 Sottunga 3 MVA 45 ± 6 1,67 % / 10,5 2 st 45 kv 4 st 2012 Söderby 5 MVA 45 ± 6 1,67 % / 10,5 3 st 45 kv 3 st 2017 Kumlinge 3 MVA 45 ± 6 1,67 % / 10,5 2 st 45 kv 3 st 1987 Godby 6,3 MVA 47 ± 6 1,67 % / 10,5 4 st 45 kv 7 st ,3 MVA 47 ± 6 1,67 % / 10, Västanträsk 6,3 MVA 47 ± 6 1,67 % / 10,5 1 st 45 kv 4 st 2011 Finby 6,3 MVA 47 ± 6 1,67 % / 10,5 2 st 45 kv 3 st 1983 Brändö 3 MVA 47 ± 6 1,67 % / 10,5 1 st 45 kv 2 st 1991 Knutsboda 2,5 MVA 47,5 ± 1 3,0 % / 0,66 1 st 45 kv 1997 Storby 6,3 MVA 47 ± 9 1,67 % / 10,5 1 st 45 kv 3 st Effekt Transformatorer Spänning kv Brytare 20 kv Inkommande 20 kv-ledning Idrifttagningsår Idrifttagningsår Lilla Båtskär 16 MVA 20/47,5 ± 9 1,67 % 1 st 3 st 2007

14 12 Ekonomi 2017 års resultat blev bättre än budget främst på grund av högre överföringsintäkter, lägre förlustelkostnader, lägre personalkostnader och lägre ränte kostnader. Förlustelkostnaderna blev lägre än budget då Ål-Link normalt inte hölls i hot stand by läget. Långtids testet med transitering i juni blev nästan ett ekonomiskt nollsummespel. Intäkterna från nättjänsterna minskade med 0,4 procent från euro år 2016 till euro år Ålands Elandelslag debiterades euro, motsvarande 33,87 euro/mwh (34,89 euro/ MWh 2016) för sina uttag. För Mariehamns Elnät Ab:s del debiterades euro, vilket motsvarar 32,67 euro/mwh (32,10 euro/mwh 2016). Skillnaden i euro/mwh mellan Ålands Elandelslag och Mariehamns Elnät Ab kommer främst av att Mariehamns Elnät Ab tar ut mer energi i förhållande till abonnerad effekt än Ålands Elandelslag. Dessutom är uttagspunkterna fler i förhållande till förbrukningen för Ålands Elandelslag. Mariehamns Energi Ab debiterades euro för nättjänster. Ersättning utgår vid inmatning av lokalt producerad el till stamnätet. Ersättningen för denna inmatning var för vindkraftverken anslutna till vårt nät något lägre än avgifterna, som tas ut för övriga nättjänster. Vindkraftproducenterna debiterades euro för nättjänsterna. Intäkterna från balanstjänster och såld effektkraft utgjorde euro och är en ökning med 72 procent i förhållande till 2016, främst beroende på testperioder med transitering över Ål-Link. Intäkterna från effektkraften utgjorde euro. Mot balanstjänstintäkterna ställs inköps/produktions kostnaderna för effektkraft, balanstjänster, avbrottsförsäkringskostnader och systemkostnader innefattande IT-kostnader samt personalkostnader för balanshanteringen. Intäkterna från övriga tjänster är totalt euro och utgörs främst av ersättning från uthyrning av optofiber. En intäktsminskning uppstod från 2016 då ett av avtalen förnyades till en lägre nivå. Omsättningen var euro, vilket är 2 procent högre än år Övriga rörelseintäkter utgjorde euro. Inköp av material och tjänster utgjorde totalt euro och minskade med 10 procent i jämförelse med år Kostnaderna för stamnätsförlusterna var euro. Detta motsvarar ett medelpris på 34,73 euro/mwh mot 37,62 euro/ MWh år För tillfällig reservkraftberedskap under serviceuppehållet på Ål-Link i maj betalades euro. Till ägarna av angränsande ledningsnät i Sverige och i riket betalades totalt euro i nätavgifter mot euro året innan. I total kostnaden för material och tjänster ingår även inköpen av balanstjänster, uppgående till euro. Under året förbrukades bränsle till en kostnad av euro i reservkraftanläggningen i Ringsböle. Personalkostnaderna var 2 procent lägre än 2016 och utgjorde euro. Avskrivningarna enligt plan utgjorde euro. Övriga rörelsekostnader, totalt euro, har ökat med 5,5 procent jämfört med Övriga personalkostnader utgjorde euro, kostnader för resor euro och kostnader för varor och förnödenheter var euro, varav drift- och underhållsmaterial, verktyg och arbetsredskap samt elkostnaden för våra anläggningar utgjorde de största posterna. Kostnaderna för främmande tjänster var euro och dessa var 13 procent högre än De största posterna utgör reparationer och underhåll totalt euro samt hyror euro och specialisttjänster euro. Bland reparationer och underhåll är underhållet av likströmsförbindelsen och gasturbinanläggningen.

15 13 Underhållsarbete i Ingby. Från Mariehamns Energi Ab köptes löneräkning för euro. Från Ålands Företagsbyrå Ab har administrativa tjänster köpts för euro. IT-kostnaderna var euro. Kostnaderna för resterande främmande tjänster var euro. I övriga rörelsekostnader ingår dessutom administrativa utgifter för euro, representation och marknadsföring 20 euro, försäkringspremier euro samt övriga kostnader euro. Rörelseresultatet visar en vinst på euro mot euro året innan. Finansiella intäkter om euro från placerade medel. Räntekostnaderna minskade från euro till euro år Övriga finansiella kostnader var euro. Vinsten före bokslutsdispositioner och skatter är euro mot en vinst på euro år Emedan bolaget inte avser att redovisa en vinst ökas den ackumulerade avskrivnings differensen med euro. Den ackumulerade avskrivningsdifferensen ökar från euro per den till att vid detta bokslut utgöra euro. Bolagets långsiktiga målsättning har varit att avskrivningsdifferensen inte skall utgöra mer än 15 procent av de materiella tillgångarna i balansräkningen. Ökningen 2017 innebär att avskrivnings differensen utgör 10 procent av de materiella tillgångarna Resultatregleringen görs på detta sätt med anledning av ett bättre resultat än budget och för att minska lånebehovet samt för att undvika stora årsvisa förändringar av tarifferna. Ingen vinst uppvisas efter skatt för räkenskapsperioden. Bolaget har haft god likviditet under året och har vid årets slut rörliga aktiva tillgångar om euro. Bolaget förvärvade Fastighets Ab Prebo under hösten och betalade euro för aktierna. Fastighetsbolaget förvärvades för bygga om befintlig fastighet för bolagets verksamhet.

16 14 Lagervärdet på bränslet i bränslecisternerna i Ringsböle är euro. Landskapsregeringen avser att stärka Kraftnät Åland Ab:s kapital under en fyraårsperiod ( ) med maximalt euro på basen av beslut om tjänst av allmänt ekonomiskt intresse Service of General Economic Interest, benämnt SGEI. Kraftnät Åland Ab kan med detta kapitaltillskott klara likviditeten trots att tariffnivån inte planeras att höjas fram till Den första inbetalningen från ägaren Ålands landskapsregering utgörande euro motsvarande en fjärdedel av planerat tillskott under åren har upptagits i balansräkningen under fonden för fritt eget kapital. Långfristigt främmande kapital är euro och kortfristigt euro vid årets slut. Balansomslutningen har minskat från euro till euro. Bolaget visar en 19,6-procentig soliditet mot 17,9 procent året innan. Bolagets aktier Bolaget har aktier. Aktiekapitalet är euro. Väsentliga händelser efter räkenskapsperiodens utgång Inga väsentliga förändringar har skett i bolagets ekonomiska ställning efter räkenskaps periodens utgång och testet av betalningsförmågan i ABL 13:2 påverkar inte heller de utdelningsbara medlen. Under köldperioden i slutet av februari noterades den 28 februari mellan kl. 8 9 på morgonen en ny effekttopp, 76,5 MW, över en timme. Det är en rejäl höjning från den tidigare högsta effekttoppen från 2016 som var 70,6 MW. Effekttopputvecklingen följer helt enligt Kraftnät Åland Ab:s prognos för ett normalår, vid längre kallare perioder blir toppen ännu högre. Effektutvecklingen är högre på landsbygden än i staden. Optisk strömtransformator med coronaring.

17 Framtidsutsikter Kraftnät Åland Ab är systemansvarig för stamnätet på Åland och registrerad som TSO (Transmission System Operator) i den europeiska unionen. Det finns sedan flera år tillbaka rättsligt bindande regler som anger de gemensamma spelreglerna för handeln med el mellan medlemsstaterna. Ännu fler detaljerade rättsligt bindande regler har förhandlats fram och beslutats i form av nätkoder. Dessa består av nätföreskrifter och kommissionsriktlinjer. Sådana tas fram inom områdena elmarknad, anslutning till nätet samt driften av elsystemet och när de beslutas träder de i kraft som förordningar. De är därmed direkt bindande i varje medlemsland. Det nya regelverket som trätt i kraft som förordningar påverkar exempelvis Kraftnät Åland Ab som systemansvarig stamnätsoperatör (TSO), Ålands energimyndighet som tillsynsmyndighet (NRA), Nord Pool som nominerad elmarknadsoperatör (NEMO), åländska elproducenter och elnätsföretag. Kraftnät Åland Ab:s roll som TSO och deltagare i ENTSO-E är att delta i arbetet med att ta fram förslag på nätkoder samt delta i ENTSO-E:s arbete efter att förordningarna beslutats. Kraftnät Åland Ab har inte deltagit i de fysiska mötena utan där representerats av det finska stamnätbolaget Fingrid Oyj. När det gäller kommentarer och åsikter om förslagen från ENTSO-E har även ett gott samarbete etablerats med Fingrid, som både har resurser och kunskap på området. Förutom att delta i ENTSO-E:s arbete och i regionala arbeten innebär förordningarna även att förändringar genomförs i Kraftnät Åland Ab:s verksamhet. Dessa förändringar kan påverka olika aktörer i större eller mindre omfattning. Bevakningen och implementeringen är en utmaning för en liten organisation som Kraftnät Åland Ab och mer resurser kommer att behövas inom bägge områden för att säkerställa att bolaget uppfyller sitt åtagande. En konsekvens av en införd nätkod är ett nytt nordiskt balanseringskoncept som skall omfatta de fem nordiska systemoperatörerna. Diskussionerna om detta har varit livliga och Kraftnät Åland Ab har varit en spelare i sammanhanget. Den nya modellen kommer även att påverka Kraftnät Åland Ab när den införs ca och förberedelser för detta behöver göras. Dataskyddsförordningen (GDPR) träder i kraft från 25 maj 2018, Kraftnät Åland Ab har beställt uppgradering av balanshanteringssystemet Generis så att bl.a. kraven i förordningen uppfylls. Tidtabellen för den gemensamma nordiska slutkunds marknaden har reviderats och bedömningen är att det dröjer ytterligare något år innan den införs. Kraftnät Åland Ab har som systemansvarig en viktig roll för att tillsammans med övriga inblandade medverka till att en bra elmarknadslösning åstadkoms för Åland. Om planerna på att använda Åland som en testplattform för smart energianvändning går i lås blir projektet Kraftnät Åland Ab involverad i projektet både i planerings- och utförandefasen. Resurser för att uppfylla de kommande åtagandena behöver därför allokeras för detta. Kraftnät Åland Ab:s anläggning i Senneby tillåter efter drifttagning av den andra styrda brytaren i början av 2018 att hela 80 MW:s kapaciteten på förbindelsen kan nyttjas. Detta säkrar ordinarie kapacitet cirka 10 år framåt med prognostiserad utveckling. För att ta ut maximal effekt över Sverigeförbindelsen behöver Vattenfall Eldistribution AB förstärkning av deras nät göras. I syfte att kunna nyttja förbindelsen för transitering i full skala har Kraftnät Åland Ab begärt kostnadsförslag från Vattenfall Eldistribution AB på en förstärkning. Transiteringsmöjligheterna begränsas också av tariffen i Senneby och en lösning på tariffrågan är nödvändig för att kunna nyttja kapaciteten fullt ut. Kraftnät Åland Ab höjde 2017 abonnemanget i Senneby till 58 MW och avser att starta transitering inom ramen för abonnemanget då ekonomiska förutsättningar råder och nödvändiga överenskommelser är gjorda. Målet är satt till slutet av En avgörande faktor för fri kapacitet är den åländska förbrukningen, ju lägre förbrukning desto mer fri kapacitet finns att erbjuda. Här spelar den lokala produktionen, som idag är främst vindkraft, en viktig roll. En successiv avveckling av befintlig vindkraft i kombination med ökad förbrukning minskar transiterings möjligheterna. Prisskillnaden mellan Finland och Sverige kan också bli mindre när det nya kärnkraftverket i Olkiluoto tas i drift. För Kraftnät Åland Ab blir det en ny utmaning att prognostisera den fria kapaciteten och bjuda ut den på marknaden. En annan utmaning är elektrifiering av den åländska landskapsfärjflottan och delar av bilparken. När det gäller elektrifiering av skärgårdsflottan kommer det att finnas behov av förstärkningar i stam nätets östra delar, eventuellt även en ny elstation på Föglö. En kontinuerlig kontakt med landskaps regeringen krävs för att koordinera ut/ombyggnaden av stamnätet med deras planer på ersättande tonnage. När det gäller elanvändningen är trenden att el ersätter andra energislag både på uppvärmningssidan och inom transporter. Ökat nyttjande av el som energibärare ställer också krav på ett hushållning av resursen. I syfte att åstadkomma en effektiv elanvändning spelar både konsumtionsmönstret och konsumentbeteende en viktig roll. Garantitiden på likströmsförbindelsen Ål-Link gick ut i november Det finns dock en del öppna ärenden som behöver åtgärdas. I projektet ingick ingen reservtransformator. Transformatorns leverans tid är 19 månader och bland kritiska anläggningsdelar, som det idag inte finns ersättande reservdelar för, har transformatorn den längsta leverans tiden. I syfte att öka säkerheten på befintliga transformatorer har kontinuerlig gas- 15

18 16 analys installerats och beslut om inköp av reservtransformator skjutits fram. Det är aktuellt att under 2018 teckna serviceavtal med en servicepartner för att säkerställa resurser och spara tid vid ett eventuellt kabelhaveri på både Sverigekabeln och likströmsförbindelsen. Vidare bör den planerade temperaturövervakningen på Sverigekabeln installeras och kabeln undervattensbesiktigas för att dokumentera hur den nu ligger och eventuella skador. När det gäller Ål-Link finns ett dokumenterad skaderiskposition där förbandet ligger grunt. Åtgärder för att minska risken för skada är planerade till Enbart två av Mariehamns Energi Ab:s produktionsenheter kommer att finnas kvar på lite längre sikt. Den tidigare möjligheten att nyttja Mariehamns Energi Ab:s gasturbiner som reserv under serviceperioder då enbart en förbindelse är tillgänglig är då uttömd. Ål-Link-projektet har en stor påverkan på nättjänsttarifferna och målsättningen är att dessa skall kunna hållas oförändrade fram till Det finns dock ett behov av en höjning av tarifferna men Ålands landskapsregering avser att genom kapitalinsats säkerställa likviditeten hos Kraftnät Åland Ab under fyra år. Bolaget har en hög skuldsättningsnivå och bland lånen till Ål-Link-projektet är ränta på det ena 30 miljoner lånet rörlig och har tillsvidare inte skyddats. Skyddsbeslut övervägs kontinuerligt. Förutom investeringskostnad och därav av lånefinansieringen uppkomna låneräntor har driftkostnaderna av förbindelsen en stor betydelse för framtida överföringstariffer. I nuvarande läge planeras transitering inom ramen för abonnemanget i Senneby, fri kapacitet och behov. I övrigt startas förbindelsen upp vid behov. Det är för tillfället svårigheter med att åstadkomma en utbyggnad av den åländska vindkraften. Eventuellt kan delar av projekt Långstenarna byggas och anslutas till elstationen i Tellholm. I övrigt är lönsamheten, i och med de låga elpriserna, dålig för vindkraften och nermontering av befintliga verk har påbörjats. Utgående från detta torde det inte bli aktuellt med någon utökad andel förnybart i den åländska elmixen i detta skede. Underhållet och driften av likströmsförbindelsen Ål-Link har medfört ändringar i organisationen. Transiteringen medför nya arbetsuppgifter som bland annat planeras att hanteras av driftcentraljouren, som blir mer bunden dagtid än idag. De installerade nollpunktsreaktorerna i Västanträsk och Eckerö tas i drift Det faktum att delar av stamnätet byggdes på 70-talet medför behov av förnyelse av anläggningsdelar. Förnyelsen kommer att fortsätta ske under en längre period framåt. Dessa insatser kommer också att öka stamnätskostnaderna. Kraftnät Åland Ab har tilldelats utsläppstillstånd för den nya reservkraftanläggningen för åren De tidigare beviljade utsläppsrätterna har hittills överstigit de faktiska utsläppen och överskott finns på utsläppskontot. Ser man på resultatpåverkande faktorer på längre sikt har räntehöjningar en stor betydelse eftersom andelen främmande kapital är stor. Räntenivån har de senaste åren varit låg, vilket varit positivt för bolagets resultat. Ett av gasturbinlånen samt hälften av lånet hos NIB för Ål-Link-projektet är räntesäkrade för att sätta en takkostnad på dessa räntor. Räntorna ligger dock idag under denna nivå. Effektutvecklingen är också ett orosmoln eftersom denna dimensionerar en stor del av investeringsbehovet, men också förorsakar kostnader för abonnemang på nätsidan. Bolaget påverkas av den nordiska energipolitiken och elbrist på den nordiska elmarknaden ökar omkostnaderna. Haverier på anläggningar och då särskilt centrala anläggningsdelar kan leda till omfattande kostnader för reparationer, följdskador och ersättande elproduktion vid inmatningsbegränsningar. De ekonomiska återverkningarna på bolaget av dylika skador har begränsats med försäkringar. Det faktum att anläggningarna och övervakningssystemen blir allt mer komplicerade ställer allt högre krav på specialkompetensen. I en liten organisation är det risk att spridningen av specialkunskap blir begränsad och detta försöker vi motverka genom att sprida kunskapen på flera personer. Under år 2018 kommer det införskaffade Fastighets Ab Prebo att fusioneras med Kraftnät Åland Ab. Ombyggnad av den inköpta fastigheten inleds andra halvåret 2018 och verksamheten planeras att flytta till de nya kontors-, verkstads- och lagerlokalerna på Dalvägen maj/juni År 2018 sker VD byte på grund av nuvarande VD:s pensionering. Styrelsens förslag till disposition av vinstmedel De utdelningsbara medlen är ,36 euro varav periodens resultat är 0,00 euro. Styrelsen föreslår för bolagsstämman att de utdelningsbara medlen kvarlämnas under fritt eget kapital och följaktligen ingen dividend utdelas.

19 Resultaträkning EUR EUR 17 OMSÄTTNING , ,53 Övriga rörelseintäkter 1 216, ,10 Material och tjänster Material, förnödenheter och varor Inköp under räkenskapsperioden , ,48 Förändring av lager 9 394, ,77 Sa Material och tjänster , ,71 Personalkostnader Löner och arvoden , ,21 Lönebikostnader Pensionskostnader , ,36 Övriga lönebikostnader , ,44 Sa Personalkostnader , ,01 Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar enligt plan , ,55 Sa Avskrivningar och nedskrivningar , ,55 Övriga rörelsekostnader , ,90 RÖRELSEVINST , ,46 Finansiella intäkter och kostnader Övriga ränteintäkter och finansiella intäkter Från övriga 4 492, ,45 Räntekostnader och övriga finansiella kostnader Till övriga , ,05 Sa Finansiella intäkter och kostnader , ,60 VINST FÖRE BOKSLUTSDISPOSITIONER OCH SKATTER , ,86 Bokslutsdispositioner Förändring av avskrivningsdifferens , ,86 Sa Bokslutsdispositioner , ,86 RÄKENSKAPSPERIODENS VINST 0,00 0,00

20 Balansräkning 18 AKTIVA BESTÅENDE AKTIVA EUR EUR Immateriella tillgångar Immateriella rättigheter , ,06 Övriga utgifter med lång verkningstid 1 831, ,84 Sa Immateriella tillgångar , ,90 Materiella tillgångar Mark- och vattenområden Ägda fastigheter , ,37 Hyresrättigheter till fastigheter , ,85 Byggnader och konstruktioner Ägda byggnader och konstruktioner , ,03 Transmissionsnät , ,56 Reservkraftsanläggning , ,20 Inventarier och fordon , ,22 Övriga materiella tillgångar , ,68 Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar , ,13 Sa Materiella tillgångar , ,04 Placeringar Övriga aktier och andelar , ,83 Övriga fordringar , ,67 Sa Placeringar , ,50 SA BESTÅENDE AKTIVA , ,44 RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar Material och förnödenheter , ,95 Sa Omsättningstillgångar , ,95 Fordringar Kortfristiga fordringar Kundfordringar , ,82 Lånefordringar 6 000,00 0 Övriga fordringar , ,29 Resultatregleringar 1 040, ,29 Sa Kortfristiga fordringar , ,40 Sa Fordringar , ,40 Kassa och bank , ,00 SA RÖRLIGA AKTIVA , ,35 SA AKTIVA , ,79

21 PASSIVA EGET KAPITAL EUR EUR 19 Aktiekapital , ,21 Övriga fonder Fonden för inbetalt fritt eget kapital ,00 0 Sa Övriga fonder ,00 0 Balanserad vinst från tidigare räkenskapsperioder , ,36 SA EGET KAPITAL , ,57 ACKUMULERADE BOKSLUTSDISPOSITIONER Avskrivningsdifferens , ,10 SA ACKUMULERADE BOKSLUTSDISPOSITIONER , ,10 FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt Skulder till kreditinstitut , ,38 Övriga skulder , ,31 Sa Långfristigt , ,69 Kortfristigt Skulder till kreditinstitut , ,98 Leverantörsskulder , ,79 Övriga skulder , ,46 Resultatregleringar , ,20 Sa Kortfristigt , ,43 SA FRÄMMANDE KAPITAL , ,12 SA PASSIVA , ,79

22 Finansieringsanalys 20 AFFÄRSVERKSAMHETENS KASSAFLÖDE Erhållna betalningar för försäljning , ,75 Erhållna betalningar för övriga rörelseintäkter 1 216, ,10 Betalda rörelsekostnader , ,73 Affärsverksamhetens kassaflöde före finansiella poster och skatter , ,12 Betalda räntor och betalningar för affärsverksamhetens övriga finansiella kostnader , ,77 Erhållna räntor från affärsverksamheten 4 492, ,05 Erhållna dividender från affärsverksamheten 0 50,40 Kassaflöde före extraordinära poster , ,80 Affärsverksamhetens kassaflöde (A) , ,80 EUR EUR INVESTERINGARNAS KASSAFLÖDE Investeringar i materiella och immateriella tillgångar , ,98 Investeringar i övriga placeringar , ,40 Investeringarnas kassaflöde (B) , ,38 FINANSIERINGENS KASSAFLÖDE Ökning av eget kapital mot betalning ,00 0,00 Amortering av kortfristiga lån , ,62 Amortering av långfristiga lån , ,36 Finansieringens kassaflöde (C) , ,98 Förändring av likvida medel (A+B+C) , ,20 Likvida medel vid räkenskapsperiodens början , ,80 Likvida medel vid räkenskapsperiodens slut , , , ,20

23 Notuppgifter Bokslutet är uppgjort i enlighet med Statsrådets förordning om uppgifter som ska tas upp i små- och mikroföretags bokslut. Från huvudregeln avvikande värderingsprinciper och -metoder Anläggningstillgångarna har upptagits i balansräkningen enligt direkta anskaffningskostnader med avdrag för planenliga avskrivningar. De planenliga avskrivningarna har beräknats lineärt och de är baserade på anläggnings tillgångarnas ekonomiska livslängd. 21 Avskrivningstiderna är: Immateriella rättigheter år Övriga utgifter med lång verkningstid...5 år Hyresrätter år Byggnader och konstruktioner år Transmissionsnät Stamnät och optofibernät år Elstationer och utrustning år Mät- och manöversystem...5 år Maskiner och inventarier Gasturbinanläggning...20 år (80 % av anskaffningsvärdet avskrivs under 20 år och resterande del därefter på 10 år) Blocktransformator...20 år Inventarier och fordon...5 år Övriga materiella tillgångar...10 år Omsättning Nättjänster , ,07 Balanstjänster , ,10 Övriga tjänster , ,36 Totalt , ,53 Material och tjänster Material, förnödenheter och varor Inköp under räkenskapsperioden , ,48 Totalt , ,48 Personalkostnader Löner och arvoden , ,01 varav är aktiverade som materiella tillgångar , ,80 Pensionskostnader , ,64 varav är aktiverade som materiella tillgångar , ,28 Övriga lönebikostnader , ,49 varav är aktiverade som materiella tillgångar 1 379, ,05 Totalt , ,01

24 Notuppgifter 22 Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar enligt plan Immateriella rättigheter , ,19 Övriga utgifter med lång verkningstid 3 878, ,55 Nyttjanderätter 9 442, ,90 Byggnader och konstruktioner , ,52 Transmissionsnät , ,07 Reservkraftsanläggning , ,49 Inventarier och fordon , ,83 Övriga materiella tillgångar , ,00 Totalt , ,55 Revisorns arvode Hermans & Revisorernas Ab och Tage Silander Revisionsarvoden 6 230, ,00 Totalt 6 230, ,00 Immateriella tillgångar Immateriella rättigheter Övriga utgifter med lång verkningstid Totalt Anskaffningsutgift , , ,64 Ökningar ,00 0,00 0,00 Anskaffningsutgift , , ,64 Ackumulerade avskrivningar , , ,74 Avskrivningar under perioden , , ,61 Ackumulerade avskrivningar , , ,35 Bokföringsvärde , , ,29

25 Materiella tillgångar Jordområden och Nyttjanderätter Byggnader och konstruktioner Anskaffningsutgift , ,08 Ökningar , ,03 Anskaffningsutgift , ,11 23 Ackumulerade avskrivningar , ,05 Avskrivningar under perioden 9 442, ,50 Ackumulerade avskrivningar , ,55 Bokföringsvärde , ,56 Transmissionsnät Inventarier och fordon Reservkraftsanläggning Anskaffningsutgift , , ,88 Ökningar , ,39 0,00 Anskaffningsutgift , , ,88 Ackumulerade avskrivningar , , ,68 Avskrivningar under perioden , , ,49 Ackumulerade avskrivningar , , ,17 Bokföringsvärde , , ,71 Övriga materiella tillgångar Pågågende anskaffningar Totalt Anskaffningsutgift , , ,61 Ökningar , , ,11 Minskningar , , ,80 Anskaffningsutgift , , ,92 Ackumulerade avskrivningar ,20 0, ,57 Avskrivningar under perioden ,00 0, ,06 Ackumulerade avskrivningar ,20 0, ,63 Bokföringsvärde , , ,29 Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar Elstationsanläggningar Senneby utbyggnad , ,53 Projekt för framtida vindkraftsutbyggnader 0, ,80 Ny kontors-/verkstadsfastighet ,44 0,00 Ledning Godby Västanträsk ,09 0,00 Övrigt ,00 0,00 Söderby elstation 0, ,03 Norra Bergshöjden 0, ,77 Totalt , ,13

26 Eget kapital Aktiekapital , ,21 Ökning av aktiekapital 0,00 0,00 Aktiekapital , ,21 Fonden för fritt inbetalt eget kapital ,00 0,00 Ökning ,00 0,00 Fonden för fritt inbetalt eget kapital ,00 0,00 Balanserad vinst , ,36 Föregående periods resultat 0,00 0,00 Balanserad vinst , ,36 Räkenskapsperiodens resultat 0,00 0,00 Eget kapital totalt , ,57 Främmande kapital Långfristigt främmande kapital Skulder till kreditinstitut , ,38 Skuld till Ålands landskapsregering , ,51 Skuld till övriga , ,80 Totalt , ,69 Lån som förfaller senare än efter fem år Skulder till kreditinstitut , ,56 Övriga skulder , ,19 Totalt , ,75 Lånestock banklån med ränteskydd Långivare Lånesaldo Nordea Bank Skyddat till Ränteswap 2,31 % Nordiska Investeringsbanken Skyddat till Fast ränta 2,80 % Andelsbanken för Åland Skyddat till Ränteswap 0,48 % Åbonejdens Andelsbank Skyddat till Ränteswap 0,48 % Givna säkerheter Företagsinteckning, Åbonejdens Andelsbank , ,00 Totalt , ,00 Personal Genomsnittsliga antalet anställda 14,00 15,10 Totalt 14,00 15,10 Bolagets aktier Bolaget har aktier. Varje aktie berättigar till en röst vid bolagsstämman.

27 Datering och underskrifter Bokslutets och verksamhetsberättelsens underskrifter 25 Mariehamn den 29 mars 2018 Danne Sundman, ordförande Ida Hellgren, viceordförande Barbro Sundback Tanja Sabel Jim Bergbo Jan Kahlroth, VD Revisorspåteckning Över utförd revision har idag avgivits berättelse. Mariehamn den 6 april 2018 Erika Sjölund, GR Tage Silander, GR

28 Revisionsberättelse 26 Till bolagsstämman i Kraftnät Åland Ab Revision av bokslutet Uttalande Vi har utfört en revision av bokslutet för Kraftnät Åland Ab (Fo-nummer ) för räkenskapsperioden Bokslutet omfattar balansräkning, resultaträkning, finansieringsanalys och noter till bokslutet. Enligt vår uppfattning ger bokslutet, som uppvisar ett 0 resultat, en rättvisande bild av bolagets ekonomiska ställning samt av resultatet av dess verksamhet i enlighet med i Finland ikraftvarande stadganden gällande upprättande av bokslut och det uppfyller de lagstadgade kraven. Grund för uttalandet Vi har utfört vår revision i enlighet med god revisions sed i Finland. Vårt ansvar enligt god revisionssed beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar för revisionen av bokslutet. Vi är oberoende i förhållande till bolaget enligt de etiska kraven i Finland som gäller den av oss utförda revisionen och vi har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för bokslutet Styrelsen och verkställande direktören ansvarar för upprättandet av bokslutet och för att bokslutet ger en rättvisande bild i enlighet med i Finland ikraft varande stadganden gällande upprättande av bokslut samt uppfyller de lagstadgade kraven. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta ett bokslut som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid upprättandet av bokslutet ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av bolagets förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om man avser att likvidera bolaget, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta. Revisorns ansvar för revisionen av bokslutet Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida bokslutet som helhet innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller fel och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i bokslutet. Som del av en revision enligt god revisionssed använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Dessutom: identifierar och bedömer vi riskerna för väsentliga felaktigheter i bokslutet, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel, utformar och utför granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och ändamålsenliga för att utgöra en grund för våra uttalanden. Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet som beror på fel, eftersom oegentligheter kan innefatta agerande i maskopi, förfalskning, avsiktliga utelämnanden, felaktig information eller åsidosättande av intern kontroll. skaffar vi oss en förståelse av den del av bolagets interna kontroll som har betydelse för vår revision för att utforma granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men inte för att uttala oss om effektiviteten i den interna kontrollen. utvärderar vi lämpligheten i de redovisningsprinciper som används och rimligheten i ledningens uppskattningar i redovisningen och tillhörande upplysningar.

29 drar vi en slutsats om lämpligheten i att styrelsen och verkställande direktören använder antagandet om fortsatt drift vid upprättandet av bokslutet. Vi drar också en slutsats, med grund i de inhämtade revisionsbevisen, om huruvida det finns någon väsentlig osäkerhetsfaktor som avser sådana händelser eller förhållanden som kan leda till betydande tvivel om bolagets förmåga att fortsätta verksamheten. Om vi drar slut satsen att det finns en väsentlig osäkerhetsfaktor, måste vi i revisionsberättelsen fästa uppmärksamheten på upplysningarna i bokslutet om den väsentliga osäkerhetsfaktorn eller, om sådana upplysningar är otillräckliga, modifiera uttalandet om bokslutet. Våra slutsatser baseras på de revisionsbevis som inhämtas fram till datumet för revisionsberättelsen. Dock kan framtida händelser eller förhållanden göra att ett bolag inte längre kan fortsätta verksamheten. utvärderar vi den övergripande presentationen, strukturen och innehållet i bokslutet, däribland upplysningarna, och om bokslutet återger de underliggande transaktionerna och händelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild. Vi kommunicerar med dem som har ansvar för bolagets styrning avseende, bland annat, revisionens planerade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den, samt betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland eventuella betydande brister i den interna kontrollen som vi identifierat under revisionen. Övriga rapporteringsskyldigheter Övrig information Styrelsen och verkställande direktören ansvarar för den övriga informationen. Övrig information omfattar informationen i verksamhetsberättelsen. Vårt uttalande om bokslutet täcker inte övrig information. Vår skyldighet är att läsa informationen i verksamhetsberättelsen i samband med revisionen av bok slutet och i samband med detta göra en bedömning av om det finns väsentliga motstridigheter mellan informationen i verksamhetsberättelsen och bokslutet eller den uppfattning vi har inhämtat under revisionen eller om informationen i verksamhetsberättelsen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter. Det är ytterligare vår skyldighet att bedöma om verksamhetsberättelsen har upprättats enligt gällande bestämmelser om verksamhetsberättelse. Enligt vår uppfattning är uppgifterna i verksamhetsberättelsen och bokslutet enhetliga och verksamhetsberättelsen har upprättats i enlighet med bestämmelserna om upprättande av verksamhetsberättelse. Om vi utgående från vårt arbete drar slutsatsen att det förekommer en väsentlig felaktighet i informationen i verksamhetsberättelsen bör vi rapportera detta. Vi har ingenting att rapportera gällande detta. 27 Mariehamn den 6 april 2018 Erika Sjölund, GR Torggatan MARIEHAMN Tage Silander, GR Tallvägen MARIEHAMN