Tolkcentralen
Sidan 2 av 28 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. NUVARANDE SITUATION. 3 2. VISION, VÄRDEGRUND OCH KVALITETSPOLICY 11 2.1 Värdegrund.. 11 2.2 Kvalitetspolicy. 11 3. SYFTE..... 11 4. MÅL OCH MÅLOMRÅDEN... 11 4.1 Kunskapsbaserade och ändamålsenlig vård 13 4.2 Patientsäker vård. 15 4.3 Patientfokuserad vård.. 17 4.4 Effektiv vård 20 4.5 Jämlik och jämställd vård 22 4.6 Vård i rimlig tid... 23 4.7 Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 24 5. BUDGET 2014 12
Sidan 3 av 28 1. Nuvarande situation Habilitering och hjälpmedel är ett område inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Örebro läns landsting. Utgångspunkterna för Habilitering och hjälpmedels verksamhetsplan är landstingets verksamhetsplan (VP-ÖLL) samt den överenskommelse som tecknats med nämnden för Psykiatri, habilitering och hjälpmedel (ÖK). Målen och uppdragen i överenskommelsen är samstämmiga med målen i landstingets verksamhetsplan 2014. Bland andra viktiga styrdokument för Habilitering och hjälpmedel kan nämnas landstingets handlingsplan för förverkligande av barnkonventionen, vilken under år 2014 kommer att få särskild uppmärksamhet genom ett antal aktiviteter; att skapa goda förutsättningar för barns och ungas inflytande och delaktighet ska vara ett gemensamt mål med hög prioritet inom områdets samtliga verksamheter. Ytterligare exempel är landstingets folkhälsoplan samt programmet för funktionshinderfrågor. Verksamhetens syfte är att allsidigt främja utveckling, återtagande och behållande av bästa möjliga funktionsförmåga, fysiskt och psykiskt välbefinnande, jämlikhet i levnadsvillkor och delaktighet i samhällslivet för människor med funktionsnedsättning. Verksamheten ska bedrivas i ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande perspektiv. Upptagningsområdet är Örebro län. Habilitering och hjälpmedel ska också tillhandahålla insatser till personer som inte bor i Örebro län och som söker insatser enligt gällande författning, avtal och regler om valfrihet i vården. Habilitering och hjälpmedel omfattar dels verksamhet inriktad på habilitering/rehabilitering, dels verksamhet inriktad på hjälpmedel inklusive tolkservice. I området finns följande verksamheter: Barn- och ungdomshabiliteringen (BUH) Vuxenhabiliteringen (VUH) Audiologiska kliniken Syncentralen (SC) Ortopedteknik (OT) Centrum för hjälpmedel (CFH) Tolkcentralen (TC) Habiliteringens forskningscenter (HFC) Familjerådgivningen Den förändring av landstingets hälso- och sjukvårdsorganisation som genomförts den 1 januari 2014 ställer Habilitering och hjälpmedel inför nya utmaningar. Enligt vår mening ska Habilitering och hjälpmedel och dess verksamheter stå fortsatt stark och vara en drivande kraft inom landstinget när det gäller att tillgodose patienter och brukare med funktionsnedsättning insatser med hög tillgänglighet och bästa kvalitet. Beredskap måste finnas för att behålla och helst förstärka de samverkansformer som redan finns etablerade mellan oss och landstingets övriga hälso- och sjukvård.
Sidan 4 av 28 I landstingets verksamhetsplan år 2014 anges fyra förutsättningar för planeringsperioden 2014-2016: 1. God ekologisk och ekonomisk hushållning som ger en livskraftig, hälsofrämjande och hållbar verksamhet 2. Hög tillgänglighet som garanterar vård i rätt tid 3. God kvalitet och patientsäkerhet som ger tillförlitlighet och trygghet 4. Samverkan mellan såväl landstingets egna verksamheter som i relation till länets kommuner, Örebro universitet och andra vårdgivare Tolkcentralen: Tolkcentralen har 116 anställda varav ca 97 som är teckenspråkstolkar och är därmed en av Europas största i sitt slag. Detta gör oss till ett viktigt kompetenscentrum inom vår bransch. Under 2011 togs ett lagförslag fram om hur den framtida tolktjänsten skulle kunna komma att organiseras i Sverige. Denna utredning föreslog att tolktjänsten skulle förstatligas varmed en ny myndighet skulle komma att skapas. Förslaget kom aldrig ut på remiss utan Regeringen menade att vissa delar skulle komma att förverkligas senare. En departementspromemoria skulle tas fram i syfte att genomföra delar av förslaget. Även denna kom att läggas ned under slutet av 2013. Under 2014 skall en enmansutredare tillsättas vid Socialdepartementet med uppdrag att komma fram med förslag i syfte att öka den statliga styrningen samt se över hur nuvarande statsbidrag fördelas mellan landstingen. Detta innebär att teckenspråkstjänsten i Sverige för lång tid framöver kommer att vara fortsatt landstingsorganiserad och med fortsatt med stöd av HsL. De förändringar som kommer att föreslås kommer troligen inte påverka verksamheten i så stor omfattning. De problem som våra användargrupper upplever gällande tillgänglighet och valfrihet kommer att kvarstå och utgör ett problem som nu måste hanteras av landstingen tillsammans. Detta gör att Tolkcentralen i Örebro måste fortsätta arbeta på den inslagna vägen gällande effektiviseringar med mål att leverera allt fler tolktimmar med oförändrade personella och ekonomiska resurser. En viktig komponent under 2014 är att verkligen se till att de tekniska möjligheterna används inom landstinget. Ett nära samarbete med lokala offentliga verksamheter måste påbörjas särskilt viktigt är detta gällande möjligheterna för personer med dövblindhet att kunna delta i samhället. Den uppkomna situationen innebär att samarbetet mellan Tolkcentralerna i Sverige måste bli mycket bättre i syfte att öka verkningsgraden och minska de administrativa kostnaderna. Här skall Tolkcentralen i Örebro bidra med all sin kompetens. Risken finns att Sveriges Tolkcentraler nu får en lägre ambitionsnivå och att flera landsting söker nya sätt att organisera sin verksamhet varmed risken finns att tolkverksamheten tonas ned. Vi bär ett stort ansvar för att visa att offentligt driven verksamhet ger bättre resultat för våra användare än andra organisatoriska lösningar. 2010 utropade Örebro kommun sig som Europas teckenspråkiga huvudstad. Örebro läns landsting, SPSM samt Örebro Universitet stödjer kommunens viljeförklaring. Detta visar tydligt på Örebros speciella ställning i Sverige inom vårat arbetsfält. Det kommer att krävas mer av samarbete mellan de offentliga aktörerna varmed vi måste frigöra resurser för detta även under 2014. Webbsända och tolkade beslutsform så som kommunernas och landstingets fullmäktigemöten är en viktig del i arbetet att förstärka den lokala demokratin både för hörande och teckenspråkiga. Här skall vi hjälpa kommunerna att ta steg framåt. Tolkcentralens verksamhet är till nästan ¾ externt intäktsfinansierad genom avtal med Örebro universitet, Örebro kommun och Post- och telestyrelsen m fl. Under 2012 tecknades nytt avtal med
Sidan 5 av 28 PTS trots flera långvariga rättsliga processer. Även under 2014 kommer rättsprocesserna att pågå. Den kombination av uppdrag som vi idag har, har gjort oss till den effektivaste Tolkcentralen i landet vilket har inneburit att allt fler vardagstolksuppdrag (landstingsuppdraget) har kunnat genomföras. Denna möjlighet kommer vi att mer aktivt delge andra landsting för att förbättra för våra användare. Under 2013 utökades öppettiderna i bildtelefonin vilket innebar stora anpassningar inte minst för vår personal. Under 2014 förväntas inga nya förändringar i öppethållande vilket torde göra det lättare för verksamheten att fokusera på effektivisering, ökat samarbete med samverkanspartner och andra landsting samt kvalitetsutveckling. Möjligt är att öppettiderna kommer att utökas under början av 2015. Detta kommer inte att påverka arbetssituationen i någon större omfattning och samarbete gällande nattskifte kommer i så fall sökas med sjukvårdsrådgivningen. Bildtelefonin förväntas under året göra dubbelt så många uppdrag som landets alla Tolkcentralers tillsammans vilket anger verksamhetens betydelse i landstinget Sverige. Distanstolkning och webbtolkning är områden som kommer att utvecklas under året i syfte att öka tillgängligheten ytterligare. Örebro Universitet genomförde en upphandling under 2012 i vilken Tolkcentralen erhöll tilldelning, ny upphandling förväntas under 2016. Under 2010 genomförde Örebro kommun upphandling av tolktjänster varmed vi förlorade delar av våra tidigare uppdrag. Under 2014 skall kommunen genomföra en ny upphandling. Hur detta skall genomföras med tanke på den kommande Regionbildningen 2015 blir en fråga att utreda under året. Branschen är i fortsatt gungning men en viss stabilitet bör vara fallet under 2014 i o m vi vet att inget förstatligande kommer att ske. Nya arbetssätt skall utvecklas för att nå visionen om en en Tolkcentral som arbetar utifrån tanken Mixning och matchning av uppdrag och tolk. Ett system med skrivna uppdragsbeskrivningar för ett 20 tal arbetsgrupper kommer att tas fram. Under 2014 kommer nya funktioner i vårt planeringsverktyg att införas vilket bl a kommer att innebära en bättre service till våra beställare och användare. Därmed skall vi kunna upprätthålla vår ambition om 50% arbetstid i direkt tolkarbete varmed vi blir det bästa alternativet. Vårt planeringsverktyg ger oss ökade kunskaper om våra brukare samt att brukarna och våra kunder ges möjlighet att kommunicera med oss på ett enklare sätt. Beställning av vardagsuppdrag skall kunna göras på dygnets alla 24 timmar. En utmaning för de offentliga aktörerna inom vårt område i länet de kommande åren är att hitta former för hur vi gemensamt kan organisera oss så att våra användargrupper får maximal nytta av befintliga skattemedlen. Vi skall säkerställa vår särställning inom området tillgänglighet. En stark Tolkcentral i Örebro garanterar möjligheterna för döva och hörselskadade att i allt högre grad kunna delta i samhället. God ekologisk och ekonomisk hushållning Habilitering och hjälpmedel arbetar utifrån landstingets Miljö- och hållbarhetsprogram 2012-2015. Området deltar med framgång i landstingets arbete med exempelvis materialminskning, utfasning av farliga kemikalier och resfria möten.
Sidan 6 av 28 Habilitering och hjälpmedel hade ett negativt resultat 2013. Underskottet motsvarande 1,1 mnkr hör samman med ökade kostnader inom hjälpmedelsområdet. Att uppnå en ekonomi i balans 2014, trots förväntade volymökningar och nya och ökade behov, ställer stora krav på verksamheten. Habilitering och hjälpmedel arbetar långsiktigt med att använda resurser kostnadseffektivt och ändamålsenligt. Hjälpmedelsverksamheten visar fortsatt stora underskott p g a nya behov som uppstår huvudsakligen i samband med den snabba teknikutvecklingen på området men även p g a ständigt ökade behov hos den åldrande befolkningen samt hos personer med NPF. Situationen är inte ny och den långvariga trenden kräver kontinuerliga åtgärder i form av kostnadsminskningar och omdisponeringar av befintliga resurser. Detta trots att området tilldelats 3 mkr som en förstärkning för nya hjälpmedel. Som exempel kan nämnas den efterfrågan på Appar som hjälpmedel har ökat mer eller mindre lavinartat. Bedömningen är att Appar på sikt kommer att ersätta flera av de i dag förekommande kommunikations- och kognitionshjälpmedlen. För verksamheterna är detta en ny utmaning som man ställts inför och arbetet med att skapa ett arbetssätt och ett flöde för att säkerställa kvalitet pågår. Arbetet kommer att fortskrida under 2014 innebärande bl.a. utbildning till förskrivare, brukare och närstående. Såväl utifrån den enskildes perspektiv som i beaktande av samhällsekonomin är det av yttersta vikt att de insatser vi tillhandahåller och genomför får avsedd effekt och är till nytta för patienter och brukare. Ett arbete som har påbörjades 2013 och som vi kommer att följa fortsättningsvis med stort intresse har till syfte att leda till säkrare förskrivningsprocess och därmed säkerställa att brukaren får tillgång till de hjälpmedel som ger bästa effekt och största nytta samt att vi tillhandahåller hjälpmedel på rätt nivå. Arbetet inbegriper länets alla förskrivare som i samband med förskrivning och utprovning av hjälpmedel ska skatta förväntad effekt och nytta. Uppföljning kommer sedan att ske med fastställda tidsintervall. Ett systemstöd har utvecklats för ändamålet. Under 2014 kommer vi att intensifiera arbetet med syfte att successivt öka produktionen inom samtliga våra verksamheter. Som utgångspunkt används bland annat statistik över antalet besök per medarbetare alternativt s k brukarrelaterad tid. Ett ytterligare område som kommer att fokuseras är studier av effekt nytta av givna insatser, exempel på detta är bl.a. den intressanta utvärdering som påbörjats på Upplevelsen (VUH) utifrån en av Socialstyrelsen framtagen modell för målinriktad och systematisk utvärdering av insatser för enskilda personer (MOS) för att utvärdera effekt/nytta. Kommande pensionsavgångar, framtidsvisioner och behov av att rekrytera spetskompetens gör kompetensförsörjningen till ett av de mest angelägna områdena för att vi framgångsrikt ska kunna lösa vårt nuvarande och framtida uppdrag. Arbetet med att ta fram kompetensförsörjningsplaner pågår. Första steget är en inventering och därefter ska en utvecklingsplan tas fram. Planen är att starta med fyra verksamheter. Tankar finns även att försöka intressera några studenter att medverka som resurs. Olika aktiviteter planeras och pågår för att nå målet Attraktiv arbetsplats. Arbetet med att utbilda och coacha chefer i kommunikation fortsätter. En planerad utbildning i kommunikativt medarbetarskap för både chefer och medarbetare kommer att genomföras under våren 2014. Ett problemområde i nuläget som vi ser är rekrytering av läkare med specialitet inom rehabilitering, audiologi och barnneurologi.
Sidan 7 av 28 Resultatet av den nyligen genomförda medarbetarenkäten har presenteras på HAB nivå. Vi hade en i förhållande till många andra hög svarsfrekvens, 91 %. Analys på såväl områdes som verksamhetsnivå kommer att genomföras och aktiviteter planeras utifrån resultatet. Tolkcentralen gjorde ett positivt resultat om 1,2 milj kr för 2013. Ett resultat som även inbegriper centrala förvaltningsersättning om 1,7 milj kr. För 2014 är målet att nå ett nollresultat. Projektet Bildtelefoni Direkt vars syfte är att förse nyckelverksamheter inom landstinget med läsplattor är ett prioriterat projekt under 2014. Med hjälp av läsplattor kan sjukvården snabbare få tillgång till tolk, mycket viktigt inte minst vid akuta situationer. Bildtelefoni.net Appen skall göras mer känd och därmed spridas till allt fler verksamheter. Medarbetarenkäten kommer att presenteras under våren 2014 på verksamhetsnivå. Av vad vi kunnat se är anställda inom Habilitering och hjälpmedel mer nöjda än i landstinget i stort. Tolkcentralen har bättre NMI än förvaltningen totalt. Åtgärder för att behålla detta goda resultat skall göras under året. Det påbörjade arbetet med att kvalitetssäkra teckenspråkskompetensen bland alla teckenspråkstolkar kommer att fortsätta under året. Ett IT system skall ge stöd för uppföljning på individnivå. Andra landsting kommer att erbjudas möjligheten att medverka i systemet varmed kostnaderna per anställd kan minimeras. Samarbetet med Fellingsbro folkhögskola är viktigt för rekrytering i framtiden. En skrivtolkutbildning skall kunna erbjudas teckenspråkstolkar under året. Hög tillgänglighet som garanterar vård i rätt tid Att tillgodose en hög tillgänglighet till vår verksamhet i hela länet utgör ett fortsatt prioriterat område, vilket även utgör en utmaning i och med att det kräver fortsatt kraftfulla insatser. Vi ser en fortsatt kraftig tillströmning av patienter och brukare. Exempel på brukargrupper som växer är personer med kombinerad syn- och hörselskada, äldre med behov av såväl rehabilitering som hjälpmedel och barn, unga och vuxna med kognitiva funktionsnedsättningar. För att klara tillgänglighetskraven i den nationella vårdgarantin krävs därför en offensiv kvalitetsutveckling med fortsatt satsning på processorientering och ständiga förbättringar med syfte att skapa en effektiv och fungerande vårdkedja. Under 2014 kommer att pågå ett flertal aktiviteter för att ytterligare förbättra tillgängligheten för våra patienter, brukare, närstående och samverkansparter. Fortsatta aktiviteter med syfte att förbättra tillgängligheten inom CFH kommer att vara högprioriterat under 2014. Kundtjänst byter namn till Kundservice ; ökade öppettider för telefon och ökad flexibilitet eftersträvas. I januari 2014 öppnas Funkaforum, vilket kommer att vara bemannat och öppet för besök en dag per vecka. Målsättningen är att minska köerna genom fortsatta aktiviteter, bland annat genom att öka den brukarrelaterade tiden från 50 % till 60 %. Verksamheten vid Audiologiska kliniken präglas av den utökade expansiva verksamhet som idag bedrivs. Sett i ett något längre tidsperspektiv så har de senaste åren bl.a. tillkommit CI-verksamhet för
Sidan 8 av 28 vuxna, utökad utbildningsverksamhet med fler studenter, forskningsverksamhet m m. Därtill kommer ett ökat antal sökande patienter såväl vad avser reguljär hörselrehabilitering som CI. Utvecklingen påverkas av flera faktorer, bl.a. ett ökat antal äldre och äldre-äldre, ett ökat antal hörselskador även i andra åldersgrupper, förändrade mer positiva attityder till hörselhjälpmedel och förbättrade möjligheter för CI-operation. Audiologiska klinikens mål är att på sikt avskaffa alla köer till hörselvården. En pågående aktivitet för att förbättra tillgängligheten för länsinnevånarna är att i samarbete med primärvården kunna erbjuda viss service via vårdcentralerna ute i länet. Idag finns denna service i sammanlagt elva vårdcentraler. Ett fåtal VC återstår att diskutera frågan med. Örebro, Lindesberg och Karlskoga är inte aktuella i och med att där finns lokal service på sjukhusen. Under 2014 ska kliniken redovisa uppföljning av patienterfarenheter relaterade till rutinen att skicka in hörapparat för service via VC. Ett intressant samarbete har etablerats mellan OT och landstingets Vårdvalsenhet med syfte att förbättra tillgängligheten vad avser fotbäddar och därmed även minska risken att köer uppstår. OT har sedan en tid kunnat konstatera att efterfrågan ökar. Tillsammans med Vårdvalsenheten planeras nu ett antal aktiviteter. Bl.a. kommer OT att delta på en utbildningsdag för distriktsläkare, träffa alla 1:e sjukgymnaster i PV samt de sex nyanställda fotterapeuterna. Målet är framförallt att få till stånd en tydlig avgränsning vilka behov ska OT tillgodose och vad är att betrakta som egenvård. Överenskommelsen angående förstärkt vårdgarantin till behandling inom 30 dagar för barn och unga med psykisk ohälsa avser såsom tidigare år även 2014. Detta innebär att resurser i form av tid och personal måste omfördelas vilket kan få till konsekvens att vissa undanträngningseffekter uppstår. Den omorganisationen som genomfördes 2011 mot bakgrund av den ökade tillströmningen av barn/unga med NPF ska under 2014 utvärderas genom en journalstudie samt intervjuer av personal och brukarråd. Trenden är att gruppen barn/unga med NPF fortsätter öka. Många av patienterna har dessutom stora behov; samarbetet mellan BUP och BUH är därför av stor betydelse. Samtliga verksamheter har mer eller mindre ett uppdrag som berör barn och unga och deras förutsättningar och möjligheter till ett liv likvärdigt med andra barn och vuxna i länet. I överenskommelsen med nämnden för Psykiatri, habilitering och hjälpmedel fanns för år 2013 en ny uppdragsbeskrivning för BUH och VUH vilken på vissa punkter skiljer sig från den tidigare. Bl.a. har alla diagnoskriterier tagits bort och ersatts av en behovsbeskrivning. Ett av syftena med denna förändring var att insatser ska kunna erbjudas efter behov till en mindre statisk målgrupp, vilket förhoppningsvis leder till ökad tillgänglighet. Arbetet med anpassning utifrån dessa nya förutsättningar är pågående och kommer att fortsätta under 2014. Under 2013 slutfördes en utredning med syfte att beskriva hur tillgänglighet för barn med CI och deras föräldrar kan förbättras genom att efter operation erbjuda vissa kontroller/uppföljningar i länet istället för på Huddinge som idag är rutinen. Resultatet av arbetet blev bl.a. att förnyade kontakter mellan Habilitering och hjälpmedel och Huddinge etablerades med syfte att få till stånd en överenskommelse som i första hand tydliggör ansvar och samverkansrutiner. Ett förslag förväntas kunna presenteras inom snar framtid. Nästa steg är sedan att ta fram ett lokalt vård- och habiliteringsprogram för målgruppen barn och unga med CI. Det sedan flera år pågående arbetet med att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning genom anpassning av miljö, information och bemötande kommer att fortsätta med ett flertal planerade aktiviteter bl. a. genomförs i mars under en halv dag en introduktionsutbildning i AKK för nyanställd personal och en brukarrevision av tillgängligheten
Sidan 9 av 28 utifrån AKK-aspekter omfattande tre av våra verksamheter är planerad och kommer att slutföras i början av året. Den tidigare riktlinjen är också under revidering och kommer att beslutas och publiceras i början av 2014. Inom Tolkcentralen pågår ett viktigt utvecklingsarbete där man genom att utnyttja nya och moderna tekniska möjligheter, vilka delvis kan ersätta mera traditionella tolkmetoder, ökar tillgängligheten för brukarna i hög grad. I dagarna har socialdepartementet meddelat att den väntade departementspromemorian gällande förslag till förändringar inom Tolktjänsten uteblir. En intern utredare kommer att utses med uppdrag att se över nuvarande lagstiftning, men utan förändringar av nuvarande huvudmannaskap. Klart är att man funderar på någon form av samlad ingång till tolktjänsten för att underlätta för användaren och att arbetslivet ska vara särskilt prioriterat. Familjerådgivningen har med syfte att förbättra valfrihet och tillgänglighet sedan hösten 2013 infört internetbaserad familjerådgivning på prov. Efterfrågan och andra aspekter på hur servicen används och värderas av länsinnevånarna kommer att följas under 2014. Patienternas och brukarnas synpunkter på verksamheternas kvalitet är en viktig grund för förbättringsarbetet. En förnyad brukaruppföljning kommer att ske hösten 2014. En viktig del av ett gott bemötande är att erbjuda våra patienter och brukare möjlighet till information och kommunikation utifrån varje persons unika behov. Flera aktiviteter pågår också i samverkan mellan verksamheterna och kommunikationsstrategen för att förbättra och göra den interna och externa kommunikationen mera tillgänglig för medarbetare/brukare/patienter och övriga intresserade medborgare. Bl.a. har en tjänst för bildstöd på webben testats och utvärderats i tre verksamheter. Andra exempel på utvecklingsprojekt är pratkartor och teckenspråkstolkning via publik bildtelefoni och webbklient, verktyg och tjänster som alla verksamheter och all personal som har patient- och brukarkontakt kan använda för att kunna erbjuda patienter och brukare möjlighet till information och kommunikation utifrån varje persons unika behov. Vi strävar efter att bli bättre på att använda nya och förbättrade möjligheter till dialog och möta förväntningar från patienter och brukare att finnas där de finns. TC och Dövblindteamet inom SC använder Facebook och Autismgruppen inom VUH testar sedan en tid tillbaka chatt. Kundtjänst bemötandearbete skall även delges till alla inom verksamheten. Samarbetet med andra tolkverksamheter i Sverige skall bli enklare samt att Tolkcentralen i Örebro skall verka för att tolkcentralernas bedömningar av uppdrag blir mer lika i landet. Tillgängligheten kommer att öka i o m spridningen av beställningsportalen. Det förväntade förändrade behovet av tolk bland unga med Ci-implantat skall utredas. God kvalitet och patientsäkerhet som ger tillförlitlighet och trygghet Habilitering och hjälpmedel fortsätter med utveckling och förbättring av Ledningssystemet för systematiskt kvalitetsarbete enligt ISO standarden för kvalitetsledningssystem 9001:2008. Ledningssystemet ska användas för att utveckla en säker och effektiv vård på lika villkor och bidra till att säkerställa att samtliga krav och mål som gäller för Habilitering och hjälpmedel uppfylls. För att förbättra kvaliteten och patientsäkerheten gör vi följande satsningar:
Sidan 10 av 28 Internrevisioner i verksamheterna enligt fastställt internrevisionsprogram Förbättringar av ledningssystemet enligt kvalitetsrådet förslag - Utbildning i systematiskt förbättringsarbete - Identifiera och åtgärda flaskhalsar i gemensamma processer - Utveckla bevakning och information gällande nya eller ändrade lagar Fortsatt satsning på avvikelsehantering Fortsatt satsning på risk- och händelseanalyser Förslags- och klagomålshantering Basala hygien- och klädregler Ledningens genomgång på områdes- och verksamhetsnivå Flera förslag till förbättringar av ledningssystemet har identifierats. Ett exempel på en viktig förbättring som kommer att införas under året är Ledningens genomgång. Ledningens genomgång är en systematisk metod för att gå igenom verksamhetens kvalitetspåverkande resultat, analysera resultatet och vidta förbättringsåtgärder där det bedöms nödvändigt. Kvalitetsrådet kommer att ha en fortsatt aktiv roll i förbättringsarbetet av ledningssystemet även under 2014. En genomgång av rutinerna för basala-hygien och klädregler (BHK) genomfördes under 2013, vilket resulterade i nya rutiner för hygien och klädregler inom området. Hygienombud utses och utbildas och verksamheterna deltar i landstingets BHK mätning under hösten 2014. En mätning av patientsäkerhetskulturen genomfördes under våren 2013 och berörda verksamheter har prioriterat minst två dimensioner där förbättringar kommer att genomföras under 2014. Enligt kraven i Socialstyrelsens föreskrifter om uppgiftsskyldighet till Patientregistret (PAR) ska vi rapportera alla läkarbesök i öppenvård till registret. Vi motsvarar inte kravet och planerar för aktiviteter under 2014 så vi har en fungerande rapportering till PAR med start 2015. Habilitering och hjälpmedels IT-råd har till uppgift att understödja samordning av IT frågor mellan verksamheterna samt prioritera och bereda strategiska IT-frågor till landstingets styrgrupper inom vårdsystem och infrastruktur. IT-rådet är beredande till ledningsgruppen och kommer ha en viktig roll i områdets IT utveckling under 2104. Många problem som uppstått inom vård-it är relaterade till att vi använder flera olika patientjournalsystem. Vi stödjer landstingets ambition att i framtiden använda ett gemensamt journalsystem för sjukhusen, Habilitering och hjälpmedel, Primärvården och Psykiatrin. Övergången till en helt ny version 5 av journalsystemet Cross är därmed uppskjuten i avvaktan på landstingets beslut om ett gemensamt journalsystem. En ny journalportal och uppmärksamhetssignal kommer dock att införas i Cross under hösten 2014. Frågan om en landstingsövergripande systemförvaltning avseende hjälpmedelssystemet SESAM har hittat sin lösning under 2103. Habilitering och hjälpmedel ansvarar för systemförvaltningen fr.o.m. 2014 där Sesam kommer att ingå i förvaltningsområdet Hjälpmedelsstöd inom Stödsystem. Habiliteringens forskningscentrum (HFC) bedriver forskning inom habiliterings- och hjälpmedelsområdet i enlighet med vår överenskommelse med Forskningsnämnden. HFC har även ett viktigt uppdrag som stöd och kunskapsresurs i uppföljnings- och utvärderingsprojekt i våra verksamheter. Detta samarbete är en förutsättning för att kunna rekrytera nya forskare, öka den akademiska kompetensen och utveckla den kliniska brukarnära forskningen inom habilitering- och hjälpmedelsområdet. Forskningschefen bistår också områdeschefen i det strategiska utvecklingsarbetet och ingår i ledningsgruppen.
Sidan 11 av 28 En viktig utgångspunkt för Habilitering och hjälpmedel är att det i verksamheterna finns möjligheter till verksamhetsnära forskning, forskarutbildning och forskning efter doktorsexamen. För att bereda personal i Habilitering och hjälpmedel möjlighet till forskning har vi tagit fram en modell för stöd till såväl forskningsförberedande arbete, forskning på doktorandnivå samt forskning efter doktorsexamen. Chefen för HFC deltar som representant för Habilitering och hjälpmedel i styr- och arbetsgruppen för Testbädden på Ängen, vilket är ett samarbetsprojekt mellan Örebro universitet, Örebro kommun och ÖLL. När det gäller Familjerådgivningens fortsatta forsknings- och utvecklingsarbete så har ett projektbidrag beviljats för 2014. Titeln på projektet är Konsultation med kort väntetid- något att pröva för familjerådavr173 givningen. Det påbörjade arbetet med att ta fram månadsrapporter per valt område skall fortsätta även 2014. Detta i samklang med förvaltningens arbete med sitt ledningssystem. Samverkan Samarbetet med brukarorganisationerna inom funktionshinderområdet har en lång tradition inom Habilitering och hjälpmedel. Gemensamma riktlinjer finns framtagna och årligen genomförs vid behov brukarrådsutbildning för nya ledamöter. Behov av att ta fram nya former för utveckling av samarbetet med Brukarråden och dess representanter har identifierats och under 2014 planeras att genomföra någon form av hearing med detta syfte samt eventuellt ytterligare någon utbildning men då i form av temadag kring någon aktuell fråga. För våra patienter och brukare med funktionsnedsättning är behovet av samordning mellan huvudmän och verksamheter av avgörande betydelse för en god livskvalitet. Samverkan mellan såväl våra egna verksamheter som med andra aktörer är därför ett område som fortsatt måste prioriteras och åtgärder vidtas för att åstadkomma förbättringar. Syftet är att effektivera habiliteringsprocessen och att skapa en bättre samordning i ett brukarperspektiv. En annan viktig samverkansfråga är det gemensamma folkhälsoarbete som bedrivs inom landstinget och där Habilitering och hjälpmedel i allra högsta grad är delaktiga. Det är viktigt att tillgodose behov även inom detta område då fördelningen av hälsa ofta är ojämlik för våra målgrupper. Vi behöver samverka såväl internt inom landstinget som i samhället i övrigt för att lyckas nå en god hälsoutveckling. Några viktiga områden är delaktighet och inflytande i samhället samt levnadsvanor. Habilitering och hjälpmedel kommer att arbeta vidare för att bedriva en jämlik och hälsofrämjande vård samt ett tydligt förebyggande arbete. Våra kunskaper behöver riktas på ett tydligare sätt mot de brukare vi möter, och systematiskt dokumenteras. När en ungdom börjar närma sig myndighetsålder är det dags att planera för en överföring från barnoch ungdoms- till vuxenhabiliteringen. Att denna överföring upplevs positiv och löper smidig är ett gemensamt ansvar för de två involverade verksamheterna. Allt sedan 2012 har pågått ett utvecklingsarbete som haft som syfte att tydliggöra och förbättra denna process. Ett flertal aktiviteter har genomförts vilket även inbegripet ett stort antal medarbetare. Resultatet har presenterats i form av
Sidan 12 av 28 en arbetsmodell i 10 steg med checklistor. Under våren 2013 skapades en webbaserad modell, vilken publicerades i juni. Därefter har även tagits fram en plan för implementering och uppföljning, vilken omfattar ett flertal insatser vilka kommer att genomföras under 2014. Av överenskommelsen med nämnden för psykiatri, habilitering och hjälpmedel framkommer att BUH och VUH ska följa upp hur steg 1,2, 3 och 5,6 i riktlinjen fungerar. Övergången ska utvärderas genom enkät respektive intervju. Under 2013 tog VUH och psykiatrin fram en samverkansöverenskommelse, vars syfte var att förtydliga roller och samarbetsområden samt att säkerställa kunskapsbaserade och individanpassade vårdåtgärder över verksamhetsgränserna. En översyn och eventuell revidering av överenskommelsen ska påbörjas senast i slutet av 2014. Under våren 2013 antog Vilgot en ny överenskommelse samt rutiner angående samordnad individuell plan (SIP) enligt 3 f HSL och 2 kap 7 SoL. Under 2013 har mot bakgrund av detta vår tidigare riktlinje för IHP reviderats och kompletterats. I överenskommelsen med nämnden för psykiatri, habilitering och framgår att BUH och VUH ska redovisa resultat från en studie avseende tillämpad riktlinje för IHP och SIP samt även fortsättningsvis räkna och redovisa antalet upprättade planer. I november 2013 beslutade Vilgot om en ny samverkansöverenskommelse mellan VUH och länets kommuner om konsultstöd för personer med utvecklingsstörning, autism och autismliknande tillstånd och psykisk tilläggsproblematik och/eller svåra beteendestörningar. Överenskommelsen, vilken arbetats fram av en gemensam arbetsgrupp, innehåller en rad förbättringar och förenklingar, vilka förväntas underlätta det framtida samarbetet kring denna målgrupp. Även inom CFH är samverkan ett viktigt fokusområde. Internt inom landstinget arbetar man bl. a. med att få förbättrad kontroll över delförråden. När det gäller kommunerna så eftersträvar man en förbättrad dialog kring ansvarsfördelningen gällande bland annat hjälpmedel i skolan. Det är angeläget att den nu gällande överenskommelsen kring hjälpmedel i skolan följs upp och vid behov revideras. Frågan väcktes av representanter för ledningen via Regionförbundet till länets kommuner redan 2012 men trots påstötningar har ingen ansvarig utredare utsetts. Habilitering och hjälpmedel deltar aktivt i det samarbete som finns organiserat såväl på nationell som regional nivå. I mars 2014 är vi ansvarig arrangör för en regional temadag kring delaktighet för för barn och unga med funktionsnedsättning: en temadag mer flera intressanta föreläsare och ett flertal parallella seminarier. Förhoppningsvis kommer temadagen att locka deltagare från hela Sjulänsregionen till Örebro. Under hösten har vi fått motsvarande uppdrag att ansvara för genomförandet av en temadag kring personer med dövblindhet. Nämnas bör även att våren 2014 står TC i Örebro värd för den vart fjärde år återkommande Rikstolkkonferensen. Habilitering och hjälpmedel har höga ambitioner och vill gärna hålla sig i framkant inom olika områden. Ett sådant område som vi är delaktiga i genom den ortopedtekniska verksamheten gäller barn med arm- och bendysmeli. Tillsammans med övriga involverade verksamheter (USÖ) har en ansökan om tillstånd att bedriva rikssjukvård avlämnats. Förhoppningen är självklart att ansökan ska beviljas, men oavsett vilket beslutet blir kommer det att påverka verksamheten och dess framtida utveckling. Habilitering och hjälpmedel har undersökt vad patienterna och brukarna tycker om våra verksamheter och vad medarbetare tycker. För att få en helhetsbild behöver vi ta reda på vad våra samverkanspartner
Sidan 13 av 28 tycker om oss och vilka förbättringar de önskar. En undersökning genomförs i januari. Resultatet ska användas till att förbättra samverkan med våra partner så att vi blir ännu bättre. Tolkcentralen skall ha ett nära samarbete med brukarorganisationerna. Varje brukarorganisation inbjuds till samtal och information under våren medan ett gemensamt brukarråd med alla organisationer genomförs under hösten. Till detta kan ett stort Öppet Hus erbjudas våra användare där direkta samtal kan föras.
Sidan 14 av 28 2. VISION, VÄRDEGRUND OCH KVALITETSPOLICY Landstingets vision är Hälsa och livskraft genom trygghet, kvalitet och hållbar utveckling. 2.1 VÄRDEGRUND Vi skapar förtroende genom att vara lyhörda, öppna, samspelta och engagerade i en utveckling för människornas bästa. Vi visar respekt för allas lika värde och delaktighet. Vi finns nära medborgarna under hela livet. Vi ser behoven hos varje person. Tolkcentralen arbetar under Kammarkollegiets God Tolksed samt Tolkcentralens Tolketiska riktlinjer. Tolkcentralens riktlinjer kommer under 2014 att revideras. En arbetsgrupp är tillsatt. 2.2 KVALITETSPOLICY Vi erbjuder en säker, effektiv och jämlik vård i rätt tid med rätt kompetens. I verksamheten ska alltid patienten och dess närstående bemötas med omtanke och respekt samt göras delaktiga i vården. Deras värdighet och integritet ska respekteras. Kvaliteten och patientsäkerheten ska utvecklas och säkerställas genom att arbetet är fokuserat på: Patienternas uttalade och underförstådda behov, krav, önskemål och förväntningar Förebyggande syn- och arbetssätt Långsiktighet Ständiga förbättringar Faktabaserade beslut Processorientering 3. SYFTE Vi ska erbjuda re-/habiliterande insatser och hjälpmedel till länsinvånarna med syfte att främja bästa möjliga funktionsförmåga samt fysiskt och psykiskt välbefinnande och en god livskvalitet. 4. MÅL OCH MÅLOMRÅDEN Habilitering och hjälpmedels verksamhetsplan utgår från sju målområden: 1. Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård 2. Patientsäker vård 3. Patientfokuserad vård 4. Effektiv vård
Sidan 15 av 28 5. Jämlik och jämställd vård 6. Vård i rimlig tid 7. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Inom varje målområde har identifierats ett antal aktiviteter. Utifrån dessa aktiviteter har sedan fastlagts kriterier d v s vad vi ska uppnå för att aktiviteten ska anses genomförd. Aktiviteter och kriterier inom forskning, personal, ekonomi, miljö, säkerhet och beredskap, kommunikation, kvalitet och IT är integrerade inom respektive målområde. Se följande matris. Av matrisen framgår även ansvarig. Uppföljning av verksamhetsplanen sker vid delårsbokslut per april och augusti samt verksamhetsberättelse med bokslut, enligt landstingets plan för uppföljning. 5. BUDGET 2014 Beslutat landstingsbidrag för Habilitering och hjälpmedel är 304 767 mkr. I den totala budgetramen ingår även externa intäkter på drygt 80 mkr. För Habilitering och hjälpmedel Mats Eriksson Områdeschef För Tolkcentralen Magnus Sjögren
Sidan 16 av 28 4.1 KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD Mål Vården bygger på vetenskap och beprövad erfarenhet och utformas för att möta patientens/brukarens behov på bästa möjliga sätt. De som har störst behov ska ges företräde. Aktivitet Kriterium Ansvarig 4.1.1 Tolkcentralen (TC) ska redovisa modell för kvalitetsutveckling av teckentolkning. ÖK TC har utarbetat och redovisat en modell för kvalitetsutveckling av teckentolkning samt implementerat den i verksamheten. Verksamhetschef, TC 4.1.2 Tolkcentralen (TC)ska redovisa antalet/andelen tolkar som har erhållit auktorisation. Långsiktigt mål är att alla tolkar som jobbat 3 år har auktorisation. ÖK 4.1.3 BUH och VUH ska redovisa resultat från studie avseende tillämpning av reviderad riktlinje för individuell habiliteringsplan (IHP) och samordnad individuell plan (SIP). ÖK 4.1.4 BUH och Audiologiska kliniken ska beskriva vårdprocessen för barn och unga med cochlea implantat (CI) inklusive aktörer och ansvarsfördelning. ÖK 50 % av tolkarna på TC med anställningstid över 3 år har erhållit auktorisation. Av 20 per verksamhet slumpmässigt utvalda och studerade journaler har högst 20 % uppvisat fler än fyra större avvikelser från riktlinje för IHP/SIP. En vårdprocessbeskrivning för barn och unga med CI inklusive ansvarsfördelning mellan interna och externa aktörer har tagits fram och implementerats. Verksamhetschef, TC Verksamhetschef, BUH och VUH Verksamhetschef, BUH och Audiologiska kliniken 4.1.5 BUH ska redovisa andra steget d v s täckningsgrad (pågående vårdåtagande i relation till antal som fått föräldrastöd och registrets) i HABQ kvalitetsregister. ÖK 4.1.6 Audiologiska kliniken ska redovisa första steget för Barnregistret samt steg tre avseende registren Hörselbron och Gravt hörselskadade. ÖK Forskning 4.1.7 HFC ska genomföra minst tio aktiviteter riktade till områdets verksamheter som stöd till kunskapsbaserad habilitering. BUH har redovisat att täckningsgraden är minst 20 % av under 2014 påbörjade nya vårdåtaganden. Audiologiska kliniken har redovisat sitt deltagande i Barnregistret samt rutiner för att återrapportera från registerdata avseende Hörselbron och registret för gravt hörselskadade. HFC har genomfört minst tio aktiviteter riktade till områdets verksamheter med syfte att ge stöd till kunskapsbaserad habilitering. Verksamhetschef, BUH Verksamhetschef, Audiologiska kliniken Forskningschef
Sidan 17 av 28 Personal 4.1.8 En utbildningsplan med förslag till aktiviteter och som avser Habilitering och hjälpmedels gemensamma utbildningsbehov ska utarbetas. VP-ÖLL 53 En utbildningsplan som motsvarar Habilitering och hjälpmedels gemensamma behov och som syftar till att utveckla personalens kompetens för att ge god och patientsäker vård finns framtagen. Personalchef 4.1.9 En kompetensförsörjningsplan per verksamhet ska upprättas i samarbete med respektive verksamhetschef. 4.1.10 Alla chefer ska genomföra medarbetarsamtal med samtliga medarbetare. VP-ÖLL 53 Miljö 4.1.11 Alla verksamheter ska redovisa genomförda aktiviteter för att i tillämpliga delar implementera miljö- och hållbarhetsprogrammets mål och intentioner VP-ÖLL samt ÖK 4.1.12 Alla verksamheter ska bedriva ett aktivt arbete för att minska klimatpåverkan från engångsmaterial enligt Klimatlista för engångsmaterial VP ÖLL 46 En kompetensförsörjningsplan finns framtagen för fyra verksamheter. Samtliga medarbetare har fått möjlighet att upprätthålla och utveckla sin kompetens genom kompetensutvecklingsplanen i medarbetarsamtalet. Alla verksamheter har genomfört aktiviteter för att i tillämpliga delar implementera miljö- och hållbarhetsprogrammet mål och intentioner. Alla verksamheter har genomfört aktiviteter för att minska användningen av engångsmaterial i verksamheten. Personalchef i samarbete med verksamhetschef, SC, CFH, TC, OT. Samtliga chefer inom Habilitering och hjälpmedel Verksamhetschefer, samtliga verksamheter Verksamhetschef, samtliga verksamheter 4.1.13 De verksamheter som finns med på Avvecklingslista för farliga kemikalier ska fasa ut/minska användningen av utpekade produkter VP- ÖLL 47 4.1.14 Den samlade klimatpåverkan från tjänsteresor inom Habilitering och hjälpmedel ska minska jämfört med 2013.VP- De verksamheter som finns med på Avvecklingslista för farliga kemikalier har fasat ut/minskat användningen av utpekade produkter. Den samlade klimatpåverkan från tjänsteresor inom Habilitering och hjälpmedel har minskat med 15 % jämfört ÖLL 44 med 2013. 4.1.15 Andelen miljöbedömda produkter ska öka. VP-ÖLL 48 Köptroheten gentemot upphandlade avtal har ökat och minst 50 % av verksamheterna använder checklista vid direktinköp av utvalda produktgrupper i de fall ramavtal saknas. Verksamhetschef CFH, OT och Audiologiska kliniken Verksamhetschef, samtliga verksamheter Verksamhetschefer, samtliga verksamheter
Sidan 18 av 28 4.2 PATIENTSÄKER VÅRD Mål Verksamheterna erbjuder en säker och trygg habilitering och vård skador förhindras genom ett aktivt förebyggande arbete. Hälso- och sjukvården ska bedriva ett fortlöpande, systematiskt och dokumenterat arbete med kvalitets och verksamhetsutveckling. Aktiviteter Kriterium Ansvarig 4.2.1 Habilitering och hjälpmedel ska rapportera antalet avvikelser ÖK samt VP-ÖLL 5 Antalet till Platina rapporterade avvikelser har ökat till minst 700 st. Verksamhetschef, samtliga verksamheter 4.2.2 Utredning av avvikelse ska starta inom 7 dagar Andelen avvikelser där utredning påbörjats inom 7 dagar är minst 80 %. 4.2.3 Åtgärder p g a avvikelse ska påbörjas inom 90 dagar Andelen avvikelser där åtgärder påbörjats inom 90 dagar är minst 65 %. Verksamhetschef, samtliga verksamheter Verksamhetschef, samtliga verksamheter 4.2.4 Habilitering och hjälpmedel ska rapportera antalet genomförda riskanalyser och händelseanalyser VP-ÖLL 5 samt ÖK 4.2.5 Habilitering och hjälpmedel ska rapportera antalet anmälningar/klagomål från patienter och närstående ÖK Sammanlagt 7 risk- eller händelseanalyser har genomförts. Förbättringar har vidtagits som ett resultat av minst 100 mottagna anmälningar/klagomål från patienter och närstående. Verksamhetschef, samtliga verksamheter Verksamhetschef, samtliga verksamheter 4.2.6 Habilitering och hjälpmedel ska rapportera antalet anmälningar enligt Lex Maria och enskildas klagomål till ansvarig myndighet ÖK Verksamheterna har mätt och redovisat antal anmälningar enligt Lex Maria och enskildas klagomål till ansvarig myndighet. Verksamhetschef, samtliga verksamheter
Sidan 19 av 28 4.2.7 Habilitering och hjälpmedel ska redogöra för vidtagna åtgärder samt hur erfarenheter från anmälningar, avvikelserapportering och riskanalys använts i förbättringsarbetet. ÖK 4.2.8 Habilitering och hjälpmedel ska redovisa resultat av mätningar av basala hygienrutiner och klädregler ÖK 4.2.9 Ett kvalitetsseminarium riktat till samtliga medarbetare ska genomföras. Säkerhet och beredskap 4.2.10Verksamheterna ska utifrån resultat av genomförd riskanalys ta fram en lokal handlingsplan för allvarliga och extraordinära händelser samt påbörja åtgärder utifrån fastlagd grad av allvarlighet. 4.2.11 Samtliga aktuella dokument inom området säkerhet- och beredskap ska finnas tillgängliga på intranätet. Samtliga verksamheter har dokumenterat resultatet av genomförda åtgärder och förbättringsarbete. Verksamheterna ska uppnå följsamhet till hygien- och klädregler motsvarande 100 % vid landstingets fastställda mätpunkter. Minst 70 % av medarbetarna har deltagit. Samtliga verksamheter har utifrån resultatet av genomförd riskanalys tagit fram en lokal handlingsplan för allvarliga och extraordinära händelser samt påbörjat åtgärder utifrån fastlagd grad av allvarlighet. Samtliga aktuella dokument inom området säkerhets- och beredskap finns publicerade och tillgängliga på intranätet. Verksamhetschef, samtliga verksamheter Verksamhetschefer, samtliga verksamheter Kvalitets- och IT chef i samarbete med övrigt Ledningsstöd. Verksamhetschefer, samtliga verksamheter Personalchef med stöd av säkerhets- och beredskapssamordnare
Sidan 20 av 28 4.3 PATIENTFOKUSERAD VÅRD Mål En patientfokuserad habilitering bygger på respekt för människors lika värde, den enskilda människans värdighet och individens självbestämmande och integritet. Brukaren/patienten bedöms utifrån ett socialt sammanhang och insatser ges med respekt och lyhördhet för hans/hennes specifika behov, förutsättningar, förväntningar och värderingar. Brukaren ges delaktighet, god kontinuitet, tillgänglighet och bra bemötande. Vården planeras och genomförs i samråd med patienten. Aktivitet Kriterium Ansvarig 4.3.1 En brukaruppföljning via enkät ska En brukaruppföljning via enkät har genomförts hösten 2014. Kvalitets- och IT-chef genomföras hösten 2014. 4.3.2 BUH och VUH ska månatligt redovisa antalet/andelen patienter som fått individuell habiliteringsplan (IHP) respektive samordnad individuell plan (SIP). ÖK samt VP- ÖLL 19 4.3.3 SC och Audiologiska kliniken ska månatligt redovisa andel nya patienter som erhållit individuell habiliteringsplan respektive samordnad individuell plan (SIP). ÖK samt VP-ÖLL 19 Andelen patienter/brukare med individuell plan är minst 90 % av alla aktuella vårdåtaganden. Antalet upprättade SIP är minst 10 per verksamhet. Andelen patienter/brukare med individuell plan är minst 95 % av nybesök. Antalet upprättade SIP är minst 5 per verksamhet. Verksamhetschef BUH och VUH Verksamhetschef SC och Audiologiska kliniken 4.3.4 BUH och VUH ska följa upp hur steg 1,2,3 och steg 5,6 i övergången mellan verksamheterna fungerar. Övergången ska utvärderas genom enkät respektive intervju. ÖK Minst 85 % av tillfrågade/intervjuade personer är nöjda. Verksamhetschef BUH och VUH
Sidan 21 av 28 4.3.5 VUH ska redovisa försök med modell för utvärdering av effekt nytta relaterade till givna insatser. ÖK 4.3.6 Audiologiska kliniken ska redovisa uppföljning av patienterfarenheter relaterat till rutin att skicka in hörapparat för service via vårdcentral. ÖK 4.3.7 BUH ska följa upp barns delaktighet vid upprättande av IHP. ÖK 4.3.8 Verksamheterna ska utifrån lokala förhållanden och förutsättningar formulera aktiviteter som stödjer förverkligande av barnkonventionen. ÖK 4.3.9 Verksamheterna ska planera och genomföra aktiviteter utifrån mål och uppdrag i det funktionshinderpolitiska programmet. ÖK Kommunikation 4.3.10 En utbildning i att skriva lättläst ska planeras och genomföras VP-ÖLL 60 4.3.11En utbildning för medarbetarna gällande kommunikations roll och betydelse i organisationen ska planeras och genomföras. VP- ÖLL, 55 4.3.12 En utvecklingsplan ska tas fram och aktiviteter genomföras utifrån översynen av internkommunikation inom Habilitering och hjälpmedel. VP-ÖLL 54, 55, 56 VUH har använt av socialstyrelsen framtagen modell för målinriktad och systematisk utvärdering av insatser för enskilda personer (MOS) för att utvärdera effekt/nytta. Minst tio personer med behov av insatser inom området samspel/kommunikation och som deltar i verksamheten Upplevelsen har omfattats av utvärderingen. Andelen patienter som är nöjda efter att ha erbjudits möjlighet att skicka in sin hörapparat för service via vårdcentral är minst 90 %. Andelen barn och unga som varit delaktiga vid upprättande av IHP genom att ha besvarat enkät eller varit fysiskt närvarande är minst 70 %. Samtliga verksamheter har formulerat aktiviteter som stödjer förverkligande av barnkonventionen. Samtliga verksamheter har planerat och genomfört aktiviteter utifrån mål och uppdrag i det funktionshinderpolitiska programmet. Minst en webbredaktör från varje verksamhet har genomgått utbildning i att skriva lättläst. Minst 30 % av medarbetarna ska vid årets slut ha genomgått utbildning i kommunikations roll och betydelse i organisationen. Senast den 30 juni har en utvecklingsplan för internkommunikation tagits fram. Till slutet av året har minst 50 % av planerade aktiviteter genomförts. Verksamhetschef VUH Verksamhetschef Audiologiska kliniken Verksamhetschef BUH Verksamhetschef, samtliga verksamheter med stöd av verksamhetsutvecklare Verksamhetschef, samtliga verksamheter med stöd av verksamhetsutvecklare Kommunikationsstrateg Kommunikationsstrateg Kommunikationsstrateg i samverkan med verksamhetschefer och chefer inom ledningsstöd
Sidan 22 av 28 4.3.13 Åtgärder ska planeras och genomföras utifrån genomförd omvärldsanalys. VP-ÖLL 54,62 4.3.14 Ett nytt intranät för region Örebro ska utvecklas. VP-ÖLL61 4.3.15 Patienter och brukare ska känna sig informerade och delaktiga i vården. VP-ÖLL 62 4.3.17 Aktiviteter för att informera om tjänsterna i 1177-konceptet ska planeras och genomföras samt resultatet mätas och redovisas. VP-ÖLL 59 4.3.18 Informationen på 1177 Vårdguiden ska utvecklas och en ny invånartjänst Hitta och jämför hjälpmedel med både nationell och regional information ska tas fram och lanseras. VP-ÖLL 58 Senast till den 31 maj har varje verksamhet tagit fram och presenterat förslag till förbättringsåtgärder utifrån resultat av genomförd omvärldsanalys samt senast den 31/12 genomfört för året planerade åtgärder. Området och verksamheterna har medverkat till utveckling av ett nytt intranät. Brukaruppföljning 2014 har visat att patienter och brukare känner sig mer informerade och delaktiga än vid föregående mätning. Kännedomen om 1177 Vårdguiden har ökat bland länets invånare jämfört med föregående år. Den nya tjänsten Hitta och jämför hjälpmedel har satts i drift och lanserats. Verksamhetschef, samtliga verksamheter Kommunikationsstrateg i samverkan med verksamhetschefer och chefer inom ledningsstöd Verksamhetschefer, samtliga verksamheter Verksamhetschef, samtliga verksamheter i samverkan med Kommunikationsstrateg Verksamhetschef, samtliga verksamheter i samverkan med Kommunikationsstrateg