Runt om i världen ser vi hur människor drabbas av katastrofer och hur de förföljs på grund av sina åsikter eller sin religion. 51 miljoner är på flykt, och här i Sverige tar vi emot 0,16 procent av dessa. Vi i vårt län är också delaktiga i detta, och måste stå upp för alla människors lika värde. Därför är denna konferens så viktig, och jag hoppas att vi går härifrån ännu klokare än vi redan är. Anton Hammar, vice ordförande i Regionfullmäktige, och samordningsansvarig för integrationsfrågor i Region Jämtland Härjedalen, hälsade välkommen till konferensen. Den 20-21 maj 2015 anordnade Strömsunds kommun för andra året i rad konferensen Barn i migration. Vid konferensen, som hölls i Östersund, presenterades resultat och material från de tre projekt som bedrivits i kommunen kring nyanlända barn. Konferensen, som ägde rum i OSD Östersund, samlade ca 340 deltagare. Växande antal asylsökande barn i Europa Det är inte bara Sverige som får ta emot allt fler ensamkommande flyktingbarn. I Europa fördubblades antalet förra året, jämfört med året innan. Det berättade Arvid Zheng Norin, omvärldsanalytiker på Migrationsverket, då han som en inledning till konferensen gav en bild av hur flyktingsituationen ser ut idag. De flyktingar som söker sig till Sverige kommer i huvudsak från fyra regioner, förklarade han. Syrien och Irak, Afghanistan, Afrikas horn och Västra Balkan. Även de ensamkommande barnen kommer från ungefär samma regioner. Först har vi Mellanöstern, med väpnad konflikt i hela Syrien och halva befolkningen på flykt. Fyra miljoner har registrerat sig hos UNHCR, hälften är under 18 år, många har flytt undan striderna både tre och fyra gånger. Dessutom föds nu allt fler barn i flyktinglägren, tillade Arvid Zheng Norin. 36 000 hittills, enbart i Libanon BARN I MIGRATION 1
som riskerar att bli statslösa. Alla som kommer till Sverige från Syrien får stanna. Det gäller däremot inte Irak-flyktingarna som är betydligt färre. I år väntas 3500. Till vissa delar av Irak bedömer svenska myndigheter att det är säkert att återvända. Afghanistan är också tillräckligt säkert i vissa delar, anser Migrationsverket. Det handlar om städerna, där det i alla fall finns väpnade styrkor och en viss myndighetsnärvaro, sa 36 000 barn har fötts i syriska flyktingläger enbart i Libanon de riskerar att bli statslösa Arvid Zheng Norin. Något färre flyktingar väntas från Afghanistan än från Irak, men hög andel ensamkommande barn kanske så mycket som 50 procent. Den tredje regionen varifrån många söker sig till Sverige är Afrikas horn. Från Eritrea har vi sett en väldigt tydlig ökning under 2-3 år, förra året var det 11000. Där finns en väldigt uppenbar orsak, i det att unga eritreaner tvångsinkallas och kan bli i princip livegna under 10-20 år. Den som vill vara säker på att slippa detta måste ge sig av innan den fyller femton år. Alla som kommer från Eritrea får uppehållstillstånd. Det gäller däremot inte dem som kommer från Västra Balkan. De åberopar ofta diskriminering, hot och sjukdomssituationer. Kosovarer kommer för att de inte längre tror på landets framtid, albaner uppger ofta att de flyr från blodshämndskonflikter. Sveriges inställning är att Balkan-gruppens skäl inte håller, att deras hemländer kan hantera deras Unga eritreaner som vill vara säkra på att slippa tvångsinkallas måste ge sig av innan de fyller femton år, sa Arvid Zheng Norin. angelägenheter på ett tillfredsställande sätt, förklarade Arvid Zheng Norin. På grund av läget i Eritrea och kriget i Syrien ökar nu antalet ensamkommande barn kraftigt. Det samlade antalet flyktingar är stort, därför blir det även ett stort antal barn. Vi behöver de här människorna De asylsökande barnens ankomst till en glesbygdskommun som Strömsund och till ett glesbygdslän som Jämtlands illustrerades av projektledare Elisabeth Lindholm Var personlig utan att bli privat. Det är en viktig gränsdragning, sa Elisabeth Lindholm. med några konkreta siffror. Utan inflyttning från utlandet hade Strömsund minskat invånarantalet med 403 personer 2013. Nu blev det bara minus 154. Länet skulle ha minskat med 1566 invånare utan dem. Nu blev det en ökning med 260. I Strömsunds befolkningssammansättning kan man se hur andelen utrikesfödda ökat från fyra procent 2005, till mer än tio procent 2014. Vi behöver de här människorna, konstaterade Elisabeth Lindholm. Men vårt arbete med att ta emot dem är förstås också ett uttryck för att vi ser till alla människors lika värde. Och att vi betonar ett barnperspektiv. Begriplighet är ett nyckelord i de olika projekt kring flyktingarbetet som Strömsunds kommun står i led-ningen för. Begripligt hela vägen avslutades 2014 och illustrerar i sig en grundtanke med ordvalet: att barnets hela migrationsprocess ska vara begriplig. Allt som händer inuti och runt omkring ska vara begripligt. Vid konferensen avslutades projektet Begripligt för alla, som sammanfattat erfarenheterna från sex års arbete med barn och unga. Som att det är viktigt att vara personlig i arbetet med flyktingbarnen. Men inte privat där finns en viktig gränsdragning. Och så ska man sträva efter att möta barnen där de är, med sina erfarenheter, farhågor och förhoppningar. 2 BARN I MIGRATION
Begriplig information i Sverigeprogrammet Ett av de material som presenterades på konferensen vid ett av de valbara seminarierna var Sverigeprogram för ensamkommande, ett helt nytt informationsmaterial som tagits fram av projekt BEGIN Begriplig barninformation för ensamkommande. Materialet ger vägledare, gode män och andra som möter barnet möjlighet att på ett enkelt sätt begripliggöra själva asylprocessen och informera om vardagsliv och utbildning. Det bygger på dialog och barnet stimuleras att jämföra den verklighet som möter i Sverige med hur det var i hemlandet. Hur är det med rättigheter och skyldigheter? Familjens roll? Skolan? Sverigeprogrammet för ensamkommande har upplägg som är snarlikt det Sverigeprogram som tidigare tagits fram för unga kvotflyktingar, med bilder, korta faktatexter och förslag på frågor. Berit Holter, Sara Adelhult och Jeanette Nilsson gav en presentation som hade lockat en stor skara potentiella användare till detta seminarium. Gruppvis satt åhörarna runt borden i salen, och på varje bord fanns bland annat de pedagogiska, inplastade korten med förklaringar till sådant som är bra att veta redan från första början som hur ekonomin fungerar för en asylsökande. Eller goda råd om hur man klär sig förnuftigt i detta land kläder efter väder. Jag hoppas att många kan göra det här till sitt eget; låt er inspireras! manade Berit Holter. Och så lottades det ut plastlådor med hela materialet samlat. Bijar Jemil, som jobbar i Krokom, var en glad vinnare. Det här ska jag absolut använda mig av, sa han när han tog sin låda och gick. Bijar Jemil vann utlottningen av en låda med material som producerats inom de olika projekten. Ville åka hit och ta del... Jag hörde en föreläsning om de projekt man driver i Strömsund och fick då veta att den här konferensen skulle hållas. Eftersom jag såg att de gjorde många bra saker ville jag åka hit och ta del av det som förmedlas här. Vi ska starta en plattform för dem som jobbar med ensamkommande; att skapa relationer mellan yrkeskategorierna är jätteviktigt, att vi har liknande förhållningssätt. Det gäller att vara både professionell och personlig i arbetet med barnen. Ulla-Britt Caping Salas, process- och projektledare i Göteborgsregionens kommunalförbund. Viktigt att kunna möta barn i kris Det är många tänkvärda saker som sagts här, både i samtal och föreläsningar. Något som jag absolut kommer att ta med mig hem till modersmålsgruppen är detta med hur man bemöter barn i kris. Det är en väldigt viktig fråga. Mary Tikimo, modersmålslärare i arabiska och hindi, Krokom. BARN I MIGRATION 3
Föräldragrupper en viktig del i etableringen Ett samhälle som vill bry sig om sina barn måste vårda sig om deras föräldrar. Detta citat från den brittiske psykiatern och psykoanalytikern John Bowles lyftes fram i seminariet Att vara förälder, som var ett av fyra valbara pass på onsdagseftermiddagen. Att samla flyktingföräldrar till gruppträffar är en viktig del i etableringsprocessen. Man får inte ta ifrån dem deras föräldraansvar. De vet vad det är att vara förälder, även om de inte kan språket. Vi kan stärka dem i deras roll, så de kan bli mer delaktiga i samhället, sa Jennifer Benoit. Föräldragrupperna bör ha max 8-10 deltagare och genomföra åtta träffar. Då avverkas teman som den svenska historien, hur skolan fungerar, synen på familjen, med mera. Som handledning använder man ett avsnitt i Begripligt hela vägen metod- och materialboken för arbete med nyanlända barn och ungdomar. En viktig aspekt i dessa möten är att vara personlig, betonade Sara Edvardsson. Till exempel när man presenterar sig. Många problem kan lösas väldigt enkelt i föräldragrupperna, förklarade Sara och Jennifer. Socionomtitlar och sådant är helt oväsentligt för dem. I stället säger vi något om våra familjer, hur många barn man har, och sådana mer personliga saker. Personlig vinkling är en viktig del även i studiematerialet. Exempelvis ett avsnitt om tre jämtländska kvinnor som illustrerar utvecklingen i vårt land och ger möjligheter till identifikation. Säkert överraskar det många att se bilden av Sara Kristina, född 1861, där hon döljer det mesta av sitt hår i en sjalett. Sin finaste [ ] för att fotografen skulle komma, som det står i bildtexten. Det är många potentiella problem som kan lösas väldigt enkelt i dessa föräldragrupper, förklarade Sara och Jennifer. Ta bara en sådan sak som att barnen i skolan har obligatorisk simundervisning. Den som kommer från en region utan närkontakt med vatten kanske inte alls förstår poängen med detta. Då förklarar man hur det är i Sverige, att simkunnigheten till och med kan vara en livsnödvändighet. Språket då? Blir inte det en tröskel i dessa möten? Det fungerar mycket bra med tolkarna. Även telefontolkning det kan till och med vara en fördel; det blir lugnare, mer koncentrerat. Och så försöker vi förstås att ha så samlade språkgrupper som möjligt. Behov skapar framgång Anders Fabricius, som arbetat i flyktingprojekt många år, berättade att han ofta får frågan hur Strömsund kan vara bland de bästa att jobba med flyktingbarn. Svaret är behovsdrivet arbete. Då befolkningen på 25 år minskat med 25 procent förstår man värdet i att ta vara på dem som kommer till kommunen. Sedan krävs det förstås också politisk vilja för att verkligen göra jobbet, och den har funnits sedan åtminstonev halvtannat decennium, menade Anders Fabricius. Fram till idag har vi drivit mer än tio utvecklingsprojekt i flyktingfrågor. Men det krävs också att kommunen gör en insats. Långsiktighet är därför ett nyckelord. Det gäller att bryta ner sina visioner och mål i konkreta steg. Och förvissa sig om att de steg som tas idag leder mot den önskade framtiden. Sluta gnälla över det som inte går. Gör som ekorren jag fotade hemma vid fågelbordet! Och så visade Anders Fabricius en bild på en ekorre som hängande Ekorren var kreativ, tog en risk, bröt ner sin vision i konkreta steg och löste problemet med hur den skulle nå nötterna... i tårna över fågelbordets takkant kom åt de hägrande nötterna... 4 BARN I MIGRATION
Skolan har en svår uppgift Nyanlända elever har samma rätt till utbildning som alla andra barn. Där får inget som helst tvivel råda. Barnkonventionen är jättetydlig. Det slog Andrés Brink Pinto fast, när han berättade om hur Skolinspektionen ser på de ensamkommande flyktingbarnens situation i svenska skolor. Eftersom forskning och tidigare utredningar pekat på att gruppen nyanlända elever löper större risk att inte få sin rätt till utbildning tillgodosedd genomförde Skolinspektionen under perioden november 2013 januari 2014 en granskning av tio kommunala grundskolor, som Andrés Brink Pinto var ansvarig för. En generell slutsats är att skolorna inte gör tillräckligt för de nyanlända, konstaterade han. De har en svår uppgift, för de möter en väldigt heterogen grupp. Där finns barn med gedigen skolgång bakom sig, medan andra har en oerhört skakig bakgrund. Men det står klart att skolorna En skola som slipper ta itu med hela välmåendet når bättre resultat när det gäller lärandet inte anpassar utbildningen tillräckligt till de nyanländas behov. Ett problem som kan uppstå är att skolorna även får ta hand om sådant som ligger utanför deras egentliga uppdrag. Därför är samhällets övriga stödfunktioner runt dessa barn oerhört viktiga. En skola som slipper ta itu med hela välmåendet når självklart bättre resultat när det gäller själva lärandet, sa Andrés Brink Pinto. Men vi ser också goda exempel minst ett på varje skola vi besökt där eleverna får bra stöd och stimulans. Då ser man hur motiverade de är, för de vet vilken chans de fått. Men om det fungerar bra så beror det mer på enskilda lärares engagemang än på skolornas planer och strukturer. För att skolan ska kunna ge varje enskild elev det den behöver är det viktigt att ta reda på vad de har med sig av erfarenheter och kunskaper. Men här finns stora brister, menade Andrés Brink Pinto. Dels kan själva kartläggningen vara bristfällig dels används den inte för att planera undervisningen för de enskilda barnen, så som den borde. Ofta har skolorna alltför stor tilltro till att ren språkinlärning skulle vara nyckeln till en lyckad Då barnen får bra stöd och stimulans ser man hur motiverade de är, sa Andrés Brink Pinto. Fem framgångsfaktorer Kartlägg elevens kunskaper och erfarenheter Anpassa undervisningen därefter Ge studiehandledning på modersmålet Språkinlärning sker i alla ämnen, alla lärare måste vara språklärare Ta fram gemensamma strategier. Lämna inte ansvaret till enskilda lärare. studiegång. Men då språkundervisningen inte kombineras med ämnesundervisning halkar barnen efter, kunskapsmässigt. En brist är också att många av de särskilda undervisningsgrupperna inte ingår som en naturlig del i skolans sociala och pedagogiska verksamhet. Kännedom om barnen som byggs upp i förberedelseklasserna når inte de lärare som sedan ska ta hand om dem i ordinarie klasser. Över huvud taget är det viktigt att göra jobbet gediget, och att göra rätt saker i rätt tid. Gå igenom i förväg vad barnet är sämre på, så att undervisningen kan anpassas. Alla barn kan något. Ta reda på vad de kan och skapa situationer där de får lyckas! Att anpassa undervisningen behöver inte vara svårare än så, menade Andrés Brink Pinto. BARN I MIGRATION 5
Barn i kris behöver en trygg famn Hur ska vi förstå och bemöta de ensamkommande barnens kriser? Utifrån den frågeställningen talade Gunnar Hultin socionom, psykoterapeut och medarbetare i Återvändande ensamkommande. Jag vet att många här har ett krisbemötande utan att egentligen definiera det så. Jag vill skapa en diskussion kring vad vi faktiskt gör. För att förstå krisen behöver man både se till vad som utlöste den och hur den påverkar individens livssituation, sa Gunnar Hultin. Om ett ensamkommande barn tvingats iväg av sin föräldrar så är ju detta tvärt emot hur det borde vara. Egentligen är det barnet som ska frigöra sig från föräldrarna. Vilken roll spelar en sådan bakgrund för barnens relationer med de vuxna de möter här? Kan föräldraskapet i någon mån kompenseras? Det är viktigt att definiera var barnen befinner sig i sina kriser, sa Gunnar Hultin. Men å andra sidan ska man också vara beredd på att de svårigheter de utsatts för inte alltid leder till kriser. Det behövs också en medvetenhet om att krisens styrka hänger samman med vad som orsakade den. Naturliga orsaker, som att en äldre släkting dör, är mycket lättare att förhålla sig till än gärningar som utförs av direkt illvilja eller ondska som att exempelvis få se sina föräldrar skjutas. Det finns inget utrymme i våra hjärnor för att förstå en sådan handling. De som får uppleva det måste bearbeta det hela sina liv. Sen går det förstås inte att undvika Johan Cullberg när man talar om krisbearbetning, och hans beskrivning av processens fyra steg: Chock reaktion bearbetning nyorientering. Man vet att hjärnan stänger av vid chocker. Ska man ta hänsyn till det när ett avslagsbesked lämnas, så att barnet får tid att bearbeta? Om vi vet hur reaktionsfasen kan se ut förstår vi lättare varför en ungdom agerar som han gör under den period då han tar in att han är här för att stanna. En fas som kan vara upp till ett halvår. När det sedan märks att ungdomen gillar läget, och börjar fundera över om det går att leva i Östersund, skaffa barn här, kanske gifta sig med någon härifrån, då vet man att barnet är inne i bearbetningsfasen. Sedan kommer nyorienteringen, som handlar om att bestämma Alla som finns runt barnet måste ge tydlighet och struktur för att skapa en läkande miljö Det går förstås inte att undvika Johan Cullberg när man talar om krisbearbetning, konstaterade Gunnar Hultin. sig här vill jag vara. Då har en väldigt tydlig tröskel passerats. Om vi kan hjälpa personen att ta sig igenom den här processen är det mycket möjligt att personen kommer att få en högre livskvalitet, menade Gunnar Hultin. De barn som kommer hit har ju ofta en stor ryggsäck full med trauman. Bara att tvingas lämna föräldrarna är ett jättetrauma, och själva resan kan vara fylld av strapatser. Först när de kommer hit ges det tid för bearbetning. Då är det ni som utgör deras nätverk, det är hos er de får den stabilitet de behöver för att kunna släppa fram krisreaktionen. Er uppgift är att bidra till strukturen benhårt och att ta de diskussioner som det innebär. Den struktur och det meningsfulla innehåll som skolan ger har förstås också oerhört stor betydelse. Fingertoppskänsla krävs när det gäller detta att ge den unga människan utrymme att prata, betonade Gunnar Hultin. Så att man ser vad som behöver komma och kan erbjuda samtalet just då. Det kan vara på väg till träningen eller när man står i köket och skär gurka. Ett vardagsdelande, där man pratar om det som kommer. Där skiljer sig den vanliga personalens roll ifrån psykologens. Jag är ju där för att liksom pressa, och jobba med det 6 BARN I MIGRATION
man behöver bearbeta. Ni kan vara vakna för det som dyker upp spontant. Den gamla föreställningen att det är bra att återberätta, att prata om traumat direkt efteråt, ifrågasätts nu. Idag vet vi att det är bättre att gå hem till den trygga famnen hos familjen eller nära vänner. Där läker 80 procent av kriserna. Därför måste vägledaren, skolan och alla andra som finns runt barnet ha ett bra samarbete. Man är skyldiga att ge tydlighet och struktur, för att skapa den läkande miljö som nu inte familjen kan bistå med, betonade Gunnar Hultin. En bok för stöd och vägledning i arbetet med ensamkommande Hur skapas bästa möjliga mottagande för ensamkommande asylsökande barn? Den frågan har projektet Begriplig barnintroduktion (BEGIN) försökt besvara, och ett konkret resultat är handboken Att möta ensamkommande. Om den berättade Berit Holter. Syftet är att boken ska vara ett stöd för alla som jobbar med de här barnen, förklarade hon. Därför har man försökt att ge en så bred beskrivning som möjligt av asylprocessen, både av regler och lagar och av vilka aktörer som är inblandade. Erfarenheterna från Strömsund spelar en grundläggande roll, eftersom kommunen sedan länge tagit emot barn både kvotflyktingar och ensamkommande asylsökande. Material och synpunkter har bland annat samlats in via intervjuer och gruppträffar med personal som jobbat med barnen under dessa år. Och när Berit Holter berättade vad personalgrupperna tyckte var särskilt viktigt var det som en återklang av Gunnar Hultins budskap tidigare på dagen. Att det är superviktigt med kunskap om varandras områden och förståelse för varandras situation. Tydliga ramar, och ett varmt hjärta inom ramen så skapas trygghet kring barnen. Från publiken kom flera spontant positiva kommentarer. Ypperlig handbok för alla som jobbar med ensamkommande. Perfekt att sätta i händerna på sommarens vikarier. Och Berit Holter sken som en sol. Här har vi slitit med det här materialet i ett och ett halvt år, och så säger ni att ni vill ha det och använda det. Fantastiskt! Mötena här ger idéer och stimulans Det är bra att få möta andra som jobbar med de ensamkommande på det här sättet, för att få idéer och stimulans till hur man hjälper de här ungdomarna att komma vidare. En sak som är viktig i arbetet med ungdomarna är att stimulera dem att tänka själva. Många av dem är inte vana att bli tillfrågade om vad de tycker och tänker, men i själva verket har de ju mycket gemensamt gemensamt, och där finns en kraft som kan vara ett stort stöd för dem i deras processer. Inger Strandberg, vägledare på Härke HVB-hem, Frösön Handboken Att möta ensamkommande ger en bred beskrivning avasylprocessen. Den ska vara ett stöd för alla som jobbar med de här barnen, sa Berit Holter. 7 7 BARN I MIGRATION 7
Därför startade projektet Återvändande ensamkommande Varför startades projektet Återvändande ensamkommande? Elisabeth Lindholm gav en bakgrund. Egentligen var det ju självklart: behovet fanns det var bara det att ingen riktigt tänkt igenom hur man på bästa sätt ska ta hand om dem som inte får stanna. Det kommer alltid att vara några som inte får uppehållstillstånd. Men hur och när bör man lyfta frågan att det kan bli avslag? Vid ankomsten? Hur bör frågan hanteras under själva asylprocessen? Och om det blir avslag, hur hjälper vi barnet bäst? Hur bidrar vi till att hålla uppe motivation och livsmod? undrade Elisabeth Lindholm. Kunskap behövs hos de kommunala aktörerna, eftersom kommunen Elisabeth Lindholm gav en bakgrund till Återvändande ensamkommande. Det kunde varit mer om barnkonventionen Inspirerande föreläsningar, särskilt de mindre, och bra skrifter som vi gärna vill använda och sprida. Vi möter ju många frivilliga som arbetar med flyktingarna och stöder deras verksamheter. De är en grupp vi gärna jobbar med. Men man kunde ha varit tydligare med vad som står i barnkonventionen, både i det skrivna materialet och vid själva konferensen. Carina Strandberg, Umeå, verksamhetsutvecklare på Rädda Barnens Region Nord har ansvar även för dessa barn, så länge de finns kvar i den kommunala verksamheten. Allt som ger ökad förståelse och samsyn, tydliga arbetssätt och rutiner, bidrar till att underlätta situationen för dem som måste återvända till hemlandet. Så är tanken med projektet. Karin Källström vidareutvecklade resonemanget kring samtal med barn i en återvändandeprocess. En utgångspunkt var att många barn i förstudien sagt att vuxna inte lyssnar på dem. Man måste våga gå bredvid när barn går igenom så svåra saker. Det är vuxenvärldens ansvar att se och bekräfta barnet. Sedan kan det variera vem barnet har bäst kontakt med. Det kanske är fotbollstränaren. Men då behöver de andra vuxna aktörerna veta det och kunna agera om ingen tar de viktiga samtalen, sa Karin Källström. Oavsett hur det enskilda barnets situation ser ut är det viktigt att inge hopp och prata om framtiden. Men framför allt gäller det att visa att man som vuxen ser och hör, betonade Karin Källström. Karin Källström utvecklade resonemanget om vuxenvärldens ansvar. Det är viktigt att känna varandras verksamheter, sa Helen Jonsson. Samverkan löser problem Helen Jonsson, som är pedagog i Åre kommun, berättade om hur man arbetat med samverkan inom projektet BEGIN för att säkerställa att barnens intressen tillvaratas på bästa sätt. Precis som flera andra gav hon konkreta exempel på vad en god samverkan kan betyda. Som när ungdomar tidigare innan skola och boende hade ett fungerande samarbete kunde säga på boendet att skolan var dålig, och i skolan att boendet var dåligt... Nu när vi samverkar har det problemet försvunnit. Vi känner varandras verksamheter, ramen blir tydligare och ungdomarna mår bättre. Vi litar på varandra och vet att alla gör sitt bästa. 8 BARN I MIGRATION
Var tydlig och informera tidigt Hur kan ensamkommande barn informeras om asylprocessen? Anders Fabricius och Maja Gahlin berättade vad projektet Återvändande ensamkommande har kommit fram till. Rutiner och hjälpmedel för samtal kring denna svåra fråga är viktiga både för ungdomarna och för den personal som finns runtikring dem.. För att på ett pedagogiskt sätt förklara asylprocessen har man inom projektet skapat verktyget Att söka asyl. Det består av en karta och ett antal spelpjäser, där kartan visar de olika momenten i processen och pjäserna symboliserar de olika aktörer som barnet möter. Dessutom finns ett antal dialogkort som stöd till den som ska informera barnet om processen. Det är viktigt att nå fram med budskapet, betonade Anders Fabricius. Genom att tidigt prata med ungdomarna om asylprocessen, inklusive möjligheten att det blir avslag, kan vi bidra till att de skaffar sig andra strategier än att avvika från HVBhemmet. Jag tror man ska vara så modig. Och om vi visar att vi förstår vad som hänt tidigare i processen vinner vi större förtroende när vi pratar om vad som kan komma att hända längre fram, tillade han. Grön väska med svar på frågor om Sverige Ett verktyg som utvecklats inom Strömsunds flyktingarbete är Sverigeprogrammet en grön resväska full med informationsmaterial om Sverige, anpassat för barn och ungdomar.väskans innehåll berättar både om samhället i stort, om skolan och om hur det kan se ut i en bostad. Den används av Migrationsverkets representanter när de möter kvotflyktingar som är på väg till Sverige, men också i kommuner som vill följa upp och upprepa informationen. Det är så många frågor som behöver besvaras, sa Sara Edvardsson när hon berättade om Sverigeprogrammet vid ett av de valbara seminarierna. Alltifrån vad man ska ha på sig första skoldagen, till hur man kommer vidare till universitetet. Tanken är att den som är förberedd på vad som kommer att ske snabbare kan bli aktiv i den egna processen. Vi måste möta flyktingarna med deras nyfikenhet och deras frågor så tidigt som möjligt. Där är Sverigeprogrammet ett bra hjälpmedel. Om vi visar att vi förstår vad som hänt tidigare i processen vinner vi större förtroende, sa Anders Fabricius. Sara Edvardsson berättade om Sverigeprogrammet och Gröna Väskan. BARN I MIGRATION 9
Utvisning eller återförening? Jag föredrar att kalla det återförening, sa Kjell-Terje Torvik, verksamhetsexpert på Migrationsverket, när han talade om olika perspektiv kring de ensamkommande som inte får stanna i Sverige. När ett asylsökande barn fått beslut om avslag är det Migrationsverkets ansvar att arrangera ett ordnat mottagande i hemlandet, och då sammanställer verket allt man vet om familjeförhållanden, skolbakgrund och allt annat som kan vara av värde. Finns det en familj eller fungerande myndigheter så etablerar man kontakt med dem, i andra fall kan det finnas trovärdiga barnrättsorganisationer att samarbeta med. När det gäller länder som Syrien, Afghanistan och Eritrea, som många ensamkommande barn idag kommer ifrån, så har Migrationsverket god kännedom om vilken verklighet barnen skulle få möta, vid ett återvändande. Men Sverige tar emot barn från ett 60-tal länder, och därför finns sedan några år ett kompetenscentrum kallat ambassadsamordningen dit verkets handläggare kan vända sig för att skaffa information om förhållandena i specifika länder. Tre villkor måste vara uppfyllda för att ett barn som fått utvisningsbeslut ska kunna återvända/återsändas till hemlandet: Det är alltid mycket bättre att återvända med Migrationsverket än med polis Vi i Sverige vill gärna tro att det bästa för barnet är att stanna här. Men vi måste vara ödmjuka och erkänna att det inte behöver vara så, sa Kjell-Terje Torvik. Barnet måste ha en resehandling. Det måste finnas att ordnat mottagande. Om barnet går med på att åka, så är resan Migrationsverkets ansvar. Om personen inte accepterar att återvända övergår ansvaret till polisen. För den som fyllt 18 år krävs inget mottagande. För dem faller alltså den andra av dessa punkter. Punkt ett och tre gäller oavsett ålder på personen. Antalet återvändande till hemländer har de senaste åren varit 40-70 per år de flesta av dem till västra Balkan, där det enligt Kjell-Terje Torvik finns väl fungerande sociala myndigheter. En viktig fråga för de sociala myndigheterna i denna del av Europa är om barnen ut-satts för trafficking. Detta är en risk som även svenska myndigheter håller ett öga på, men vi ligger nog lite efter, menade Kjell- Terje Torvik. 2014 identifierade vi elva barn, men vi tror att mörkertalet är stort. Det finns ju en risk, när barn avviker och försvinner från radarn. Hamnar de som diskare i Västerås, eller i något värre? Vi är medvetna om problematiken, men har inte knäckt nöten än. 2012 avslutades 547 ärenden gällande barn utan vårdnadshavare i återvändandeprocess. Tio procent avskrevs, oftast för att det kommit fram nya omständigheter som gett personen uppehållstillstånd. Av övriga ärenden utgjordes 32 procent av fall då barn avvikit och 27 pro- 10 BARN I MIGRATION
cent av fall då barn utvisats med tvång. 30 procent av barnen accepterade utvisningen och ledsagades av Migrationsverket antingen till hemlandet eller till ett land inom Schengenområdet enligt Dublinförordningen. En person i publiken hakade på med en fråga: När ett barn går med på att resa får barnet då fatta det beslutet själv, eller måste god man godkänna ett återvändande? Återvändandet utgår ju från det beslut som Migra-tionsverket och migrationsdomstolen kommit fram till, sedan sker ett samtal med god man närvarande. Inga papper skrivs på, det som sker är att vi bedömer om vi kan hantera det på egen hand eller om ärendet ska vida-re till polisen. Att återvända är inte den enskildes val, det är vad myndigheten kommit fram till. Men det är alltid mycket bättre att återvända med Migrationsverket än med hjälp av polis, poängterade Kjell-Terje Torvik. En annan publikfråga gällde FN:s barnkonvention (se nedan), och att man enligt den ska se till barnets bästa. Kan det då inte vara bättre för barnet att stanna i Sverige, även om det har kontakter kvar i hemlandet? Det där är en skrivning i barnkonventionen som är flitigt debatterad, sa Kjell-Terje Torvik. Vad den egentligen säger är att the best interests of the child should be a primary consideration, dvs att barnets intressen ska sättas i det främsta rummet. Det betyder inte att barnet toppar som nummer ett på alla listor. Dilemmat för Migrationsverket är att vi har två saker att vikta. Barnets bästa och statens bästa, sådan är i lagstiftningen. Kjell-Terje Torvik avslutade med en önskan om att fler borde få vara med om en återförening, då ett barn godtagit utvisningen och återvänder till hemlandet och familjen. På papperet är det en deportation, men jag väljer att kalla det återförening. Även om vi är bra på att ta hand om barn i utsatta situationer är det svårt för oss att kunna ersätta familjen. Att vara med på en återförening sätter igång tankarna. Vi i Sverige vill gärna tro att det bästa för barnet är att stanna här. Men vi måste vara ödmjuka och erkänna att det inte behöver vara så. I stället för att sörja över att barnet måste lämna oss, kanske man måste hjälpa barnet att hitta andra sätt att hantera situationen. På papperet är det en deportation, men jag väljer att kalla det återförening Bra fördelning mellan olika programpunkter Bra upplägg, lättsamma och lättlyssnade föreläsare och bra fördelning mellan olika sorters programpunkter. Jag har haft stort utbyte av konferensen. Jag tror det behövs såna som jag bland ungdomarna, med en annan bakgrund och andra livserfarenheter än de flesta i personalen. Det kan ge dem en del andra aspekter som också är viktiga. Magnus Gerhardsson Strömsund, snickare och målare som jobbar extra på HVB-hemmet i Backe Det har verkligen varit givande Det var kommunen som informerade om att den här konferensen skulle hållas och jag tyckte det kändes som att det kunde bli givande och det har det verkligen varit. Jag tar framför allt med mig boken om hur man ska jobba med de ensamkommande. Psykologiföredraget var också väldigt givande. Barnkonventionen art 3, 1 På engelska In all actions concerning children, whether under-taken by public or private social welfare institutions, courts of law, administrative authorities or legislative bodies, the best interests of the child shall be a primary consideration. På svenska Vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ, skall barnets bästa komma i främsta rummet. Carina Cedergren specialpedagog Upplands-Bro BARN I MIGRATION 11
Stort tack till alla er som deltog i konferensen, hälsar projekten BEGIN, Begripligt för alla och Återvändande ensamkommande Berit Holter projektledare BEGIN berit.holter@stromsund.se Elisabeth Lindholm projektledare Återvändande ensamkommande och Begripligt för alla elisabeth.lindholm@stromsund.se www.begripligt.nu Text, foto, layout: Hans Månsson, Bild & Mening, Östersund