2014
SOLNA STAD PROTOKOLLSUTDRAG SID 1 (1) 2013-10-16 44 Verksamhetsplan och budget 2014 (KN/2013:22) Sammanfattning Kommunstyrelsen beslutade i juni 2013 om förutsättningarna för budget 2014. Utgångspunkten en sammanhållen målstyrning, där kommunfullmäktige anger prioriterade målområden, inriktningsmål, uppdrag och ekonomiska ramar för nämnderna. De fyra prioriterade målområdena är Solna i utveckling, levande stad, trygghet och lärande för solnabornas bästa samt god ekonomisk hushållning. Till dessa målområden har kopplats inriktningsmål. Inriktningsmålen anger den inriktning som staden ska sträva efter att uppnå och har sin utgångspunkt i visionen om det levande och trygga Solna, som förenar hållbar utveckling med en god ekonomisk hushållning för att trygga framtidens välfärd. Enligt stadens budgetprocess skall nämnderna utarbeta verksamhetsbudgetar och målsättningar utifrån kommunstyrelsens inriktning och ramar. Solna stads verksamhetsplan och budget för 2014 innebär inga stora förändringar vad gäller mål eller uppdrag för kompetensnämnden jämfört med 2013. I kompetensnämndens verksamhetsplan och budget redovisas mål och uppdrag, förutsättningar för verksamheten samt prioriterade aktiviteter det kommande året. Under 2014 styrs nämndens verksamhet med hjälp av sex effektmål, sju nämndmål och två uppdrag. Verksamheten följs upp med hjälp av nyckeltal. s ram för löpande driftskostnader för 2013 är 29,7 mkr. Ram för investeringar 2014 uppgår till 100 tkr. De senaste fem åren har det skett en markant ökning av volymerna på vuxenutbildningens tvingande utbildningar. Då nämnden inte har volymberäknade ramar är ett växande Solna en framtida utmaning för en budget i balans. Röstförklaring Georgios Kontorinis anmäler för (S), Atilla Yavuz Anmäler för (V) och Margareta Randwall anmäler för (MP) att de inte deltar i beslutet i enlighet med bilaga 1 till protokollet. Beslut godkänner kompetensnämndens budget och verksamhetsplan för 2014 med inriktning för 2014-2015, enligt förvaltningens förslag. Signatur
~ara ~" I. Socia ldemokraterna Vänsterpartiet miljöpartiet de gröna 16 oktober 2013 Ärende 7. Verksamhetsplan och budget 2014 Röstförklaring Vi deltar inte i beslutet om kompetensnämnden verksamhetsplan och intern budget för 2014 utan inkommer till kommunfullmäktige i november med egna budgetförslag. 4. G v.~ t" eorglos "on OrlnlS Socialdemokraterna ~I!JJ/I&J/f Milj~partiet de gröna
SOLNA STAD Kompetensförvaltningen 2013-10-03 SID 1 (1) KN/2013:22 TJÄNSTESKRIVELSE Verksamhetsplan och budget 2014 Sammanfattning Kommunstyrelsen beslutade i juni 2013 om förutsättningarna för budget 2014. Utgångspunkten en sammanhållen målstyrning, där kommunfullmäktige anger prioriterade målområden, inriktningsmål, uppdrag och ekonomiska ramar för nämnderna. De fyra prioriterade målområdena är Solna i utveckling, levande stad, trygghet och lärande för solnabornas bästa samt god ekonomisk hushållning. Till dessa målområden har kopplats inriktningsmål. Inriktningsmålen anger den inriktning som staden ska sträva efter att uppnå och har sin utgångspunkt i visionen om det levande och trygga Solna, som förenar hållbar utveckling med en god ekonomisk hushållning för att trygga framtidens välfärd. Enligt stadens budgetprocess skall nämnderna utarbeta verksamhetsbudgetar och målsättningar utifrån kommunstyrelsens inriktning och ramar. Solna stads verksamhetsplan och budget för 2014 innebär inga stora förändringar vad gäller mål eller uppdrag för kompetensnämnden jämfört med 2013. I kompetensnämndens verksamhetsplan och budget redovisas mål och uppdrag, förutsättningar för verksamheten samt prioriterade aktiviteter det kommande året. Under 2014 styrs nämndens verksamhet med hjälp av sex effektmål, sju nämndmål och två uppdrag. Verksamheten följs upp med hjälp av nyckeltal. s ram för löpande driftskostnader för 2013 är 29,7 mkr. Ram för investeringar 2014 uppgår till 100 tkr. De senaste fem åren har det skett en markant ökning av volymerna på vuxenutbildningens tvingande utbildningar. Då nämnden inte har volymberäknade ramar är ett växande Solna en framtida utmaning för en budget i balans. Beslut godkänner kompetensnämndens budget och verksamhetsplan för 2014 med inriktning för 2014-2015, enligt förvaltningens förslag. Åsa Bergström Tommy Persson Roland Hagberg Förvaltningschef Avdelningschef Avdelningschef
Verksamhetsplan och budget 2014 med inriktning för 2015-2016 Arbete Utbildning Integration
Innehållsförteckning KOMPETENSNÄMNDEN I KORTHET... 2 VISION, VERKSAMHETSIDÉ, VÄRDEGRUND, OCH ORGANISATION... 2 SOLNAMODELLEN ETT SAMARBETE MED FOKUS PÅ ARBETE... 3 SOLNA STADS STYRSYSTEM... 5 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VERKSAMHETSPLAN 2014... 6 KONJUNKTUR, BEFOLKNINGSTILLVÄXT OCH EFFEKT PÅ ARBETSMARKNADEN... 6 KONJUNKTUR, BEFOLKNINGSTILLVÄXT OCH EFFEKT PÅ UTBILDNING FÖR VUXNA... 7 STATLIGA SATSNINGAR, UTREDNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR I LAGAR OCH FÖRORDNINGAR... 7 EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR OCH POLITISKA PRIORITERINGAR... 9 MÅL OCH UPPDRAG... 10 MÅLOMRÅDE SOLNA I UTVECKLING... 10 MÅLOMRÅDE LEVANDE STAD... 10 MÅLOMRÅDE TRYGGHET OCH LÄRANDE FÖR SOLNABORNAS BÄSTA.... 11 MÅLOMRÅDE GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING... 13 KVALITETSARBETE... 14 KVALITETSDEKLARATIONER OCH SYNPUNKTSHANTERING... 14 ENTREPRENADSTYRNING... 14 METODER FÖR OMVÄRLDSBEVAKNING INKLUSIVE INTERNATIONELLT ARBETE... 15 LIKABEHANDLING... 15 INTERNKONTROLLPLAN... 15 KONKURRENSPLAN... 15 PERSONAL... 16 VERKSAMHETSPLAN NEDBRUTET PER VERKSAMHETSOMRÅDE... 17 FÖRVALTNINGSCHEF OCH STAB... 17 ARBETSMARKNADSAVDELNINGEN... 19 SOLNA VUXENUTBILDNING... 21 Bilaga 1: Konkurrensplan... 23 Bilaga 2: Internkontrollplan... 26 Bilaga 3: Måltabell... 30 Bilaga 4: Nyckeltalsinformation... 32 1
i korthet Vision, verksamhetsidé, värdegrund, och organisation Vision Solna ska vara en levande och trygg stad, som förenar hållbar utveckling med en god ekonomisk hushållning för att trygga framtidens välfärd. Verksamhetsidé rustar Solnabor för jobb genom att erbjuda vuxenutbildning, personlig coachning och jobbmatchning till arbetsföra Solnabor som är eller riskerar att bli arbetslösa. Särskilt fokus läggs på personer som har försörjningsstöd, är lågutbildade, är mellan 18-24 år eller är utrikes födda. s resultat minskar arbetslösheten, höjer utbildningsnivån, förbättrar integrationen samt minskar utanförskap och arbetslöshetsrelaterade kostnader för Solna stad och samhället i stort. förbättrar också förutsättningarna för växande företag i Solna genom att tillgodose företagens behov av kompetensförsörjning på kort och lång sikt. Fler företag som anställer är inte ett självändamål utan ett effektivt sätt att höja välståndet genom att fler får möjlighet till egen försörjning genom en mer inkluderande arbetsmarknad. Värdegrund arbetar utifrån en värdegrund där alla människor ses som en tillgång och resurs för samhället och interagerar i jämlikhet, samförstånd och respekt mellan människor. Solna skall vara en stad där människor tar eget ansvar och ges goda möjligheter att uppnå egen försörjning. Varje medborgares kompetens, vilja och förmåga ska tillvaratas. s förhållningssätt är att Alla oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder ska bemötas väl och likvärdigt och ges samma möjlighet till utbildning och arbete. är en serviceorganisation som finns till för medborgaren där verksamheternas samverkan syftar till ett helhetstänkande med tydligt kundfokus. Organisation Kompetensförvaltningen verkställer nämndens beslut. Kompetensförvaltningen består av en arbetsmarknadsavdelning, en avdelning för vuxenutbildning och en stab. Staben är lokaliserad i stadshuset och övriga verksamheter sitter tillsammans i gemensamma lokaler på Sunnan i Hagalund. 2
Solnamodellen ett samarbete med fokus på arbete s systematiska arbete med att få Solnabor att gå från bidrag till egen försörjning via arbete eller studier sammanfattas som Solnamodellen. Modellen grundar sig i ett individanpassat arbetssätt, god omvärldsbevakning samt goda relationer med arbetsgivare, samarbetspartners och utbildningsleverantörer. Arbetsmarknadsavdelningen arbetar med Solnabor (deltagare) som remitterats via Solna stads socialförvaltning eller Arbetsförmedlingen (AF). Solnabor som vill studera (elever) söker direkt till Solna vuxenutbildning och antas efter stadens antagningsregler. Sedan 2008 genomförs all vuxenutbildning i Solna på entreprenad. För att kunna erbjuda ett lättillgängligt, flexibelt och brett utbud av kvalitativa utbildningar samarbetar Solna med andra kommuner i Stockholms län. Solna stads näringslivsarbete fungerar som en dörröppnare för nya samarbeten mellan förvaltningen och privata arbetsgivare. Bild: Solnamodellen s systematiska arbete tillsammans med partners för att rusta arbetslösa Solnabor samt stödja dem att gå från bidrag till egen försörjning via arbete och studier. Färgade fält är aktiviteter som utförs av kompetensförvaltningen. Framgångsfaktorer Coachning - Individuella samtal med deltagaren skapar förtroende och ökar deltagarens anställningsbarhet genom stärkt självkänsla, självförtroende och motivation. Studie- och yrkesvägledning - Kvalificerad vägledning underlättar för deltagare och elever att fatta beslut om framtida studie- eller yrkesval. Företagskontakter Täta och goda kontakter med arbetsgivare leder till att deltagaren kan komma in tidigt i rekryteringsprocesser samt erbjudas relevanta praktik- och lärlingsplatser. Matchning Djup kunskap om deltagarens och arbetsgivares behov ökar möjligheten att matcha rätt arbetsgivare med rätt deltagare vad gäller arbete, praktik och utbildning. Utbildning Ett brett och flexibelt utbud av individanpassad utbildning leder till en ökad anställningsbarhet för deltagare och elever samt förbättrad integration. Etableringsinsatser Flyktingar och vissa grupper av nyanlända invandrare erbjuds utbildning i svenska för invandrare (SFI) och samhällsorientering (SO). Detta bidrar till att eleven får en snabbare integration i samhället och arbetslivet. 3
Samarbetspartners är beroende av goda relationer och bra samarbete med arbetsgivare, utbildningsleverantörer och andra offentliga aktörer för att leverera arbetsmarknadsinsatser och vuxenutbildning av hög kvalitet till Solnaborna. Några exempel på samarbetspartners är: Offentlig sektor Solna stad samarbetar med socialförvaltningen med syfte att få försörjningsstödstagare att uppnå egen försörjning via arbete eller studier. Nämnden samverkar med barn- och utbildningsförvaltningen, socialförvaltningen och kultur- och fritidsförvaltningen inom ramen för det kommunala uppföljningsansvaret för ungdomar mellan 16-20 år. Syftet är att stödja de ungdomar som varken studerar, arbetar eller har försörjningsstöd. Kommuner Med syfte att skapa en gemensam utbildningsregion för vuxna i Stockholms län samarbetar nämnden med andra kommuner. upphandlar i samarbete med andra kommuner grundläggande- och gymnasial vuxenutbildning tillsammans med nio kommuner. SFI tillsammans med sju kommuner. SO för vissa nyanlända invandrare tillsammans med samtliga kommuner i länet utom en. Nämnden samverkar med andra kommuner gällande fördjupad tillsyn inom vuxenutbildningen tillsammans med alla länets kommuner SFI för invandrare som från sitt hemland har en utbildning eller erfarenhet från ett specifikt yrkesområde, (SFX) tillsammans med alla länets kommuner. lärlingsutbildning. I ett samarbetsprojekt kvalitetssäkras befintliga och utvecklas helt nya utbildningar tillsammans med nio kommuner i länet. flyktingmottagande. I Koordination Norrort drivs gemensamma intressefrågor och erfarenhetsutbyte inom området tillsammans med 15 kommuner i norra länet. Statliga aktörer Tillsammans med AF arbetar nämnden för att minska arbetslösheten i Solna. Ungdomar inom programmet jobbgarantin för unga erbjuds, i mån av ledig kapacitet, plats i Solnamodellen. Det samma gäller deltagare i jobb- och utvecklingsgarantin. Tillsammans med AF arbetar nämnden också för ökad integration genom att stå för insatserna SFI och samhällsorientering för de nyanlända invandrare som omfattas av etableringslagen. Arbetsgivare samarbetar med arbetsgivare i och utanför Solna med primärt syfte att erhålla praktikplatser, sommarjobb och rekryteringsuppdrag. Utbildningsleverantörer har i dag 22 stycken upphandlade entreprenörer för vuxenutbildning, 7 för SFI och 6 för samhällsorientering. Nämnden köper även grundläggande och gymnasial särvuxenutbildning av lärvux i Stockholms stad. 4
Solna stads styrsystem Styrningen i Solna stad utgår från ett system för samlad ekonomi- och verksamhetsstyrning samt vid varje tidpunkt gällande lagstiftning, föreskrifter och nationella mål för den kommunala verksamheten. Utgångspunkten för styrsystemet är en sammanhållen målstyrning, där kommunfullmäktige anger prioriterade målområden, inriktningsmål, effektmål, uppdrag och ekonomiska ramar för nämnderna. Tvärsektoriella frågor; likabehandling och internationellt arbete är integrerade i stadens styrsystem. Nämndernas arbete med dessa ska harmonisera med målarbetet, bidra till visionen om det levande och trygga Solna samt vara en del av stadens kvalitetsutvecklingsarbete. Med kommunfullmäktiges mål och uppdrag som bas, skall nämnderna precisera och fastställa en verksamhetsplan och budget utifrån föreslagna ekonomiska ramar. I detta arbete ska hänsyn tas till viktiga förändringar i omvärlden såsom ändringar i lagstiftningen och förändringar i befolkningsstrukturen. Nämnderna ska också till sin budget och verksamhetsplan besluta om åtagande med efterföljande kvalitetsdeklarationer, internkontrollplan och konkurrensutsättningsplan för verksamheten. I arbetet att precisera verksamhetsplanen skall inriktningsmål brytas ner till individuella mål för varje medarbetare. De individuella målen tydliggör medarbetarens ansvar och befogenhet i det gemensamma arbetet med att uppnå enhetens, nämndens och stadens mål Nämnderna ansvarar för att verksamhetens mål, uppdrag, omfattning, kvalitet och ekonomiska resultat följs och utvärderas regelbundet. Uppföljning sker tre gånger om året och redovisas i delårsrapporter och i årsredovisningen. För kompetensnämndens del har arbetet med verksamhetsplan och budget drivits av förvaltningens olika avdelningar. Utifrån beslutad verksamhetsplan och budget kommer avdelningarna att fördjupa verksamhetsplanen bland annat genom att bryta ner målen till aktiviteter och serviceåtaganden. Styrning Uppföljning/Utvärdering KF Inriktningsmål Effektmål Uppdrag Ekonomiska ramar KF Nämnd Nämndmål Nämndbudget Nämnd Enhet Med - arbetare Enhetsmål Tilldelade resurser Indiv iduella mål Ansv ar och befogenheter Enhet Med - arbetare Solna stads styr- och uppföljningssystem 5
Förutsättningar för verksamhetsplan 2014 Konjunktur, befolkningstillväxt och effekt på arbetsmarknaden Konjunktur och efterfrågan på arbetskraft Enligt AF står Stockholms län för närvarande i en gynnsam position med sitt stora inslag av privata tjänsteföretag i näringslivet som klarar sig bättre i den svaga omvärldskonjunkturen än exempelvis industrin. En fortgående befolkningsökning gör dessutom att den offentliga tjänstesektorn fortsätter att öka antalet anställda. AFs bedömning är att antalet sysselsatta i åldrarna 16-64 år i Stockholms län kommer att öka med 15 000 under 2013 och med 19 000 under 2014. Den prognostiserade sysselsättningsökningen kan jämföras med genomsnittet för perioden 2004-2011 som har varit 17 000 personer årligen. I takt med att konjunkturen förstärks och antalet sysselsatta ökar förväntas arbetslösheten i länet att sjunka och stanna på 6,6 procent, motsvarande 71 700 personer sista kvartalet 2014. Befolkningstillväxt och förändringar i utbudet av arbetskraft AF bedömer att arbetskraften i Stockholms län kommer att öka. Framförallt beror detta på den kontinuerligt ökande befolkningen i arbetsför ålder. Den årliga ökningen till och med slutet av 2014 bedöms bli 16 000 vilket är något lägre än genomsnittet för perioden 2004-2011 på 18 000. Under 2014 fortsätter antalet som söker asyl i Sverige att ligga på en för 2000-talet hög nivå enligt Migrationsverket. Den politiska turbulensen i omvärlden och den ekonomiska krisen i Europa bedöms vara de två övergripande faktorerna som påverkar migrationen under de närmaste åren AFs prognos samstämmer med Solna stads prognos över befolkningstillväxten. Ökningen i Solna väntas fortsätta för att kulminera 2016/2017. Ökningen väntas ske i alla åldersklasser, men framför allt i förskole- och skolåldrar och vuxna i yngre yrkesverksamma åldrar. Matchningsproblem samt ökade svårigheter för vissa grupper att snabbt finna arbete Utmaningarna på Stockholms läns arbetsmarknad är enligt AF omfattande. På arbetsmarknadens utbudssida har andelen arbetslösa med långa tider i arbetslöshet vuxit under en följd av år. I rådande konjunkturläge finns en överhängande risk att situationen för denna grupp förvärras. Särskilt utsatta grupper är: Arbetslösa med högst förgymnasial utbildning, särskilt unga Arbetslösa födda utanför Europa Personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga Arbetslösa äldre 55-64 år Samtidigt råder det en stor efterfrågan på arbetskraft i länet. Mellan en fjärdedel och en femtedel av arbetsgivarna uppger att de har svårigheter att hitta personer med rätt kompetens. Den bestående utmaningen är att matcha efterfrågan på arbetskraft med utbudet. Arbetsgivare uppger att det är svårt att hitta personal inom följande områden: kockar, civilingenjörer, elektronik och teleteknik, personaltjänstemän, bussförare, förskolelärare, lärare, sjuksköterskor, byggnadsingenjörer och byggnadstekniker, VVS-montörer. 6
Konjunktur, befolkningstillväxt och effekt på utbildning för vuxna Ökad efterfråga på vuxenutbildning och SFI Kommuner är enligt skollagen skyldiga att erbjuda de medborgare som har rätt till vissa utbildningar en utbildningsplats. Detta gäller grundläggande vuxenutbildning, behörighetskompletterande gymnasial utbildning, särvux och SFI. Kommuner är också enligt etableringslagen skyldiga att erbjuda samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare Under den senaste femårsperioden har Solnabornas efterfrågan av grundläggande vuxenutbildning samt SFI ökat med drygt 20 procent per år. Efterfrågan av gymnasiala teoretiska studier för behörighetskomplettering för vidare studier har under samma period ökat med 16 procent per år. Med fortsatt befolkningstillväxt och ökad immigration, ständigt ökade kompetenskrav från arbetsgivare och matchningsproblem på arbetsmarknaden förväntar vi oss en fortsatt ökad efterfrågan på vuxenutbildning de kommande åren. Utökad målgrupp för samhällsorientering Eftersom behovet av samhällsorientering inte bara finns för de personer som omfattas av etableringslagen har målgruppen för samhällsorientering utökats från första maj 2013. Samhällsorienteringen gäller numera även för viss anhöriginvandring. En ökad immigration samt en ökad kännedom om rätten till samhällsorientering talar för att efterfrågan på samhällsorientering kommer att öka under 2014. Statliga satsningar, utredningar och förändringar i lagar och förordningar Regeringen har i budgetpropositionen för 2013 och 2014 aviserat ett antal satsningar som syftar till att stärka särskilda gruppers ställning på arbetsmarknaden på kort och lång sikt. Nedan beskrivs några av de satsningar, utredningar och förslag till lagförändringar som kan komma att påverka vissa Solnabors etablering på arbetsmarknaden och därmed också nämndens verksamhet. Ökar efterfrågan på vissa utbildningar för vuxna Fortsatt statlig satsning på yrkesvux och lärling. För att stärka ungdomars kompetens inför framtiden samt möta utvecklingen på arbetsmarknaden föreslog regeringen i vårpropositionen ytterligare en satsning motsvarande 7000 årsplatser inom yrkesinriktad vuxenutbildning på gymnasial nivå (yrkesvux)för 2014. Utöver detta fortsätter satsningen på lärlingsutbildning för vuxna. Under 2014 tillkommer 4000 årsplatser samt resurser avsatta för att höja kvalitet, öka genomströmning och minska avhoppen. Utökad målgrupp för behörighetskompletterande gymnasial utbildning Volymökningarna inom vuxenutbildningen kan komma att förstärkas ytterligare om vissa påtänkta lagändringar träder i kraft. Det finns förslag att i framtiden utöka rättigheten att delta i kommunal vuxenutbildning i syfte att uppnå grundläggande behörighet till högskola. Denna rätt erbjuds idag till elever med examen från gymnasieskolans yrkesprogram. Det utreds nu om rättigheten skall utökas till en generell rättighet dvs. att rätten skall erbjudas alla vuxna. Samma rättighet skall även gälla för särskild behörighet till grundskola. Rättigheten skall gälla från 2017. 7
Ökade krav på invidanpassning och effektivitet av utbildningar för vuxna Med en ny skollag, förordning och läroplan för vuxenutbildning reformeras vuxenutbildningen. Ett centralt tema för reformen är att utbildningen i högre grad skall vara anpassad efter varje enskild elevs förutsättningar, mål och livssituation. Med syfte att uppnå detta pågår en rad satsningar och utredningar som påverkar och kan komma att påverka verksamheten i framtiden: Höjd kvalitet i SFI Kunskaper i det svenska språket är en viktig förutsättning för individens möjligheter att få ett arbete och bli delaktig i samhället. Därför beslutade regeringen i december 2012 om ett statsbidrag under 2013 2015 som lämnas till anordnare av SFI för insatser som bidrar till höjd kvalitet och ökad individanpassning inom SFI. SFI-utredningen Regeringen har tillsatt en utredning för ökad valfrihet och individuell anpassning av SFI bland annat genom ett system med SFI-peng. I år beslutade regeringen att uppdraget skulle utvidgas till att även överväga om all SFI utbildning i framtiden bör ges inom komvux och särvux. Samtidigt fick utredaren i uppdrag att utreda om AF bör ges möjlighet att upphandla den utbildning i svenska som ingår i en etableringsplan enligt lagen om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare. SFI-utredningen ska lämna sitt betänkande senast den första oktober 2013. Statlig satsning för att öka genomströmning Regeringen föreslår i höstpropositionen att kommuner och myndigheter som genomför aktiviteter som syftar till att öka genomströmningen samt säkerställer att eleverna deltar aktivt i vuxenutbildningen skall ersättas med totalt 15 mkr 2014 och sedan årligen med 30 mkr. GRUV-utredningen Med syfte att öka individanpassningen och effektiviteten har en översyn genomförts av kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå. Förslagen bereds för närvarande i regeringskansliet och utfallet kan komma att påverka nämndens verksamhet på sikt. Arbetsmarknadsinsatser som underlättar individers väg till arbete Underlätta ungas kontakter med arbetsgivare För att underlätta arbetsgivarkontakter föreslås i höstpropositionen 2013 en rad arbetsmarknadspolitiska åtgärder som till exempel förstärkning av nystartsjobben, ökat förmedlarstöd och studiemotiverande insatser. Förändringar i socialtjänstlagen jobbstimulans för personer med ekonomiskt bistånd Reglerna i socialtjänstlagen har ändrats för att öka möjligheterna för personer med ekonomiskt bistånd att försörja sig själva genom arbete. Detta ökar socialtjänstens möjligheter att stimulera uppmuntra och stödja dessa personer till egen försörjning. Översyn av Arbetsförmedlingen (AF) Regeringen aviserar i höstpropositionen 2013 en bred översyn av AF. Översynen ska bland annat utgå ifrån en analys av hur myndigheten fungerar idag. Det exakta innehållet i direktiv till en utredning avser regeringen att återkomma om. Detta kan påverka samarbetsmöjligheter mellan nämnden och den lokala arbetsförmedlingen i Solna. 8
Ekonomiska förutsättningar och politiska prioriteringar I Solna stads budget 2014 föreslås att nämnderna får en årlig generell uppräkning av ramarna på 1,0 procent för åren 2013-2015 som kompensation för löne- och prisutveckling. Staden har även årligen fastställt volymberäknade ramar för barnomsorg, skola, vård och omsorg som tar hänsyn till demografiska förändringar. Volymberäknade ramar för skola inkluderar inte vuxenutbildning. 2014 sänks internräntan från 2,9 till 2,5 procent vilket har en positiv effekt på förvaltningens kostnader. Ram för investeringar 2014 uppgår till 100 tkr. s ekonomiska ram 2014 (tkr) 29 421 Generell kompensation 294 Avgår sänkt arbetsgivaravgift för ungdomar 0 Avgår sänkt internränta 0 Avgår riktad besparing 0 Ny ekonomisk ram 2013 29 715 Förändringar i omvärlden som påverkar ekonomiska förutsättningar Balansen mellan kommunal budget och ökad efterfrågan på tvingande utbildningar De senaste åren har vi sett en markant ökning av volymer inom de tvingande utbildningsformerna. Den kommunala budgeten har inte ökat i samma takt. Detta beror delvis på att nämnden inte har volymberäknade ramar. Detta gör att de tvingande utbildningsformerna tränger ut gymnasial yrkesutbildning och försvårar för en budget i balans på vuxenutbildningen. För att inte riskera framtida underskott bör de ekonomiska förutsättningarna ses över i samverkan med stadsledningsförvaltningen under 2014. Riktade statliga bidrag och där till skärpta redovisningskrav Regeringen har de senaste åren gett stora riktade bidrag med syfte att hjälpa kommunerna med att öka volymerna på yrkesinriktad gymnasial utbildning. I höstpropositionen konstaterar regeringen att statsbidragen ännu inte har lett till förväntade volymökningar utan att många kommuner snarare avsätter allt mindre resurser till kommunal vuxenutbildning. Regeringen aviserar därför att man avser att förtydliga regelverket för riktade statsbidrag så att satsningarna leder till volymökning och inte till minskad kommunal finansiering av vuxenutbildning. Kommuner som minskar volymerna och kostnaderna för yrkesutbildning skulle därmed kunna bli återbetalningsskyldiga av det statliga anslaget för yrkesvux. Ändrade ersättningsmodeller för flyktingmottagande En översyn pågår av reglerna kring ersättningen till kommunerna som träffar överenskommelse om flyktingmottagande. Grundersättningen föreslås minska från 10 prisbasbelopp till 5 prisbasbelopp vilket för 2014 innebär 222 000 kronor istället för 444 000 kronor. Den ersättning som utgår per person föreslås också förändras till en resultatbaserad ersättningsmodell. Det är fortfarande osäkert hur det kommer att påverka nämnden. Nämnden har fått ett utökat uppdrag när Lagen om samhällsorientering från första maj 2013 även gäller för målgruppen anhöriginvandrare. Ersättning för detta får kommunerna i det generella statsbidraget, enligt SKL:s beräkning innebär det en summa på 300 720 kr för Solna. 9
Mål och uppdrag I Solna stads verksamhetsplan och budget för 2014 läggs ett antal prioriterade målområden, inriktningsmål, effektmål och uppdrag fast för Solna stad. De utgår från Solna stads vision: Solna ska vara en levande och trygg stad, som förenar hållbar utveckling med en god ekonomisk hushållning för att trygga framtidens välfärd. Målen följs upp av nyckeltal som beskriver effekt, resultat, verksamhetens omfattning (volym), kostnadseffektivitet, kvalitet, medarbetarengagemang och arbetsmarknadens utveckling. I följande avsnitt presenteras de mål, uppdrag och nyckeltal som styr nämndens verksamhet. Nämndens mål sammanfattas i bilaga 3 Måltabell. Nyckeltalen, dess källor samt uppföljningsfrekvens preciseras i bilaga 4 Nyckeltal Målområde Solna i utveckling Solna ska vara en stad i utveckling, som skapar förutsättningar för att möta den stora efterfrågan som finns på att bo, leva och verka i staden. Staden ska erbjuda en attraktiv miljö, som kännetecknas av mångfald och tolerans, och som gör att boende och besökare trivs. Solna ska också erbjuda ett bra företagsklimat, som ger företag goda förutsättningar att starta, etableras och växa. Solna ska vara en aktiv aktör i den växande Stockholmsregionen, som tar vara på möjligheterna att skapa förutsättningar för nya jobb, tillväxt och välfärd. Inriktningsmål Solna ska vara en attraktiv stad, som ger goda förutsättningar för ett växande antal boende, företag och besökare. Effektmål Medborgarnas nöjdhet med att bo och leva i Solna ska minst bibehållas i medborgarundersökningen år 2014 jämfört med 2013. Nyckeltal Medborgarnas nöjdhet med utbildningsmöjligheter i Solna. Kvalitet Målområde Levande stad Solna ska vara en levande och sammanhållen stad med en god miljö, som tar vara på närheten till natur och storstad. Staden ska bygga vidare på dessa kvaliteter och växa på ett stadsmässigt, tillgängligt och miljövänligt sätt. Stadsmiljön ska vara ren och snygg, samtidigt som stadens fastigheter ska underhållas och utvecklas. Solnaborna ska kunna kombinera ett attraktivt boende och ett stimulerande arbete med en rik fritid, som bidrar till att skapa trivsel och välbefinnande. Staden ska underlätta för att Solnabor, Solnaföretag och besökare ska kunna leva och verka miljövänligt. Inriktningsmål Solna ska vara en levande stad, som kännetecknas av tillgänglighet, trygghet, stadsmässighet och miljöhänsyn. Uppdrag Kommunstyrelsen har fått i uppdrag att tillsammans med samtliga nämnder utreda hur personer med funktionsnedsättning ska få ökad tillgänglighet till att kunna delta i samhällslivet. 10
Målområde Trygghet och lärande för solnabornas bästa. Solna ska vara en stad som ger solnaborna möjlighet att forma sina liv efter egna förutsättningar och delta i samhällslivet. Solnaborna ska kunna trygga sin försörjning genom eget arbete. Den omsorg som Solna stad finansierar ska finnas som ett naturligt stöd för solnabor, som behöver den under olika skeden i livet. Förskolor och skolor i Solna ska ge barn, ungdomar och vuxna kunskaper och erfarenheter, som rustar dem för livet och ger goda möjligheter till fortsatta studier och arbete. Kunskap och lärande ska uppmuntras och värderas högt. Inriktningsmål 1 Solna stads omsorg ska finnas som ett naturligt stöd för solnabor som behöver den under olika skeden i livet. Effektmål Andelen Solnabor med egen försörjning ska fortsätta ligga på en högre nivå jämfört med genomsnittet i Stockholms län och riket. Uppdrag På uppdrag av kommunstyrelsen utvecklar och projektleder kompetensförvaltningen Solna stads sommarjobbsprojekt. Projektets övergripande mål är att genom sommarjobb förse unga Solnabor med kunskaper och erfarenheter som rustar dem för framtida inträde på arbetsmarknaden. Nämndmål Minst 65 procent av deltagare som har genomgått Solnamodellen under året ska uppbära egen försörjning. Nyckeltal Antalet sysselsatta i åldern 15-64 år, som andel av den totala befolkningen i samma Effekt åldersgrupp. Andelen deltagare i Solnamodellen som gått vidare till arbete eller utbildning Resultat Andelen av Solnamodellens deltagare som gick till egen försörjning 2013 som har Resultat återkommit till verksamheten under 2014 Antal månader i Solnamodellen i genomsnitt, per deltagare innan egen försörjning Resultat Antal deltagare i Solnamodellen Volym Antal kontakter med arbetsgivare Volym Antal jobbuppdrag från arbetsgivare Volym Antal nyttjade praktikplatser Volym Antal elever som studerar gymnasial yrkesutbildning Volym Från och med 2014 redovisas arbetslösheten i relation till arbetskraften, där både öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd ingår. Det ger en mer rättvisande bild av arbetslösheten och överensstämmer med mätmetoden för den officiella statistiken i Sverige och utomlands. Förvaltningen redovisar även andelen öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd som har en funktionsnedsättning. Arbetslösa solnabor som andel utav registerbaserad arbetskraft, 16-64 år. Arbetslöshet Arbetslösa solnabor som andel utav registerbaserad arbetskraft, 18-24 år. Arbetslöshet Arbetslösa solnabor som andel utav registerbaserad arbetskraft, utrikesfödda Arbetslöshet Andelen arbetslösa solnabor med funktionsnedsättning i relation till antalet Arbetslöshet totalt inskrivna. 11
Inriktningsmål 2 Förskolor och skolor i Solna ska ge barn, ungdomar och vuxna kunskaper och erfarenheter, som rustar dem för livet och ger goda möjligheter till fortsatta studier och arbete. Effektmål Andelen Solnabor som antas och slutför sina studier inom någon av vuxenutbildningens utbildningsformer ska minst bibehållas 2013 jämfört med 2012. Nämndmål Minst 80 procent av eleverna inom vuxenutbildningen uppnår målen utifrån sin studieplan med lägst betyget Godkänt (E) Minst 75 procent av eleverna inom SFI uppnår målen utifrån sin studieplan med lägst betyget godkänt (E). Minst 60 procent av de elever inom SFI som omfattas av etableringslagen uppnår målen utifrån sin studieplan med lägst betyget godkänt (E) inom 2 år. Nyckeltal Andelen elever inom samtliga av vuxenutbildningens utbildningsformer som Effekt slutför sina studier ska minst bibehållas 2013 jämfört med 2013 Andelen elever på grundläggande nivå som uppnår godkända betyg (A-E) utifrån sin studieplan Andelen elever inom gymnasial nivå som uppnår godkända betyg (A-E) utifrån sin studieplan Andelen elever inom SFI som uppnår godkända betyg (A-E) utifrån sin studieplan Andelen elever som omfattas av etableringslagen som uppnår godkända betyg (A-E) inom två år. Antal elever som har genomgått samhällsorientering för nyanlända. Volym Antal elever/helårsstuderanden inom vuxenutbildningen fördelat på Volym grundläggande, gymnasialt, yrkesgymnasialt, vuxenlärling Antal elever/helårsstudieplatser för yrkesvux med riktat statsanslag år 2014 Volym Antal elever som antagits till vuxenutbildningens olika utbildningsformer Volym Antal elever som ej antagits till vuxenutbildningens olika utbildningsformer. Volym Antal solnabor som överklagat beskedet om att inte få möjlighet att studera Volym inom vuxenutbildningen. Andel Solnabor som saknar gymnasial utbildning i förhållande till riket och Stockholms län Andel Solnabor som har en eftergymnasial utbildning i förhållande till riket och Stockholms län Resultat Resultat Resultat Resultat Utbildningsnivå Utbildningsnivå 12
Målområde God ekonomisk hushållning Solna ska vara en stad med en långsiktigt hållbar ekonomi. Staden ska ta ansvar för framtidens välfärd genom att balansera kostnader för dagens verksamheter och behovet av att göra avsättningar för kommande investeringar. Alla verksamheter som Solna stad finansierar ska vara av god kvalitet och kostnadseffektiva. Det ställer krav på styrning och uppföljning av sambandet mellan resurser, prestationer, resultat och effekter i verksamheterna. Det ställer också krav på ständig prioritering, effektivisering och förnyelse av verksamheterna. Inriktningsmål Alla verksamheter som Solna stad finansierar ska vara av god kvalitet och kostnadseffektiva Inriktningsmålet mäts utifrån tre effektmål och två nämndmål. Dessa följs upp med hjälp av nyckeltal som beskriver kostnadseffektivitet, kvalitet och medarbetarengagemang. Effektmål Solna stad ska vara en av Sveriges tre mest kostnadseffektiva kommuner Medborgarnas nöjdhet med Solna stads verksamheter ska bibehållas i medborgarundersökning år 2014 jämfört med 2013. Solna stads medarbetares engagemang ska öka till minst HME 74 i 2014 års medarbetar undersökning. Nämndmål Minst 80 procent av alla elever inom vuxenutbildningen ska vara nöjda med sin utbildning Minst 80 procent av deltagarna i Solnamodellen ska vara nöjda med sin arbetsmarknadsinsats s medarbetares engagemang bibehållas på HME 80 i 2014 års medborgar undersökning Nyckeltal Kostnad för grundläggande vuxenutbildning, kr per kommuninnevånare Kostnad Kostnad för gymnasial vuxenutbildning, kr per kommuninnevånare Kostnad Kostnad SFI, kr per kommuninnevånare Kostnad Kostnad för heltidsstuderande inom kommunal vuxenutbildning, kr Kostnad Kostnad för deltagare i Solnamodellen, kr Kostnad Minskade försörjningsstödskostnader som resultat av arbetsmarknadsinsatser Kostnad Andelen elever som är nöjda med sin vuxenutbildning Kvalitet Andelen elever som är nöjda med sin SFI Kvalitet Andelen deltagare i Solnamodellen som är nöjda med sin Kvalitet arbetsmarknadsinsats Andelen lärare i vuxenutbildningen (leverantörer) som har pedagogisk Kvalitet högskoleutbildning. Antal åtgärdsplaner angående kvalitetsbrister hos Solna vuxenutbildnings Kvalitet upphandlade enskilda skolor. Komptetensnämndens medarbetares engagemang, HME index Personal HME index nedbrutet per avdelning Personal Kompetensförvaltningens sjukfrånvaro i procent av tillgänglig tid. Personal 13
Kvalitetsarbete Utifrån Solna stads inriktningsmål och kvalitetspolicy ska nämnder utarbeta generella åtaganden med efterföljande kvalitetsdeklarationer, som tydligt beskriver vilken service medborgaren kan förvänta sig av staden. Då närmare hälften av stadens verksamhet sker på entreprenad är det viktigt att löpande se över och utveckla styrningen och uppföljningen av verksamheter som bedrivs på entreprenad. Tvärsektoriella frågor; likabehandling och internationellt arbete är integrerade i stadens styrsystem. Nämndernas arbete med dessa ska harmonisera med målarbetet, bidra till visionen om det levande och trygga Solna samt vara en del av stadens kvalitetsutvecklingsarbete. I följande avsnitt beskrivs nämndens kvalitets- och verksamhetsutvecklingsarbete. Kvalitetsdeklarationer och synpunktshantering Nämndens löften till medborgaren inom målområdet Trygghet och Lärande beskrivs i kvalitetsdeklaration Insatser för arbetssökande. Under hösten 2013 pågår ett arbete för att uppdatera den befintliga kvalitetsdeklarationen samt för att utarbeta nya. Förvaltningens systematiska synpunktshantering sker främst med hjälp av tre årliga brukarundersökningar. Brukarundersökningarna kompletteras med löpande dialog med deltagarna och eleverna. Entreprenadstyrning Utbildningsleverantörer styrs genom upphandlingsavtal och genom lag och förordning. Till detta tillkommer stadens avtalsuppföljning och kvalitetssäkring som skapar underlag för omedelbara och framåtsyftande åtgärder. Entreprenadstyrning och avtalsuppföljningen samt kvalitetssäkring genomförs i samarbete med andra kommuner i länet. Följande aktiviteter genomförs under ett kalenderår: Avtalsuppföljning Tillsynsbesök på plats hos respektive entreprenadskola Brukarundersökning med alla elever Resultatuppföljning Utvärdering av entreprenörskolor i form av fördjupad tillsyn Uppföljning av entreprenörer som har kvalitetsbrister i form av åtgärdsplaner Kontroll av att entreprenörerna följer lag- och förordning Uppföljning av utbildningsvolymer och ekonomi Särskilt fokus på uppföljning och utvärdering av SFI-elever som omfattas av etableringslagen. Arbetet med att följa upp entreprenörerna kommer under 2014 att utvecklas med hjälp av ett nytt verksamhetssystem. Nya arbetsrutiner kommer utvecklas i och med införandet av det nya verksamhetssystemet. Detta kommer att underlätta samarbetet med våra entreprenörer samt med våra samarbetskommuner. 14
Metoder för omvärldsbevakning inklusive internationellt arbete För att omvärldsbevaka och utveckla verksamheten jämförs arbetsmetoder och resultat med andra kommuner på lokala, regionala, nationella likväl som på internationella arenor. Personalen diskuterar regelbundet verksamhetens olika delar på personalmöten, i förvaltningsnätverk och på planeringsdagar. Omvärldsbevakning och erfarenhetsutbyte sker också i ett antal stadsövergripande nätverk samt i arbetsgrupper i olika regionala samarbetsprojekt. Likabehandling agerar utifrån en gemensam värdegrund och förhållningssätt. I arbetet med att stödja människor på vägen ut till arbete eller utbildning strävar nämnden efter att varje individ ska få samma möjligheter, ett gott bemötande och en god service. För att identifiera och åtgärda eventuella avsteg från ovan ambition redovisar och analyserar nämnden verksamheten utifrån nyckeltal uppdelat på kvinnor och män samt genomför uppföljning med deltagare och elever inom verksamheten. följer även upp att utbildningsleverantörerna har en likabehandlingsplan för sin verksamhet. Internkontrollplan En god intern kontroll bidrar till att verksamheten bedrivs effektivt och säkert, med medborgarnas bästa för ögonen. Syftet är att säkra en effektiv förvaltning och att undvika allvarliga fel. I praktiken handlar det om att ha ordning och reda. Syftet med internkontrollen är bl.a. att trygga tillgångar, säkerställa att lagar efterlevs, minimera risker, säkra att resurser används enligt tagna beslut, säkra en rättvisande redovisning och att skydda verksamheten från oberättigade misstankar. Inför budgetarbetet 2013 genomfördes en mer omfattande risk- och väsentlighetsanalys per avdelning på kompetensförvaltningen. Inför arbetet med denna verksamhetsplan har materialet gåtts igenom och vissa kontrollmoment har vidareutvecklats. Riskanalysen kartlägger risker i verksamhetens organisation, rutiner och system. Internkontrollplan för har upprättats och bifogas verksamhetsplanen. Se internkontrollplan i bilaga 2. Konkurrensplan I samband med planeringsarbetet har en genomgång gjorts av alla avtal som kompetensförvaltningen ansvarar för. I bilaga 1 Konkurrensplan finns en sammanställning av befintliga avtal, nya upphandlingsbehov och avrop där beloppsnivåerna är sådana att nämnden ska fatta beslut om förfrågningsunderlag och tilldelning. 15
Personal Antalet tillsvidareanställda på kompetensförvaltningen är 18 personer. Medelåldern på förvaltningen är 47 år och könsfördelningen är 3 män och 15 kvinnor. Sjukfrånvaron på förvaltningen är låg, 1,3 procent för perioden dec 2012 juli 2013. Vid särskilda behov anlitar förvaltningen projektanställd personal samt konsulter för att hantera kompetens- och resursbehov utifrån stadens utveckling och tillväxt. Under 2014 är det främst två händelser som kan kräva resursförstärkning: implementering av nytt verksamhetsstöd för vuxenutbildningen samt förnyad upphandling av vuxenutbildning och SFI. Det kan också krävas resursförstärkning om stadens ambitionsnivå gällande sommarjobb ökar under 2014. Kompetensförvaltningen arbetar för att vara en viktig, meningsfull och attraktiv arbetsgivare inom välfärdssektorn - en arbetsgivare med uppdrag att ge Solnas medborgare god service inom förvaltningens olika verksamhetsområden. En framgångsfaktor för att förverkliga stadens vision och uppfylla målen är att ha motiverade medarbetare som både vill och kan ta såväl ansvar som att skapa goda resultat. Solna stad tog under 2013 fram en ny policy och strategi för stadens HR-arbete. Förvaltningen kommer under året att arbeta vidare för att implementera de förhållningssätt som är identifierade som viktiga för att Solna skall vara en attraktiv arbetsgivare. Några exempel på prioriterade utvecklingsaktiviteter är: Implementera ny lönesättningsmodell Implementera ny modell för att sätta och följa upp individuella mål Delta i Solna stads stadsgemensamma ledarutvecklingsprogram. Genomföra och ta tillvara resultat från fördjupad HME- enkät. Utvecklingssamtalet är fortsatt ett viktigt verktyg för att både följa upp och identifiera individuella kompetensutvecklingsbehov. Förvaltningen kommer att fortsätta att satsa på kompetenshöjande aktiviteter t.ex. utbildning och handledning, inom för förvaltningen strategiskt viktiga kompetensområden: Coachning och samtalsmetodik Upphandling och entreprenadstyrning Koncept- och kvalitetsutveckling Projektledning 16
Verksamhetsplan nedbrutet per verksamhetsområde Förvaltningschef och stab Ansvarsområde och målgrupp Kompetensförvaltningen leds av en förvaltningschef. Förvaltningschefen har ett övergripande ansvar för förvaltningens verksamhet, resultat och utveckling, samt för att nämndens beslut verkställs och följs upp. Till stöd har förvaltningschefen en stab bestående av fyra personer. Stabens huvuduppgift är samordning, ekonomistyrning, kommunikation, projektledning samt förvaltningens och nämndens administration. Staben arbetar med förvaltningsöverskridande frågor och skall utgöra ett stöd för förvaltningens verksamheter. Utöver förvaltningschefsrollen har också förvaltningschefen, på uppdrag av kommunstyrelsen, ett övergripande ansvar för stadens näringslivsarbete. Näringslivsarbetet inkluderar besöksnäring. Stadens övergripande näringslivsarbete syftar bland annat till att skapa relationer med näringslivet i Solna så att staden med hjälp av näringslivet kan utveckla Solna i linje med visionen för staden. Delar av stabens resurser används för att koppla samman stadens övergripande näringslivsarbete med nämndens kärnverksamhet, arbetsmarknadsinsatser och vuxenutbildning, samt för att initiera och projektleda samarbetsprojekt. Mål Stabens arbete ska stödja nämndens verksamheter så att nämndens effektmål och nämndmål uppnås. Stabens medarbetares och avdelningschefers engagemang ska minst vara index 80 i undersökningen Hållbart Medarbetar Engagemang, HME Budget (tkr) Stab 2014 2013 2012 Intäkter 0 0 Kostnader 4 416 4 493 Nettokostnader 4 460 4 416 4 493 17
Prioriterade aktiviteter och utvecklingsprojekt på staben Kommunikation Staben kommer under året utveckla befintliga samt ta fram nya kommunikationskanaler för att förbättra den interna och externa kommunikationen på förvaltningen. Med syfte att förbereda för ett utvecklingsarbete av förvaltningens externa web ska en förstudie göras för att kartlägga utvecklingsbehov och förutsättningar för ett förändringsarbete. Med syfte att agera dörröppnare för näringslivskontakter som bl.a. kan bidra till måluppfyllelse i vissa av förvaltningens uppdrag (sommarjobb, lärlingsprojekt) skall staben säkerställa att stadens företagarkanaler används aktivt. Ekonomistyrning Med syfte att underlätta och säkerställa en effektiv struktur för kostnadsuppföljning ska en översyn av förvaltningens kostnadsredovisning genomföras. Nödvändiga förändringar skall implementeras senast samtidigt som implementering av nytt verksamhetssystem för vuxenutbildningen. Projekt tillsammans med näringslivet i samhällsutvecklande syfte Stadens övergripande näringslivsarbete syftar bland annat till att skapa relationer med näringslivet Med syfte att få fler företag i Solna att engagera sig i den lokala samhällsutvecklingen ska staben fortsätta att utveckla nätverk och mötesplatser där staden och näringslivet kan mötas för att byta kunskaper om och erfarenheter av lokalt CSR arbete (Corporate Social Responsibility) Med syfte att få ett bredare utbud av sommarjobb, utveckla, erbjuda och projektleda Sommarjobb starta eget om ekonomiska förutsättningar finns. Inom ramen för stadens näringslivsarbete, utveckla nya arenor för utvecklingsdialogen med näringslivet i olika företagsområden samt säkerställa att dessa kommer förvaltningen till godo. 18
Arbetsmarknadsavdelningen Arbetsmarknadsavdelningen (Ama) består av en avdelningschef och fyra handläggare/ näringslivssamordnare. Ansvarsområde och målgrupp Kompetensförvaltningens systematiska arbete med att få Solnabor att gå från bidrag till egen försörjning via arbete eller studier sammanfattas med Solnamodellen. Modellen grundar sig i ett individanpassat arbetssätt, god omvärldsbevakning samt goda relationer med arbetsgivare, samarbetspartners och utbildningsleverantörer. Målet är att alla arbetssökande utan för stora arbetshinder, ska ta sig in på arbetsmarknaden eller en utbildning. Amas tjänster riktar sig till Solnabor som har försörjningsstöd eller deltar i AFs arbetsmarknadspolitiska program. Budget (tkr) Ama 2014 2013 2012 Intäkter 300 200 Kostnader 4 642 5 076 Nettokostnader 4 385 4 342 4 876 Mål Andelen solnabor med egen försörjning ska fortsätta ligga på en högre nivå jämfört med genomsnittet i Stockholms län och riket. Minst 65 procent av deltagarna som har genomgått Solnamodellen under året ska uppbära egen försörjning. Minst 80 procent av deltagarna i Solnamodellen ska vara nöjda med sin arbetsmarknadsinsats Arbetsmarknadsavdelningens medarbetares engagemang ska minst vara index 80 i undersökningen Hållbart Medarbetar Engagemang, HME Uppdrag På uppdrag av kommunstyrelsen utvecklar och projektleder kompetensförvaltningen Solna stads sommarjobbsprojekt. Projektets övergripande mål är att genom sommarjobb förse unga Solnabor med kunskaper och erfarenheter som rustar dem för framtida inträde på arbetsmarknaden. Solnabor med funktionsnedsättning är en prioriterad grupp. Förvaltningen har med samma ekonomiska ramar men med utökad bemanning lyckats dubblera antalet sommarjobbsplatser under 2013. Målet för 2014 är att ytterligare öka antalet sommarjobb genom att få in fler externa medfinansiärer. Om denna ambitionshöjning skall vara möjlig krävs mer nedlagd tid i projektet av projektets befintliga samarbetspartners i staden. Det finns också anledning att utöka samarbetet med kultur- och fritidsförvaltningen då de har bra kanaler för att nå ut till målgruppen. 19
Prioriterade aktiviteter och utvecklingsprojekt Nya stadsdelar Under de kommande åren kommer Solna att utvecklas och bygga flera nya stadsdelar. I dessa områden kommer många företag att etablera sig. Behovet av arbetskraft ökar successivt och kommer att vara stort under en lång tid framöver. Ama kommer aktivt att bevaka och följa utvecklingen samt skapa företagskontakter som kan leda till arbete och praktik för arbetssökande. Ungdomsarbetet 18-24 år Tillsammans med Arbetsförmedlingen arbetar Ama med att minska ungdomsarbetslösheten i Solna. Antalet ungdomar som har mycket liten eller ingen erfarenhet alls från arbetslivet ökar. Framöver ser vi ett större behov än tidigare av att ge ungdomarna möjlighet att genom praktik få arbetslivserfarenhet. Samarbetet med företag som kan erbjuda praktikplatser bör därför utökas. Vikten av ett slutbetyg från gymnasieskolan är nödvändigt för ett inträde på arbetsmarknaden. De ungdomar som saknar gymnasiebetyg fortsätter vi därför att uppmuntra till studier. Lågutbildade Den grupp som har svårigheter på arbetsmarknaden är de som saknar slutbetyg från grundskolan och gymnasiet. Deltagare i Solnamodellen som uppbär försörjningsstöd och saknar slutbetyg från grundskolan ska ges möjlighet att studera med försörjningsstöd till dess att de kan gå vidare i det ordinarie utbildningssystemet. CSR-arbete För personer som står längre från arbetsmarknaden är det viktigt att hitta företag som tar ett socialt ansvar i lokalsamhället. Personerna får en möjlighet att utveckla sin kompetens utifrån sin egen förmåga och kan då växa med hjälp av en bra arbetsledare eller arbetsplats. Solna stad delar varje år ut ett CSR-pris (Corporate Social Responsibility) till ett företag som har visat att de tar ett socialt ansvar i lokalsamhället. Utmärkelsen delas ut varje höst i samband med en av de frukostbrickor som Solna stad anordnar. Umbrella Ama medverkar till att det kommunala uppföljningsansvaret för ungdomar mellan 16-20 år i Solna stad fungerar på ett tillfredsställande sätt och hjälper de som varken studerar, arbetar eller har försörjningsstöd. I Amas del ingår, att i de fall då det finns ett behov av praktikplatser, hjälpa till att ordna dessa. Syftet med detta är att ge ungdomarna möjlighet att utvecklas, få en inblick i arbetslivet och därmed skaffa sig viktig arbetslivserfarenhet. Övriga förvaltningar som ingår i samarbetet är barn- och utbildningsförvaltningen, socialförvaltningen och kultur- och fritidsförvaltningen som var och en bidrar med både kompetens och resurser. Bevaka och vid behov utveckla samarbetet med AF kring gruppen utrikesfödda Nyanlända flyktingars etablering på arbetsmarknaden har länge varit en viktig fråga för Solna stad. I och med etableringsreformen ansvarar AF för arbetsmarknadsetableringen. De nyanlända som efter etableringsreformens två år inte har fått arbete kommer från och med 1 jan 2013 erbjudas plats på jobb- och utvecklingsgarantin eller jobbgarantin för unga. Detta kan öppna upp för tätare samarbete mellan nämnden och AF kring gruppen utrikesfödda. Ama kommer att fortsätta dialogen med AF kring denna målgrupp. 20