kraftnät åland ab Årsberättelse

Transkript

1 kraftnät åland ab Årsberättelse 2008

2 Digitalt tryck på Mariehamns Tryckeri Ab, 2009

3 KRAFTNÄT ÅLAND AB 2008 Innehåll VD:s översikt...3 Bokslut Styrelsens verksamhetsberättelse Elöverföring Statistik Ledningar och transformatorstationer...9 Elmarknaden Personal Anläggningsverksamhet och investeringar Ekonomi Väsentliga händelser efter räkenskapsperiodens utgång.. 14 Framtidsutsikter Styrelsens förslag till disposition av vinstmedel...15 Resultaträkning Balansräkning Finansieringsanalys...19 Bokslutsprinciper...20 Noter Datering och underskrifter...26 Revisionsberättelse...27 Förvaltning...28 Personal...28 Karta över stamledningsnät

4 Fördelning av elanskaffningen 267 GWh år 2008 Lokal produktion förbybart 25 % Lokal produktion fossilbränslebaserad 1 % Fortum Sähkönsiirto Oy (från riket) 5 % Vattenfall Eldistribution AB (från Sverige) 69 % Fördelning av elförbrukningen 267 GWh år 2008 KN egen förbrukning, nätförluster o mätfel... 3 % Export 0 % Ålands Energi Ab 1 % Ålands Elandelslag 57 % Mariehamns stads elverk 39 % 2

5 Bolagets elfte verksamhetsår är avslutat. Det var det andra året i följd som elförbrukningen på Åland minskade. Minskningen var 0,4 % i jämförelse med 2007 och 1,1 % i förhållande till 2006 års siffror. Den i stamnätet överförda volymen minskade med 2,5 % Att minskningen är större i stamnätet beror på att inmatningen från det nya biokraftverket sker direkt till Mariehamns stads elverks nät. Det faktum att den åländska elförbrukningen minskat trots att nya förbrukningsobjekt anslutits beror på att det på Åland i stor omfattning används el för uppvärmning och att uppvärmningsbehovet p.g.a. de senaste milda vintrarna varit lägre. I jämförelse med år 2000, som temperaturmässigt motsvarade år 2008 har dock den åländska elförbrukningen ökat med 1,2 % per år. Effektutvecklingen som ger sig till känna under en längre kallperiod är troligen högre. I den ordinarie elförsörjningen ingår en allt större del förnybar el och andelen förnybar elproduktion på Åland var 25 % år Kraftnät Åland Ab har utrett anslutningsmöjligheterna för planerade vindkraftparker och kunde under året meddela projektägarna Ålands Elandelslag och Ålands Vinenergi Andelslag att det finns möjlighet att ansluta deras projekt Stenarna och Långnabba till vårt nät. Ett förverkligande av dessa projekt medför att förnybar elproduktion skulle stå för mellan % av elanskaffningen på årsbasis. Det finns även andra vindkraftprojekt på gång där Ålands Elandelslags projekt Rödskär är det längst komna. Aktiviteten på vindkraftsidan kommer troligen att öka om Åland går med i det finska inmatningstariffsystemet, vilket i sin tur leder till önskemål om utökade anslutningsmöjligheter i vårt nät. Detta blir en utmaning att hantera. För att på lång sikt trygga elförsörjningen i händelse av avbrott på förbindelsen från Sverige planeras en likströmsförbindelse till Finland. Enligt tidplanen skall förbindelsen vara driftklar i slutet av Styrelsen tog senaste höst beslut om att vi skall klara mellantiden fram till att förbindelsen är i drift med nuvarande resurser. Emedan detta beslut bygger på nuvarande tidplan när risken värderats är det viktigt att projektet följer den angivna tidplanen. Under sommaren erhölls budgetofferter på förbindelsen och priset visade sig vara högre än i tidigare kalkyler, men detta förändrade inte beslutsgrunderna för ett projektgenomförande. I oktober lämnades investeringsstödansökan in till landskapsregeringen. Landskapsregeringen har uttryckt sitt stöd för projektet, men investeringsstödprocessen har gått trögt. Eftersom vi enligt vår tidplan är i behov av ett beslut i denna fråga redan i februari 2010 känner jag en viss oro på denna punkt. I övrigt framskrider projektet enligt plan. VD:s översikt 3 Under året hade vi ett större antal nätstörningar än normalt, de felkällor till avbrotten vi kunnat åtgärda har avlägsnats och arbetet med förbättringar för att undvika framtida störningar pågår kontinuerligt. Kraven på tillgänglighet och elkvalitet stiger i takt med ökat elberoende och teknikutveckling, men det kommer alltid att ske avbrott i elförsörjningen även om den nya likströmsförbindelsen skall förbättra förutsättningarna. Vi har blivit varse om hur snabbt och hur länge vi kan stå utan nödvändig reserveffektkapacitet. Vår gasturbin var ur drift en månad i somras då kraftturbinen på leverantörens initiativ modifierades. Den skada som i november upptäcktes på gasturbinen ledde till användningsbegränsningar och behov av reparation. Reparationskostnaden täcks av försäkring, men självrisk och nödvändiga modifieringar betalas av Kraftnät Åland Ab. Gasturbinreparationen tar 11 veckor och görs under våren/sommaren Under tiden täcks reserveffektbehovet med övrig reserveffektkapacitet. Det ekonomiska resultatet 2008 blev bättre än budget. Den under året upptäckta skadan på gasturbinen kommer att belasta 2009 års resultat, som därmed försämras i motsvarande mån i förhållande till budget. Omsättningsökningen i förhållande till budget var ca. 9 %. Vissa av de element som skapat de högre intäkterna och de minskade kostnaderna kommer att vara bestående även under En översyn av balanstjänst- och nättjänstavgifterna är nödvändig med beaktande av ökad vindkraftinmatning och avses att göras under Under 2008 ökade de personella resurserna inom bolaget och alla tjänster ingående i den nya organisationen var besatta. En utökning av personalstyrkan har varit nödvändig för att klara det uppdrag Kraftnät Åland Ab är satt att sköta och för att genomföra de planerade nybyggnadsprojekten. Den större organisationen medförde även ökade kostnader. Likviditeten har varit god p.g.a. att medel reserverats för de avslutade och de under året pågående investeringarna. Det kommer dock redan sommaren 2010 att behövas tilläggsfinansiering i form av lån för att klara likviditeten. Jag vill slutligen tacka personalen för alla de arbetsinsatser Ni utfört under året och för det engagemang och den kunnighet Ni uppvisar samt även rikta ett stort tack till samarbetspartners och kunder. Mariehamn i april 2009 Jan Kahlroth, VD

6 Styrelsens verksamhetsberättelse Elöverföring Den totala elanskaffningen var 267,0 GWh mot 268,0 GWh år 2007, vilket innebär en minskning med 0,4 %. Den i stamnätet överförda volymen var 248,1 GWh, vilket innebär en minskning på 2,5 %. Inmatningen till stamnätet bestod till största delen av import. Införseln av elenergi från Sverige var 184,6 GWh (216,1 GWh 2007). Via inmatningspunkten i Gustavs i riket infördes 12,1 GWh (14,5 GWh 2007). Inmatningen till stamnätet från lokal vindkraft var 49,0 GWh (21,7 GWh 2007) och från fossilbränslebaserad elproduktion 2,4 GWh (2,0 GWh 2007). Den totala vindkraftinmatningen, även innefattande inmatning på distributionsnätnivå, från de 22 åländska vindkraftverken var 62,4 GWh (35,3 GWh 2007). Vindkraftens totala andel av den totala elanskaffningen var 23,4 % mot 13,2 % år Därutöver producerade det nya biokraftvärmeverket i Mariehamn 5,5 GWh el och den procentuella andelen förnybart av den totala elanskaffningen utgjorde 25,4 %. Ålands Elandelslags uttag från stamnätet var 138,4 GWh (139,2 GWh 2007), Mariehamns stads elverk 97,7 GWh (102,7 GWh 2007), Ålands Energi Ab:s egenförbrukning var 2,8 GWh (3,3 GWh 2007) och stamnätsförlusterna uppgick till 9,2 GWh (9,3 GWh 2007) eller 3,7 % av den i stamnätet överförda elenergin. Differensen mellan den till stamnätet inmatade och uttagna elenergin utgörs av förluster i kablar, ledningar och transformatorer, mätfel samt egen förbrukning i stationer års högsta timeffekttopp var 51,1 MW och inträffade mellan 17 och 18 fredagen den 4 januari. Den högsta timeffekttoppen någonsin är fortsättningsvis 58,1 MW och den inträffade mellan klockan 17 och 18 söndagen den 5 januari Effekttoppen är mycket temperaturberoende och under kallperioder växer förbrukningen på landsbygden mest. Där är andelen elvärmeförbrukare ca. 45 %. Året som helhet var varmare än normalåret då graddagtalet, som är en beräkningsgrund för uppvärmningsbehovet, var ca. 14,2 % lägre än för normalåret och 5,9 % lägre än för Endast september var kallare än normalåret. De åtta senaste åren har den totala åländska elförbrukningen ökat i medeltal ca. 1,2 % per år. Förbrukningsökningen tenderar att fortsätta och torde vara betydligt större under ett kallare år. Antalet nätstörningar i vårt nät har varit större än normalt, totalt 21 stycken. En stor del av dem, nio stycken, hänför sig till Båtskärsförbindelsen, som löst p.g.a. obalans förorsakad av spänningsförändringar. Vartefter erfarenheter erhölls vidtogs åtgärder för att göra förbindelsen stabilare. Hela Åland förutom östra skärgården, Lumparland och delar av Lemland blev strömlöst den 25 februari i samband med årligt prov av ö-drift. Avbrottet varade 2 minuter. Den 9 mars löser riktade jordfelsskyddet för ledningen Tingsbacka - Mariehamn samtidigt som sträckan Tingsbacka Godby Västanträsk Finby löser för överström i Tingsbacka och Finby elstationer. Felorsaken var haveri på ventilavledare i Finby elstation. Störningen varade i cirka 3 minuter. Hela Åland förutom östra skärgården blev strömlöst den 24 april p.g.a. avbrott i Vattenfalls 70 kv nät matande Senneby elstation. Avbrottet varade 8 minuter och förorsakades av trädfällning. Ett haveri på en frånskiljarbom i Svinö elstation förorsakade ett 1 timme 44 minuters avbrott på Svinö elstation. Den 31 juli förorsakade ett kraftigt åskväder på svenska sidan flera avbrott på Vattenfalls 70 kv matning till Senneby elstation. Hela Åland förutom östra skärgården blev strömlöst i 18 minuter. En oupptäckt följd av avbrottet var att reaktortillslaget i Senneby blev blockerat och detta inte indikerades. Hela Åland förutom östra skärgården blev strömlöst den 16 augusti i 4 minuter och den 24 augusti i 9 minuter, som följd av blockerat reaktortillslag. Orsaken till avbrotten blev utredd i slutet av augusti och blockeringen upphävdes på plats. Den 17 augusti drog ett kraftigt åskväder fram över Åland. Ledningen Tingsbacka-Mariehamn löste för riktat överström samtidigt som elstationen i Senneby löste för överström och jordfel, hela Åland förutom 4

7 östra skargården blev strömlöst. Åskan slog ut stora delar av fjärrkontrollsystemet och därmed upphörde manöver- och överblickmöjligheterna av nätet i samma omfattning. Statuskontroll och manöver måste ske på plats i stationerna. Utifrån dessa förutsättningar genomfördes felavhjälpnings- och uppbyggnadsarbetet. Vid återstart av nätet nyttjades reservkraft fram till inmatningen från Sverige lokalt kunde spänningssättas. Alla konsumenter hade strömmen tillbaka efter 2 timmar 24 minuter. En kortslutning inträffade den 24 september i samband med städning i en av Mariehamns stads elverks nätstationer, vilken förde med sig att även transformator 1 i Mariehamn löste och de centrala delarna av Mariehamn blev strömlösa under 1 minut. Den 3 november löste ÅEA:s ledning mot Bistorp i Svinö station för överström och samtidigt löste transformatorn i stationen oselektivt p.g.a. gammal reläskyddsteknik. Avbrottet varade 2 minuter. Sträckan Tingsbacka Godby Västanträsk Finby Svinö-Knutsboda löser för riktat jordfel i Tingsbacka och ledningen Tingsbacka Mariehamn löser samtidigt för riktat jordfel i Mariehamn. Därutöver löser samtidigt Ytternäs Båtskär för jordfel. Störningsorsaken ej klarlagd. Störningen varade ca. 14 minuter. Förebyggande underhåll för att öka driftsäkerheten utförs kontinuerligt innefattande röjning av ledningsgator med inhyrd entreprenör. Dubbleringen av transformatorkapaciteten på Sverigeförbindelsen har inletts och utförs i syfte att utöka säkerheten och öka överföringsmöjligheterna. Arbetet fortsätter både i Senneby och Tingsbacka och de beställda transformatorerna beräknas vara i drift sommaren Det tillskott i reservkraft vi erhållit med den nya gasturbinen i Ringsböle garanterar idag tillsammans med övriga reservkraftanläggningar tillräcklig reserveffekt för att återstarta nätet och för att bibehålla nätet i stabil ö-drift vid skador på förbindelseledningen till Sverige. Kapaciteten bedöms dock inte räcka mer än ett fåtal år fram i tiden när man beaktar möjligheterna till återstart av nätet med förväntat effektbehov under en längre kallperiod. I maj informerade leverantören MAN Turbo AG om att kraftturbinen måste modifieras då problem konstaterats i andra anläggningar. Kraftturbinen modifierades på deras verkstad i Tyskland. Betalningsskyldigheten är inte klargjord. Alldeles i slutet av året upptäcktes en skada på den nya gasturbinen som begränsar utnyttjandet av den fram tills den reparerats. Vintern 2009 inleddes därför med Kraftturbin begränsade möjligheter för att möta ett längre avbrott. Reparation är planerad till våren/sommaren Styrelsen beslöt under hösten att reserveffektbehovet fram till att den långsiktiga lösningen i form av en likströmsförbindelse till riket tas i drift, enligt planerna i december 2012, skall klaras med nuvarande resurser utan tillfällig utbyggnad. Under året har planeringen av en 100 MW likströmsförbindelse mellan Nådendal i riket och Ytterby, Jomala med anslutande 110 kv till det åländska stamnätet fortsatt. Investeringsstödansökan inlämnades till landskapsregeringen i oktober Totalkostnad för projektet baserat på budgetofferter är i ansökan angivet till 125 miljoner euro. Under hösten inleddes miljökonsekvensbedömningen. Tillståndssåväl som finansieringfrågor återstår innan projektet kan realiseras, men bolagets inriktning för att lösa reservkraftfrågan på ett långsiktigt sätt är klar. Utgående från delbetänkandet av elnätsnätutredningen SOU 2007:99 upptogs förhandlingar mellan Vattenfall Eldistribution AB och Kraftnät Åland Ab. I syfte att säkerställa att nätets kapacitet motsvarar behovet även vid ansträngda situationer, tecknades i april ett avtal med Vattenfall Eldistribution AB angående nyttjande av befintliga resurser på Åland. Avtalet ger Kraftnät Åland Ab rätt till ersättning motsvarande kalkylerad nytta. På den politiska planen agerade landskapsregeringen genom att i april 2008 lämna ett utlåtande över elnätsutredningens betänkande till den svenska regeringen. Frågan om regionnätsavgiften står dock oförändrat ännu olöst. Kraftnät Åland har fortsatt arbetet med att reda ut anslutningsmöjligheterna för mera vindkraft. Utgående från tidigare utförda utredningar koncentrerades närmare utredningar till vindkraft ansluten till Tellholm, Hammarland. Utförd stabilitetstudie gav vid handen 5

8 Inmatad och uttagen elenergi från stamnätet Resultat 2007 Resultat 2008 % av % av Ändring i inmatn. inmatn. % jämfört MWh /uttag MWh /uttag 08/07 SUMMA ELENERGIINMATNING , ,0-2,4 Sveanät AB (från Sverige) , ,4-14,6 Fortum Aluesiirto Oy (från riket) , ,9-16,7 Lokal produktion fossilbränslebaserad i stamnätet , ,0 19,5 Lokal produktion vindkraft i stamnätet , ,8 126,1 SUMMA ELENERGIUTTAG , ,0-2,4 Mariehamns stads elverk , ,4-4,9 Ålands Elandelslag , ,8-0,5 Ålands Energi Ab , ,1-13,5 Egen förbrukning, nätförluster o mätfel , ,7-0,7 Export 4 0,0 50 0,0 - Energiuttag högpristid.. Mariehamns stads elverk. Ålands Elandelslag.. Ålands Energi AB... Egenförbrukn., nätförluster, o mätfel... Export... Energiuttag lågpristid.. Mariehamns stads elverk. Ålands Elandelslag... Ålands Energi AB.... Egenförbrukn., nätförluster o mätfel Export , ,7-8, , ,7-8, , ,8-7, , ,3-26, , ,9-14, , ,3-0, , ,6-4, , ,0 1, , ,9-12, , ,8 3,8 4 0,0 50 0,0 - GWh 300 Energiproduktion och import Import från Sverige Lok. olj.prod. Från Finland Förnybart 6

9 7

10 MWh/h Medeleffekter per vecka Import Sverige Från Finland Vindkraft Lok. olj.prod. Toppeffekt/vecka Tingsbacka apparatfundament 8

11 110 och 45 kv ledningar kv Kabel Friledning Sandviken - Tellholm mm²cu 58,6 km Tellholm - Tingsbacka mm²al 15,7 km Senneby - Sandviken mm²cu 1,8 km 60,4 km 15,7 km 45 kv Kabel Friledning Tingsbacka - Mariehamn mm²al 1,6 km 236 mm²al 9,2 km Tingsbacka - Godby mm²al 4,5 km Tingsbacka - Norrböle mm²al 9,6 km Tingsbacka - Hellesby mm²al 9,9 km Hellesby-Storby mm²al 0,5 km 236 mm²al 12,0 Norrböle - Svinö delsträcka mm²al 1,6 km 99 mm²al 5,0 km Norrböle- Svinö delsträcka mm²al 15,0 km Godby - Västanträsk mm²al 12,3 km Godby - Finby... 85/14 mm²alfe 13,2 km Finby - Svinö mm²al 4,8 km 152/25 mm²alfe 12,3 km Svinö - Sottunga mm²al 9,8 km 99 mm²alfe 17,4 km Sottunga - Kumlinge mm²al 13,8 km 152/25 mm²alfe 4,7 km Kumlinge - Brändö mm²al 14,4 km 152/25 mm²alfe 13,2 km Brändö - Gustavs mm²al 16,6 km 152/25 mm²alfe 10,2 km Mariehamn -Ytternäs delsträcka 1 95 mm²al 1,9 km Mariehamn-Ytternäs delsträcka mm²al 2,2 km Ytternäs-Lilla Båtskär mm²al 15,8 km Mariehamn - Norrböle mm²al 1,6 km 152/25 mm²alfe 2,6 km Transformatorstationer 84,6 km 151,1 km Transformatorer Brytare Utgående Drifttag. Effekt Spänning kv 110 o. 45 kv 10 kv ledning år Senneby MVA 110±9x1,67%/77 1 st 110 kv 2000 Tingsbacka MVA 110±9x1,67%/45 6 st 110 kv st 45 kv Hellesby... 6,3 MVA 47±9x1,67%/10,5 1 st 45 kv 4 st 2000 Mariehamn MVA 47±6x1,67%/10,5 6 st 45 kv 6 st 1969 Mariehamn MVA 47±6x1,67%/10,5 Holken 4 st 2004 Centrum... 8 st 1972 Norrböle MVA 47±6x1,67%/10,5 4 st 45 kv 7 st 1978 Norrböle MVA 47±6x1,67%/10, Ytternäs MVA 47±6x1,67%/10,5 2 st 45 kv 5 st 1983 Svinö... 5 MVA 45±6x1,67%/10,5 4 st 45 kv 3 st 1973 Sottunga... 3 MVA 45±6x1,67%/10,5 2 st 45 kv 4 st 1976 Kumlinge... 3 MVA 45±6x1,67%/10,5 2 st 45 kv 3 st 1987 Godby...2 x 6,3 MVA 47±6x1,67%/10,5 4 st 45 kv 7 st 1998 Västanträsk... 5 MVA 47±6x1,67%/10,5 1 st 45 kv 4 st 1974 Finby... 6,3 MVA 47±6x1,67%/10,5 2 st 45 kv 3 st 1983 Brändö... 3 MVA 47±6x1,67%/10,5 1 st 45 kv 2 st 1991 Knutsboda.. 2,5 MVA 47,5±1x3,0%/0,66 1 st 45 kv Storby 6,3 MVA 47±9x1,67%/10,5 1 st 45 kv 3 st 2004 Transformatorer Brytare Inkommande Drifttag. Effekt Spänning 20 kv 20 kv ledning år Lilla Båtskär.. 16 MVA 20/47,5±9x1,67% 1 st 3 st

12 att anslutning av 48 MW vindkraft i Tellholm, vilket motsvarar den sammanlagda effekten på Ålands Vindenergi Andelslag planerade projekt Långnabba och Ålands Elandelslags projekt Stenarna, är möjlig. Resultatet förutsätter att de vindkraftverk man ämnar ansluta uppfyller de tekniska kravspecifikationer Kraftnät Åland Ab ställt upp för att anslutning samt att egenskaperna hos vindkraftverken är minst så bra som använd modell vid simuleringen. Använd modell är inte utvärderad på annat håll, vilket avses att göras innan slutlig bekräftelse på anslutningsmöjligheterna ges. Ålands Vindkraft Ab levererar förlustelen i kombination med ensamrätt på införsel från riket. Avtalet är baserat på elbörsen Nordpools elspotpriser. Under år 2008 uppgick denna mängd till MWh motsvarande 3,7 % av den totala inmatade elenergin på stamnätet. År 2007 var förlustenergin MWh och den relativa för lusten 3,6 %. Ökad lokal produktion och minskad införsel har minskat stamnätsförlusterna. Den procentuella andelen har ökat p.g.a. minskad överförd elenergi i stamnätet. Elmarknaden För balanshanteringen används ett system för avräkning av balanskraft och rapportering av timserier till och från de åländska distributionsnätbolagen och balansansvariga aktörer samt för informationsutbyte med Svenska Kraftnät. Övergången till det nya ersättande balanshanteringssystemet Generis har pågått under året, med många problem, och vid årsskiftet nyttjades ännu det äldre EHTO-balanshanteringssystemet för avräkning. Tillstånd för utsläpp av växthusgaser för perioden gavs av landskapsregeringen och Kraftnät Åland Ab tilldelades stycken utsläppsrätter för den aktuella perioden. Bolaget sålde i april utsläppsrätter till ett värde av exklusive försäljningsomkostnader och i maj utsläppsrätter till ett värde av exklusive försäljningsomkostnader. Vid årets slut fanns 3012 utsläppsrätter på utsläppsrättskontot. Utsläppen från gasturbinanläggningen i Ringsbölle var 517 ton CO2. Elpriset på den nordiska elbörsen Nordpool steg i förhållande 2007 och var högre alla månader förutom december. Medelårspriset för prisområde Sverige var 51,12 /MWh Motsvarande årsmedelpris 2007 var 30,25 /MWh. Spotpriset inom prisområde Sverige steg alltså med 69,0 % på årsmedelnivå. Det högre spotpriset ökade kostnaderna vid inköp av el för att täcka stamnätsförlusterna. Personal Uppdelningen av organisationen i de nybildade nybyggnads-, underhålls- och mät-, manöver-, IT- och balanstjänstenheterna med sina utnämnda enhetschefer hade sitt första hela verksamhetsår. Därutöver finns i organisationen drift- och administrativa enheterna, som också fanns i den äldre organisationen. Den tjänstledige IT-ingenjören återvände och blev IT-chef, hans ersättare under tjänstledigheten slutade och en ny IT-ingenjör anställdes. Den tidigare anställda elmontören började sin anställning i januari Personalstyrkan var vid årets slut 15 personer, varav två deltidsanställda. Personalstyrkan har i förhållande till den sista oktober 2007 utökats med tre personer och den av personalen utförda arbetsprestationen motsvarar 13,5 manår exklusive betald ledighet (10,9 manår 2007). Anläggningsverksamhet och investeringar PPSlutredovisning av gasturbinprojektet kunde göras då den sista leveransen tillhörande projektet, reservdelarna, levererades. I gasturbinprojektet betalades under året. Totalt har i gasturbinprojektet, utan beaktande av investeringsstödet, investerats inklusive bränsleanskaffningarna. Anläggningen blev totalt billigare än ursprungsberäkningarna. Det erhållna investeringsstödet för reservkraftanläggningen utgör totalt PPUnder året påbörjades projektet med en andra transformator i Tingsbacka. Apparat- och transformatorbeställningar gjordes både för Tingsbacka och Senneby. I Senneby investerades och i Tingsbacka för detta ändamål. PPI övrigt investerade vi bl.a. i följande: P PI 45 kv-ledningsnätet investerade vi totalt Den största delen utgörs av ombyggnaden av Norrböle-Svinö ledningen på sträckan Lemström- Svinö. Resterande utgörs främst av kabeldike vid ombyggnad av Neptunigatans gång- och cykelväg. PPI 45/10 kv elstationsutrustning har vi investerat P PVi har investerat i elstationsbyggnader, vilket till största delen utgörs av att elstationsbyggnaden i Tingsbacka, som utvidgades med en skilt datarum och förråd. 10

13 Norrböle lager P PI mät- och manöversystem investerade vi P PI optofibernätet investerades i anslutningskostnader för hyrda optofiberförbindelser. P PMindre ombyggnader i hyrd lokal gjordes för i samband med anpassning av upphyrda tilläggsutrymmen för nybyggnadsenheten. P PVi köpte kontorsinventarier för PPFordonsparken förstärktes då en paketbil och en skylift inköptes. Totalt investerade vi i fordon. P PI Norrböle lagret investerades i utvidgning av planen, asfaltering, staket och grind. PPBalanshanteringssystemet togs i drift, men slutreglering kvarstår. PPDärutöver har i pågående anskaffningar investerats , där Finlandskabelprojektet är det största enskilda projektet. P PTotalt investerades under året. Ekonomi PP2008 års resultat blev bättre än budget. De främsta orsakerna till detta var minskade kostnader för anslutningen i Senneby, ökade intäkter från balanstjänsterna, högre enhetspris vid försäljning av utsläppsrätter samt de finansiella intäkter som erhölls från försäljning av fondandelar och ränteswap. PPIntäkterna från nättjänsterna ökade med 4 % från år 2007 till P PÅlands Elandelslag debiterades , motsvarande 24,69 /MWh (23,50 /MWh 2007) för sina uttag. För Mariehamns stads elverks del debiterades , vilket motsvarar 20,09 /MWh (18,43 /MWh 2007). Skillnaden i /MWh mellan Ålands Elandelslag och Mariehamns stads elverk kommer främst av att Mariehamns stads elverk tar ut mer energi i förhållande till abonnerad effekt än Ålands Elandelslag. Dessutom är uttagspunkterna fler i förhållande till förbrukningen för Ålands Elandelslag. Medelpriset för uttagskunderna var 23,0 /MWh (21,56 /MWh 2007). PPErsättning utgår vid inmatning av lokalt producerad el till vårt nät. Ersättningen för denna inmatning var för vindkraftverken anslutna till vårt nät större än avgifterna, som tas ut för övriga nättjänster. Av detta följde att vi utbetalade till vindkraftproducenterna. 11

14 PPIntäkterna från balanstjänster har ökat med 66 % och utgjorde Ökningen beror främst på att obalansvolymen ökat p.g.a. utökad vindkraftandel i inmatningen, vilket lett till utökad försäljning av balanskraft till Sverige samt försäljning av elenergi i samband med planerade avbrott. Mot intäkterna ställs inköps/produktionskostnaderna för effektkraft, balanstjänster, avbrottsförsäkringskostnader och systemkostnader innefattande ADB-kostnader samt personalkostnader för hanteringen. P PIntäkterna från övriga tjänster är totalt och utgörs främst av ersättning från Ålcom för optofiberhyra. P POmsättningen var , vilket är 1,5 % mindre än år 2007, men då ingick också Båtskärsprojektet i omsättningen. P PÖvriga rörelseintäkter utgjorde och utgörs främst från försäljning av icke utnyttjade utsläppsrätter. PPInköp av material och tjänster utgjorde totalt och minskade i jämförelse med år 2007 med 15,5 %. Minskningen beror främst på att inget externt projekt, som Båtskären 2007, genomfördes. Bland dessa inköp kostade elenergin som inköptes för att täcka stamnätets förluster Detta motsvarar ett medelpris på 52,3 /MWh. Kostnaden för förlustenergin var 57 % högre än år 2007 och medelpriset 58 % högre. De fasta reservkraftkostnaderna utgjorde Beställd effektkraft kostade Till ägarna av angränsande ledningsnät i Sverige och i riket betalades totalt i nätavgifter. I totalkostnaden för material och tjänster ingår även inköpen av balanstjänster, uppgående till Vid provkörningar, planerade avbrott och ö-drifttest förbrukades bränsle till ett värde av P Personalkostnaderna har ökat till med anledning av genomförd organisationsförändring och därav kommen personalökning. Personalkostnaderna var 2007 totalt inklusive arbetskostnaderna för Båtskärsprojektet. Huvudanledningen till ökningen är att personalstyrkan utökats. Rörläggning Neptunigatan, Yngve Johansson 12

15 Ombyggnad Norrböle-Svinö ledning. P PAvskrivningarna enligt plan utgjorde P PÖvriga rörelsekostnader, totalt , har minskat med 1 % i en jämförelse med Kostnader för varor och förnödenheter var , varav drift- och underhållsmaterial och elkostnaden för vår reservkraftanläggning i Ringsböle utgjorde de största posterna. P PKostnaderna för främmande tjänster var Vi har från Ålands Energi Ab köpt löneräkning och driftcentralbemanning för samt övriga tjänster för Från Ålands Företagsbyrå Ab har administrativa tjänster köpts för För specialisttjänster och reparationer och underhåll har erlagts En stor post i fråga om specialisttjänster är de fortsatta nätsimuleringarna och utredningarna för vindkraftutbyggnaden. I fråga om underhållsavtalskostnader utgörs en stor post av kostnader för fortsatt röjning och breddning av ledningsgator. ADB-kostnaderna var Hyreskostnaderna har ökat till främst p.g.a. att tilläggsutrymmen upphyrts. Kostnaderna för resterande främmande tjänster är PPI övriga rörelsekostnader ingår även administrativa utgifter , representation och marknadsföring 906 samt försäkringspremier P PRörelseresultatet visar en vinst på mot året innan. P PFinansiella intäkter är främst ränteintäkter från ränteswap och intäkter vid försäljning av räntefondandelar. P PRäntekostnaderna ökade från till år Övriga finansiella kostnader var PPVinsten före bokslutsdispositioner och skatter är mot en förlust på år PPEmedan bolaget inte avser att redovisa en vinst ökas den ackumulerade avskrivningsdifferensen med Den ackumulerade avskrivningsdifferensen ökar från per den till att vid detta bokslut utgöra Bolagets långsiktiga målsättning är dock att avskrivningsdifferensen inte skall utgöra mer än 15 % av de materiella tillgångarna i balansräkningen samt att försiktighet iakttas för att nå detta mål för att kunna upprätthålla likviditeten utan belastande tilläggsfinansiering. Årets ökning innebär ett avsteg i strävan att nå den långsiktiga målsättningen. Avskrivningsdifferensen utgör 24 % av de materiella tillgångarna Resultatregleringen görs på detta sätt med anledning av ett bättre resultat än budget och för att minska lånebehovet vid kommande investeringar samt för att undvika stora årsvisa förändringar av tarifferna. PPIngen vinst uppvisas efter skatt för räkenskapsperioden. 13

16 PPBolaget har haft god likviditet under året och har vid årets slut finansieringstillgångar om P PLångfristigt främmande kapital är och kortfristigt vid årets slut. Balansomslutningen har minskat från till PPLagervärdet på bränslet i bränslecisternerna i Ringsböle är PPBolaget visar en 38,2 %-ig soliditet mot 36,1 % året innan. Bolagets aktier Bolaget har aktier. Varje aktie berättigar till en röst på bolagsstämman. Alla aktier har samma rätt till dividend och till bolagets medel. Väsentliga händelser efter räkenskapsperiodens utgång Inga väsentliga förändringar har skett i bolagets ekonomiska ställning efter räkenskapsperiodens utgång och testet av betalningsförmågan i ABL 13:2 påverkar inte heller de utdelningsbara medlen. Framtidsutsikter Förbindelsen till Sverige effektbegränsas idag till 63 MVA p.g.a. transformatorkapaciteten. Genom den pågående utbyggnaden med en andra transformator i elstationerna Senneby och Tingsbacka utökas överföringsförmågan på förbindelsen till 80 MW, som kabeln dimensionerats för. Dubbleringen av transformatorkapaciteten har inletts och transformatorerna levereras inkommande sommar och skall vara i drift i augusti Genom åtgärden möts det ökande elöverföringsbehovet och säkerheten i förbandet höjs. Åtgärden säkrar ordinarie kapacitet till med prognostiserad utveckling. Effekttoppen från 2003 står sig ännu, men vid ihållande kall väderlek kan effekttoppar över 65 MW förväntas under ett vardagsdygn. I tidigare gjorda utredningar har konstaterats att reserveffektbehovet inte är långsiktigt täckt och vi har utgående från vald inriktning inlett arbetet med att åstadkomma en långsiktigt lösning på reservkraftfrågan. Den valda långsiktiga lösningen utgörs av en 100 MW likströmsförbindelse från Ytterby, Jomala till Nådendal i riket. Från omriktarstationen i Ytterby byggs en 110 kv ledning, som sammankopplas med det befintliga åländska stamnätet på 110 kv nivå. I riket ansluts förbindelsen till stamnätbolaget Fingrids elnät. Förbindelsen planeras att tas i drift i slutet av Kraftnät Åland Ab ansökte i oktober 2008 om investeringsstöd för denna stora infrastrukturella satsning inom elförsörjningsområdet på samma sätt och på samma grund som tidigare stora investeringar i åländsk elförsörjning. Investeringen är baserad på budgetofferter kalkylerad att maximalt uppgå till 125 miljoner euro, vilket är en för åländska förhållanden exceptionellt stor investering. För att projektet skall vara ekonomiskt genomförbart beaktande utfallet på elpriset är det nödvändigt att investeringsstöd beviljas i samma procentuella storlek som tidigare beviljade stöd och att landskapsgarantier för lånedelen erhålles. Det är mot bakgrund av investeringens storlek nödvändigt att erhålla en så bra finansieringsmodell som möjligt. Besked i fråga om investeringsstöd behövs i början av 2010 för att tidplanen skall hålla. Eftersom Kraftnät Åland Ab valt att klara sig utan reserveffekttillskott fram till likströmsförbindelsen skall vara i drift i slutet av 2012 är det nödvändigt att processen förs fram enligt tidplan. Bottenundersökningen är genomförd, tillståndsprocessen pågår och anbudsförfrågan förväntas kunna lämnas ut i april. Vi ser det nödvändigt att vi har verkliga anbud att ta ställning till för få en bättre kostnadsbild och i ett tidigt skede involvera tänkt leverantör. Den skada på gasturbinen, som upptäcktes i samband med den årliga översynen 2008, skall repareras efter vintern. Skadan är en försäkringssak, men p.g.a. självrisken och det faktum att vissa modifieringar bör göras samtidigt kommer Kraftnät Åland Ab att belastas. Förhandlingar pågår med leverantören om slutligt pris för reparationen. Förhandlingar om nytt service- och underhållskontrakt upptas då nuvarande löper ut Planeringen av ringledningen mellan Storby elstation och Västanträsk fortsätter för att möjliggöra byggstart Renoveringen av det befintliga 45 kv-nätet fortsätter och den andra etappen på 45 kv ledningen Norrböle- Svinö förstärks och förses med nya linor med större area. Uppgraderingen av de äldre elstationerna fortsätter och Sottunga står i tur, där planeras utbyte av 10 kv inomhusställverket och byggnad. Uppgraderingen ingår liksom renoveringen ovan i det åtgärdsprogram som finns för det befintliga nätet. 14

17 Den förnybara elproduktionens andel av den åländska elförsörjningen på årsbas beräknas till 28 % av elanskaffningen Det finns idag utbyggnadsplaner inom vindkraften, som om de förverkligas, tillsammans med befintlig förnybar produktion kunde producera mer el än Ålands behov. Utgående från redovisade planer för vindkraftutbyggnad i landskapet och förfrågningar om anslutningar har Kraftnät Åland Ab tillsammans med externa konsulter utrett möjligheterna. Den dynamiska stabilitetsstudien av vindkraft ansluten till Tellholm, Hammarland, som utförts av Vattenfall Power Consultant Ab, ger vid handen att anslutning av 48 MW vindkraft i Tellholm är möjligt utan att försämra driftsäkerheten för Kraftnät Åland Ab. Studien är ett led i utredningen av anslutningsmöjligheterna för planerad vindkraft till Kraftnät Åland Ab:s elnät. 48 MW motsvarar den sammanlagda effekten på Ålands Vindenergi Andelslag planerade projekt Långnabba och Ålands Elandelslags projekt Stenarna. Det är enligt studien möjligt att ansluta dessa planerade vindkraftparker till vårt nät i Tellholm. I beräkningarna har en aktuell leverantörs vindkraftmodell använts. Resultatet förutsätter att de vindkraftverk man ämnar ansluta uppfyller de tekniska kravspecifikationer Kraftnät Åland Ab ställt upp för att anslutning samt att egenskaperna hos vindkraftverken är minst så bra som använd modell vid simuleringen. De planerade vindkraftprojekten kväver vårt aktiva deltagande i processen. Visa av erfarenheterna från Båtskärsprojektet begränsar vi i fortsättningen oss till att ta hand om anslutningspunkten till vårt nät och inte bygga vindkraftanslutningsledningar då våra resurser inte räcker till och vi inte har skyldighet därtill. Vi ser det nödvändigt att koordinera ovan nämnda projekt och bygga elstationen i Tellholm för anslutning av bägge parker trots att de verkar bli förskjutna i tiden. Avgörande för projekten är utformningen av framtida stödformer för vindkraften. Från åländsk sida har framförts önskemål om att få deltaga i det finska inmatningstariffsystem, som är under planering och skall vara i kraft från Kraftnät Åland Ab kommer troligen att bli involverad i systemet och erhålla uppgifter att sköta på den åländska marknaden. Inmatningstariffsystemet kommer troligen att stimulera vindkraftaktörerna till att genomföra nya projekt och därigenom skapas ett tryck på Kraftnät Åland Ab när det gäller nättillträde. En konsekvens av vindkraftutbyggnaden är också att Kraftnät Åland Ab:s överföringstariffer för inmatning av el till stamnätet, som idag är negativa, enligt styrelsebeslut skall ses över inför Det faktum att stora delar av stamnätet byggdes på 70-talet medför såsom de planerade åtgärderna ovan visar behov av förnyelse av anläggningsdelar. Förnyelsen kommer att ske under en längre period framåt. Dessa insatser kommer också att öka stamnätskostnaderna. Kraftnät Åland Ab har tilldelats utsläppstillstånd för den nya reservkraftanläggningen för åren De tidigare beviljade utsläppsrätterna har hittills överstigit de faktiska utsläppen och kakylerat överskott från 2009 kan säljas på förhand. Ser man på resultatpåverkande faktorer på längre sikt har räntehöjningar en stor betydelse eftersom andelen främmande kapital är stor. Räntenivån har i finanskrisens spår sjunkit, vilket påverkar bolagets resultat positivt. Gasturbinlånen har räntesäkrats för att sätta en takkostnad på dessa räntor. Räntorna ligger dock idag betydligt under denna nivå. Effektutvecklingen är också ett orosmoln eftersom denna dimensionerar en stor del av investeringsbehovet, men också förorsakar kostnader för abonnemang på nätsidan. Bolaget påverkas av den nordiska energipolitiken och elbrist på den nordiska elmarknaden ökar omkostnaderna. Haverier på anläggningar och då särskilt centrala anläggningsdelar kan leda till omfattande kostnader för reparationer, följdskador och ersättande elproduktion vid inmatningsbegränsningar. De ekonomiska återverkningarna på bolaget av dylika skador har begränsats med försäkringar. Det faktum att anläggningarna och övervakningssystemen blir allt mer komplicerade ställer allt högre krav på specialkompetensen. I en liten organisation är det risk att spridningen av specialkunskap blir begränsad och detta försöker vi motverka genom att sprida kunskapen på flera personer. Styrelsens förslag till disposition av vinstmedel De utdelningsbara medlen är ,36 varav periodens resultat är 0,00. Styrelsen föreslår för bolagsstämman att de utdelningsbara medlen kvarlämnas under fritt eget kapital och följaktligen ingen dividend utdelas. 15

18 Kraftnät Åland Ab RESULTATRÄKNING Not OMSÄTTNING , ,84 Övriga rörelseintäkter , ,41 Material och tjänster Material, förnödenheter och varor Inköp under räkenskapsperioden , ,64 Förändring av lager , ,57 Sa Material och tjänster , ,21 Personalkostnader 2 Löner och arvoden , ,26 Lönebikostnader Pensionskostnader , ,92 Övriga lönebikostnader , ,86 Sa Personalkostnader , ,04 Avskrivningar och nedskrivningar 3 Avskrivningar enligt plan , ,78 Sa Avskrivningar och nedskrivningar , ,78 Övriga rörelsekostnader , ,13 RÖRELSEVINST , ,09 Finansiella intäkter och kostnader Övriga ränteintäkter och finansiella intäkter Från övriga , ,75 Räntekostnader och övriga finansiella kostnader Till övriga , ,54 Sa Finansiella intäkter och kostnader , ,79 VINST/FÖRLUST FÖRE EXTRAORDINÄRA POSTER , ,70 VINST/FÖRLUST FÖRE BOKSLUTS- DISPOSITIONER OCH SKATTER , ,70 Bokslutsdispositioner Förändring av avskrivningsdifferens , ,70 Sa Bokslutsdispositioner , ,70 Inkomstskatt -68,68 0,00 RÄKENSKAPSPERIODENS VINST/FÖRLUST 0,00 0,00 16

19 Kraftnät Åland Ab BALANSRÄKNING Not A K T I V A BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar 4 Immateriella rättigheter , ,94 Övriga utgifter med lång verkningstid , ,47 Sa Immateriella tillgångar , ,41 Materiella tillgångar 5 Mark- och vattenområden Ägda fastigheter , ,04 Hyresrättigheter till fastigheter , ,62 Byggnader och konstruktioner Ägda byggnader och konstruktioner , ,62 Transmissionsnät , ,50 Reservkraftsanläggning , ,68 Inventarier och fordon , ,77 Övriga materiella tillgångar , ,43 Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar , ,97 Sa Materiella tillgångar , ,63 Placeringar Övriga aktier och andelar 1 919, ,83 Övriga fordringar , ,79 Sa Placeringar , ,62 SA BESTÅENDE AKTIVA , ,66 RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar Material och förnödenheter , ,72 Övriga omsättningstillgångar 0,00 0,00 Sa Omsättningstillgångar , ,72 Fordringar Kortfristiga Kundfordringar , ,07 Övriga fordringar , ,47 Resultatregleringar , ,53 Sa Kortfristiga , ,07 Sa Fordringar , ,07 Finansiella värdepapper Övriga värdepapper 0, ,39 Sa Finansiella värdepapper 0, ,39 Kassa och bank , ,37 SA RÖRLIGA AKTIVA , ,55 S A A K T I V A , ,21 17

20 Kraftnät Åland Ab BALANSRÄKNING Not P A S S I V A EGET KAPITAL Aktiekapital , ,53 Balanserad vinst från tidigare räkenskapsperioder , ,36 Räkenskapsperiodens vinst/förlust 0,00 0,00 SA EGET KAPITAL , ,89 ACKUMULERADE BOKSLUTSDISPOSITIONER Avskrivningsdifferens , ,55 SA ACKUMULERADE BOKSLUTSDISPOSITIONER , ,55 FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt 7 Skulder till kreditinstitut , ,32 Övriga skulder , ,31 Sa Långfristigt , ,63 Kortfristigt Skulder till kreditinstitut , ,00 Leverantörsskulder , ,90 Övriga skulder , ,19 Resultatregleringar , ,05 Sa Kortfristigt , ,14 SA FRÄMMANDE KAPITAL , ,77 S A P A S S I V A , ,21 18

21 Kraftnät Åland Ab FINANSIERINGSANALYS Affärsverksamhetens kassaflöde: Erhållna betalningar för försäljning , ,56 Erhållna betalningar för övriga rörelseintäkter , ,41 Betalda rörelsekostnader , ,98 Affärsverksamhetens kassaflöde före finansiella poster och skatter , ,99 Betalda räntor och betalningar för affärsverksamhetens övriga finansiella kostnader , ,09 Erhållna räntor från affärsverksamheten , ,25 Betalda direkta skatter 0,00 0,00 Kassaflöde före extraordinära poster , ,15 Affärsverksamhetens kassaflöde (A) , ,15 Investeringarnas kassaflöde: Investeringar i materiella och immateriella tillgångar , ,47 Investeringar i övriga placeringar ,39 0,00 Överlåtelseinkomser från övriga placeringar ,87 0,00 Erhållna räntor på investeringar 410,00 0,00 Investeringarnas kassaflöde (B) , ,47 Finansieringens kassaflöde Amortering av kortfristiga lån -771, ,14 Amortering av långfristiga lån , ,44 Betalda direkta skatter -68,68 0,00 Finansieringens kassaflöde (C) , ,58 Förändring av likvida medel (A+B+C) , ,90 Likvida medel vid räkenskapsperiodens början , ,27 Likvida medel vid räkenskapsperiodens slut , , , ,90 19

22 Kraftnät Åland Ab BOKSLUTSPRINCIPER Värderingsprinciper och värderingsmetoder Värdering av anläggningstillgångar Anläggningstillgångarna har upptagits i balansräkningen enligt direkta anskaffningskostnader med avdrag för planenliga avskrivningar. De planenliga avskrivningarna har beräknats lineärt och de är baserade på anläggningstillgångarnas ekonomiska livslängd. Som praxis tillämpas hälften av normal avskrivning första året då tillgången tas i bruk. Avskrivningstiderna är: Immateriella rättigheter Övriga utgifter med lång verkningstid Byggnader och konstruktioner Transmissionsnät stamnät och optofibernät elstationer och utrustning mät- och manöversystem Maskiner och inventarier gasturbinanläggning 5 år 5 år 20 år 30 år 20 år 5 år 20 år (80% av anskaffningsvärdet avskrivs under 20 år och resterande del därefter på 10 år) blocktransformator 20 år inventarier o fordon 5 år Övriga materiella tillgångar 10 år Värdering av omsättningstillgångar Omsättningstillgångarna har upptagits enligt fifo-principen. Omsättningstillgångarna har värderats enligt anskaffningsutgiften eller till ett lägre pris som motsvarat det sannolika återanskaffningspriset. Som anskaffningsutgift har upptagits de direkta kostnaderna. Värdering av finansieringstillgångar De värdepapper som ingår i finansieringstillgångarna har värderats till anskaffningsvärdet eller till ett lägre belopp som motsvarar marknadsvärdet. Poster i utländsk valuta Fordringar och skulder i utländsk valuta har omräknats till euro enligt den kurs som Europeiska centralbanken noterade på bokslutsdagen. 20

23 Kraftnät Åland Ab NOTER RESULTATRÄKNING 1 Omsättning Nättjänster , ,09 Balanstjänster , ,28 Övriga tjänster , ,52 Avrundning 0,00-0,05 Totalt , ,84 2 Personalkostnader Löner och arvoden , ,81 varav är aktiverade som materiella tillgångar 0, ,55 Pensionskostnader , ,47 varav är aktiverade som materiella tillgångar 0, ,55 Övriga lönebikostnader , ,75 varav är aktiverade som materiella tillgångar 0, ,89 Totalt , ,04 3 Avskrivningar och nedskrivningar 3.1 Avskrivningar enligt plan Immateriella rättigheter , ,99 Övriga utgifter med lång verkningstid , ,36 Nyttjanderätter 4 227, ,80 Byggnader och konstruktioner , ,62 Transmissionsnät , ,05 Reservkraftsanläggning , ,79 Inventarier och fordon , ,90 Övriga materiella tillgångar , ,27 Totalt , ,78 21

24 Kraftnät Åland Ab NOTER BALANSRÄKNING 4 Immateriella tillgångar Övriga utgifter Immateriella med lång rättigheter verkningstid Totalt Anskaffningsutgift , , ,98 Ökningar , , ,29 Anskaffningsutgift , , ,27 Ackumulerade avskrivningar , , ,57 Avskrivningar under perioden , , ,93 Ackumulerade avskrivningar , , ,50 Bokföringsvärde , , ,77 5 Materiella tillgångar Jordområden o Nyttjanderätter Byggnader och konstruktioner Anskaffningsutgift , ,78 Ökningar , ,15 Anskaffningsutgift , ,93 Ackumulerade avskrivningar , ,16 Avskrivningar under perioden 4 227, ,04 Ackumulerade avskrivningar , ,20 Bokföringsvärde , ,73 Inventarier och Reservkraftsan- Transmissionsnät fordon läggning Anskaffningsutgift , , ,50 Ökningar , , ,35 Erhållit bidrag från Ålands landskapsregering ,00 0, ,83 Anskaffningsutgift , , ,02 Ackumulerade avskrivningar , , ,82 Avskrivningar under perioden , , ,68 Ackumulerade avskrivningar , , ,50 Bokföringsvärde , , ,52 22

25 Kraftnät Åland Ab NOTER BALANSRÄKNING Övriga materiella Pågående tillgångar anskaffningar Totalt Anskaffningsutgift , , ,81 Ökningar , , ,78 Minskningar ,00-318, ,30 Anskaffningsutgift , , ,29 Ackumulerade avskrivningar ,00 0, ,18 Avskrivningar under perioden ,70 0, ,56 Värdeminskningar 0,00 0,00 0,00 Ackumulerade avskrivningar ,70 0, ,74 Uppskrivningar 0,00 0,00 0,00 Bokföringsvärde , , ,55 6 Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar Beställningsrat för transformatorutbyggnad ,62 0,00 Planering för framtida vindkraftsutbyggnader 1 335, ,43 Planering likströmsförbindelse 6 208, ,54 Totalt , ,97 7 Främmande kapital 7.1 Långfristigt främmande kapital Skulder till kreditinstitut , ,32 Skuld till Ålands Landskapsregering , ,11 Skuld till övriga , ,20 Totalt , , Lån som förfaller senare än efter fem år Skulder till kreditinstitut , ,30 Övriga skulder , ,73 Totalt , ,03 23

26 Kraftnät Åland Ab SÄKERHETER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER Givna säkerheter För egen del, tullkredit 8 409, ,40 Totalt 8 409, ,40 NOTER ANGÅENDE PERSONALEN OCH MEDLEMMAR AV FÖRVALTNINGSORGAN Genomsnittliga antalet anställda Antalet anställda i medeltal under räkenskapsperioden 13,50 10,70 Totalt 13,50 10,70 Ledningens löner och arvoden Styrelse och VD , ,18 Totalt , ,18 24

27 KRAFTNÄT ÅLAND AB UTSLÄPPSRÄTTER, TON CO 2 Kraftnät Åland Ab:s tilldelning per anläggning, LR beslut inklusive tilldelning enligt reserveffektavtal med Ålands Energi Ab Gasturbin GT100 Ringsböle Tilldelning från Ålands Energi Ab Total tilldelning Kraftnät Åland Ab:s CO 2 utsläpp från total produktion inklusive Ålands Energi Ab:s reservkraftproduktion för Kraftnät Åland Ab Gasturbin GT100 Ringsböle 517 Ringsböle Dieselgenerator 1 Ålands Energi Ab:s reservkraftproduktion 674 Totala utsläpp KN:s överskott från tilldelning ton CO Summa överskott från tilldelning ton CO Försäljning Försäljningsvärde ,96 /ton CO 2 Försäljningskostnad 0,03 /ton CO 2 Värde försäljning Försäljning Försäljningsvärde ,46 /ton CO 2 Försäljningskostnad 0,03 /ton CO 2 Värde försäljning Saldo konto FI , Utsläpp från KN;s anläggningar -384 Nettotilldelning från Ålands Energi Saldo konto FI , Utsläpp från KN;s anläggningar -517 Nettotilldelning från Ålands Energi

28 26

29 27

30 Förvaltning Ordinarie bolagsstämma hölls den 28 maj med aktier representerade. Bolagets aktieägare : Ålands landskapsregering aktier 46,84 % Ålands Elandelslag " 28,10 % Mariehamns stad " 18,73 % Ålands Energi Ab " 6,24 % Kumlinge kommun 10 " 0,03 % Sottunga kommun 6 " 0,02 % Föglö kommun 5 " 0,02 % Ålands Producentförbund 5 " 0,02 % aktier 100,00 % Styrelsens medlemmar 2008: Tuula Mattsson, ordförande Roger Slotte, viceordförande Yvonne Aspholm Karl-Göran Eriksson Jan Wennström Under året har 11 styrelsesammanträden hållits. Revisorer har varit: Leif Hermans, CGR Tage Silander, GRM Revisorsuppleanter: Magnus Lundberg, GRM Gunnar Mattsson, GRM Jan Kahlroth har fungerat som verkställande direktör och teknisk ledare samt föredragande och sekreterare i styrelsen. Personal Personalen den 31 december 2008: Jan Kahlroth Sven-Anders Eriksson Henrik Sandqvist Peter Selenius Bertil Stenlund Ove Söderlund Edward Branér Henrik Johansson Jan-Olof Danielsson Yngve Johansson John Lindström Jan Mörn Stefan Mattsson Peik Karlsson Susanne Karlsson verkställande direktör nybyggnadschef nybyggnadsingenjör underhållschef drifttekniker (deltid) ritningstekniker underhållstekniker eltekniker elmontör (deltid) elmontör elmontör IT-chef mätningsingenjör IT-ingenjör balanstjänst/admin. stöd Jan Kahlroth, Sven-Anders Eriksson, Jan Mörn och Peter Selenius ingick vid årsskiftet bolagets ledningsgrupp. Dessa personer har tillsammans med Stefan Mattsson, Henrik Sandqvist och Ove Söderlund även haft schemalagd beredskap utom arbetstid. Övrig personal förutom Yngve Johansson, Susanne Karlsson och Peik Karlsson deltog i driftcentralbemanningen. Den av personalen utförda arbetsprestationen motsvarar 13,5 manår exklusive betald ledighet (10,9 manår 2007). För fortbildning, kurser och mässor inom aktuella specialområden har personalen använt totalt 32 dagar. 28

31 22 Stamnätskostnader ,7 6,2 6,6 7,6 8,2 /MWh ,1 1,2 0,4 6,5 6,2 6,2 1,1 1,4 0,5 0,5 1,3 0,42 1,5 1,2 3,4 0,5 0,5 3,8 1,9 0,4 3,9 1,2 0,4 3,9 1,9 0,3 2, ,5 3,1 1,5 4,9 4,7 3,44 3,4 3,8 2,55 2,2 2,1 3,8 3,4 3,5 2,1 2,2 5,3 5,4 2,4 2,6 6,1 6,2 0 ÅR Kraftnät Åland AB:s stamnätskostnader Förluster Fortum Aluessiirto Oy Regionätsavgifter till Vattenfall Eldistribution Sverigekabeln Reservkraftkostnader 29

32 KRAFTNÄT ÅLAND AB PB 71, Mariehamn Telefon: Telefax: