Lokal arbetsplan för förskolan

Relevanta dokument
Lokal arbetsplan för förskolan

Lokal arbetsplan för förskolan

Kvalitetsarbete i förskolan

Arbetsplan för Östra förskolan

Arbetsplan för Östra förskolan

Kvalitetsarbete i förskolan LOKAL ARBETSPLAN

Lokal arbetsplan för förskolan

2.1 Normer och värden

Lokal arbetsplan för förskolan. Gäller för verksamhetsåret

2015 ARBETSPLAN & MÅL

Lokal arbetsplan för förskolan

(12) Verksamhetsplan 2015/2016 för förskolan Äppelblomman Lekebergs kommun

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Kvalitetsrapport Fristående förskola Läsåret 2015/2016 (1 juli juni 2016)

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Verksamhetsplan Solhaga förskola Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Oktober 2016 Förvaltning för livslångt lärande

Vi ser hela dagen som ett lärande och vi arbetar medvetet med att ge barnen tid, utrymme och inflytande.

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2018/19. Förskolan Lyckan. Nattis

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken

Barn- och utbildningsförvaltningen. Kvalitetsrapport. Förskola. Verksamhetsåret 2016/2017

Lokal arbetsplan för Äventyrets förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken

Verksamhetsplan Förskolan 2017

Arbetsplan för Violen

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Lyckebo

Sida 1(14) RAPPORT. Datum Bildningsförvaltningen Anvar Jusufbegovic

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

Kvalitetsrapport Förskola

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2017/18. Nattis. Förskolan Lyckan

Arbetsplan 2015/2016

Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor

Lokal arbetsplan för förskolan. Gäller för verksamhetsåret

Lokal arbetsplan År 2009 Uppdatering år 2010

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Björnen

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Arbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad

Arbetsplan för Blåklockans förskola.

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Innehå llsfö rteckning

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Normer och värden (Detta är ett fast och ständigt återkommande inslag i vår verksamhet).

Kvalitetsarbete i förskolan

Välkommen till Torps förskoleområde

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola

Utbildning, kultur och fritid: Alvhemsförskola 2012/2013

Arbetsplan. VillUt. för. i Villans rektorsområde

Verksamhetsplan 2017

Verksamhetsplan. Solhaga fo rskola Internt styrdokument

Förskolan Vindan. Förskolan Vindan. Vindan är en förskola med en avdelning för barn 1-6 år. Arbetslaget består av:

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken

Arbetsplanen är reviderad i oktober 2009

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Storbrons Förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan

Riktlinjer ur Förskolans Läroplan Lpfö-98/16

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011

Kvalitetsarbete Åshagensförskola

Arbetsplan. för Gräfsnäs förskola Läsåret 2018/2019

Lokal arbetsplan för Eneryda förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/17. Förskolan Björnen

En förskola på kristen grund

Bilaga 2b Likabehandlingsplan Likabehandlingsplan 2017 Föräldrakooperativet Förskolan Grävlingen

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

2.1 Normer och värden

Arbetsplan för förskolan Lingonet

Kvalitetsberättelse. Vår förskola/förskoleklass/fritidshem/skola Lokal arbetsplan för förskolan. Gäller för verksamhetsåret

Verksamhetsplan

Lokal arbetsplan för

Arbetsplan för Stadsskogens förskola 2 avdelningarna Skatan och Svalan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19. Förskolan Villekulla Lesjöfors. Avdelning Masken

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

Lokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Storbrons Förskola

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Berguven

Lokal arbetsplan. Verksamhet Backens Förskola. Ansvarig för verksamheten Rainer Ericsson

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken

Årsplan Förskolan Kastanjen 2013/14

LOKAL VERKSAMHETSPLAN FÖR BERGSHAMRA FÖRSKOLEENHET

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Björnen. Avdelning Stora Björn

Förskolan Gunghästen. Lokal Arbetsplan 2014/2015

Verksamhetsplan. Kolarängens förskola - Solängens förskola - Älta gårds förskola. Ett livslångt lärande En rättighet

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning

Lokal arbetsplan för Löderups förskola. Fastställd

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken

Arbetsplan. för NOLHAGA FÖRSKOLA Läsåret 2018/2019

Verksamhetsplan Duvans förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola

Transkript:

Lokal arbetsplan för förskolan Gäller för verksamhetsåret 2014/2015 Förskola/avdelning Ängens förskola Ort Bureå Ansvarig förskolechef Rainer Eriksson Kontaktinformation Kundtjänst 0910 73 50 00 Kundtjanst@skelleftea.se 1

1. Vår förskola Ängens förskola är en två avdelnings förskola som tillsammans med Torpets förskola ligger på klosterholmen i Bureå. Vår förskola är en syskongrupp i åldrarna 1-5 år. På Ängens förskola arbetar vi med temaarbeten. Vi arbetar med sagan som medel för att inspirera till lek, fantasi, och lära oss om olika saker. Genom det arbetssättet lyfter vi olika områden på ett lustfyllt sätt tillsammans med barnen. I temaarbetena utmanar vi barnens tankar om och känsla för olika ämnen som språk, matte, teknik, naturkunskap och skapande aktiviteter. Vi vill väcka barnens nyfikenhet kring det som sker runt omkring dem. På vår förskola tycker vi det är viktigt med goda relationer mellan barnen, personalen och föräldrarna. En förskola där vi trivs med varandra är en bra förutsättning för en god lärmiljö. Vi skapar en miljö som är rolig, trygg och lärorik för alla. Vi prioriterar aktivitetar med tonvikt på hälsa. Vår barnsyn grundar sig i att barn kan och att lärande sker mellan varandra. Genom att ha roligt ihop, skapa goda relationer, undersöka och diskutera tillsammans, lär vi oss av varandra. Vi tycker att det är viktigt att föräldrarna är delaktiga i verksamheten. Vår barngrupp består av 16 barn varav 9 är flickor och 7 är pojkar. 8 barn är mellan 1-3 år och 9 barn är mellan 4-5 år. Vi är två förskollärare och en barnskötare som arbetar i barngruppen. Samt en kokerska som delas mellan de två avdelningarna. I vårt område arbetar vi med 0-16 års perspektiv. Vi tycker att det är viktigt med en röd tråd mellan verksamheterna med bra och smidiga övergångar. Ett gemensamt tänk och samarbete mellan verksamheter gynnar barnets lärprocess. Ett medvetet arbete pågår för att få kunskap om varandras verksamheter och bli bättre på övergångar. I Bureå samhälle har vi tillgång till bibliotek, badhus, gymnastiksal, lekparker som vi besöker. Vi har också nära till skog dit vi brukar göra utflykter. Vi tycker om att äta ute. Under höst och vår äter vi ute en gång per vecka. På vår förskola vill vi ge barnen de bästa förutsättningar vi kan för att ge barnen en bra start i livet. Vi vill ge barnen egenskaper som är viktiga för deras livslånga lärande. Vi vill att barnen på Ängens förskola ska gå vidare till skolan med en tro på sig själva. Med en ryggsäck fylld med empati, nyfikenhet, glädje inför nya utmaningar, respekt för andra människor och vår miljö och erfarenheter av massor av goda relationer. På vår förskola utgår våra mål från denna bakgrund. Lokaler Ängens förskola är en enplansvilla i ett villaområde. Vi har fyra rum och ett större allrum. Vi anpassar inredning och möbleringar efter barngruppens behov och intressen. I allrummet finns hyllor med spel, pussel och olika pedagogiskt material att sortera, räkna, jämföra med. Målarrum finns på avdelningen bredvid. Vi har många olika byggmaterial. Vi har satsat på att ha olika leklådor som barnen kan ta med sig till en vrå där de vill leka. Vi har en gemensam utegård med Torpet. Där finns gungor klätterställning, rutschkanor och sandlådor. Vi har en grillplats som vi ofta använder för utegrillning. Arbetssätt. Vi arbetar temainriktat. Vi ser att barnen blir väldigt engagerade och roade av att arbeta på detta sätt. Temarbeten gör det enklare att integrera läroplansmålen med varandra och arbeta på ett lustfyllt sätt. Barnens egna frågor och intressen blir lättare att ta till vara. Vi lär oss tillsammans om något. Utveckling och lärande. Vi tror på leken och det lustfyllda lärandet. Vi utgår från barnens intressen. Vi lär och erövrar nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter tillsammans med barnen. Verksamheten skall bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för den pedagogiska verksamheten. Vi ser många fördelar med ett tematiskt arbetssätt. Med ett sådant arbetssätt integreras läroplansmålen på ett intressant och roligt sätt. Ett område kan belysas och bearbetas från många olika håll. Vi vill ge barnen förmåga att undersöka, fundera, reflektera. Vi lägger tonvikt på matte, språk, teknik och naturkunskap, samt hälsa och sociala färdigheter. Alla barn deltar i språktåget. Stödja barn- och elevprocess 2

Stödresurser: Vi har samarbete med specialpedagog, psykolog och talpedagog som är ett stöd i vårt arbete. Alla förskolor i Skellefteå kommun har en handlingsplan för insatser för barn i behov av stöd. Modersmålsstöd och mångkulturellt arbetssätt. På vår förskola finns ofta olika kulturer representerade. Vi uppmärksammar och har intresse för allas bakgrund. Vi har tillgång till tolk som vi främst använder vid utvecklingssamtal. Ekonomi Vi har en egen budget som ska täcka mat, pedagogiskt material och förbrukningsmaterial. VFU- verksamhetsförlagd utbildning På vår avdelning tar vi emot elever från förskollärarutbildningen. Denna kontakt med elever och universitet har också betydelse för vår utveckling. Vi tar ofta emot elever från andra verksamheter som grundskola och gymnasiet. 2. Beskrivning av vårt löpande arbete med kvalitet Hur vi arbetar med uppföljning, utvärdering och utveckling Arbete och utvärdering av målen i LAP sker kontinuerligt under hela året. Vi kvalitetssäkrar vår verksamhet genom att: Augusti. Värdegrundsarbete, observationer och intervjuer med barnen startas upp. Den 15/8 har vi planeringsdag när den lokala arbetsplanen skrivs ned. September. Grundverksamheten diskuteras. En kartläggning av barnens behov och intressen. Barnsynen diskuteras och revideras. Vi gör en avstämning av våra mål för kommande år. November. Gruppverksamhet planeras utifrån LAP. Januari. Målavstämning. Mars - April. Barnen intervjuas utifrån målen i kvalitetsarbetet. Enkät skickas ut till föräldrar. Maj. Sammanställning av intervjuer, enkät och våra egna utvärderingar från aktiviteter. Kvalitetsredovisning i maj. Allt sammanställs och utvecklingsområden för nästa år diskuteras. Utvärdering sker också löpande under hela året. Vi funderar och analyserar det som vi gör på förskolan. Detta sker på många plan. Vi fotar och dokumenterar. Styrda aktiviteter och barnens fria lek utvärderas. Vi tittar på rummen, är det något rum som inte används? Vilka lekar är just nu aktuella? Behövs några särskilda åtgärder? Hur mår och fungerar barngruppen som helhet, hur mår enskilda barn osv. Planeringstid Varje måndag morgon avsetts två timmar till planering, utvärdering och utveckling. Under året har vi också ett antal personalträffar under kvällstid. Vi arbetar utifrån en årsplan. Likabehandlingsarbete. Vårt likabehandlingsarbete genomsyrar hela vår verksamhet. Vi arbetar förebyggande mot kränkande behandling. Vi arbetar mycket med hur man är en bra kompis. Vi uppmuntrar barnen att berätta vad de känner och säga ifrån om det är något man inte vill. Vi pratar och reflekterar med barnen om olika händelser i barngruppen. Vi arbetar varje år fram en likabehandlingsplan som i vissa delar är gemensam med Torpet, men 3

också en egen del som gäller arbetet inne på vår förskola. Likabehandlingsplanen grundar sig på de risker som vi och barnen ser och upplever kring kränkande behandling. Vi utför åtgärder och utvärderar. Alla former av kränkande behandlingar motarbetas och tas direkt. Övergång för barnen från förskola till förskoleklass/fritidshem. I Bureå har förskolan tillsammans med förskoleklass och specialpedagog arbetat fram rutiner för övergången till förskoleklass. Förskolorna träffas på gympan 1 gång i månaden med de blivande förskoleklassbarnen. Under våren följer vi de blivande förskoleklassbarnen till skolan där de får en inskolning i de grupper som de ska gå i. Föräldrar och barn ska känna sig trygga med övergången och vi vill att den ska ske så smidigt som möjligt. Dokumentation av barn utveckling och lärande. Portfolio är ett medvetet sätt att arbeta med barns utveckling och lärande. Utgångspunkten för detta arbete är att barn är kompetenta. Barn kan! Varje individ har sitt eget sätt, sin strategi att tillgodogöra sig ny kunskap. Vi växer och utvecklas genom att lära oss nytt och foga ny kunskap till det vi redan kan. På så sätt skapar vi sammanhang, begriplighet och mening. Barnet har en pärm, en egen portfolio, som de och vi, personalen, tillsammans fyller med olika sorters dokument där både vuxna och barn kan följa och reflektera över barnets utveckling med tiden. I portfolion samlar vi saker som för barn, föräldrar och personal på ett lätt sätt kan synliggöra barnens utveckling och lärande. Portfolion skall lyfta fram barnets kompetenser inte deras brister! Det positiva skall lyftas fram, barnets förmåga ska bekräftas och barnets självkänsla ska bejakas och stärkas. Portfolion är alltså ett redskap för att följa elevens utveckling och lärande. Det är inte att fylla pärmen som är målet utan innehållet i pärmen ska konkret visa och göra barnen medvetna om att de kan, att de utvecklas och att de lär sig. Vi förvarar pärmarna synligt i lokalen och barnen kan titta i sina egna pärmar när de vill. Portfolion är ett utmärkt underlag vid utvecklingssamtalen, föräldrarna kan både se och läsa vad som händer på förskolan. Vår tanke är att barnets portfolio ska följa barnet genom hela förskolan och vidare upp i skolan. När barnet slutar hos oss skickas portfolion vidare till förskoleklass. Skolan får då möjlighet att ta del av portfolion och kan möta barnet där det befinner sig i sin utveckling 3. Beslut om utvecklingsinsatser från föregående års lokala arbetsplan Respekt för varandra. (Vänta på sin tur.) Träna oss att göra pedagogiska dokumentationer (eventuellt ta hjälp av någon utomstående) Mer framförhållning och husmöten. Under nästa år vill vi utveckla arbetet med sagan, 4

5

4. Förskolans prioriterade mål uppdelade i läroplansområden Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. (Läroplan för förskolan - Lpfö 98 2.1) Mål: Vad vill vi uppnå? Mått/Mätmetod: Hur tar vi reda på om vi når målet? Aktivitet: Vad eller hur ska vi göra för att nå målet? Kontinuerlig uppföljning: För aktiviteterna oss närmare målet? Utvärdering: I vilken mån har målet nåtts? Analys: Varför gick det som det gick? Beslut om utvecklingsinsatser: Hur går vi vidare? Mål Mått/Mätmetod Aktivitet Kontinuerlig uppföljning Utvärdering Mått: Sagotema Vi ser att barnen lyssnar på Arbete i grupperna varandra, att de hjälper och bryr sig om varandra. Att barnen Likabehandlingsarbete tröstar och reagerar om någon blir Massagesagor illa behandlad. Att barnen kan Veckans värd vänta på sin tur. Fri lek Nobelfest Utflykter Visningdagar Vi strävar efter att alla barn respekterar varandra Mätmetoder: Intervjuer, observationer och dokumentationer. Personalen ansvarar för observationer av sina ansvarsbarn. Observationer som visar på ett nuläge. Var står barn och

barngrupp idag? Alla observationer diskuteras vid måndagsplaneringarna. Där vi bestämmer hur vi ska gå vidare för att varje barn ska utvecklas. Analys Beslut om utvecklingsinsatser 7

Utveckling och lärande Förskolans verksamhet skall präglas av en pedagogik, där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Den pedagogiska verksamheten skall genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön skall vara öppen, innehållsrik och inbjudande. Verksamheten skall främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta till vara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter. Verksamheten skall bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära skall utgöra grunden för den pedagogiska verksamheten. Den skall utgå ifrån barnens erfarenheter, intressen behov och åsikter. Flödet av barnens tankar och idéer skall tas till vara för att skapa mångfald i lärandet. (Läroplan för förskolan - Lpfö 98 2.2) Mål: Vad vill vi uppnå? Mått/Mätmetod: Hur tar vi reda på om vi når målet? Aktivitet: Vad eller hur ska vi göra för att nå målet? Kontinuerlig uppföljning: För aktiviteterna oss närmare målet? Utvärdering: I vilken mån har målet nåtts? Analys: Varför gick det som det gick? Beslut om utvecklingsinsatser: Hur går vi vidare? Mål Mått/Mätmetod Aktivitet Kontinuerlig uppföljning Utvärdering Vi strävar efter att varje barn utvecklar sin nyfikenhet och förmåga att reflektera Mått: Vill barnen vara med? Är barnen nyfikna? Frågar de? Kommer de med slutssatser? Kan barnen se samband? Mätmetoder: Intervjuer, observationer, dokumentationer (Skriftliga och fotografier) Personalen ansvarar för observationer av sina ansvarsbarn. Observationer som visar på ett nuläge. Var står barn och barngrupp idag? Alla Sagotema Genom grupperna utmanar, reflekterar och experimenterar vi kring olika ämnen som matematik, språk, teknik, naturkunskap. Vardagliga dilemman utmanar barnen att reflektera över det som sker. Språktåget 8

Vi strävar efter att alla barn utvecklar sin förmåga att leka. observationer diskuteras vid måndagsplaneringarna. Där vi bestämmer hur vi ska gå vidare för att varje barn ska utvecklas. Mått: Vi ser att barnen kan och tycker att det är kul att gå in i lekens värld. Sagotema Inredning Lekpärm Pedagogisk dokumentation. Styrd lek. Analys Beslut om utvecklingsinsatser 9

Barns inflytande I förskolan läggs grunden för att barnen skall förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att de allt efter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan. De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av den pedagogiska verksamheten. (Läroplan för förskolan - Lpfö 98 2.3) Mål: Vad vill vi uppnå? Mått/Mätmetod: Hur tar vi reda på om vi når målet? Aktivitet: Vad eller hur ska vi göra för att nå målet? Kontinuerlig uppföljning: För aktiviteterna oss närmare målet? Utvärdering: I vilken mån har målet nåtts? Analys: Varför gick det som det gick? Beslut om utvecklingsinsatser: Hur går vi vidare? Mål Mått/Mätmetod Aktivitet Kontinuerlig uppföljning Utvärdering Analys Beslut om utvecklingsinsatser 10

Förskola och hem Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns fostran och utveckling. Förskolan skall komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn skall kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete med barnen skall därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Föräldrarna skall ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. Att förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll är därför en förutsättning för barnens och föräldrarnas möjligheter till inflytande. (Läroplan för förskolan - Lpfö 98 2.4) Mål: Vad vill vi uppnå? Mått/Mätmetod: Hur tar vi reda på om vi når målet? Aktivitet: Vad eller hur ska vi göra för att nå målet? Kontinuerlig uppföljning: För aktiviteterna oss närmare målet? Utvärdering: I vilken mån har målet nåtts? Analys: Varför gick det som det gick? Beslut om utvecklingsinsatser: Hur går vi vidare? Mål Mått/Mätmetod Aktivitet Kontinuerlig uppföljning Utvärdering Analys Detta år kommer vi inte ha fokus på att utveckla detta arbete eftersom att vi känner att vi har ett bra fungerande samarbete med föräldrar. Vi har arbetat mycket med att ha en bra dialog. Föräldrar uttrycker på föräldramötet, enkäter och personlig kontakt att de känner att de kan vara med och påverka och att de är nöjd med samarbetet Beslut om utvecklingsinsatser 11

Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Förskolan skall sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens allsidiga utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Samarbetet skall utgå från de nationella och lokala mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet. När barnets övergång till de nya verksamheterna närmar sig har förskolan den särskilda uppgiften att finna former för att avrunda och avsluta förskoleperioden. Vid övergången till nya verksamheter skall särskild uppmärksamhet ägnas de barn som behöver särskilt stöd. (Läroplan för förskolan - Lpfö 98 2.5) Mål: Vad vill vi uppnå? Mått/Mätmetod: Hur tar vi reda på om vi når målet? Aktivitet: Vad eller hur ska vi göra för att nå målet? Kontinuerlig uppföljning: För aktiviteterna oss närmare målet? Utvärdering: I vilken mån har målet nåtts? Analys: Varför gick det som det gick? Beslut om utvecklingsinsatser: Hur går vi vidare? Mål Mått/Mätmetod Aktivitet Kontinuerlig uppföljning Utvärdering Analys Detta år kommer vi inte ha fokus på att utveckla detta arbete eftersom att vi känner att vi samverkan fungerar bra. En grupp finns som varje år ser över detta arbete så att det fungerar på bästa sätt. Vi ser inget behov av att lägga mycket fokus på detta under detta år. Beslut om utvecklingsinsatser 12

Uppföljning, utvärdering och utveckling Syftet med utvärderingen är att få kunskap om hur förskolans kvalitet, är att få kunskap om hur förskolans kvalitet, det vill säga verksamhetens organisation, innehåll och genomförande kan utvecklas så att varje barn ges bästa möjliga förutsättningar för utveckling och lärande. Det handlar ytters om att utveckla bättre arbetsprocesser kunna bedöma om arbetet sker i enlighet med målen och undersöka vika åtgärder som behöver vidtas för att förbättra förutsättningarna för barna att lära, utvecklas, känna sig trygga och ha roligt i förskolan. Det är analyserna av utvärderingens resultat som pekar ut väsentliga utvecklingsområden. (Lpfö -98 2.6) Mål: Vad vill vi uppnå? Mått/Mätmetod: Hur tar vi reda på om vi når målet? Aktivitet: Vad eller hur ska vi göra för att nå målet? Kontinuerlig uppföljning: För aktiviteterna oss närmare målet? Utvärdering: I vilken mån har målet nåtts? Analys: Varför gick det som det gick? Beslut om utvecklingsinsatser: Hur går vi vidare? Mål Mått/Mätmetod Aktivitet Kontinuerlig uppföljning Utvärdering Vi ska följa vår årsplan som ger god struktur över vårt kvalitetsarbete. Mått: Har vårt kvalitetsarbete hjälpt till att se utvecklingsområden och bidragit till eventuella förbättringar av verksamheten? Mätmetod: Utvärdering av vårt arbete med LAP. Pedagogiska dokumentetioner Varje måndag morgon avsetts två timmar till planering, utvärdering och utveckling. Under året har vi också ett antal personalträffar under kvällstid. Vi arbetar utifrån årsplanen. Vi gör kontinuerliga uppföljningar av vårt kvalitetsarbete. 13

Dokumentationer och anteckningar i almanackan av våra kontinuerliga uppföljningar av målen. Analys Beslut om utvecklingsinsatser 14

5. Utvärdering av vårt arbete mot diskriminering och kränkande behandling 6. Utvärdering av vårt arbete med särskilt stöd 7. Sammanfattande analys och bedömning av måluppfyllelsen i verksamheten som helhet 8. Beslut om utvecklingsinsatser i verksamheten som helhet 15