Kursmomentets upplägg

Kritiskt tänkande Utan tvivel är man inte riktigt klok Tage Danielsson Föreläsare Uno Wennergren Professor i Teoretisk Biologi Kursmomentets upplägg Kapitel 1,2,3,4,5,8, och 9 i kursboken Kritiskt tänkande Två föreläsningar En dugga (utifrån kurslitteratur inklusive föreläsningar!) Ett grupparbete som presenteras på seminarium Alltså: läs, begrunda och lär Motivering Intellektuell utveckling Kritiskt tänkande kännetecken för naturvetare Ökade krav till följd av mediesamhället Grundbult för att ta till sig kunskap bildning Självständighet Mål Utifrån kritiskt tänkande kunna analysera en text eller en muntlig presentation. Identifiera frågeställning samt förbättra din förmåga att bedöma värdet/rimligheten i ett resonemang. 1

Föreläsningarna Föreläsning 1: Kritiskt tänkande vad är det? Fakta och värderingar Perspektiv, problem och värderingar Verktygslåda del 1 Föreläsning 2: Kritiska förhållningssätt till teorier och modeller Kritisk analys av resultat och slutsatser Kritiskt tänkande mot bättre vetande Verktygslåda del 2 Kritiska förhållningssätt till teorier och modeller Kunskaper och värderingar utgår ifrån uppfattning kring: Kunskapens natur Kunskapsteori eller epistemologi är läran om kunskap. Betraktandet av verkligheten - ontologi Enligt Platon är kunskap en delmängd av det som är både sant och trott. Kunskap kan uttryckas i formen "A vet att p" där A är en person och p en proposition En viktig uppgift för ontologin är, att utröna på vilket sätt olika typer av ting existerar. Man utgår då från att allt varande kan delas in i olika kategorier, och man söker förstå vad existensen innebär för ting av olika slag. Man söker också vägar att skilja mellan det verkliga och det fiktiva. Kritiska förhållningssätt till teorier och modeller Den traditionella synen på kunskap har varit att personen A vet p om och endast om p är sant, A är övertygad om att p är sant och A har goda, tillfredsställande eller tvingande skäl för att tro att p är sant kunskap är "sann rättfärdigad tro Definitionen från Platon Svårt att vet om p verkligen är sant i de flesta fall. Rättfärdigad tro är kanske mer realistiskt Kritiska förhållningssätt till teorier och modeller Åter till teorier och modeller Teori, modell - förenklad och strukturerad bild av verkligheten En teori utgår från vunna erfarenheter och kunskaper En modell är på det sätt verkligheten beskrivs Verkligheten upplevs och beskrivs alltid till del, alltså inte fullt ut vi har alltså alltid modeller av verkligheten En beskrivning blir oftast ännu mer begränsande alltså en ännu mer förenklad modell 2

Kritiska förhållningssätt till teorier och modeller En teori och modell placerar ramar kring vilka slutsatser som är möjliga. De är begränsande, ty de är en avbild av verkligheten Teorier och modeller finns på olika nivåer Finns grand theory (Einstein, strängteori,.. Mikroteorier har kort räckvidd (samhällsvetenskap) Kritiska förhållningssätt till teorier och modeller Frågor kring en teori/modell? Grundläggande antaganden? Finns det nya motsägande forskningsresultat? Tillämpas teorin? Synsätt på kunskap (epistemologi) och verklighet (ontologi) kan ge olika modeller Positivistiska teorier (objektivitet, entydighet) Socialkonstruktivistiska teorier (tolkningar av människor) Kritiska förhållningssätt till teorier och modeller Synsätt på kunskap (epistemologi) och verklighet (ontologi) kan ge olika modeller Positivistiska teorier (objektivitet, entydighet) Socialkonstruktivistiska teorier (tolkningar av människor) Hypoteser - formuleras och prövas. Svårt att visa att något är sant, lättare att bevisa de som är fel. Medför att man istället för att bevisa A, visar/resonerar att om inte B är sann så är A sannolikt sann. Sedan falsifierar man B. En positivistiskt synsätt Kritisk analys av resultat och slutsatser Söka samband mellan olika faktorer orsakssamband kallas kausala samband. A leder till B. Bara för att man observerar att B sker efter A betyder inte kausalitet! En annan gemensam faktor C som påverkar båda. En slumpmässighet Ännu mer komplexa mellansteg än enbart en faktor C.? 3

Kritisk analys av resultat och slutsatser Söka samband mellan olika faktorer Bara för att man observerar att B sker efter A betyder inte kausalitet! En typ av fel: att låta tidskorrrelation vara förklarande, dvs efter att samma som därför att "Jag rakade mig igår och min flickvän gjorde sedan slut. Alltså, min flickvän gjorde slut därför att jag rakade mig. Kritisk analys av resultat och slutsatser Typ av samband? Teleologiskt (ändamål/syfte), kausalt, tidsmässigt eller rumsligt Vilken riktning? Positivt, negativt Vilken form? Linjärt, ickelinjärt, ett max, ett min eller.. Hur starkt? Notera att många samband är mycket komplexa vävar av faktorer, såväl de naturvetenskapliga som samhällsrelaterade. Kritisk analys av resultat och slutsatser Slutsatser- lösning på ett problem: två olika Inom ramen för systemet, dvs justering inom modellen/teorin Förändring av systemet. Dvs ändring av modell/teori (beskriva verkligeheten på ett nytt sätt och en del tidigare kunskap är inte längre giltig) Kritisk analys av resultat och slutsatser Lösning till problem är beroende av aktörer: En kirurg föreslår alltid en operation och en psykolog föreslår samtalsterapi och en biolog.en kemist.. en fysiker Mycket svårare att se den alternativa lösningen. Kritiskt tänkande är att förhålla sig till båda. Dvs söka båda lösningarna. 4

Kritiskt tänkande mot bättre vetande Hur långt har människan kommit i sitt tänkande? För 100 år sedan hävdade chefen för amerikanska patentverket att det var dags att lägga ned verket. Allt har redan uppfunnits. Vad väntar oss? Hur hanterar samhället nya kunskaper? Kritiskt tänkande mot bättre vetande Francis Bacon 1600 talet. Kunskap är makt. Fyra faktorer som står i vägen för kunskap Auktoritetstro Individuella missuppfattningar Språkets makt (oklara begrepp) Allmänna vanföreställningar, knutna till samhället dvs tid och rum Han kritiseras för att inte inse värdet av deduktion, för mycket fokus på empiri. Deduktion: av A och B följer C. (A och/eller B behöver inte vara sanna, ändå är själva deduktionen sann). Descartes. Rationalister formulerar utifrån förnuft - deduktion. (inte empiri). Vad som observeras empiri, och vad som anses förnuftigt rationellt, kan båda vara beroende av faktorerna enligt Bacon Kritiskt tänkande mot bättre vetande Newton. Matematiken band samman deduktion (rationalism) och empiri. Reduktionism reducera verkligheten till mindre enheter (förhoppningsvis odelbara), grundläggande. Teorier på en nivå kan förklara fenomen på högre nivåer. Utvecklas till Materialismen Kant bygger än mer samman rationalism och empirism Både förnimmelse och förnuft har betydelse för vår kunskap om omvärlden. Sinnen bestämmer vilka intryck vi får, förnuftet styr hur vi uppfattar dem. Kritiskt tänkande mot bättre vetande Människan och samhället Darwin ny syn på människan Marx olika enheter som resultat av ekonomiska förhållanden. Dessa enheter förändrar systemet dynamiskt. (naturvetenskapligt/materialistiskt synsätt på samhället) Einstein prövar gränserna för Newton Kierkegaard- människan definieras i efterhand utifrån sina genomförda handlingar. Wittgenstein analytisk filosofi. Vad vi vet kontra inte vet 5

Kritiskt tänkande mot bättre vetande Människan och samhället Kvar är två olika perspektiv på kunskap. Absolut (positivistisk) Registrera och resonera Relativistisk (hermeneutisk) Tolkning av det som finns i människors medvetande. Problem med positivistisk eftersom enbart åskådare och därmed enbart det bestående (i ett samhälle eller i ett medvetande) Jmf biologism/arv kontra miljö/socialt arv i debatt kring skillnader mellan kön Bestående frågor Tro kontra vetande Rationellt förnuft kontra sinnesbaserad erfarenhet Kvalitativ kontra kvantitativ kunskap Holistiska system kontra atomistiska (helhet kontra delar) Är människan rationell Individ eller samhälle Konflikt eller samförstånd Kausala samband eller ej Deterministiska samband eller sannolikheter Är teorin statisk eller dynamisk Är verkligheten objektiv eller socialt konstruerad? Vetande - kunskap Föreläsningarna Biologi berör människan och miljön Det finns biologisk kunskap trosföreställningsar kring biologiska fenomen Platon Sann rättfärdigad tro Föreläsning 1: Kritiskt tänkande vad är det? Fakta och värderingar Perspektiv, problem och värderingar Verktygslåda del 1 Föreläsning 2: Kritiska förhållningssätt till teorier och modeller Kritisk analys av resultat och slutsatser Kritiskt tänkande mot bättre vetande Verktygslåda del 2 6

Kritiskt tänkande. En verktygslåda av frågor Vad är frågan och slutsatsen? Vilka är bevekelsegrunderna och bevisen? Vilka fraser/uttryck är otydliga? Vilka är de bakomliggande värderingarna och antagandena? Vilka är de beskrivande/deskriptiva antagandena? Finns det luckor i resonemanget? Hur bra är bevisen? Finns det alternativa orsakssamband? Är det statistiska materialet korrekt eller bedrägligt? Har någon viktig information utelämnats? Vilka godtagbara slutsatser är möjliga? Kritiskt tänkande. Vilka är de bakomliggande värderingarna och antagandena? Ett dolt antagande som innehåller en värdering! Gå hela vägen när du skall leta efter bakomliggande värderingar. Pröva ett steg till ända tills du inte kan hitta fler. Att stegvis söka efter bakomliggande värderingar Drug research is a long, complicated, and expensive process. There are innumerable factors that researchers and medical professionals have to consider when looking for new discoveries in drugs. It is unfair for outsiders to criticize something they don not understand. Yes, prescription prices are high. But that price actually has little to do with the cost of research. The price of prescription drugs is the responsibility of someone other than the researchers, mainly drug companies. Do not punish the research companies when they ask for donations just because your prescription costs are high the two or not related Steg 1: Personen värderar läkemedelsforskning positivt Steg 2: Personen värderar hälsa positivt Kritiskt tänkande. Vilka är de bakomliggande värderingarna och antagandena? Naturvetenskap innehåller i sig inte mycket av värderingar. Men i mötet med samhället speciellt biologi Etik och moralfrågor innehåller alltid argument/skäl och antaganden kring värdefrågor, konflikter mellan olika värden. 7

Finns det luckor/vilseledande i resonemanget? Luckor kan vara medvetna och därmed rent bedrägliga Är till för att du skall luras att övertygas. Finns en rad olika, en lång lista på olika typer av vilseledning Finns det luckor i resonemanget? Personangrepp istället för persons påstående Använder sluttande plan slippery slope gör en koppling till något annat hemskt. Koppling egentligen inte trovärdig Jakten på den Perfekta lösningen om inte lösa problem helt ut, då ingen orsak, t ex argument mot info på cigaretter: onödigt eftersom det ändå är folk som röker Finns det luckor i resonemanget? Sluttande plan: Exempel: Om vi tillåter abort kommer vi snart att tillåta dödshjälp. I exemplet är det underförstått att dödshjälp är dåligt - var och en som håller med om det måste hålla med om att abort ej ska tillåtas. Det finns två typer av sluttande plan - den kausala och den semantiska. Den kausala varianten innebär att man målar upp en dominoeffekt där ett beslut kommer öppna vägen för ett annat, ett tredje och så vidare tills man kommit fram till något som uppenbart är obehagligt. Den semantiska varianten innebär att man påtalar det omtalade fenomenets likhet med något annat, och bygger vidare tills man kommit fram till det obehagliga. Equivocation Dubbeltydighet används: "Naturens lag går ut på att förinta sina fiender. Alltså är det lagligt att mörda sina ovänner. Tilltalande för många: Bara för att ett uttalande är tilltalande för många så betyder inte det att uttalandet måste vara sant. "Bibeln måste vara sann. Miljoner människor vet detta. Påstår du att alla dessa människor har fel?" Fel auktoritet: "André Agassi tror på Gud. Alltså finns Gud." Snävt tänkande: egentligen finns det fler alternativ: "Är du kapitalist, liberal eller kommunist?" Cirkelresonemang (begging the question): "Gud finns för att bibeln säger så och bibeln är Guds ord." Olika typer av taktik snarare än felaktig argumentering. T ex spela på känslor och blanda ihop korten för motståndaren. 8

Hur bra är bevisen? När kan vi acceptera ett faktiskt påstående? Allmänt vedertagen kunskap Slutsats efter god argumentation Bra bevis stödjer påståendet Sann RÄTTFÄRDIGAD tro Hur bra är bevisen? Intuition inte så bra, men beror på påståendet Personliga erfarenheter vanligt och oftast fel. Kan oftast inte generaliseras Personliga vittnesmål - vanligt och oftast fel. Kan oftast inte generaliseras. Auktoriteter kan vara fel auktoritet eller auktoriteter kan ha fel :"Sigmund Freud trodde på en stark relation mellan sex och tennis. Alltså finns en stark relation mellan sex och tennis. Hur bra är bevisen? Personliga observationer kan de generaliseras, är de objektiva nog? Vetenskapliga studier oftast okej, MEN kan vara misstolkade egentligen ovidkommande för slutsatsen dålig kvalitet, en enskild studie räcker inte bevisar inte men stödjer forskarna är också människor.. nyare rön kanske finns Exempel som bevis kan de generaliseras? Gälla för alla? Gälla för flertalet? Eller är det bara en enskild eller en representant för en specifik grupp? Personliga observationer Vetenskapliga studier Hur bra är bevisen? Exempel som bevis en representant för en specifik grupp? Analogier -Ofta kan man inte överföra en situation till en annan. Men om samma/likadan process kan anses ligga bakom. OM korrekt så är det mycket bra argument men kan bli mycket fel, t ex: "Att inte tro på Gud är som att säga att jag inte har någon fri vilja." 9

Är det statistiska materialet korrekt eller bedrägligt? Log-log plot kan bli linjär trots elefant innan transformation. Var alltid misstänksam mot transformerade data, t ex log log Är det statistiska materialet korrekt eller bedrägligt? Finns ett antal fel som kan göras. Kan ses som tekniska fel, metodfel. Dock svåra att genomskåda. Exempel: är det medel, median eller den med högst frekvens man avser? Är urvalet, gruppen, representativ? T ex många läkemedelsstudier är gjorda på män men används för både kvinnor och män. Är slutsatsen verkligen kopplad till det statistiska resultatet? Typiskt är korrelation blir orsakssamband. Är allt material med? Är det statistiska materialet korrekt eller bedrägligt? Bästa sättet att avgöra om det är korrekt eller felaktigt: Lär dig och använd statistik. Och, är det ett representativt urval? är det korrelation eller orsakssamband? är allt med? Har någon viktig information utelämnats? Information är aldrig fullständig men är den tillräcklig? Ofullständig eftersom: Tid- och utrymmesbrist Otillräcklig kunskap hos oss människor Vi har olika erfarenheter och perspektiv En del är listiga, vilseledande 10

Har någon viktig information utelämnats? Viktigt att ställa sig själv frågor för att hitta saknad information. Finns motargument? Andra grupper har andra argument? Andra forskare? Är allt definierat? Skulle en annan värdering resultera i andra argument? Samlades fakta in korrekt? Representativt urval. Om fakta samlats in på annat sätt? Kan data, figurer, presenteras på annat sätt? Är alla konsekvenser med? Positiva och negativa? Kort- och långtid? Har någon viktig information utelämnats? Var lite negativ! Vilka förlorar på detta? Vilka tjänar på det, får mer makt? Påverkar det hur vi betraktar världen? Påverkar det vår hälsa? Påverkar det våra relationer? Påverkar det miljön? Påverkar det successivt och gradvis, långsamt? Vilka godtagbara slutsatser är möjliga? Avsluta med att fundera över om du missat något alternativ. Lista alla tänkbara slutsatser utifrån resonemanget. Utgå från missad information/ fakta Gör olika antaganden för att fylla igen den missade biten. Om A så får du slutsats X. Om istället B får du slutsats Y osv Det kan vara så att det oftast blir samma slutsats, men bra teknik. Formulera om från: Skall vi utföra X? Är X önskvärd? Till: Vad skall vi göra med Y? där X är en lösning på problemet. Kritiskt tänkande. En verktygslåda av frågor Vad är frågan och slutsatsen? Vilka är bevekelsegrunderna och bevisen? Vilka fraser/uttryck är otydliga? Vilka är de bakomliggande värderingarna och antagandena? Vilka är de beskrivande/deskriptiva antagandena? Finns det luckor i resonemanget? Hur bra är bevisen? Finns det alternativa orsakssamband? Är det statistiska materialet korrekt eller bedrägligt? Har någon viktig information utelämnats? Vilka godtagbara slutsatser är möjliga? 11

Föreläsningarna Föreläsning 1: Kritiskt tänkande vad är det? Fakta och värderingar Perspektiv, problem och värderingar Verktygslåda del 1 Föreläsning 2: Kritiska förhållningssätt till teorier och modeller Kritisk analys av resultat och slutsatser Kritiskt tänkande mot bättre vetande Verktygslåda del 2 Kursmomentets upplägg Kapitel 1,2,3,4,5,8, och 9 i kursboken Kritiskt tänkande Två föreläsningar En dugga (utifrån kurslitteratur inklusive föreläsningar!) Ett grupparbete som presenteras på seminarium Alltså: läs, begrunda och lär Motivering Intellektuell utveckling Kritiskt tänkande kännetecken för naturvetare Ökade krav till följd av mediesamhället Grundbult för att ta till sig kunskap bildning Självständighet Mål Utifrån kritiskt tänkande kunna analysera en text eller en muntlig presentation. Identifiera frågeställning samt förbättra din förmåga att bedöma värdet/rimligheten i ett resonemang. 12