Så kan avloppsfraktioner återföras till kretsloppet - redovisning av en pilotstudie för Kungsbacka kommun Kretsloppsseminarium Kungsbacka den 31 maj 2013 Ebba af Petersens & Marika Palmér Rivera WRS Uppsala AB ebba.af.petersens@wrs.se, marika@wrs.se
Uppdraget Syfte Utreda vilket återföringssystem för källsorterat toalettavfall är mest lämpligt i Kungsbacka kommun. Följande ska ingå: Vilket system som är bäst lämpat ur ett livscykelperspektiv resp ett kostnadsperspektiv på kort och lång sikt Beskrivning av regelverket, inkl ansvarsfördelning kring hanteringen av avfallet Förslag till utformning av ev pilotanläggning inkl placering Förslag till uppföljning av ev pilotanläggning
Klosettvattensystem i Kungsbacka Röd: äldre slutna tankar Blå: vakuum till tank Grön: Kommunalt VA
Klosettvatten volym idag och i framtiden Idag Framtid (om 5 år) System Antal Volym (m 3 ) Antal Volym (m 3 ) Sluten tank - vakuumtoalett Sluten tank ej vakuumtoalett Totalt 60-70 125 300-320 ca 600 1500 Ca 7000* 250-300 Ca 1300 Ca 1600 drygt 7000 Ca 600 Ca 2000 *Antal tömningar 2011 var 2332 st.
Idag Mängd näring i klosettvattnet i Kungsbacka Sluten tank - vakuumtoalett Sluten tank ej vakuumtoalett Framtid Sluten tank - vakuumtoalett Sluten tank ej vakuumtoalett Fosfor (kg/år) Kväve (kg/år) Ungefärligt arealbehov för spridning (ha) 60 500 3 350 3800 16 300 2500 14 65 700 3
Separat hantering av toalettavfall och BDT Toalettvattnet Vatten: 1-5 % Näring (NPK): 80-90 % Smittämnen: 99.99 % Bad-, disk- och tvättvattnet Vatten: 95-99% Organiskt material 60-70%
Sluten tank för klosettvatten + BDT-rening Vanlig toalett 6 l/spolning 13 m3/person,år Vakuumtoalett 0,7 l/spolning 1,5 m3/person,år
Näringsinnehåll i klosettvatten och urin jmf m flytgödsel Kväve (tot-n) Fosfor (tot-p) Cd/P kg/m 3 kg/m 3 Klosettvatten 0,55 0,05 8 Klosettvatten 3,6 0,4 8 vakuum Urin 2,6 0,2 0,6 Flytgödsel nöt 4 0,7 19 Flytgödsel svin 5 2 8
Kriterier Slutproduktens kvalitet Miljö & resursanvändning Arbetsmiljö Ekonomi Organisation Tekniska aspekter Övrigt
Kriterium Precisering Kommentar Slutproduktens kvalitet Slutprodukten ska klara kommande krav på hygienisering. Slutprodukten ska vara kvalitetssäkrad. Det ska vara tydligt vilket näringsinnehåll slutprodukten har. Det ska vara tydligt på vilka grödor slutprodukten får spridas, och med vilken giva. Slutprodukten ska innehålla tillräckligt mycket näring i så koncentrerad form att den är intressant för lantbruket. Slutprodukten ska kunna spridas med tillgänglig spridningsutrustning. Återföringen ska få acceptans hos lantmännen. Klosettvattnet ska hygieniseras enligt en metod som är godkänd enligt ny förordning. Krav på innehåll av metaller och organiska ämnen kommer att fastställas senare. De kommande kraven är ej klara ännu, föreskriftsförslag kommer 12/8. Kommunen ska certifiera Fråga från startmötet: Vad anläggningen enligt systemet SPCR händer med ej godkänd 178. fraktion? Näringsinnehåll ska testas och deklareras enligt de krav som anges i SPCR 178.
Kriterier - organisation Kommunen ska ha huvudansvar för återföringssystemet Mottagare ska handlas upp av teknik/renhållning Det ska vara tydligt vilka förvaltningar/enheter inom kommunen som har ansvar för vilken del av systemet. Systemet ska bygga på en långsiktig gemensam strategi för miljö & hälsa, och tekniska förvaltningen. Ett långsiktigt avtal med lantbrukare ska upprättas
Tekniker för behandling av klosettvatten
Möjliga tekniker? Termisk torkning Pastörisering Osläckt kalk Våtkompost Ureahygienisering Kombimetod (våtkompost + urea) Termofil rötning Lagring
Våtkompostering för hygienisering av klosettvatten klosettvatten Kolkälla behövs, t ex kompost, latrin, gödsel 2-8 % torrsubstanshalt omrörning, luftning 55 C under 10 timmar Slutprodukt: hygieniserat gödselmedel liknande flytgödsel Nackdelar - skumbildning, elförbrukning, behov av tillsatsmaterial Exempel: Sörby - Eskilstuna, Karby - Norrtälje, Sund - Åland,
Karby, Norrtälje Semikontinuerlig process Två reaktorer à 32 m 3 Kapacitet: 3000 m 3 /år Klosettvatten fr 300 hushåll 800 ton latrin/år Levererad växtnäring: ca 2 ton N, 1 ton P
Urea för hygienisering av klosettvatten klosettvatten inget tillsatsmaterial nödvändigt Inget krav på ts-halt omrörning behandlingstid beroende på tillsats Slutprodukt: hygieniserat kväverikt gödselmedel liknande flytgödsel exempel: Lund, Kalmar,
Gårdshygienisering med urea LRF, SLU och fem kommuner, 2013: Försök med behandling av klosettvatten i befintliga gödselbrunnar. Fyra olika behandlingar testas.
Försök urea + värme Teknikbod;kylskåp mm Skräpsil
Mottagningstankar Kombimetoden Våtkompostering + urea Södertälje: Förvärmning (45 C) med våtkompostering. Tillsats av urea (0,45% N).
Rötning Termofil rötning krävs för att hygienisering ska ske. Rötning av klosettvatten enbart ger en negativ energibalans måste samrötas med andra substrat. Klosettvattnet kan då användas som spädning. (ex. 100 personer ger 8,7 kwh/dygn, värmeåtgången motsvarar 71 kwh/100 pers, dag) Frågetecken kring certifiering av rötrest.
Lagring som hygienisering av klosettvatten Klosettvatten, brunnslam osv Lagring minst 1 år ingen tillsats eller omrörning behövs frågetecken: kväveavgång, hygien Slutprodukt: hygieniserat? gödselmedel liknande flytgödsel Exempel: Enköping, Trosa, Falun, Fårö Klosettvatten från vakuumtoaletter självhygienisering kan vara möjlig
Exempel: Enköping Klosettvatten + brunnslam + externslam + rejekt/dekantat. Hela kommunen. Volym per år:18 000 m 3 Öppna dammar, tät botten, lagring ca 1 år. 4 bönder, 4 dammar Spridning på energiskog
Jämförelse mellan alternativen Parameter Våtkompost Termofil rötning Slutproduktens kvalitet Urea Kombi ++(?)? +++ +++ Arbetsmiljö +++ +++ ++ +++ Miljö- & resursanv ++ ++ +++ ++ Ekonomi + - +++ + Organisation Oberoende av teknik Teknik + + ++ ++(+?) Övrigt + + ++ +
TEKNISK LÖSNING ANVÄNDARE ORGANISATION Illustrationer: Peter Ridderstolpe
Organisationen är ofta det svåra! - Avfallsverksamheten - Miljökontoret - VA-huvudmannen - Plansidan Lantbrukare Fastighetsägare Mfl
Nämnd/Förvaltning Kommunfullmäktige Ansvar Taxor för hämtning av avloppsfraktioner Avfallsordning Övergripande strategiska beslut Kommunstyrelsen/ Kommunstyrelsens förvaltning Planering och exploatering Tekniska nämnden/ Tekniska förvaltningen Översiktsplanering Exploatering för bostäder och verksamheter Köp/försäljning kommunala fastigheter Miljöstrategiska frågor Borttransport och omhändertagande av avloppsfraktioner Hantering av slam från kommunala reningsverk Utbyggnad av kommunalt VA i områden med behov av att lösa VA-försörjningen i ett större sammanhang. Miljö- och hälsoskyddsnämnden/ miljö- och hälsoskydds-förvaltningen Tillsyn av enskilda avlopp Tillstånd för enskilda avlopp Tillsyn lantbruk Byggnadsnämden/ Plan- och bygg-förvaltningen Detaljplanering Bygglov
En fungerande organisation behöver: En arena - kapacitet att involvera intressenter och hantera konflikter Tydlig ansvarsfördelning Kommunikation - styra och återkoppla till brukarna Implementering - kapacitet att fatta och genomföra det beslutade alternativet. Systemet i drift - tillgodose regelbunden drift och underhåll av god kvalitet. Ekonomi - förfoga över tillräckliga resurser
I vilka styrdokument bör frågan ingå? Renhållningsordning: Avfallsplan, avfallstaxa, avfallsföreskrifter Strategi för handläggning av ärenden rörande enskilda avloppsanläggningar Tillsynsplan Lokala miljö- och hälsoskyddsföreskrifter Översiktsplan VA-policy/VA-plan För delar av kommunen: Detaljplaner, vattenskyddsföreskrifter, etc.
Ambitionsnivåer för kommunen: 1. Kommunen engagerar sig inte alls i återföringen. 2. Kommunen initierar/möjliggör system för återföring, men tar inte aktiv del i systemets drift. 3. Kommunen tar in systemet som en del i avfallsverksamheten. 4. Kommunen ansvarar för hela kedjan för återföring från fastighet till spridning på mark.
Det finns olika sätt att ta ansvar Kommunen kan äga och driva behandlingsanläggningen, och sprida avloppsfraktionerna; Kommunen kan äga och driva behandlingsanläggningen och anlita en lantbrukare för spridning; Kommunen kan äga behandlingsanläggningen, men anlita en lantbrukare för drift av anläggning och för spridning; Kommunen kan anlita en lantbrukare som både äger och driver behandlingsanläggningen samt sprider avloppsfraktionerna.
Möjligheter för lantbruket 1. Få gödsel 2. Spridningsentreprenör 3. Lagring/behandling och spridning 4. Transport, lagring/behandling och spridning 5. Bygga, drift, lagra/behandla, sprida
Pilotanläggning för Kungsbacka Lagring i befintliga brunnar med tillsats av urea Hygieniseringen beror av: Tid Ureatillsats Temperatur
Teknisk lösning Befintlig gödselbrunn Rensgaller el motsv för att ta bort skräp Täckning Tillsats av urea (Ev. värmning) Vid behov: omrörning vid tömning
Rens av skräp Reningscontainer för silning av klosettvatten. Skräpsil.
Täckning
Möjliga lokaliseringar 3000 m 3 400 m 3 1050 m 3
Transport Klosettvatten till reningsverk Kväverening i ARV Tillverkning handelsgödsel Transporter Klosettvatten lokal behandling Transporter Energiåtgång behandling För urin: brytpunkt vid ca 22 mil
Uppföljning och kvalitetssäkring Delta i SLU/LRFs uppföljningsprojekt om gårdshygienisering SPCR 178
Förutsättningar för återföring av näring från små avlopp i Kungsbacka Det finns slutna tankar med vakuumtoalett och äldre slutna tankar i kommunen. Kommunen ställer redan krav på vakuumtoaletter. Kommunens slam är REVAQ-certifierat och sprids på åkermark: - rutiner för certifieringsarbetet - kontakter med lantbruket årliga träffar osv Lediga gödselbrunnar finns Många djurgårdar utrustning finns VA och Renhållning inom samma förvaltning