2 Normalkalkyl. b) Normalkalkyl. 3 Förändring Fasta kostnader

Relevanta dokument
d) Vilket resultat erhålls vid samma produktion som i c) om försäljningspriset är 349 kr/st. Resultat = (349 75) * = kr

Ett företag har följande samband mellan produktionskostnad och producerad kvantitet:

2 Normalkalkyl. b) Normalkalkyl. 3 Förändring Fasta kostnader

Ett företag har följande samband mellan produktionskostnad och producerad kvantitet:

Ett företag har följande samband mellan produktionskostnad och producerad kvantitet:

Ett företag har följande samband mellan produktionskostnad och producerad kvantitet:

AJK kap 8. Kalkyleringens avvägning. Divisionskalkyl. Övning divisionskalkyl

Fråga 1 Lösningsförslag 1 Fråga 2

Ett företag har följande samband mellan produktionskostnad och producerad kvantitet:

» Industriell ekonomi

Självkostnadskalkylering Resultatplanering- ett exempel Kalkylering s Construction Management

Kalkyleringens avvägning

Självkostnadskalkylering Resultatplanering- ett exempel Kalkylering s Construction Management

Självkostnadskalkylering. HT-2012 Sofia Pemsel och Louise Bildsten

Produktkalkylering. Dagens tema Periodkalkyler. Orderkalkyler - Trad. självkostnadskalkyl - ABC-kalkyl

Kalkylmodeller baserade på direkta och indirekta kostnader

» Industriell ekonomi

Kalkyleringens avvägning

Oavsett syfte. Grunder. Nancy Holmberg kap Kalkylobjekt = det man gör kalkylen på. Produkt - Lägsta pris, lönsamhet.

Orderkalkylering. Kostnadsbegrepp. ! Direkta kostnader. ! Indirekta kostnader. ! Lämpar sig för företag som har:

a) När volymen ökar från till enheter förändras kostnadsbilden enligt nedan:

Normalkalkyl. Divisionskalkyl. Kalkyleringens avvägning. Övning divisionskalkyl Kostnad / styck. Normalkalkyl kostnad / styck =

Grunder. Kalkylobjekt = det man gör kalkylen på. Produkt - Lägsta pris, lönsamhet. Nancy Holmberg kap

Övningar. Produktkalkylering. Indek gk Håkan Kullvén. Kapitel 17-19

1/10/2011. Direkta och indirekta kostnader Repetition

Produktkalkyler. Grundbegrepp. Förädlingsprocess. Ingår ej i kursen Sid Linjär programmering

Allmänt om kalkylering

Hur många (volym/omsättning) produkter/tjänster måste företaget (tillverka och) sälja för att inte gå med förlust?

Övningsuppgifter, sid 1 [26] självkostnadskalkylering - facit, nivå E

KALKYL - PRODUKT, SJÄLVKOSTNAD & BIDRAG (KAP. 7-8 & 10) DISPOSITION PRODUKT - DEFINITION PRODUKT (KAP. 7) SJÄLVKOSTNAD (KAP. 8) BIDRAG (KAP.

Uppgift: Bidragskalkyl vid trång sektor

TEIE51 Industriell Ekonomi. Produktkalkyler Sofi Rehme

Övningsuppgifter ABC-kalkylering LÖSNINGAR

Skärvad Olsson Kap 18

Kalkyl och Marknad: Övningar i produktkalkyler och grundläggande produktvalsproblem Peter Lohmander Version

Tentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Fredagen den 17 januari 2014

Uppgift 1.1 i resultatplanering

Reflektioner från föregående vecka

Produktkalkyler. Kostnadsslag. Resultatanalys. Kap 17 Kalkylering Kap 18 Självkostnadskalkylering Kap 19 Bidragskalkylering.

Inbetalning = kr den 30 juni Intäkt = / 3 månader = kr per månad mellan 1 mars och 1 juni

Skrivning II, Redovisning och Kalkylering, 15 hp

Tentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Lördagen den 15 februari 2014

Uppgift 1.1 i resultatplanering

2. Lilla Björn AB tillverkar leksaksdjur. för en av deras produkter gäller följande data:

HÖGSKOLAN I BORÅS. EKONOMISTYRNING (OPUS) 7,5 Högskolepoäng

Seminarium 4 (kap 16-17)

Stegfördelning och självkostnadskalkyl för ett producerande företag

Uppgift: Självkostnad och ABC

Emmanouel Parasiris EKONOMISK ANALYS. Introduktionsförel Emmanouel Parasiris 1

För att få betyget Godkänt på denna deltentamen fordras 50% av maxpoäng. För att få delbetyg Väl Godkänd fordras 75% av maxpoäng.

Företags- och Personalekonomi G88

Låsning av slutkostnad 100 % 80 % Ingångsvärde. Minimikrav. Skeden. Program

LE1 PRODUKTKALKYLERING

EKONOMISTYRNING (ADM/OPUS) 7,5 Högskolepoäng

Produktkalkylering F16 Styrning och ekonomiska grundbegrepp F17 Kostnader och resultatplanering F18 Självkostnadskalkylering F19 Bidragskalkylering

Tentamensdatum: Tid: 9-14 Sal: D409 Hjälpmedel: Miniräknare Lärobok med anteckningar i, men inga lösa blad.

Skrivning 2 Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Fredagen den 5 juni 2015

HÖGSKOLAN I BORÅS. REDOVISNING OCH EKONOMI INOM OFFENTLIG VERKSAMHET 15 Högskolepoäng

Datum: Date: Provkod: KTR2. Exam code: Ansvarig lärare: Martin Kylinger 1769, Jon Engström Besöker salarna:

Ekonomisk styrning, 15 hp. Omskrivning, Delkurs Kalkylering. Lördag 27 april 2013, kl. 9 13

Kalkyl och Marknad: Övningar i produktkalkyler och grundläggande produktvalsproblem MED VISSA FACIT Peter Lohmander Version

Tentamen i [Fö1020, Företagsekonomi A, 30hp]

Uppgift 1 (max 8 poäng)

Tentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Fredagen den 16 januari 2015

KALKYLERING II - ACTIVITY BASED COSTING DISPOSITION CENTRALA BEGREPP

UPPGIFT 1 (8p) Från ett företags redovisning hämtar vi följande underlag. Från balansräkningen Totalt kapital kronor

Försättsblad Tentamen

IEK415 Industriell ekonomi E

Företagsekonomi B Ekonomi- och verksamhetsstyrning (Kurskod: 2FE252) Tentamen lördag februari 2012 FACIT/LÖSNINGSFÖRSLAG

IEK415 Industriell ekonomi E

Omtentamen i Ekonomistyrning Fö1020, 3hp, Vt 2013

Tentamen i företagsekonomi 17 augusti 2015

Ekonomisk styrning, 15 hp. Omskrivning, Delkurs Kalkylering. Torsdag 21 mars 2013, kl

Tentamen 1FE003 Ekonomistyrning och Kalkylering

Reflektioner från föregående vecka

IEK 415 Industriell ekonomi

» Industriell ekonomi

Företagsekonomi B Ekonomi- och Verksamhetsstyrning Skriftligt prov, 17 april 2010

Fråga 1 Lösningsförslag 1 Fråga 2

ABC-kalkylering (Activity Based Costing) HT-2012 Louise Bildsten & Sofia Pemsel

LÖSNINGSFÖRSLAG EFTERUPPGIFTER...

Uppgift i kalkyldifferenser 4.0

HÖGSKOLAN I BORÅS INSTITUTION: HIT TENTAMEN REDOVISNING OCH EKONOMI INOM OFFENTLIG VERKSAMHET ADMINISTRATÖRSPROGRAMMET :30 13:30

VBE 013 Byggprocessen och företagsekonomi. Avdelningen för byggnadsekonomi

Kalkyler som beslutsunderlag

IEK102 Industriell ekonomi M IEK 415 Industriell ekonomi E

De generella kalkylproblemen

Kalkylering i ett tjänsteföretag med hjälp av Excel

Introduktion. Av Tobias Lindström KPP039 MDH 2010

tentaplugg.nu av studenter för studenter

Datum: Date: Provkod: TEN1 Exam code: Kursadministratör: Azra Mujkic, tfn 1104,

Produktinnovation Del 10 Lönsamhetsbedömning

Jan Gun Hans Karin Charlotte

Tentamen IndustriellEkonomiGK Sid 1 (7)

Kod: Tentamensdatum: Tid:

Tentamen IndustriellEkonomiGK Sid 1 (7)

Tentamen IndustriellEkonomiGK Sid 1 (7) Kurs med kurskod ME1004 Betygsskala A-F Kurs med kurskod 4D1024 Betygsskala 3-5

TENTAMEN I 722G01 FÖRETAGSEKONOMI I, grk Kalkylerig och Budgetering

Låsning av slutkostnad 100 % 80 % Ingångsvärde. Minimikrav. Skeden. Program

Företagsekonomi B Ekonomi- och verksamhetsstyrning (Kurskod: 2FE252) Ordinarie tentamen, 23 mars 2011

Transkript:

1 Normalkalkyl Ett företag har följande samband mellan produktionskostnad och producerad kvantitet: Produktion Kostnad 70 000 9 750 000 80 000 10 500 000 90 000 11 250 000 100 000 12 000 000 a) Beräkna rörlig kostnad per styck. b) Beräkna fast kostnad c) Beräkna kostnad per styck vid en produktion på 80 000 enheter och utnyttjandegraden är 79 %. 1. Genom en divisionskalkyl 2. Genom en normalkalkyl. 3. Genom en minimikalkyl. d) Vilket resultat erhålls vid samma produktion som i c) om försäljningspriset är 349 kr/st. 2 Normalkalkyl Ett företag tillhandahåller en tjänst för ett speciellt urval av kunder. Det finns 1 200 st kunder som har intresse av tjänsten. Varje kund innebär en rörlig kostnad på 300 kr för olika administrativa åtgärder som porto, fakturering, telefonservice och uppföljning. De fasta kostnaderna uppgår till 1 750 000 kr. Utnyttjandegraden är 125% vid denna beläggning. Beräkna kostnaden per styck för kunderna enligt: a) Divisionskalkyl b) Normalkalkyl c) Minimikalkyl d) Beräkna vilken övertäckning av de FK som uppstår om företaget använder sig av normalkalkylen. 3 Förändring Fasta kostnader I ett företag är den totala kostnaden 270 000 kr per år vid 4 000 st enheter. Vid volymen 7 000 enheter är den totala kostnaden 430 000 kr. a) Beräkna kostnaden per styck vid volymen 5 900 st/år b) Genom en maskininvestering kan företaget sänka sina rörliga kostnader, men däremot kommer de fast att öka med 60 000 kr per år. Hur många procent måste de rörliga kostnaderna minska för att investeringen skall ge samma resultat som tidigare vid en produktion på 6 500 enheter. 1

4 Nollpunkt, säkerhetsmarginal. Ett företag tillverkar endast en produkt och i tabellen nedan presenteras information om denna produkt: Försäljningspris per styck Helt fasta kostnader Nuvarande lager Normallager Försäljningsvolym år X1 Försäljningsvolym år X2 40 kr 165 000 kr 10 000 st 10 500 st 16 000 st 17 500 st En konkurrent har satt ett pris på 38,00 40,50 kr/st på sin produkt, allt beroende på vilken orderstorlek som beställs. För det egna företaget är de rörliga kostnaderna per styck 18 kr och de är proportionellt rörliga. Antal anställda var under år X2 21 personer. a) Beräkna nollpunktsvolymen och nollpunktsomsättningen för företaget. b) Beräkna säkerhetsmarginalen i procent för år X2. c) Beräkna vinsten per anställd år X2. d) Företagsledningen överväger att inleda ett priskrig om några stora order som är aktuella just nu. Man beräknar att priset behöver sänkas till 37 kr/st för att man skall få någon av dessa order. Farhågorna man har är att priset kommer att slå igenom för alla framtida leveranser. Hur stor försäljningsökning fordras för att prissänkning inte skall resultera i sänkt vinst år X2? e) Istället för priskonkurrens kan företaget gå in som underleverantör för en tillfällig order på 8 000 st produkter. Priset för denna order är emellertid så lågt som 20 kr/st. Diskutera under vilka förutsättningar detta kan vara ett alternativ som överhuvudtaget är värt att överväga. 5 Tillverkningskostnad enligt en divisionskalkyl En produkt förädlas i tre steg o tillverkningsavdelningarna A, B och C. Inom varje avdelning varierar mängden produkter i arbete (PIA) från tillfälle till tillfälle. Nedanstående tabell visar antalet produkter i arbete den 1 april och den 30 april ett visst år samt avdelningens kostnader. Under april levererades material för 2 000 produkter till avdelning A till ett värde av 110 kr/st. A B C PIA den 1 april 150 st 350 st 100 st PIA den 30 april 250 st 150 st 200 st Kostnader för april 106 000 kr 134 000 kr 88 000 kr Beräkna tillverkningskostnaden kr/st enligt en divisionskalkyl för de halvfabrikat som lämnade respektive avdelning. 2

6 Normal, genomsnittskalkyl Ventil AB tillverkar en produkt under 2003 i 8 000 enheter. Nästa år beräknar företaget att tillverka och sälja 10 000 enheter. Den normala volymen anses uppgå till 2003 års produktion. Ekonomiavdelningen har för år 2004 budgeterat följande kostnader (som i förhållande till 2003 enbart skiljer sig p.g.a. förändringen i tillverkningsvolym) i kkr. Kostnadsslag Tillv. avd Adm. Avd Totalt Rörliga kost. Material 9 000 600 9 600 Löner 12 500-12 500 Övriga RK 3 000 400 3 400 Fasta kost. Avskrivningar 1 500 200 1 700 Hyra 200 50 250 Övriga FK 100 100 200 a) Beräkna den förkalkylerade produktkostnaden för 2004 enligt genomsnittskalkyl. b) Beräkna produktkostnaden för såväl 2003 som 2004 enligt normalkalkyl. c) Produktkostnaden enligt en minimikalkyl för 2003. 7 Ekvivalentkalkyl Företaget har tre produkter som genomgår samma tillverkningsprocess och man har funnit att respektive produkts resursförbrukning har ett inbördes förhållande som är 1.5, 2.75 och 4.25. Under en period tillverkade man 60 000 St. P1, 43 500 st. P2 och 29 750 st. P3. Totalt uppgick kostnaden för denna produktion 25 567 000 kr. Beräkna kostnaden per styck för de tre produkterna. 8 Ekvivalentkalkyl Ett företag har följande produktionsmix av sina produkter Villa 15 000 st, Herrgård 8 000 st och Mansion 5 000 st. Alla produkter genomgår samma process men de kostar olika mycket i resursförbrukning. Villa kostar 10 kg och Herrgård kostar 15 kg samt Mansion kostar 25 kg. Produktionskostnaderna för dessa produkter kan inte separeras utan företaget vet att samtliga kostar 5 675 000 kr att producera. Förpackningskostnader tillkommer för respektive produkt med Villa 23.50, Herrgård 33 kr och Mansion med 42 kr. Utöver dessa kostnader beräknas marknadsföringskostnaderna vara för Villa 3 kr per kg och Herrgård 2,50 kr per kg, samt Mansion med 2 kr per kg, Vilket kostnad har respektive produkt? 3

9 Självkostnadskalkyl Ett företag har en tillverkning av en produkt, där följande uppgifter finns: Direkt material 300 kr, direkt lön 500 kr och försäljningspris är 1500 kr. a) Beräkna täckningsbidraget per styck. b) Beräkna täckningsgraden. c) Vilket antal måste företaget producera om företaget har samkostnader på 1 000 000 kr och vill ha en vinst på 100 000 kr. d) Antag att företaget säljer 5 000 st av produkten. Om samkostnaderna i uppgift c) består av 350 000 kr i fasta MO och resterande del i fasta TO och AFFO-pålägget för företaget är 12%. Vilken självkostnad per styck har i så fall produkten, om påläggen beräknas för att jämt täcka de olika fasta kostnaderna? e) Vilken vinstmarginal har företaget om försäljningspriset är 1 500 kr? 10 Självkostnadskalkyl Ett företag tillverkar en produkt som kostar 325 kr i direkt lön och har en åtgång på 0,6 kg material. Materialet är en legering som kostar 800 000 kr per ton och levereras i mindre mängder vid behov, men då tillkommer en ytterligare kostnad på 15% per kg och leverans. Företaget köper i genomsnitt 500 kg per månad på grund av det höga priset. Deras materialomkostnader är 750 000 kr per år och tillverkningsomkostnader 8 500 000 kr per år. Administrationen kostar företaget 2 500 000 kr varje år och det inkluderar även försäljningsomkostnader. Företagets lönekostnader för produktionen är 3 250 000 kr per år. a) Beräkna de olika påläggen per styck för denna produkt, anta att företaget endast har denna produkt i sin produktion. b) Beräkna självkostnaden och försäljningspris per styck om företaget vill ha 25% vinstmarginal. Avrunda till hela kronor i svaret. c) Vilken är nollpunktsvolymen för denna produkt? 11 Självkostnadskalkyl Ett företag tillverkar två produkter A och B. Dessa produkter är olika i sin struktur och A är arbetsintensiv, medan B är kapitalintensiv. De två produkterna har följande resursförbrukning och värden: Produkt A B Direkt material 150 250 Direkt lön 250 100 Tillverkningstid i maskinen (min) 10 30 Antal 2 500 3 500 Tillverkningsomkostnaderna uppgick under föregående period till 4 250 000 kr, varav maskinkostnaden stod för 80% av kostnaderna. Den totala maskintiden i tillverkningen uppgick till 2 170 timmar. Materialomkostnaderna för produkterna var under perioden 125 000 kr. Här ingår förrådskostnader och lönekostnader för personal i förrådet. Antalet produkter under föregående period var för A 2500 och för B 3 500 st. 4

a) Beräkna tillverkningskostnaden per styck med DM och DL som påläggsbas. b) Beräkna tillverkningskostnaden per styck med DM och maskintid som påläggsbas. c) Beräkna tillverkningskostnaden per styck med differentierade påläggsbaser. d) Av dina uträkningar ovan, ange vilken du tycker är bäst och motivera ditt förslag. 12 Självkostnadskalkyl I ett företag passerar produkterna två tillverkningsavdelningar. Arbetsomkostnaderna är uppdelade i fast och rörliga kostnader. I tabellen nedan anges de normalpålägg som företaget använder. Typ av Pålägg Påläggsprocent Materialomkostnader 5% Fasta arbetsomkostnader Avd 1 50% Rörliga arbetsomkostnader Avd 1 40% Fasta arbetsomkostnader Avd 2 40% Rörliga arbetsomkostnader Avd 2 60% Administrationsomkostnader 20% Försäljningsomkostnader 15% Provision 3% Reklam specifikt för produkten (påläggsbas TVK) 2% Patentavgifter (påläggsbas samtliga TVK) 3% Vinstmarginal före provision 25% Din uppgift är att beräkna företagets försäljningspris för en produkt med följande direkta kostnader: Kostnadstyp Kr/st Direkt material 125 Direkt lön Avd 1 225 Direkt lön AVD 2 155 Direkta försäljningskostnader 30 5

13 Differentierade påläggsbaser Ett företag tillverkar två produkter W1 och Y5. Dessa produkter har olika kostnadsanknytningar. W1 är en tidkrävande produkt, medan Y5 har höga kostnader i form av direkt material. Din uppgift är att beräkna tillverkningskostnaden för de två produkterna under två olika scenarier. Produkt W1 Y5 DM 95 kr/st 225 kr/st DL 769 kr/st 135 kr/st Tillverkningstid 211 min 30 min Lönekostnaderna för företaget var under perioden 2 500 000 kr och tillverkningsomkostnaderna var under samma period 10 750 000 kr. Av tillverkningskostnaderna låg den största delen av kostnaderna på maskintiden, resterande del är ospecificerad. Maskintiden som finns till förfogande under året inom företaget är 11 107 timmar. 1. Beräkna TVK med DL som fördelningsnyckel. 2. Beräkna TVK med maskintid som fördelningsnyckel för TO. 14 Självkostnadskalkyl Ett företag tillverkar produkterna A och B. Dessa ger följande direkta kostnader (RK): A B dm kr/st 27,50 12,75 dl kr/st 43,00 57,00 Summa kr/st 70,50 69,75 Man tillverkar för närvarande 8 300 st av A och 12 200 av B per år. De indirekta kostnaderna (FK) är per år: Materialomkostnader Tillverkningsomkostnader Administrationsomkostnader Försäljningsomkostnader 32 500 kr 967 500 kr 254 500 kr 175 000 kr a) Beräkna i en efterkalkyl självkostnaden kr/st för A respektive B vid de angivna volymerna. b) Hur stor blir totalkostnaden för verksamheten om tillverkningen av A minskar till 5 000 st/år och tillverkningen av B ökar till 14 000 st/år. 6

15 Självkostnadskalkyl I en verksamhet tillverkas produkterna A och B. De ger följande direkta kostnader (RK): A B dm kr/st 72 64 dl kr/st 144 165 Summa kr/st 216 229 Tillverkningsvolymerna är för närvarande A = 15 500 st och B = 21 300 st per år. De indirekta kostnaderna är per år: Materialomkostnader Råvaruförrådskostnader Tillverkningsomkostnader Administrationsomkostnader Försäljningsomkostnader 174 600 kr 265 300 kr 1 254 600 kr 1 113 616 kr 696 010 kr a) Hur stora blir påläggen som måste göras? b) Beräkna i en efterkalkyl självkostnaden kr/st för A respektive B vid de angivna volymerna. c) Vilket försäljningspris fordras för att man skall erhålla en vinstmarginal på 30%? 16 Självkostnadskalkyl Företaget Extra tillverkar avancerade produkter och använder påläggskalkylering vid prissättningen. Påläggssatserna revideras en gång per år och för närvarande uppgår de till MO 18%, TO 250% och AFFO 85%. Man skall offerera en produkt som kräver direkta kostnader/st enligt följande: dm 20 kr och dl 60 kr och därutöver krävs speciella direkta kostnader för verktyg m m till en kostnad av 9 600 kr. Offerten avser 2 000 st. Vilket lägsta pris kan man sätta på offerten om man kräver 15% i vinstmarginal. 17 Självkostnadskalkyl Under ett år tillverkar ett företag 20 000 enheter av produkt A och 30 000 enheter av produkt B. Företaget har följande totala kostnader i kr: Gemensamma Produkt A Kostnader Produkt B Direkt material (dm) 40 000 80 000 Direkt ackordslön (dl) 60 000 100 000 Materialomkostnader 12 000 Tillverkningsomkostnader 128 000 Affärsomkostnader 168 000 Direkta försäljnings- 25 000 39 000 kostnader 7

Under ett normalår tillverkar företaget 18 000 st av produkt A samt 24 000 st av produkt B. Upprätta en påläggskalkyl för A och B och beräkna självkostnaden i kr/st för de båda produkterna. Påläggsbasen är dm för MO, dl för TO och tillverkningskostnad för AFFO. Antag att alla direkta kostnader är rörliga och att alla omkostnader (gemensamma) är fasta kostnader. Bestäm påläggen med hjälp av normalårskalkylering. 18 Projektkostnad Ett konsultföretag inom telefoni har fått en förfrågan från ett oljeproducerande land om telekommunikation. Projektet innebär att ca 4 000 arbetstimmar för egna konsulter beräknas gå åt, förutom dessa tillkommer 500 timmar som måste införskaffas från ett annat konsultföretag då kompetensen inte finns inom det egna företaget. Det anlitande företagets kostnadsdebitering är 300 kr per timme, förutom denna debitering tillkommer ersättningar för resor och traktamenten på ca: 32 000 kr. Lönekostnader för den egna personalen är beräknad till 155 kr per timme inklusive lönebikostnader. En del av konsultuppdraget kan utföras i Sverige, men kräver tillgång till telebolagets utrustning. Projektkostnaderna för detta uppskattas motsvara ett pålägg på 25 % på de egna konsulternas löner. Egna resor och övriga direkta kostnader bedöms kosta 120 000 kr. Förutom detta kalkylerar företaget med 10 % administrationsomkostnadspålägg och 7 % i försäljningsomkostnadspålägg. Vilket pris bör man lämna på anbudet om man kräver 10 % vinstmarginal för detta projekt. 19 Differentierad produktkalkyl Ett företags kostnadsstruktur har följande utseende när det gäller 2004 års verksamhet. De tillverkar flera produkter. (Kkr. = kilokronor = tusentals kronor). Direkt material Materialomkostnader Direkt lön Tillverkningsomkostnader AO FO 4 200 kkr 168 kkr 910 kkr 2 730 kkr 961 kkr 545 kkr Företaget tillverkar tre produkter Grått, Kallt och Regnigt. Du kan avrunda till hela kronor i hela denna uppgift. Beräkna direkt material kostnaden i kronor per styck för produkten Grått. Använd dig av ekvivalenttalen Grått=1,2 ; Kallt = 2 ; Regnigt = 6. Volymerna är Grått = 500 st ; Kallt = 700 st ; Regnigt = 300 st. Beräkna TO-påläggen för Grått där 40 % fördelas med direkt lön som påläggsbas och resterande som maskintid som påläggsbas. Total maskintid uppgår till 2000 timmar och produkten tar 0,24 timmar i anspråk per produkt. Direkt lön för Grått uppgår till 150 kronor per styck. 8

20 ABC-kalkyl Ett företag har analyserat sina kalkyler och kostnader där framkommer det att det förmodligen föreligger fel i kalkylerna. Vissa produkter bär förmodligen högre kostnader än de förorsakar, medan andra produkter har belagts med för låga kostnader. Din uppgift är att hjälpa företaget att lägga detta tillrätta. Nedan följer en tabell med uppräkning av kostnader och kostnadsdrivare. Aktivitet Aktivitetskostnad Kostnadsdrivare Kostnadsdrivarvolym Inköp av material 1 000 000 kr Antal inköp 1 250 st Kundbesök 3 500 000 kr Besökstid 1 850 timmar Försäljning över disk 2 992 500 kr Antal kunder 7 500 kunder Maskinbearbetning 6 450 000 kr Bearbetningstid 2 400 timmar a) Beräkna självkostnaden per styck för produkten AKS 120 när följande gäller, både vid en vanlig självkostnads- och en ABC-kalkyl. Vid en vanlig självkostnadskalkyl används material som påläggsbas för materialomkostnaderna och de totala materialkostnaderna var under föregående år 10 milj. kr. och tillverkningsomkostnadspålägget använder DL som påläggsbas och den direkta lönekostnaden var under föregående år 3 225 000 kr. Alla försäljnings- och administrativa kostnader slås ihop till AFFO och dessa ingår i försäljning över disk. Produkt Antal, tid & kostnader totalt för produkten Produkt AKS 120 12 000 stycken Materialkostnad 300 000 kr Lönekostnad 900 000 kr Antal inköp 12 Kundbesök 24 timmar Försäljning över disk 1 250 kunder Maskinbearbetning 850 timmar b) Vilka slutsatser drar du från dina beräkningar? 9

21 ABC-kalkyl Företaget AB tillverkar ett antal olika produkter till industrin. En undersökning har genomförts av de aktiviteter som förekommer och delat in dem i fyra kategorier. I tabellen nedan visas de olika aktiviteternas respektive kostnader och dess kostnadsdrivare. Aktivitetsgrupp Kostnader Kostnadsbärare Förekomst Logistik 3 200 000 Antal enheter material 375 000 st Arbete 1 250 000 Direkt lön 1 125 000 kr Tillverkningsomkostnader 950 000 Antal styck 150 000 st Tillverkningsorder 375 000 Antal tillverkningsorder 500 st För en specifik produkt (AKP) gäller följande: 1. Antal tillverkningsorder 25 st 2. Logistik 2 850 st 3. Direkt material 75 kr per styck 4. Direkt lön 150 kr per styck 5. Antal stycken 1 500 stycken Med logistik menas anskaffning av material och antal stycken är tillverkningen av produkter. Det innebär att det åtgår mer andelar material per styck till produkterna. De direkta lönekostnaderna i produktionen är beräknade till i genomsnitt 100 kr per produkt och den direkta materialkostnaden per styck är beräknad till 75 kr i genomsnitt. Det innebär att vissa produkter har en högre DL-kostnad och även DM-kostnad än andra. 1. Din uppgift blir att beräkna tillverkningskostnaden per styck genom en självkostnadskalkyl där tillverkningsomkostnaderna fördelas i förhållande till DL och logistikkostnaderna med DM som påläggsbas. 2. Beräkna dessutom tillverkningskostnaden för produkten APK genom en ABC-kalkyl. 3. Vilka slutsatser drar du från dina beräkningar? 22 ABC-kalkyl Ett företag har gjort en revidering av sina kostnader och var de hör hemma. Man ha kunnat konstatera att det förekommer 4 olika aktiviteter inom företaget. I tabellen nedan har en uppställning gjorts över de olika aktiviteterna: Aktivitet Kostnad Kostnadsdrivare Frekvens 1 750 000 kr Antal order 5 000 st 2 3 500 000 kr Maskintimmar 1750 timmar 3 7 550 000 kr Antal enheter 12 500 4 2 750 000 kr Antal produkter 80 st Den direkta lönekostnaden för företaget är 3 500 000 kr per år. De direkta materialkostnaderna för företaget uppgår normalt till ca: 10 700 000 kr per år. 10

Aktivitet 1 är kostnader förknippade med förrådshantering och ordermottagning. Aktivitet 2 är tillverkningsavdelningens omkostnader. Aktivitet 3 är även det en kostnad som tillhör tillverkningsavdelningen. Aktivitet 4 är kostnader som uppstår i samband med försäljning och marknadsföring av produkterna samt installation och serviceavtal. För en speciell produkt ur företagets sortiment gäller följande (artikel TPS 75): Antal enheter Antal order Antal maskintimmar Direkt material Direkt lön 8 500 st 175 st 425 timmar 306 000 kr 637 500 kr a) Beräkna tillverkningskostnaden och självkostnaden per styck enligt en normal påläggskalkyl där pålägget görs enligt de beräkningar som gjorts ovan. För MO- pålägget används DM som påläggsbas och för TO-pålägget används som bas den direkta lönen DL. För FO gäller att alla produkter ges en generell kostnad av 7 kr per styck. b) Beräkna självkostnaden enligt en ABC-kalkyl. c) Vilka slutsatser drar du av dina beräkningar? 23 Trång sektion Ett företag har två produkter i sitt sortiment. Omsättningen uppgår till 138 milj kr/år för dessa två produkter tillsammans. Företaget har 86 anställda varav 50% av de anställda är kvinnor. I tabellen nedan finns data som berör de två produkterna: Anmärkning Y X Försäljningspris kr/st 60 80 Särkostnad rörlig kr/st 40 48 Tid i maskin 1 min/st 2 4 Tid i maskin 2 min/st 3 5 Del av fast kostnad kr/st (fördelas med DL som bas) 11 17 a) Vilken av produkterna skall tillverkas i första hand om maskin 1 är trång sektion? b) Vilken av produkterna skall tillverkas i första hand om maskin 2 är trång sektion? c) Vilken produktsammansättning är mest lönsam om maskin 1 är en trång sektion och försäljningen av produkt X är begränsad till maximalt 20 000 enheter. Det finns 800 timmar till förfogande i maskin 1 d) Vilket resultat uppnår företaget på dessa produkter om förhållandet i c) gäller? 11

24 Trång sektion Företaget har en tillverkning inom den grafiska industrin och gör utsmyckning till olika offentliga miljöer. Företagets produkter P1, P2 och P3 passerar genom två maskiner Ettan och Tvåan. Reproduktionen kräver olika lång behandlingstid i maskinerna, i tabellen nedan visas de värden som gäller för respektive produkt och maskin. Reproduktion P1 P2 P3 Tidsåtgång Ettan 5 min 4 min 6 min Tidsåtgång Tvåan 2 min 5 min 3 min Försäljningspris (kr/st.) 270 320 350 Särkostnad (kr/st.) 30 40 50 Din uppgift blir att beräkna i vilken ordning produkterna skall tillverkas om: a) Ettan är en trång sektion. b) Tvåan är en trång sektion. 25 Tillverkningsprioritering Ett företag inom spelmarknaden tillverkar olika sällskapsspel och har i tabellen nedan presenterat de värden som är aktuella för ett visst spel av sin produktion. Försäljningspris kr/st Material kr/st Lön kr/st Spelplan 12,00 kr 3,00 kr 6,00 Spelmarker 14,00 kr 3,50 kr 8,00 kr Tärningar 9,50 kr 2,00 kr 3,50 kr Kartong 12,00 kr 4,00 kr 7,00 kr Hela spel 60,00 kr Företaget kan antingen sälja hela spel till en grossist, eller delar till andra tillverkare till priserna i tabellen. När man säljer hela spel tillkommer en extra kostnad för packning och slutkontroll på 15,50 kr per spel. a) beräkna TB kr/st för spelet. b) Viken av komponenterna skall tillverkas i 1:a, 2:a, 3:dje respektive fjärde hand om endast en komponent kan tillverkas? Antag att man kan sälja lika mycket av varje komponent. c) Viken av komponenterna skall tillverkas i 1:a, 2:a, 3:dje respektive fjärde hand om arbetstiden är en trång sektion? Antag att man kan sälja lika mycket av varje komponent. d) Företaget kan sälja antingen hela spel eller komponenter. Vilket alternativ är förmånligast för företaget. 12

26 Tillverkningsordning Följande data gäller: A B C FP kr/st 130 kr 100 kr 90 kr Materialkostnad (60 kr/kg) kr/st 20 kr 15 kr 20 kr Lönekostnad (120 kr/tim) kr/st 35 kr 25 kr 20 kr För tillverkningen av dessa produkter krävs det kontinuerlig utbildning för personalen. För produkt A 600 000 kr, B 500 000 kr och för produkt C 750 000 kr under det första året. Företaget beräknar att man kan avsätta 10 000 st A, 12 000 B och 20 000 C under år 1. a) Viken av komponenterna skall tillverkas i 1:a, 2:a, respektive 3:dje hand om endast en komponent kan tillverkas? Antag att man kan sälja lika mycket av varje komponent som företaget antagit. b) Bortse från utbildningskostnaden och antag att materialtillgången är en trång sektion. I vilken ordning skall produkterna tillverkas i detta fall? c) Bortse från utbildningskostnaden och antag att arbetstiden är en trång sektion. I vilken ordning skall produkterna tillverkas i detta fall? d) Samma förutsättningar som i c) med tillägget att det endast finns 6 000 arbetstimmar till förfogande Vilken produktionsblandning bör väljas under dessa förutsättningar? e) Produkt B har dålig kvalitet vid efterkontrollen och det fordras en viss omarbetning som kostar 65 kr/st. Vilka konsekvenser får det för företagets produktion av produkten B? 27 Produktkalkyl - blandade kalkyler Ett företags kostnadsstruktur har följande utseende när det gäller 2004 års verksamhet. De tillverkar flera produkter. (Kkr = kilokronor = tusentals kronor). Direkt material Materialomkostnader Direkt lön Tillverkningsomkostnader AO FO 4 200 kkr 168 kkr 910 kkr 2 730 kkr 961 kkr 545 kkr Företaget tillverkar tre produkter Grått, Kallt och Regnigt. Du måste visa beräkningarna och ange om du gjort några antagningar i de fall du anser dig behöva det. Du kan avrunda till hela kronor i hela denna uppgift. a) Beräkna direkt materialkostnaden i kronor per styck för produkten Grått. Använd dig av ekvivalent talen Grått=1,2 ; Kallt = 2 ; Regnigt = 6. Volymerna är Grått = 500 st ; Kallt = 700 st ; Regnigt = 300 st. B) Beräkna TO-påläggen i kronor per styck för Grått där 40 % fördelas med direkt lön som påläggsbas och resterande som maskintid som påläggsbas. Total maskintid uppgår till 2000 timmar och produkten tar 0,24 timmar i anspråk per produkt. Direkt lön för Grått uppgår till 150 kronor per styck. c) Beräkna MO-pålägg för produkten Grått i kronor per styck enligt påläggsmetoden. 13

d) Beräkna AO-pålägg i kronor per styck för produkten Grått enligt påläggsmetoden. e) Företaget funderar på att införa ABC-kalkylering och har gjort en variant av fördelningsnyckel som liknar ABC-kalkylens sätt att fördela omkostnaderna. Beräkna FO i kronor per styck för Grått. Gör en fördelning av FO och använd dig av antal fakturor som fördelningsnyckel. Totalt sänds det ut 1200 fakturor för företagets alla produkter under denna period. Fakturering av Grått sker med 250 fakturor under samma period. f) Enligt upprättad produktkalkyl för Kallt så erhålls en självkostnad på 3200 kronor. Företaget har ett pris satt på 3 520 kronor för produkten. Vad är produkten Kallts vinstmarginal? 28 Stegkalkyl Snusfabriken AB har 6 produktionslinjer där snuset paketeras. De betjänas av blandarna där smakämnen, oljor mm. tillsätts. Blandarna betjänas av malning och förblandning där tobaksblad och stjälk mals och blandas. Paketeringslinjerna producerar dosor med snus som paketeras i stavar och kartonger. Slutligen lagras de i två olika kylrum, ett nytt och ett gammalt. Produktionsschemat ser ut så här. Tobaksråvaruhantering Malning och förblandning Tillsatsblandare Grovsnus Röda Lacket Ettan Catch Paketeringslinje/ Produktionslinje Lös Portion Lös Lös Portion Portion Kyllagring Lagringsställe 1 Lageringsställe2 14

Sort DM/DL per dosa Rörlig maskinkostnad/dosa Pris per dosa Tillverkning och försäljning Linje 1 Grov lös 5 1 15 2 000 000 Linje 2 Grov Portion 3 2 20 1 500 000 Linje 3 Röda Lacket Lös 6 1 15 1 000 000 Linje 4 Ettan Lös 4 1 15 1 000 000 Linje 5 Ettan Portion 2 2 20 750 000 Linje 6 Catch Portion 1 2 18 1 200 000 Lagringsställe 1 kostar 5 000 000 kr Lagringsställe 2 kostar 3 000 000 kr Blandare Grov och Röda lacket kostar 3 000 000 kr per år och blandare. Blandare Ettan och Catch kostar 4 000 000 kr per år och blandare. Malning och förblandning kostar 10 000 000 kr Gör en fullständig stegkalkyl i så många steg som du kan se är möjligt. 15