Bilbältesanvändning bland förare av tunga lastbilar



Relevanta dokument
Bilbältesanvändning bland förare av tunga lastbilar

Bilbältesanvändning bland förare av tunga lastbilar

Lastbilsförares bältesanvändning

Skyddsutrustning i taxi

Bilbältesanvändning i Stockholm

Trafiksäkerhet en arbetsmiljöfråga Ditriktet i Malmö

Information till förare av tunga lastbilar

Trafiksäkerhet i bussbranschen

Yrkestrafik och hastighet

Användning av bilbälte 2017

Bilbältesanvändning i dödsolyckor

Användning bilbälte 2016 NTF RAPPORT 2016:4

Bra arbetsmiljö på väg

Bältesstudie i utvalda områden Rapport Resultat av bältesstudie på 14 platser i 7 områden med olika demografisk karaktär.

Presentation över Trafiksäkerhetsläget på väg, Nollvisionen och etappmålen

Vägverket 1. Kraftsamling för ökad trafiksäkerhet i Stockholms län

Användning av bilbälte 2018

TRAFIKSÄKERHETSPOLICY

Bilbältesanvändning i dödsolyckor. En analys av vägtrafikolyckor i Sverige till

vem har arbetsmiljöansvaret?

Yrkestrafik och hastighet

Foto: Nettbuss Alexander Hagstadius. Bussresor för barn och ungdomar

Trafiksäkerhetspolicy för Hällefors kommun

Hur reagerade företagen, vilka åtgärder har gjorts, vad tycker de om NTFs metod?

Kraftsamling för ökad trafiksäkerhet i Stockholms län

Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011

Bältesstudie utvalda områden

Vem är ansvarig för arbetsmiljön?

Det började NTF bildas. Alvar Thorson uppfinner reflexbrickan.

Yrkestrafik och hastighet

Slutrapport avseende projekt Svenskt Hastighetsindex TRV 2010/17577A

Arbetsmiljö och ansvar. Anna Varg

Skyddsglasögon som obligatoriskt skydd på JM

Antal omkomna i vägtrafiken,

Konsekvensutredning av föreskrifter om användning av bilbälten och av särskilda skyddsanordningar för barn

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla.

Arbetsmiljö. Anders Ingwald,

Schenker AB Lars Andreen - Trafiksäkerhetsansvarig. Sveriges ledande transport- och logistikföretag.

HUR EFFEKTIVT ÄR TRAFIKSÄKERHETSARBETET?

Publikation 2004: åriga personbilsförare inblandade i dödsolyckor år Analys av Vägverkets djupstudiematerial

motorc för åren , version 1.0

TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0. Analys av trafiksäkerhetsläget 2015

Polisens arbete med trafiksäkerhet i vägtrafik och terräng

Riskbedömning inför ändringar i verksamheten

Avdelning: T Projektnummer: Projektnamn: Bilbältesstudier Uppdragsgivare: _NTF/TSV Distribution: fri / nyförvärv / begränsad /

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Hur såg trafiksäkerhetsutvecklingen ut 2016? Karin Bengtsson, Transportstyrelsen Åsa Forsman, VTI Johan Strandroth, Trafikverket

TRAFIKSÄKERHETSPOLICY OCH ANVISNINGAR

Arbetsmiljön är viktiga frågor vid avfallshantering

Hastigheter i Stockholm

TILLBUD och OLYCKSFALL på jobbet

Hur gör man? Handledning för dig som skall arbeta med Nationell och regional samling. NATIONALFÖRENINGEN FÖR TRAFIKSÄKERHETENS FRÄMJANDE

Djupstudier av trafikolyckor. Analys av material från 196 dödsolyckor i Mälardalen

Rapport Enkät kring skyddsutrustning vid motorcykel- och mopedolyckor SMC Uppsala i samarbete med NTF Uppsala län. Akademiska Sjukhuset

NTF SKÅNES MARKNADSUNDERSÖKNING SKOLSKJUTS 2000

Trafiksäkerhet en arbetsmiljöfråga

Riktlinje för motverkan av alkohol- och annan droganvändning

PERSONALHANDBOK FAGERSTA KOMMUN Personalkontoret

Trafiksäkerhetsprogram för Stockholms stad , Del 1 Analys av befintlig trafiksäkerhetssituation

Bransch Taxi och färdtjänst

Vem är ansvarig för arbetsmiljön? Med arbetsmiljö menas

Dags för fortbildning se sidan 6. Yrkesförarkompetens. för förare av buss och tung lastbil

Bilisters beteende vid övergångsställe

AVTAL OM RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ OCH FÖRETAGS- HÄLSOVÅRD OCH LOKAL SAMVERKAN I ARBETSMILJÖFRÅGOR

Riskbedömning inför ändringar i verksamheten

A B C. A Precisera den planerade ändringen. B Gör riskbedömningen. C Åtgärda. för riskbedömning inför ändring i verksamheten

Självskattning. Systematiskt arbetsmiljöarbete

Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag.

Besvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad Du anser eller hur Du brukar göra!

Ergonomi i lager och förråd En hjälp att upptäcka risker för arbetsskador vid felaktig plockning och hantering av gods.

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö. Informationsgruppen, distriktet i Stockholm

Transportstyrelsens föreskrifter om yrkeskunnande för taxitrafik;

Arbetsmiljöverkets regeringsuppdrag om arbete på och vid väg. Carl Axel Sundström, Arbetsmiljöverket

Rapport 2017:6 En vitbok om kvinnors arbetsmiljö

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet

Säker Trafik AB. Söderhamn

Rutiner och riktlinjer för transporter. OMNIA Daglig verksamhet

Ansvarsregler och Ansvarsfördelning

Verksamhetsberättelse NTF Jämtlands län 2006

Betydelsen av bälte. Analys av omkomna i personbil i Stockholms län mellan

HÅLLBARHETS PRESENTATION 2017 HÅLLBARHETSPRESENTATION

Inom vår verksamhet ska vi ha en policy och dokumenterade rutiner för hur arbetsmiljöarbetet ska utföras.

Skyddsombudsundersökning

Arbetsmiljöpolicy vid Omvårdnadsförvaltningen Skövde kommun

11 punkter för ökad trafiksäkerhet

Bussresor för barn och ungdomar

Arbetsmiljö vid upphandling - ett sunt konkurrensmedel

Samverkan för säker cykling

Reglering av radon på arbetsplatser Arbetsmiljölagen. Janez Marinko Arbetsmiljöverket

Rapport Enkät kring skyddsutrustning vid motorcykel- och mopedolyckor SMC Uppsala i samarbete med NTF Uppsala län. Akademiska Sjukhuset 2004/

2011/16/2010 FORDONS DROG OCH ALKOHOLPOLICY

Så skapar vi. En säker arbetsplats

VERKSAMHETSPLAN 2010 NTF BLEKINGE

Vem är ansvarig för arbetsmiljön? Med arbetsmiljö menas

Trafiksäkerhetsläget 2017

Transkript:

Bilbältesanvändning bland förare av tunga lastbilar Resultat av observationer 2003 Kjell Cronvall September 2003 2003 Notat 0302

Förord NTF Stockholms län har i samarbete med Yrkestrafikrådet 1 studerat bilbältesanvändningen bland förare av tunga fordon. I detta notat redovisas en studie genomförd under perioden april - juni 2003. Studien har genomförts som ett led i en större bältesstudie. Projektledare har varit Lotta Frejd, för analys och dokumentation har Kjell Cronvall och Harald Ljung svarat. Fältobservatörer har varit Yrkestrafikrådets ledamöter Harald Ljung, Kjell Rytterström, Kjell Hägglund, Stefan Skotte och Lars Lundh. Solna i september 2003 Hans Norbeck VD / NTF Stockholms län 1 Yrkestrafikrådet i Stockholms län består av olika företag, myndigheter och organisationer som arbetar för att öka trafiksäkerheten inom yrkestrafiken. Rådet administreras av NTF Stockholms län. 2

Innehållsförteckning Sammanfattning...4 1 Bakgrund...5 2 Syfte...5 3 Mål...5 4 Undersökningsmetod...5 5 Resultat...6 6 Arbetsmiljölagen...7 7 Utveckling bältesanvändning...7 Bilaga: Observerade förare/fordon...8 3

Sammanfattning NTF Stockholms län har i samarbete med Yrkestrafikrådet (se fotnot i förordet) studerat bilbältesanvändningen bland förare av tunga fordon. Avsikten med studien har i första hand varit att få en uppfattning om nivån på bältesanvändningen vid framförandet av tunga fordon. Studien omfattar sex mätplatser av olika karaktär. Studien genomfördes under april juni 2003 och omfattar totalt 738 fordon. Undersökningen visar att bältesanvändningen bland yrkesförare i tunga fordon är mycket låg. Av 738 observerade förare var det endast 112 som använde bälte. Det motsvarar en användning på 15,2 %, vilket innebär att drygt åtta av tio förare inte använde bilbältet. Av 16 identifierade företag var det dessutom sex företag där ingen av de observerade förarna använde bälte. Att förarna inte använder bälte är inte enbart ett problem för föraren; det handlar också om företaget och företagets kultur när det gäller trafiksäkerhet. Om man tittar på arbetsmiljölagen 2 kapitel 7 står det att personlig skyddsutrustning skall användas. Bilbältet är en personlig skyddsutrustning om något. I samma lag 3 kapitlet 2 står att arbetsgivaren skall vidta alla åtgärder som krävs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall. I 2a står att arbetsgivaren skall planera, leda och kontrollera verksamheten på sådant sätt att arbetsmiljön uppfyller kraven i lag och föreskrifter. I 4 står att arbetstagaren skall medverka och delta i genomförandet av de åtgärder som behövs för att åstadkomma en god arbetsmiljö. Det krävs en satsning på information mot yrkesförare av tunga fordon för att öka bältesanvändningen. Det måste åligga såväl företagsledningar som fackliga organisationer att snarast genomföra dessa informationsinsatser i syfte att snabbt få till stånd en ökad bältesanvändning. Bilbälte räddar liv. 4

1 Bakgrund Bältet är hittills den absolut bästa enskilda säkerhetsanordning i bil. För den som använder bälte vid färd minskar risken för dödliga eller svåra skador vid en olycka med mer än 50%. Även vid lindriga skador är skyddseffekten stor. Bältesanvändningen måste ökas hos yrkesförare, där användningen är sämst idag. Den 1 oktober 1999 ändrades lagen om bilbälte till att även omfatta att de som färdas i lastbil skall använda bälte, alltså såväl förare som passagerare. I en djupstudie av 23 dödade lastbilsförare under perioden 1997-2000 visade det sig att endast två av förarna hade använt bilbälte vid olyckstillfället. Undersökningen, som genomfördes av Vägverket, konstaterade att drygt 70 procent skulle ha överlevt om de använt bilbälte. I en annan djupstudie som Vägverket nyligen sammanställt för åren 1997-2002, har 419 av de 1079 personer som omkommit i bilolyckor varit utan bälte. Det motsvarar ca 40 procent. I olyckor där fordon voltat var 80 procent obältade. Rapportens slutsatser är att ett system som påminner åkande om att använda bilbälte har god effekt. Likaså pekar man på en kombination polisens trafikövervakning och information bör ha stor potential. Kunskapen om bilbältes betydelse vid en olycka verkar vara mycket begränsad hos förare av tunga fordon. Vid en undersökning gjord under 2000 tillfrågades föraren om bältesanvändning. Största orsaken till att förare använde bälte var att trafikpolisen hade lagt extra resurser på att öka bältesanvändningen bland förare av tunga fordon. Grunden i Nollvisionen är att på sikt ska ingen dödas eller skadas svårt i trafiken. Undersökningar visar att trafiksäkerhetspotentialen av bilbältesanvändning är mycket stor. Om alla bilister skulle förmås att använda bilbälte skulle mer än 80 personer räddas till livet varje år i Sverige. Att öka användningen av bilbälte är alltså en betydelsefull del för att komma närmare Nollvisionen. 2 Syfte Syftet med observationerna är att skapa en uppfattning om förarnas användning av bilbälte i tunga lastbilar samt att med resultatet skapa debatt inom företagen och med förarna. 3 Mål - att genomföra minst 500 observationer av förare av tunga lastbilar - att använda resultatet av undersökningen till opinionsbildning gentemot media, yrkestrafikföretag samt förare av tunga fordon 4 Undersökningsmetod I undersökningen har observerats om förare av tunga fordon har använt bilbälte eller inte. Där så har varit möjligt har också noterats vilket företag det tunga fordonet har representerat. Observerade fordon har identifierats med hjälp av logga på fordonet. Lite mer än hälften av de observerade fordonen är enstaka fordon från olika företag. Observationer har skett på sex platser enligt följande: 5

Kymlingelänken / Ulvsundavägen 22 april fm E 4 / E 18 Järva krog 28 april fm Fagerstagatan 28 april em E 4 Haga Norra 15 maj em Tegeluddsvägen / Värtavägen 19 maj fm Nynäsvägen / Tallkrogsvägen 2 juni fm 5 Resultat Totalt observerades 738 förare varav 112 använde bilbälte. Identifierade företag antal 120 110 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Arla Bengt Hildemar Åkeri Dagab EMS Sundqvists Åkeri Poståkeriet Ragnsells Sita Skanska Stockholms Åkeri Schenker Trabé Wiklunds Åkeri Wästberga Åkeri antal förare med bälte 300 antal förare 250 med bälte 200 antal 150 100 50 0 Identifierade företag Ej företagsidentifierade 6

Totalt 800 600 antal 400 200 0 Totalt 738 Med bälte på 112 Totalt var det 15,2 % som använde bilbälte i studien. Om man jämför identifierade med ej identifierade fordon så är det något sämre på oidentifierade fordon. Vid undersökningen noterades också att många av förarna, ca 20 %, talade i mobiltelefon utan handsfrifunktion under färden. Dessutom använde ett antal förare kollektivkörfältet för att ta sig förbi köerna. 6 Arbetsmiljölagen Yrkesföraren är trendsättare inom trafiken men lever dåligt upp till att själv följa regler mm. Lagen om att använda bilbälte i tunga lastbilar infördes oktober 1999 och fortfarande är bältesanvändningen så låg som ca 15 %. Att förarna inte använder bälte är inte enbart ett problem för föraren; det handlar också om företaget och företagets kultur när det gäller trafiksäkerhet. Om man tittar på arbetsmiljölagen 2 kapitel 7 står det att personlig skyddsutrustning skall användas. Bilbältet är en personlig skyddsutrustning om något. I samma lag 3 kapitlet 2 står att arbetsgivaren skall vidta alla åtgärder som krävs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall. I 2a står att arbetsgivaren skall planera, leda och kontrollera verksamheten på sådant sätt att arbetsmiljön uppfyller kraven i lag och föreskrifter. I 4 står att arbetstagaren skall medverka och delta i genomförandet av de åtgärder som behövs för att åstadkomma en god arbetsmiljö. Arbetsmiljöarbete omfattar även de som har till uppgift att köra företagets bilar. Framtagandet och införandet av en trafiksäkerhetspolicy i företagen är ett avgörande steg för att lyckas med trafiksäkerhetsarbetet / arbetsmiljön. 7 Utveckling av bältesanvändning Så här har bältesanvändningen utvecklats bland förare av tunga lastbilar i Sverige 1996-2001: 1996 1997 1998 1999 2000 2001 Förare av tunga lastbilar 1,5 % 4,4 % 6,6 % 5,1 % 18, 8% 23,0 % Källa: Observationerna gjorda av VTI, Statens väg och transporinstitut 7

Observerade förare/fordon Bilaga Företag Antal förare Med bälte på Arla 9 4 Hildemar Åkeri AB 6 0 Dagab 11 4 EMS (Sundqvists Åkeri) 6 0 Postå keriet 13 1 Ragnsells 16 2 Sita 8 0 Skanska 7 0 Stockhols Åkeri AB 10 2 Swerock 9 1 Schenker 118 25 Trabé 6 0 Wiklunds Åkeri AB 18 4 Västberga Åkeri AB 6 0 Ej företagsidentifierade 267 32 Totalt 738 112 8