Hävkraft från Europeiska socialfonden Strukturfondsperioden 2007 2013 Europeiska unionen Europeiska socialfonden
Innehåll 3 Hävkraft från Europeiska socialfonden 4 ESF och ERUF ger understöd med ett bättre Finland som mål 6 Riksomfattande och regionala ESF-projekt 9 Finansieringen inriktas i enlighet med prioriteringarna 11 Från idé till plan 14 För vem är ESF-programmet avsett? Hävkraft fråneu 2007 2013
Hävkraft från Europeiska socialfonden Har du varit arbetslös länge? Struntade du i skolgången eller blev skolan oavslutad? Är du intresserad av och kapabel till att gå med i arbetslivet trots utmaningar? Söker du arbetstagare som passar för just ditt företag? Har du planer på ett eget företag? Funderar du på att utveckla ditt företag? Du kan hitta lösningen bland de program som Europeiska socialfonden (ESF) finansierar. Syftet med ESF-programmet är att göra mänskliga investeringar, dvs. stöda projekt som främjar sysselsättning och kompetens. Möjligheterna till framgång för dem som är svagast understöds och jämlikhet främjas genom finansiering. Med hjälp från fonden är det möjligt att förbättra sysselsättningen och sysselsättningsmöjligheterna i Finland samt främja skapandet av nya arbetsplatser. Socialfondens program finansierar projekt som utbildar till exempel långtidsarbetslösa eller handikappade tillbaka till arbetslivet. Målen är främjande av sysselsättningsmöjligheter, kvarstannande i arbete och förebyggande av utslagning. ESF stöder företagande och utveckling av företag samt förbättrar arbetsorganisationers funktionalitet och produktivitet på ett hållbart sätt. ESF-programmet finansierar även strukturella projekt som berör en omfattande grupp människor över en lång tidsperiod. Till sådana projekt hör till exempel reformer av utbildningssystem och läroplaner. Målet är att få utbildningen att bättre motsvara arbetslivets behov. Vidare är målet att göra övergången från utbildning till arbetslivet lättare samt förbättra vuxenbefolkningens förutsättningar att delta i utbildning. 3
ESF och ERUF ger understöd med ett bättre Finland som mål EU:s region- och strukturpolitik genomförs med hjälp av nationella utvecklingsprogram. Europeiska socialfonden understöder medlemsstaternas verksamhetsprinciper som noggrant iakttar riktlinjerna och rekommendationerna i enlighet med Europas sysselsättningsstrategi. Programmet bidrar till att främja ekonomisk och social samhörighet inom hela Europeiska unionen. Vid sidan av ESF-programmet deltar EU också i utvecklingen av finländska områden med medel från Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF). Från fonden beviljas stöd till projekt som utvecklar företag, uppkomsten av innovationer, nätverksbildning, kompetens och områdenas tillgänglighet. Avsikten med EU-programmen och -finansieringen är att förbättra kompetensen, sysselsättningen och konkurrenskraften i Finland. Målet är ett Finland där det finns arbete, kompetenta människor, en gynnsam atmosfär för nya idéer och framgångsrika företag samt en god miljö att bo, jobba och leva i. Resultat och effekter Genomförandet av en bra plan övervakas också. ESF-programmets effekter och resultat uppföljs årligen. Både kvantitativa Sysselsättningsstigen i Kuopioregionen ger ordning på livet 4 Det fyraåriga ESF-projektet Työpolku II (sysselsättningsstigen) inleddes i Kuopioregionen i februari 2004. I projektet ville man hitta en lösning för de arbetslösa arbetssökandena i Kuopio och Siilinjärvi vars arbetslöshet av olika orsaker hade förlängts. Man försökte nå målet bl.a. genom yrkesutbildning och sysselsättning. Metoderna var individuell handledning, olika orienterande utbildningar, perioder av kompetenskartläggningar, yrkesutbildningar som ger delexamen och utgår från arbetslivet, företagssamarbete och nätverksarbete. Förutom kommunerna Kuopio och Siilinjärvi deltog Norra Savolax ELY-central och projektet förvaltades av yrkes- och vuxeninstitutet i Savolax. Enligt projektchef Pertti Haapakorva var ELY-centralens finansieringsandel 935 000 euro, kommunernas andel 165 000 euro och arbetsförvaltningens andel 3,62 miljoner euro. Av de 780 personer som deltagit i sysselsättningsstigen har 123 tagit steget in i arbetslivet, 209 utbildar sig och en har vågat bli företagare. Via delexamen in i arbetslivet Helena Huovinen lät sig hänföras av sysselsättningsstigens utbildning Tartu mahdollisuuksiisi (ta chansen). När hon deltog i utbildningen där man lär sig genom arbete upptäckte hon att hon trivs bland människor. Vårdarbetet och den goda arbetssituationen inom vårdbranschen uppmuntrade henne att söka sig först
och kvalitativa indikatorer har fastställts för ESF-programmet som beskriver genomförandet av programmet i de olika prioriteringarna. De kvantitativa målen är främjande av 450 000 personers kompetens och sysselsättning med hjälp av socialfondens medel och med dem anknutna nationella medel under åren 2007 2013. Målet är att under den sju år långa verksamhetsperioden skapa 7 000 nya företag och 12 000 nya arbetsplatser. Den kvalitativa effekten uppföljs genom olika enkäter, utredningar och barometrar som riktas till deltagarna och utbildarna. Indikatorerna hänför sig till förbättring av projektdeltagarnas färdigheter och kompetens, placering i arbetslivet efter projektet, samarbetsnät, skapade verksamhetsmodeller, praxis och innovationer samt främjande av jämlikhet. Finansiering för sju år Europeiska socialfonden inledde 2007 sin tredje programperiod som avslutas 2013. Separat finansiering för varje år har reserverats. Du får information om olika möjligheter att finansiera projekt från närings-, trafik- och miljöcentralen (ELY-centralen) och landskapets förbundet. Finansiärerna meddelar årligen om ansökning av finansiering såväl på sina egna webbplatser som i riks- och landskapstidningarna. som praktikant och sedan som anställd till ett privat hemvårdsföretag. Jag sökte och kom in på sysselsättningsstigens halvåriga vård- och omsorgsutbildning. I början var jag lite rädd, eftersom det var 40 år sedan som jag hade suttit på skolbänken. Nu praktiserar jag under utbildningstiden på ett ålderdomshem och jag har sökt om närvårdarutbildning, berättar Helena Huovinen glatt.
Riksomfattande och regionala ESF-projekt Åren 2007 2013 genomförs i Finland två av Europeiska socialfondens program, nämligen ESF-programmen för fasta Finland respektive Åland. Programmet för Fastlandsfinland är uppdelat i två delar: en nationell del och en regional del. Den riksomfattande programdelen täcker trots namnet inte hela landet, utan Östra Finland står utanför. På grund av områdets specialställning, har Östra Finland fått en egen skräddarsydd finansieringsram, som uppföljs separat. Östra Finland kan dock delta i den nationella delen med egna beslut och inom sin egen finansieringsram. Den regionala delen är uppdelad i storregionerna Södra, Västra, Östra och Norra Finland, för att det skall vara möjligt att utveckla områdena utgående från deras särdrag. Östra Finland utgör ett särskilt övergångsområde också i den regionala delen. De nationella projekten grundar sig på utvecklingsverksamheten som beskrivs i prioriteringarna. Projekten i de regionala Borgå arbetspool förenar företag och arbetssökande 6 Arbetssökande och de företag som behöver arbetskraft möts inte alltid. För att lösa problemet grundades år 2001 en arbetspool i Östra Nyland. Arbetstagarna sysselsätts inom de företag som hör till poolen och får vid behov utbildning för nya arbetsuppgifter. Arbetsgivarna å sin sida får lättare än tidigare arbetstagare som passar in på deras behov. Arbetspoolen är en sammanslutning som grundades av företag och arbetskraftsförvaltningen och som inledde sin verksamhet år 2001. Under fem år har ca 30 företag anslutit sig till arbetspoolen och man har kunnat ordna nästan 900 arbetsplatser i poolföretagen. Projektet koordineras av Borgånejdens Nyföretagarcentral som finansieras av Europeiska socialfonden, ELY-centralen och de företag som hör till arbetspoolen. Vi säkerställer verksamhetsmöjligheterna och konkurrenskraften för de företag som behöver säsongsarbetare genom en mycket förmånlig värvnings- och utbildningsmodell för arbetskraft, berättar projektchef Martti Villanen. Förutom de tidsbegränsade anställningarna har 142 arbetstagare fått fasta jobb på företagen under årens lopp. Arbetspoolen har även utvecklat snuttjobben, så att en arbetstagare kan arbeta i flera snuttar turvis på tre företag som hör till poolen, utan att de egna intressena försvagas. Nätverket som går från Östra Helsingfors till Lovisa har utvecklat ett månsidigt samarbete till förmån för sysselsättningen. Arbetsmarknadsorganisationerna har på ett mycket
delarna grundar sig i första hand på utvecklingsbehov som härstammar från områdenas närmiljö och iakttar samma prioriteringsstruktur som den nationella delen. Landskapets samarbetsgrupper koordinerar verksamheten på regionnivå. De koordinerande ELY-centralerna granskar ESF-genomförandet på storregionnivån. Stadsdimensionen är inkluderad som en del i ESF-programmets regionala del i Södra och Västra Finland. I Östra och Norra Finland är stadsdimensionen inbyggd i prioriteringarna. berömligt sätt utvecklat verksamheten i samarbete med företagen. Även pensionsförsäkringsbolag, banker och andra finansieringsinstitut har deltagit, säger Villanen. När mitt snuttjobb i daghemmet upphörde, surfade jag in på arbetskraftsbyråns webbplats för att kontrollera sysselsättnings- och utbildningsmöjligheterna, säger Noora Lindelöf. Jag studerar processteknik på kvällarna, så möjligheten att utbilda sig till installatör av kylmöbler passar bra in i min livssituation, berättar den 29-åriga tvåbarnsmamman. När Noora inte studerar teori på vuxenutbildningscentret Edupoli praktiserar hon som installatör av Norpes kylmöbler. Utbildningen fortsätter som betald sysselsättning och om ett år hoppas hon få fast anställning på Norpe. Efter snuttjobben och moderskapsledigheterna tycker jag att det är roligt att få en utbildning med sikte på fast anställning.
Finansieringen inriktas i enlighet med prioriteringarna Under strukturfondsperioden 2007 2013 består Fastlandsfinlands ESF-program av fem prioriteringar (1 5). Syftet med prioriteringarna är att underlätta inriktandet av finansieringen. Prioriteringarna grundar sig på den nationella strukturfondsstrategin och ESF-förordningen. Prioritering 1 utvecklar företagsamheten och företagen samt personalens kompetens och arbetsorganisationerna. Speciellt har man velat förbättra de små och medelstora företagens och personalens färdigheter att anpassa sig till strukturomvandlingar förorsakade av den globala ekonomin och av arbetskraftens åldrande. Målet är att se till att arbetskraften stannar kvar i arbetet samt att trygga tillgången till kompetent arbetskraft. Dessutom främjar prioriteringen jämlikhet och jämställdhet mellan könen i arbetslivet. Prioritering 2 vill minska den strukturella arbetslösheten. Åtgärderna inriktas speciellt till att minska utdragen arbetslöshet och dess följder, men en målsättning är också färre avbrutna utbildningar bland unga och förebyggande av utslagning. Genom stödet förbereder man sig på förändringar i åldersstrukturen och på tillgången till arbetskraft. Målet för prioritering 3 är att göra utbildningen mer arbetslivscentrerad, underlätta övergången från utbildning till arbetslivet samt förbättra den kompetens som krävs på arbetsmarknaden. Tonvikten ligger på utvecklandet av olika system 9
som arbetskraftsservice-, informations-, väglednings- och rådgivningssystem samt på utvecklandet av inlärningsmodeller som främjar skapande verksamhet. Prioritering 4 koncentrerar sig på samarbete mellan medlemsstaterna och regionerna inom ESF-verksamheten. Målet är att öka det europeiska samarbetet inom arbetskrafts-, utbildnings- och näringslivspolitiken och främja sysselsättningsinriktad invandring. Prioritering 5 ger tekniskt stöd som används för beredning, administration, uppföljning, evaluering, information och övervakning. Vidare används stödet för att förbättra de administrativa färdigheterna att genomföra ESF-programmet. Finansieringsandelar Vid sidan av socialfonden deltar också staten, kommunerna samt den privata sektorn i finansieringen av ESF-programmet. EU bidrar med sammanlagt ca 615 miljoner euro till ESF-finansieringen. Omkring 799 miljoner euro nationell offentlig finansiering har reserverats för programmet. ESF-programmets finansiering per prioritering (miljoner euro) Prioritering ESR Nationell offentlig totalt EU-finansieringens finansiering andel (%) 1: Utveckling av arbetsorganisationer, arbetande arbetskraft och företag samt ökande av företagsamheten 194 249 443 44 % 2: Främjande av sysselsättning och kvarblivande på arbetsmarknaden samt förebyggande av marginalisering 193 255 448 43 % 3: Utveckling av kompetens-, innovations- och servicesystem som främjar arbetsmarknadens verksamhet 167 213 380 44 % 4: Samarbete mellan medlemsstaterna och regionerna inom ESF-verksamheten 37 49 86 43 % 5: Tekniskt stöd 25 32 57 44 % 10 totalt* 615 799 1414 44 % *)På grund av avrundningsskillnader går summan inte alltid jämnt ut. Värdena är indekserade.
Från idé till plan Anvisningar för planerare av ESF-projekt När du har en projektidé som skulle kunna få delfinansiering ur EU:s socialfond, kan du testa din idé genom att svara på frågorna varför, vad, för vem, hur, vem, när och var. Utred behovet av och efterfrågan på din projektplan genom att diskutera såväl i din egen organisation som med övriga aktörer som samtidigt är eventuella samarbetspartner. På det här sättet startar du ett nätverk som i framtiden stöder ditt projekt. Varför är det viktigt att din idé och plan förverkligas? Bevisa vilken typ av mervärde förverkligandet av din plan ger nyttohavarna (människor, företag, organisationer som deltar) och din egen organisation. Gå tillsammans med ledningen för din organisation igenom vad som händer med de nya verksamhetsmodellerna och förfarandena som utvecklats i enlighet med planen efter ESF-projektet. Försäkra dig om att din plan överensstämmer med organisationens strategiska mål, på så sätt utvecklar genomförandet av projektet din organisation och för den framåt. Vad krävs det för att uppnå målen? Skriv upp vad som behöver göras för att målen som fastställts i din plan skall uppnås. Försäkra dig om att åtgärderna i planen kan genomföras inom ramen för lagstiftningen. Grunda åtgärderna i din plan på en omsorgsfull analys av nyttohavarna och projektets närmiljö. Vem har nytta av din plan och vem kan hjälpa dig? Tänk noggrant igenom vem din plan riktar sig till och hur du skall engagera dem i planen. Överväg vilka parter som kan bistå i att hitta nyttohavare. Ta reda på vilka som måste fås att delta för att projektplanen skall kunna genomföras. Hur skall ditt projekt genomföras, när och var? Gör upp en preliminär verksamhetsplan för projektet med tidsscheman och resurser. Anvisningar för den som ansöker om ESF-finansiering Finansiering för projekt som ingår i målen för någon av prioriteringarna kan ansökas via Europeiska socialfonden. Av ansökan skall tydligt framgå att innehållet i planen motsvarar innehållet i den av ESFprogrammets prioriteringar, ur vilken du ansöker om finansiering, och att den tar i beaktande de i ansökningsmeddelandet fastställda faktorerna, planen på ett konkret sätt beskriver de åtgärder som erbjuds till projektdeltagarna och på vilket sätt dessafrämjar uppnåendet av målsättningarna, tidsschemat för genomförande av projektet är realistisk och genomförbar och att du kan sörja för administrationen av projektet de uppställda målen står i relation till projektdeltagarnas färdigheter och de begränsningar som närmiljön ställer, 11
planen är kostnadseffektiv genom att erbjuda god kvalitet till skäliga stödberättigande kostnader, organisationen som svarar för genomförandet samt sam arbetspartnerna förmår uppfylla kraven på administrering av ESF-projektet, din plan beskriver åtgärderna med vilka uppfyllandet av projektets målsättningar uppföljs. Anvisningar för den som genomför ett ESF-projekt Försäkra dig om att du noggrant läser igenom projektbeslutet och dess villkor samt bilagorna eftersom dessa dokument styr genomförandet av ditt projekt, du dokumenterar och arkiverar projektets alla åtgärder i syfte att garantera tillräckliga bevis för att kostnaderna är stödberättigande, samarbetet med projektets ekonomiförvaltning är ordnat på ett sådant sätt att ESF-kraven beaktas i bokföringen och den ekonomiska uppföljningen, projektets uppföljningssystem tillåter uppföljning av vem som deltar i projektet, projektets resultat, kundresponsen, inverkningar och identifiering av god praxis för att du skall kunna rapportera regelbundet om dessa till finansiären, du informerar effektivt om projektet och sprider projektets resultat och god praxis vidare. Du får ytterligare information om planering av projekt och ansökan om finansiering från de regionala närings-, trafik- och miljöcentralerna (ELY-centralerna), landskapsförbunden samt social- och hälsovårdsministeriet. Kontaktinformation hittas på sidan 15. 12
För vem är ESF-programmet avsett? Finansiering ur Europeiska socialfonden kan ansökas av kommuner, kommunernas näringsorganisationer, företag, utbildningsanstalter, utvecklingsorganisationer, organisationer, stiftelser och övriga samfund med rättshandlingsförmåga. Företag kan ta initiativ och göra förslag om förverkligande av sitt utvecklingsprojekt bland annat till kommunernas näringsbolag eller läroanstalter. Aktörerna styrs av principerna för rent spel Jämlikhet, partnerskap och hållbar utveckling står i fokus i Europeiska unionens hela verksamhet. För att hela Finland skall må bra är det viktigt att utveckla livskraftiga miljöer, att värna om den glest bebyggda landsbygden samt att stärka växelverkan mellan städer och landsbygd. Inverkan på miljön, samarbetet och jämlikheten under lupp Miljökonsekvensbedömningar utgör en väsentlig del av projekten som finansieras ur strukturfonderna. Det bästa resultatet med tanke på miljön uppnås då projektens miljökonsekvenser, både de positiva och de negativa, identifieras redan då projekten väljs. Myndigheterna, finanslivet och organisationerna samarbetar under alla skeden av projekten. Samarbetspartnerskap uppmuntras såväl i planeringen som i genomförandet av projekt. Med EU-projekten betonas främjande av jämlikhet bland annat mellan generationer, ålders- och befolkningsgrupper. Jämlikhet är en av grundprinciperna för det finländska välfärdssamhället. Effektiv växelverkan mellan städerna och landsbygden Ur Europeiska unionens strukturfonder ges stöd för utveckling av landsbygden. Målet är att förbättra tillgången till privata tjänster och skapa nya företag i regionerna i syfte att öka livskraften. Man försöker minska hindren för utveckling samt olika skadliga faktorer i glest bebyggda regioner och öka regionernas dragningskraft. Genom projekten skapas växelverkan mellan landsbygden och städerna som båda parterna har nytta av. Regionerna i närheten av stora städer kan öka rekreationsverksamheten i anknytning till boende och fritid och på det sättet locka stadsbor till närregionen. Vidare betonas i ESF-verksamheten sociala innovationer och de små aktörernas ställning. 14
www.strukturfonder.fi Landskapsförbunden www.reg.fi Närings-, trafik- och miljöcentralerna www.ely-keskus.fi Undervisnings- och kulturministeriet www.minedu.fi Inrikesministeriet www.intermin.fi Social- och hälsovårdministeriet www.stm.fi Arbets- och näringsministeriet www.tem.fi
Hävkraft fråneu 2007 2013 www.strukturfonder.fi